Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Nya regler för dataanvändare Det en anställd gör på sin dator kan påverka andra datorer och göra så att obehöriga kommer åt myndighetens material. Från den 1 maj gäller därför nya föreskrifter om informationssäkerhet för gemensamma IT-system inom Sveriges Domstolar. TEXT ANDREAS STICKLER FOTO JOHAN WINGBORG, PER CARLSSON ÄR DET OKEJ att lyssna på webbradio på jobbet? Får jag betala räkningar via nätet på arbetsdatorn? Kan jag skicka privat e-post? Dessa frågor har tidigare reglerats på varje domstol. En del har haft en tydlig policy om vad som gäller, andra inte. Nu är det slut med osäkerheten. Sedan den 1 maj finns det gemensamma föreskrifter om informationssäkerhet för gemensamma IT-system inom Sveriges Domstolar. »Syftet är bland annat att tydliggöra vad som är tillåtet och inte« Anita Kihlström Svensson, IT-säkerhetschef Föreskrifterna ingår i ett paket om fyra dokument (se faktaruta). Anita Kihlström Svensson är IT-säkerhetschef och förklarar varför dessa dokument tagits fram: – Alla datorer inom Sveriges Domstolar är sammankopplade. Totalt är vi 5 500 användare. Vi måste hantera datorerna på rätt sätt. Det som en enda användare gör på sin dator kan påverka alla andra om det vill sig illa. Det handlar inte om att kontrollera eller styra, utan om att skydda vår information och undvika IT-incidenter. FUNNITS OLIKA SYN Förslaget till föreskrifter har varit på remiss på samtliga domstolar. En del har velat vara ännu hårdare i restriktionerna, en del har velat mildra reglerna. 30 DOMKRETSEN NR 2/2006 – Det visar vilken olika syn vi har haft inom Sveriges Domstolar. Det blir lättare med de här dokumenten som talar om vad man får och inte får göra, säger Anita Kihlström Svensson och fortsätter: – Vi har valt att dra skiljelinjen vad gäller användandet av Internet vid att en viss mindre privat användning är tillåten. Det kan handla om att beställa en resa eller betala enstaka räkningar om det kniper. Men skulle alla lyssna på webbradio samtidigt skulle det orsaka kraftiga störningar på systemet och göra det sårbart. Anita Kihlström Svensson betonar också att dessa föreskrifter är skapade ur säkerhetssynpunkt, inte ur arbetsetiska aspekter. När det gäller arbetsetik är det upp till varje enskild domstol att skapa sina egna regler. – Ur säkerhetssynpunkt kan det vara okej att surfa på Aftonbladets hemsida en hel dag, men knappast ur arbetsetisk. SUNT FÖRNUFT I de nya dokumenten framgår bland annat att viss verksamhet på datorer loggförs och man kan i efterhand på förekommen anledning gå in och kontrollera vad användaren haft för sig. Vissa Internetsidor kommer också att vara spärrade och i andra fall kommer en så kallad ”stoppruta” att komma upp där man aktivt måste välja att ta del av innehållet på webbsidan. – Ofta handlar det om rent sunt förnuft. Men man måste inse att man inte kan göra samma saker på sin arbetsdator som på datorn hemma, säger Anita Kihlström Svensson. Vilka kan konsekvenserna bli om man bryter mot föreskrifterna? – Vi har valt att i föreskrifterna upplysa om att åtgärder kan vidtas enligt arbetsrättsliga regler. Det går inte att generellt säga vad en eventuell påföljd kan bli. Men arbetsgivaren har möjlighet att begära hjälp att kontrollera användandet om hon eller han misstänker att någon använt datorn i strid mot reglerna. Även myndighetschefens ansvar är tydligare än förut. Varje myndighetschef är numera ansvarig för att informera personal om vad som gäller. Dessutom kommer samtliga anställda att få skriva på en ansvarsförbindelse för dataanvändare. Så svaret på frågorna ovan är inte helt klara. Men nej, webbradion får man skippa. Någon enstaka bortglömd räkning är okej. Och privat e-post, det kan nog passera om man inte har alltför många brevvänner. Men man får inte använda sig av så kallade hotmailadresser. Fotnot: Dokumenten finns samlade på Sveriges Domstolars intranät Doris under IT/Säkerhet. Några punkter ur föreskrifterna och vad de innebär Loggning: Händelser och aktiviteter i vissa IT-system registreras. Detta ger en spårbarhet som visar vilken användare som gjort vad vid ett speciellt tillfälle. Spärr: Sidor som innehåller uppmaning till våld och rasism, spel, vadslagning samt pornografi är spärrade. För användare är också möjligheten till nedladdning av programvaror spärrade. E-post: Sekretessbelagda uppgifter får INTE skickas med e-post, oavsett om de skickas till en adress inom eller utanför Sveriges Domstolar. Automatisk vidarebefordring av e-post får inte ske till brevlåda utanför Sveriges Domstolar. Detta ingår i ”paketet”: – Domstolsverkets föreskrifter om informationssäkerhet för gemensamma IT-system (DVFS 2006:2) – Informationssäkerhetspolicy – mål och inriktning – Ansvarsförbindelse – varje dataanvändare undertecknar denna förbindelse vilket betyder att man tagit del av reglerna – Information om användningen av datorer – kompletterande dokument som på ett enkelt sätt förklarar innebörden av ovanstående dokument
Två röster De nya IT-föreskrifterna är efterlängtade och nödvändiga. Samtidigt kommer vardagen för användarna inte att förändras drastiskt. Det säger de två chefsadministratörer Domkretsen talat med. Mathias Hjertén är chefsadministratör på Hyresnämnden i Göteborg Anders Emnegard är chefsadministratör på Länsrätten i Västernorrlands Län och Ångermanlands tingsrätt. VAD TYCKER DU OM DE NYA FÖRESKRIFTERNA? – Det är bra att de kom- – De är efterlängtade. mer på pränt. En stor del Och jag tror de behövs – av detta har vi följt förut, vi är väldigt beroende av men det har ibland fun- att allt kring datorer och nits en osäkerhet på vad datasystem fungerar jämt. som egentligen gäller. Vi Det är bra att Domstols- har inte haft några allvarverket hjälper oss med liga incidenter, det har det här, vi har inte tid och handlat om folk som kan- resurser att göra det själva ske lyssnat på webbradio utan att vara medveten om att det tynger systemet. på ett bra sätt. VAD INNEBÄR DE FÖR DIN MYNDIGHET? – Jag tror inte det blir – Inga stora praktiska för- någon större skillnad i ändringar för användarna, arbetssituationen. Mycket den stora förändringen handlar om sunt förnuft. blir en ökad medvetenhet Men vi kommer att utbil- om riskerna. Det här ska vi da all personal i dessa nya diskutera igenom ordent- föreskrifter framöver. ligt med alla anställda så att de känner en trygghet i att veta vad de får och inte får göra. »Vi måste hantera datorerna på rätt sätt. Det som en enda användare gör på sin dator kan påverka alla andra om det vill sig illa.« Anita Kihlström Svensson, Domstolsverket SAOL 13:e upplagan TEXT BODIL MOBERG, SPRÅKVETARE ILLUSTRATION OTTO UNGE INGEN MER FÖR- BRYTARFYSIONOMI Språket speglar det samhälle vi lever i. Inget visar det bättre än orden som tillkommer och orden som tynar bort. I april kom den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL), nummer 13 i ordningen sedan den första ordlistan 1874. Sammanlagt har 10 500 ord kommit till och 5 500 ord strukits sedan förra upplagan. Många av de nya orden beskriver nya företeelser. Dit hör exempelvis blogg, skatteväxla och suv. Och eftersom man inte längre talar om lantpoliser, betjäntplatser och förbrytarfysionomier finns de orden inte längre med. Att vi fönstershoppat, inkomstprövats och minglat långt innan ordlistan nu släpper in orden är det väl ingen tvekan om, men det är först nu orden blivit så vanliga att de tas med. MER SVENSKA ORD OCH BÖJNINGAR Den största förändringen rör just de många nya orden, så många har det inte varit sedan upplagan 1950. Men ordlistan har också blivit mer uttalat normativ. Vi får nu klarare rekommendationer för bland annat engelska lånord. Vid flera tillfällen hänvisar akademien till ett svenskt ord i stället för det engelska. Vid det nya ordet benchmark finns en kommentar om att vi hellre bör använda SPRÅKSPALTEN riktmärkning eller prestandajämförelse. Som enda böjningsform står nu ofta den svenska varianten. En shop, flera shoppar till exempel, alternativet shopar anges inte längre. En del främmande ord försvinner – approbera och ledera till exempel – medan andra kommer till. Till de nya inlånen hör guss (flicka) och shobresvenska (svenska med många inslag av invandrarspråk) liksom en hel massa engelska ord. DUBBEL-V FÅR EGNA SIDOR Ytterligare en förändring är att w (dubbel-v) blir egen bokstav. Ordet dubbel-v finns däremot inte med i ordlistan. Det svenska alfabetet får alltså 29 bokstäver och liknar därmed andra nationers alfabet i större utsträckning. DET ÄR VI SOM BESTÄMMER Språket förändras hela tiden, och det är vi språkbrukare som bestämmer hur det kommer att bli. Vill vi stava fruktsaft på engelska kommer vi att göra det, även om Akademien tidigare haft med även en svensk stavning (i upplaga 12 hade ”jos” tagits bort). Vill vi fortsätta skriva ”skall” kommer den formen tillbaka som första form i kommande upplagor av SAOL (nu står ”ska” först). Det är vi som bestämmer vilka ord som finns, inte ordlistan. Men ordlistan berättar hur orden bör stavas, avstavas och böjas. DOMKRETSEN NR 2/2006 31
Page 1 and 2: Framtidens Vera är här Fiskaler i
Page 3 and 4: Krafttag mot växande målbalanser
Page 5 and 6: Förståelsen för massmedia Medieh
Page 7 and 8: en skön konst att inte argumentera
Page 9 and 10: »Införandet av en gemensam profil
Page 11 and 12: Nyckeltal ska ge friskare personal
Page 13 and 14: Ansökan Avslag Migrationsverket pr
Page 15 and 16: Beslutsfattandet blir tydligare Den
Page 17 and 18: Jag är otroligt glad över vad jag
Page 19 and 20: återfinns således på åldersidan
Page 21 and 22: Jennie Fors, auktoriserad rättstol
Page 23 and 24: Debating Chamber of the Parlimentar
Page 25 and 26: Reseledare till Europa Reseledarna,
Page 27 and 28: Fakta om löneavtalet Genom det nya
Page 29: nesförhör kommer att kunna spelas

Nummer 2 2006 - Högsta domstolen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?