Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

Beslutsfattandet
blir tydligare
Den nya instans och processordningen för
utlänningsärenden är den största reformen
på migrationsområdet någonsin i Sverige.
Den har förberetts länge både inom
regeringskansliet, på Migrationsverket, på
länsrätter och kammarrätt. Jag vet att de
som konkret har arbetat med att genomföra
reformen har arbetat väldigt hårt för att få
allt på plats i tid.
»Den ökade muntligheten spelar
en stor roll för att stärka
legitimiteten för asylprocessen.«
Barbro Holmberg
Reformen är viktig av flera skäl. Det som
är av enskilt störst betydelse är införandet
av en tvåpartsprocess, där den sökande får
komma till tals med hjälp av sitt ombud
och lägga fram alla de skäl som talar för
att ett uppehållstillstånd ska beviljas och
där Migrationsverket å sin sida får förklara
Till rättssäkerhet hör förutsägbarhet och frånvaro
av politisk påverkan. Alla ska behandlas
lika och olika politiska opinioner ska bara
Barbro Holmberg
migrationsminister
varför ett uppehållstillstånd inte har beviljats.
De senaste åren har vi sett hur tilltron
till och förståelsen för de beslut som fattas
av myndigheterna har minskat. Den ökade
muntligheten spelar en stor roll för att stärka
legitimiteten för asylprocessen.
Ökad förståelse och förutsägbarhet
KG Hammar
ärkebiskop, Svenska kyrkan
kunna förändra rättsprocesser via lagstiftning
i riksdagen. Rättssäkerhet i strikt mening kan
synas utopisk eftersom det alltid är människor
som gör bedömningar, och människor
är olika och inte heller ofelbara. Vi påverkas
av de sammanhang vi står i och av de åsikter
som bereds plats i det offentliga samtalet.
»Den nya ordningen förväntar
jag mig ska bli mer förutsägbar
och oberoende av politisk
styrning.« KG Hammar
Ändå vågar jag hoppas att den processordning
vid domstolar som ersätter Utlänningsnämnden
ska innebära ökad rättssäkerhet
för asylsökande. Det gamla systemet kom
att i alltför hög grad präglas av en politisk
vilja att föra en restriktiv asylpolitik, där förutsägbarhet
och likabehandling blev nästan
lika med avslag för alla. De som dagligen
arbetade med asylärenden kom att betrakta
PANELEN
Jag är också övertygad om att den nya
instansordningen kommer att göra beslutsfattandet
mer tydligt. Gränsen mellan lagstiftare
och den dömande makten blir tydligare.
Det är oerhört viktigt sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
Självklart kommer debatten
om enskilda ärenden alltid att finnas, men
jag hoppas och tror att vi kommer att få en
större politisk diskussion om lagstiftningen
än om tillämpningen framöver. Vi politiker
kommer att få ägna mer tid åt att förklara,
försvara och förändra lagen när det behövs.
Det är också vår uppgift och roll. Därför är
jag glad att samtliga partier i riksdagen står
bakom reformen.
En viktig förändring är förstås också
den nya utlänningslag som trätt i kraft och
som sätter skyddsbehovet mer i fokus. Både
flyktingbegreppet och skyddsgrunderna
utvidgas. Vi har sett en förskjutning från
skyddsbehov mot humanitära skäl de senaste
åren. Det har inte varit bra, inte för människor,
men inte heller för flyktingpolitiken. Jag
hoppas på att den nya lagen kommer att få
genomslag också i det avseendet.
det hela som ett stort lotteri. Den nya ordningen
förväntar jag mig ska bli mer förutsägbar
och oberoende av politisk styrning.
Jag hoppas att den också innebär att
lagars och konventionstexters ”rätt till” just
betyder rätt till skydd oberoende av övriga
politiska omständigheter. Jag hoppas att en
ny öppenhet med den landinformation och
de argument som ett beslut bygger på kan
öka förutsägbarheten och förståelsen av de
fattade besluten.
Att ”humanitära skäl” försvunnit och
ersatts av ”synnerligen ömmande omständigheter”
kan synas betänkligt. Men den gamla
användningen av begreppet blev minst sagt
betänklig och det kunde bli alltför svårt att
fylla det med nytt relevant innehåll. Därtill
bör väl allt handlande i vårt samhälle vara
”humanitärt” i vid mening, så jag kan nog
välkomna förändringen – särskilt om det nya
begreppet verkligen leder till samlade bedömningar
av en asylsökandes skyddsbehov.
DOMKRETSEN NR 2/2006 15