Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Skev bild av domstolar möts med informationssatsning – Många har en uppfattning om svenskt rättsväsende som de fått från amerikanska teveserier. Det har varit flera uppmärksammade mål där vi upplevt att allmänheten har en skev bild av hur svenska domstolar fungerar. Vi kan bli bättre på att informera i samband med enskilda fall, men också generellt om hur domstolar i Sverige fungerar. Det säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket, som bakgrund till Sveriges Domstolars nya satsning på informationsområdet. TEXT BO STRÖBERG FOTO PER CARLSSON, CARL JOHAN ERIKSON FRÅN DOMSTOLSVERKET ser man att det finns ett ökat intresse för domstolarnas arbete, ett ökat behov av information hos allmänhet, medier och skolor. För att effektivare möta detta innehåller informationsstrategin flera aktiviteter (se faktaruta) med syftet att sprida kunskap om domstolarnas roll i det svenska samhället. – Det handlar bland annat om att informationen ska vara tillgänglig. Där är den gemensamma webbportalen kanske den viktigaste kanalen när allmänheten söker information, menar Peder Jonsson, som också berättar att denna ska kompletteras med tryckt information. – En annan del i informationssatsningen är att stödja den mediagrupp som har bildats och består av domare som är tillgängliga för medias frågor. Ytterligare en del är att visa på domstolarna som attraktiva arbetsplatser för att underlätta rekrytering av ny personal. Och så inför man en gemensam grafisk profil för Sveriges Domstolar. – Vi på Domstolsverket kan inte vara talesmän för de enskilda domstolarna, det kan de bara själva. Men med gemensamma mallar/verktyg kan domstolen koncentrera sig på att få ut sitt budskap utan att behöva ägna sig åt formen och tekniken. Av oss får de bland annat vardagsverktyg som exempelvis mallar för brev, annonser och pressmeddelanden, berättar Peder Jonsson. 8 DOMKRETSEN NR 2/2006 GEMENSAMMA VERKTYG Eftersom landets domstolar är suveräna myndigheter väljer de själva hur de vill arbeta med informationsfrågor. Men Domstolsverkets erbjudande om vardagsverktyg och profilprodukter har fallit i god jord. Otto Unge, grafiker på Domstolsverkets informationsavdelning, har lett utformningen den grafiska profilen samt arbetat med förankringen av konceptet hos domstolarna. – Hittills har 90 av 100 domstolar tackat ja till att använda den grafiska profilen. En domstol har tackat nej och ett tiotal har inte tagit ställning ännu. I och med att så många anslutit sig till samarbetet kan vi nu börja utveckla vardagsverktygen samt ta fram pro- »...med gemensamma mallar/ verktyg kan domstolen koncentrera sig på att få ut sitt budskap utan att behöva ägna sig åt formen och tekniken.« Peder Jonsson, Domstolsverket filprodukter i dialog med en referensgrupp från domstolarna. Arbetet får utgå från domstolarnas behov. Många myndigheter är redan anslutna till den gemensamma webbplattformen och utnyttjar den gemensamma lösningen för intranätet, Doris. Domstolsverket står för drift, fövaltning och support av båda dessa system. TYDLIGHET ÄR LEDORDET Tidigare har det inte funnits några gemensamma grafiska riktlinjer för landets domstolar, några använder egna logotyper och en del har helt egna heraldiska vapen. – Men det har inte varit rationellt att förena domstolens eget vapnen i den gemensamma logotypen, förklarar Otto Unge. Tydlighet har varit ledordet i framtagandet av den nya grafiska profilen. ALLT FÅR TA TID Förutom de rent praktiska vinsterna med grafisk enhetlighet handlar den gemensamma grafiska profilen om att bygga ett varumärke. Till grund för vad man vill kommunicera för bild av Sveriges Domstolar ligger den vision som tog fram för dåvarande domstolsväsendet under 2003. Man kan uttrycka det som att en professionell och konsekvent utformning av informationsmaterialet samtidigt ger mottagaren en bild av hur domstolarna bedriver sin huvudsakliga
»Införandet av en gemensam profil är inget som görs över en natt. Det handlar om minst ett år.« Otto Unge, Domstolsverket verksamhet. Då är det viktigt att till och med visitkorten sänder rätt signaler. – Införandet av en gemensam profil är inget som görs över en natt. Det handlar om minst ett år, säger Otto Unge. HELLRE EGEN PROFIL Varbergs tingsrätt är den enda domstol som hittills tackat nej till att vara med i de gemensamma lösningarna för Sveriges Domstolar. – Vi har just köpt in ett eget vapen för tio tusen kronor och då skulle det kännas fel att inte använda det, säger lagmannen Håkan Nyberg. Men han ser även principiella skäl till tingsrättens nej tack. – Jag tycker att namnet Sveriges Domstolar associerar till Skatteverket och liknande verk, som en myndighet för hela landet och som styr verksamheten. Det »Det är sällan vi har några dramatiska mål som vi behöver skriva pressmeddelanden om.« Håkan Nyberg, lagman, Varbergs tingsrätt kan uppfattas så och det är inte bra. En gemensam grafisk profil ser jag heller inget behov av. Tvärtom ser jag en större poäng i att varje domstol har sin egen profil för att understryka att de är självständiga myndigheter. – Det är sällan vi har några dramatiska mål som vi behöver skriva pressmeddelanden om. Men Håkan Nyberg förstår att större domstolar kan se fördelar med ett samarbete i informationsfrågor. VISAR TILLHÖRIGHET Håkan Nybergs synpunkt att det är bra med att domstolarna har egna grafiska profiler bollas tillbaka till Domstolsverkets informationschef Peder Jonsson. – Vi gör detta för att öka tydligheten kring domstolens roll i första hand ur allmänhetens perspektiv. Sedan finns det stora fördelar ur ett resursperspektiv också. Ett av många exempel är webbplatsens information om hur en domstol fungerar, vad det innebär att vara vittne och så vidare. Istället för att 56 tingsrätter funderar på hur de ska beskriva detta på ett begripligt sätt för allmänheten har vi tagit fram ett material som de kan använda på sina egna webbsidor. Peder Jonsson menar vidare att man i den nya grafiska profilen tydligt lyfter fram AKTUELLT att de enskilda domstolarna faktiskt är egna myndigheter. – Det nya namnet Sveriges Domstolar ökar tydligheten. Det är det naturliga namnet och det ska bara visa att det finns en tillhörighet. DOMKRETSEN NR 2/2006 9
Page 1 and 2: Framtidens Vera är här Fiskaler i
Page 3 and 4: Krafttag mot växande målbalanser
Page 5 and 6: Förståelsen för massmedia Medieh
Page 7: en skön konst att inte argumentera
Page 11 and 12: Nyckeltal ska ge friskare personal
Page 13 and 14: Ansökan Avslag Migrationsverket pr
Page 15 and 16: Beslutsfattandet blir tydligare Den
Page 17 and 18: Jag är otroligt glad över vad jag
Page 19 and 20: återfinns således på åldersidan
Page 21 and 22: Jennie Fors, auktoriserad rättstol
Page 23 and 24: Debating Chamber of the Parlimentar
Page 25 and 26: Reseledare till Europa Reseledarna,
Page 27 and 28: Fakta om löneavtalet Genom det nya
Page 29 and 30: nesförhör kommer att kunna spelas
Page 31 and 32: Två röster De nya IT-föreskrifte

Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?