TOMTAHILLS FÖRSKOLA SKÄRLAGSKOLAN - Trosa kommun
TOMTAHILLS FÖRSKOLA SKÄRLAGSKOLAN - Trosa kommun
TOMTAHILLS FÖRSKOLA SKÄRLAGSKOLAN - Trosa kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kvalitetsredovisning 2008/2009<br />
<strong>TOMTAHILLS</strong> <strong>FÖRSKOLA</strong><br />
<strong>SKÄRLAGSKOLAN</strong><br />
Lust, glädje och nyfikenhet i<br />
Eget utforskande ger<br />
Kompetenta barn.<br />
Grön Flagg<br />
1
Innehållförteckning<br />
Innehållsförteckning sid 02<br />
Inledning sid 03<br />
Förutsättningar sid 04<br />
Tomtahills förskola<br />
Utveckling och lärande språkutveckling sid 06<br />
Kunskap matematik sid 07<br />
Miljö kretsloppstänkande sid 08<br />
Förskola – hem utvecklingssamtal sid 10<br />
Normer och värden sid 11<br />
Utvärdering Likabehandlingsplan sid 12<br />
Barns inflytande sid 13<br />
Eget område Rörelse sid 15<br />
Tecken<strong>kommun</strong>ikation sid 16<br />
Bilagor:<br />
1. Värdegrunden sid 17<br />
2. Miljöplan sid 18<br />
3. Likabehandlingsplan sid 19<br />
Skärlagskolan sid 21<br />
Hälsa och livsstil sid 22<br />
Kunskap språkutveckling år 3 sid 23<br />
Kunskap språkutveckling år 5 sid 25<br />
Kunskap matematik år 3 och 5 sid 26<br />
Miljö kretsloppstänkande sid 28<br />
Skola - hem utvecklingssamtal sid 31<br />
Normer och värdegrund sid 32<br />
Utvärdering Likabehandlingsplan sid 34<br />
Elevers ansvar och inflytande sid 35<br />
Klassens kvalitetsrapport sid 37<br />
Bilagor:<br />
04. Värdegrunden sid 38<br />
05. Likabehandlingsplan sid 39<br />
2
Tomtahills förskola och Skärlagskolan<br />
Tomtahills förskola och Skärlagskolan tillhör samma enhet tillsammans med Kyrkskolan<br />
och Björke förskola i Västerljung. Enheten har ett ledningsteam som ska arbeta med<br />
gemensamma utvecklingsfrågor och samarbetsplaner.<br />
Ledningsgruppens uppdrag är att skapa en pedagogisk ”röd tråd” mellan enheterna och<br />
ta vara på den kompetens som finns i våra verksamheter. Vi har barn från ett år till tolv<br />
år i vår verksamhet.<br />
På förskolan Tomtahill har personalen på avdelningarna arbetat fram två separata<br />
kvalitetsredovisningar, en för varje avdelning. Jag har sammanställt dessa till ett<br />
gemensamt dokument. Avdelningarnas kvalitetsredovisningar kommer att finnas<br />
tillgängliga för alla föräldrar och på Tomtahills hemsida.<br />
På Skärlagskolan har vi under ett antal av våra konferenser och i arbetslag diskuterat<br />
målen i kvalitetsredovisningen och på detta sätt arbetat fram den.<br />
Fritidshemmet (inkl fritidsdagbarnvårdare) har arbetat aktivt med ett antal av målen och<br />
diskussioner har förts på våra gemensamma möten. Förskoleklassen inkluderas i skolan.<br />
Kvalitetsredovisningen kommer att finnas tillgänglig för alla föräldrar på skolan och på<br />
skolans hemsida.<br />
Tilltro och höga förväntningar på eleverna är grunden för en framgångsrik skola samt att<br />
en trygg och lärande skolmiljö kräver att barn, elever och vuxna har ett gott samarbete<br />
kring värdegrundsfrågor. Vi har tagit fram ordningsregler tillsammans med eleverna som<br />
även går att finna i vår värdegrund. Värdegrunden revideras årligen och tas upp på<br />
skolråd, elevråd och konferenser.<br />
”I begynnelsen var ordet.<br />
Och så kom man på att det gick att sätta samman ord till sagor och historier.<br />
Och så kom man på att det gick att trycka sagorna och historierna i böcker.<br />
Och så kom man på att sätta böckerna i händerna på barn.<br />
Och då hände det något märkligt med orden.<br />
I strålglansen av barnens fantasi började de lysa,<br />
de fick ett liv som de förut inte hade.<br />
Det behövdes ett visst slags samarbete mellan orden och barnen för att<br />
ur de små förunderliga krumelurerna mellan ett par bokpärmar bilder skulle manas fram,<br />
så klara som bara ett barns fantasi kan måla dem”.<br />
Så sa Astrid Lindgren om ordet och vikten av att ha barnens fantasi med i dem.<br />
Under läsåret har vi haft stort fokus på läsning. Temat har varit ”Hela skolan läser”. Varje<br />
dag har en stund gått till att läsa tyst, de stora barnen har läst för de små, högläsning<br />
mm. För varje bok som barnen läst har ett blad med titel och författarens namn satts<br />
upp på vårt ”bokträd”. Då tusen blad satt uppe firade vi stort med glass.<br />
Alla ämnen bygger på språket. Att kunna läsa och ta till sig texter, att kunna<br />
<strong>kommun</strong>icera, att skapa bilder är viktigt för alla och nödvändigt för att nå målen i<br />
samtliga ämnen.<br />
Läsning är att kunna avkoda och tolka en text, förstå sammanhanget och få en<br />
upplevelse som förhoppningsvis ger ny kunskap. Att få lära sig att läsa är en<br />
demokratisk rättighet och att ha en god läsförmåga är nödvändigt i vårt samhälle.<br />
<strong>Trosa</strong> 2009-06-30<br />
Taina de Mander<br />
Rektor<br />
Tomtahills förskola<br />
Skärlagskolan<br />
3
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Tomtahills förskola<br />
• 39 barn<br />
• 1 1-3 års avdelning,<br />
• 15,5 barn i snitt under året<br />
• 1 3-5 års avdelning,<br />
• 21 barn i snitt under året<br />
• 6,5 totalt antal personal<br />
• 5,8 avdelningspersonal varav<br />
• 3 med högskoleutbildning<br />
• 06.30-18.00 öppethållande<br />
Nyckeltal<br />
6,1 åa Barn/årsarbetare<br />
3 av 7 Andel avdelningspersonal med högskoleutbildning<br />
Tomtahills förskola är en liten förskola med två avdelningar.<br />
Lokalerna är uppdelade i flera mindre rum. Under årens lopp har ytorna blivit slitna och<br />
det behövs en uppfräschning av golv och väggar. Rummen är uppdelade för olika<br />
pedagogiska aktiviteter. Vi arbetar med att göra inomhusmiljön mer utforskande och<br />
experimentell för barnen. Utemiljön har under sommaren 2008 kompletterats med<br />
lekredskap som klätterställningar, balansräcken o dyl. Vi har även utökat utomhusmiljön<br />
med vattenlek och stafflier.<br />
Närvaron av barnen i snitt under vårens mätning ligger på 66%.<br />
På förskolan arbetar man mycket målmedvetet och strukturerat med den pedagogiska<br />
verksamheten. Personalen är mycket kompetenta, lyhörda och engagerade.<br />
Förskolan har haft låg sjukfrånvaro under läsåret 08/09 och verksamheten har fungerat<br />
enligt den framtagna planeringen.<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Skärlagskolan; förskoleklass - skolår 6<br />
• 178 elever varav<br />
• 25 i förskoleklass<br />
• 78 i år 1-3<br />
• 76 i år 4-6<br />
• 23 totalt antal personal varav<br />
• 13 lärare<br />
• 100 % behöriga lärare<br />
• 8,5 personal/100 elever, varav<br />
• 7,7 lärare/100 elever<br />
• 5,6 lärare/100 förskoleklassbarn<br />
• 18,3 barn/årsarbetare på fritidshem<br />
• 1,0 andel personal på fritidshem med högskoleutbildning<br />
• 20 barn/årsarbetare i familjedaghem<br />
Skärlagskolan är en mindre skola med en klass för varje årskurs, F-6. I snitt har vi 26<br />
barn i varje klass. Vi har en liten undervisningsgrupp – Studion.<br />
Personalen på skolan och fritidshemmet (inkl fritidsdagbarnvårdare) är en väl inarbetad<br />
grupp. De är målstyrda, engagerade, tydliga och ambitiösa. Vi arbetar för att alla barn<br />
ska nå målen och att alla ska känna sig trygga på skolan. Under läsåret har vi haft fokus<br />
på läsning. Vi arbetar dagligen med miljöfrågor. Vi har en bra utemiljö med närhet till<br />
naturen.<br />
Skolan är byggd med ett mediatek i mitten och har klassrummen runt om. Vi har en ny<br />
byggnad på skolgården och där har vi verksamheten för förskoleklassbarnen och för<br />
klass 1.<br />
Fritidshemmet är uppdelat på två avdelningar, Jollen (6-7 år) och Bryggan (8-12 år). Vi<br />
har en fritidsdagbarnvårdare som arbetar med en fritidshemsgrupp i hemmet.<br />
I snitt har närvaron på fritidshemsbarnen legat på 69% under våren.<br />
4
Tomtahills förskola<br />
Lust, glädje och nyfikenhet i<br />
Eget utforskande ger<br />
Kompetenta barn.<br />
5
UTVECKLING OCH LÄRANDE Språkutveckling, förskolan<br />
Mål<br />
Läroplanen (Lpfö) uttrycker följande mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn:<br />
• Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att <strong>kommun</strong>icera med<br />
andra och att uttrycka tankar<br />
• Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt<br />
intresse för skriftspråk och för förståelse av symboler samt deras <strong>kommun</strong>ikativa<br />
funktioner<br />
• Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt<br />
sin förmåga att <strong>kommun</strong>icera såväl på svenska som på sitt modersmål.<br />
Läroplanen trycker även på att arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngrupp<br />
genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och<br />
<strong>kommun</strong>ikationsutveckling.<br />
Kriterier för måluppfyllelse<br />
1. personalen läser dagligen för barnen<br />
2. Blandat utbud av böcker finns tillgängliga och väl synliga för barnen<br />
3. bokstavssymboler finns tillgängliga och väl synliga för barnen<br />
4. rim, ramsor och sånger tränas dagligen<br />
5. munmotorik och ljudövningar genomförs regelbundet<br />
6. samtal och diskussioner med barn sker regelbundet i grupp och enskilt<br />
7. begreppsövningar ex. över, under, bredvid sker regelbundet<br />
8. observation av barnets språkutveckling sker regelbundet<br />
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
Reflektioner och analys<br />
Vi har dagligen lekgrupper som stimulerar dialog mellan barn och vuxna. Vi har<br />
samlingar där vi sjunger, rimmar och gör ramsor. Vi har två samlingar, för att lättare<br />
möta och ha tid för varje barn och att låta alla komma till tals. Vi använder oss av<br />
ljudkort där barnen övar och lär sig uttal. Vi talar tydligt och sjunger sångerna långsamt<br />
så att barnen hör orden. Språkpåsar och språkpärmen används flitigt. Vi har bilder på<br />
dörrar och väggar som stimulerar till frågor och funderingar. Även ett tittskåp<br />
uppmuntrar till språkutveckling.<br />
Med språkpinnens hjälp får barnen hjälp att berätta om vardagshändelser. Språkpärmen<br />
är ett stimulerande bildmaterial med övningar för barn i ålder 1-7 år.<br />
Vi vuxna är barnens språkliga förebilder, genom att reflektera över våra egna och<br />
kollegornas språkbruk, kan vi utveckla vår egen och barnens språkliga kompetens.<br />
Vi tar vara på alla stunder i vardagens verksamhet. Vi lyssnar aktivt och ställer frågor<br />
och benämner det barnen gör med ord. Att bekräfta det barnen säger genom upprepning<br />
tydliggör och utvecklar barnens språkutveckling.<br />
Kontinuerliga biblioteksbesök och att det alltid finns böcker tillgängligt för barnen är<br />
viktigt för utvecklingen av språket. Vi läser högt och använder tecken och även<br />
flanobilder som stöd.<br />
Under året som gått har vi inte haft några barn i gruppen med behov av särskilt stöd<br />
eller barn med funktionshinder.<br />
När vi har barn med särskilda behov arbetar vi mer aktivt med bildschema,<br />
tecken<strong>kommun</strong>ikation och seriesamtal. Vi anpassar verksamheten efter varje barns<br />
behov. Barn med annat modersmål lyfter vi genom att ha barnens hemflaggor och att<br />
det står välkommen på respektive lands språk vid entrédörren. Vid behov använder vi<br />
även bildschema över dagen. Vi sjunger även lättare sånger på olika språk. Vi arbetar<br />
med genus genom att medvetet tänka på hur vi bemöter pojkar och flickor.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Filma personalen i arbetet för att se hur vi bemöter barn i olika situationer.<br />
• Titta på hur vi arbetar med att ge flickor och pojkar samma förutsättningar<br />
• Öka användandet av tecken<strong>kommun</strong>ikation<br />
• Bokstavssymboler tillgängliga och väl synliga för barnen<br />
• Öka och mer medvetet diskutera genusfrågor i personalgruppen.<br />
6
KUNSKAPER Matematik, förskolan<br />
Mål<br />
Läroplanen (Lpfö) uttrycker följande mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn:<br />
-utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla<br />
sammanhang.<br />
-utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och<br />
form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.<br />
Kriterier för måluppfyllelse<br />
Personalen:<br />
1. räknar och ”ramsar” dagligen<br />
2. tillrättalägger en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och olikheter<br />
3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser<br />
4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster<br />
5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym<br />
6. ger barnen möjlighet att lära sig tidsuppfattning såsom år, årstider, månader, veckor o dagar<br />
7. ger barnen möjlighet att beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker förhåller sig till varandra<br />
8. ger barnen möjlighet att få kännedom om antal och räknesymboler<br />
9. ger barnen god tid till att träna olika moment och möjlighet till att experimentera<br />
10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen<br />
11. uppmuntrar, inspirerar och stöttar<br />
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
för de äldre barnen, 3-5 år.<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Bedömningen är gjord genom självvärdering. Personalgruppen har diskuterat och<br />
utvärderat arbetet under året.<br />
Reflektioner och analys<br />
Det är viktigt att ta tillvara på vardagens olika situationer för att sätta ord på<br />
matematiken som omger oss dagligen. Att arbeta med matematik mer ingående fungerar<br />
bäst då vi delar in barnen i mindre grupper. Vi tränar det matematiska språket genom att<br />
använda rätta begrepp. Spel, böcker och symboler finns lättillgängliga.<br />
I 5-årsgruppen har vi bl. a. arbetat med diagram. Vi gjorde ett stort mandarindiagram<br />
där barnen fick kryssa i antalet mandarinklyftor som deras mandarin, vid fruktstunden,<br />
innehöll. Barnen fick på detta sätt se ett stapeldiagram växa fram och fick ett resultat på<br />
genomsnittligt antal klyftor per mandarin = 9 st.<br />
Vi konkretiserar matematiken genom att arbeta med barnens ålder, vikt och längd. Vi<br />
hänger upp t ex trä kulor med rätt antal år för varje barn, vi mäter barnen och ser hur<br />
långa de var när de föddes och ser hur långa de är nu. Vi har även köpt in ett ljusbord<br />
och en overheadapparat. Barnen får med hjälp av olika material möjlighet till att sortera,<br />
göra mönster, arbeta med färg, mönster och form. Vi experimenterar både ute och inne.<br />
I samlingen räknar vi barnen, hur många vi är och hur många vi saknar. Vi arbetar med<br />
tidsuppfattning på samlingarna, vi talar om år, månader och veckodagar, vi rimmar och<br />
ramsar och sjunger dagligen. I idrotten varje vecka räknar vi och tränar i att stå först,<br />
sist, ovanför, mitt i mellan osv. När vi är i skogen har barnen möjlighet att sortera och<br />
konstruera med olika natur material som de hittar.<br />
När vi har barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder arbetar vi som vi<br />
gör med övriga barn, men förstärker med tecken och bilder. Vi tydliggör och anpassar<br />
materialet efter varje barns förutsättningar. För barn med annat modersmål arbetar vi<br />
aktivt med att stärka det svenska språket i ord o handling. Vi arbetar för att både pojkar<br />
och flickor ska få samma förutsättningar att lära sig. Vi uppmuntrar barnen i att våga och<br />
prova allt.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Öka användandet av matematikpärmen<br />
• Utveckla och synliggöra matematiken ytterligare - material och miljö<br />
• Lära barnen räkna och ramsa på engelska<br />
• Arbeta mer med mått och volym<br />
7
MILJÖ Kretsloppstänkande, förskolan<br />
Mål<br />
Barn och studerande skall under sin skolgång i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong>, ständigt utveckla sin<br />
förmåga att ta beslut och agera på ett sätt som gynnar en hållbar ekologisk miljö.<br />
Målindikator<br />
Förskolans och skolans miljöpedagogik genomsyrar verksamheten genom:<br />
• Att alla barn/elever möter och är delaktiga i miljömedvetet agerande i vardagen<br />
på enheten<br />
• Att ute pedagogik och närmiljö nyttjas regelbundet i lärande om natur och<br />
ekologiskt tänkande<br />
Underlag för bedömning av måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
• Förskolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen är känd av alla och följs till<br />
viss del. Miljöplanen utvärderas varje år mot målen.<br />
• Barn och elever ges efter förmåga möjlighet att påverka verksamhetens miljöarbete ( t.ex.<br />
är delaktiga vid diskussioner och beslut).<br />
• Miljöarbetet diskuteras i personalgruppen vid vissa tillfällen tex. vid arbete med miljöplan<br />
• Miljöfrågor beaktas vid planering av verksamheten.<br />
• Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 1 gång/termin (skolår 6-9)<br />
i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 2 ggr/termin (skolår 3-5)<br />
minst en gång/månad<br />
(förskola - skolår 2)<br />
• Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering<br />
Hög måluppfyllelse<br />
• Förskolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av de flesta på<br />
förskolan och utvärderas varje år mot målen.<br />
• Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på<br />
förskolan. Barn och elever påverkar ofta verksamhetens miljöarbete ( tex. är delaktiga vid<br />
diskussioner och beslut).<br />
• Miljöarbetet diskuteras återkommande i personalgruppen och är en del av verksamheten.<br />
• Miljöfrågor genomsyrar flera av skolans ämnen/ förskolans teman. Vuxna tar ofta tillvara<br />
tillfällen att diskutera och reflektera runt miljöfrågor (tex. resurshushållning, ekologiska<br />
frågor)tillsammans med barnen/eleverna.<br />
• Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 2 ggr/termin (skolår 6-9)<br />
i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 1 gång/mån (skolår 3-5)<br />
minst varannan vecka<br />
(förskola - skolår 2)<br />
• De flesta barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina<br />
odlingar.<br />
• Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering.<br />
Mycket hög måluppfyllelse<br />
• Förskolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av alla och utvärderas<br />
varje år mot målen.<br />
• Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på<br />
skolan/förskolan. Barn och elever påverkar alltid verksamhetens miljöarbete ( tex. är<br />
delaktiga vid diskussioner och beslut).<br />
• Miljöarbetet diskuteras kontinuerligt i personalgruppen och är en naturlig del av<br />
verksamheten.<br />
• Miljöfrågor genomsyrar skolans alla ämnen/ förskolans olika teman. Vuxna tar tillvara varje<br />
tillfälle att diskutera och reflektera runt miljöfrågor (tex. resurshushållning, ekologiska<br />
frågor)tillsammans med barnen/eleverna.<br />
• Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst en gång/månad (skolår 6-9)<br />
• i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst varannan vecka (skolår 3-5)<br />
minst en gång/v (fsk - skolår 2)<br />
• Alla barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina odlingar.<br />
• Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering<br />
8
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
för de äldre barnen, 3-5 år.<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Bedömningen är gjord genom självvärdering. Personalgruppen har diskuterat och<br />
utvärderat arbetet under året.<br />
Reflektioner och analys<br />
På förskolan utgår vi ifrån det lilla barnets förutsättningar. Alla barn är ute minst en gång<br />
per dag. Vi har egna sorteringskärl på gården. Vi använder oss av gröna påsar till vårt<br />
matavfall. Vi pantar flaskor och burkar. Vi lär känna vårt närområde. Vi lär oss att ta<br />
hänsyn till och vara rädda om allt levande (djur, växter och varandra).<br />
På förskolan är alla barn delaktiga i det vardagliga miljöarbetet. Utepedagogik nyttjas<br />
dagligen. Vi håller på att utveckla vår gård så att det finns möjligheter till att mer<br />
skapande aktiviteter och att utforska och upptäcka mer, bl.a. har vi satt upp väggfasta<br />
stafflier och vattentunnor så att barnen själva kan hämta regnvatten.<br />
Vi går till skogen där vi tillsammans upplever naturen. I Skogen boken dokumenterar vi<br />
våra skogsäventyr och den finns tillgängliga för föräldrarna att läsa och titta i. I vårt<br />
tittskåp har vi olika teman. Vi har bilder på djur och natur som uppmuntrar barnen att<br />
prata och ställa frågor.<br />
Vi har en levande sköldpadda som vi vårdar och sköter om.<br />
Barn i behov av särskild stöd och barn med funktionshinder ges möjlighet att utforska<br />
och upptäcka på deras förutsättningar. För barn med annat modersmål arbetar vi aktivt<br />
med att stärka det svenska språket med hjälp av ord och handling. Vi arbetar för att<br />
både pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar. På förskolan har vi utmärkelsen<br />
Grön Flagg och har startat upp nästa tema Vatten. Målen för temat är:<br />
- Att vara rädda om vårt vatten<br />
- Vart tar vattnet vägen?<br />
- Vad lever i vattnet?<br />
- Vi experimenterar med vatten<br />
- Vi lär oss om väder<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• En fast punkt på våra avdelningsmöten, vårt miljöarbete<br />
• Att starta upp en ny kompost<br />
9
<strong>FÖRSKOLA</strong> – HEM Utvecklingssamtal, förskolan<br />
Mål<br />
Föräldrar och studerande skall uppleva att utvecklingssamtalet stöttar varje barns och<br />
studerandes lärande genom alla skeden av skolgången i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Målindikator<br />
Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns<br />
utveckling.<br />
Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna<br />
och sammanställer resultatet.<br />
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
100% av föräldrarna är mycket nöjda med samtalens utförande. Enkäten som endast<br />
handlade om utvecklingssamtalet besvarades av 28 föräldrar, av 34 möjliga, 82%.<br />
Samtliga var nöjda med att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns utveckling. Av<br />
sju påståenden var samtliga positiva dock var det en förälder som önskat mer tid för<br />
samtalet.<br />
Ytterligare en enkät gick ut till samtliga föräldrar som handlade om hela förskolans<br />
verksamhet, men även i den enkäten fanns en fråga om utvecklingssamtalet. Denna<br />
enkät skulle för första gången svaras på digitalt och denna gång var svarsfrekvensen låg,<br />
endast 15 av 39 möjliga svarade på enkäten, 38,5%. Vid påståendet att<br />
”Föräldrasamtalen – utvecklingssamtalen - är ett bra stöd för mitt barns utveckling” gav<br />
samtliga ett högt betyg. 100 % var nöjda.<br />
Reflektion och analys<br />
All personal är väl förberedd inför samtliga samtal. Allt finns dokumenterat.<br />
Vi har sammanställt observationsbrickor med material, detta ger en bild av barnets<br />
utvecklingsnivå. Barnens har individuella utvecklingsplaner, målen tas fram gemensamt<br />
med föräldrarna.<br />
Vi intervjuar barnen och föräldrar får svara på enkäter. De senaste åren har vi haft<br />
mycket nöjda föräldrar och vi fortsätter att arbeta för att bibehålla det de fina resultaten.<br />
Vi har också en daglig god dialog med föräldrar vid hämtning och lämning.<br />
Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder får lära sig att utvecklas i sin<br />
egen takt. Vi tar hänsyn till varje barns egna förutsättningar. Barn med annat modersmål<br />
så försöker vi att ordna med en tolk om behov finns. Vi arbetar för och tycker det är<br />
viktigt att pojkar och flickor ska få samma förutsättningar att lära sig.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Fortsätter att arbeta för att bibehålla de fina resultaten.<br />
10
NORMER OCH VÄRDEN förskolan<br />
Läroplanen (LPFö-98) uttrycker följande mål:<br />
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar<br />
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar<br />
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors situation samt vilja att<br />
hjälpa andra<br />
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman<br />
och livsfrågor i vardagen<br />
• förståelse för att andra människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk<br />
bakgrund<br />
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.<br />
Kriterier<br />
Uppfyllt<br />
1.) De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och<br />
barns bedömningar<br />
-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna 1 och 2 i dokument<br />
”frågor värdegrfskföräld”<br />
-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1 a – g i dokument<br />
”intervjufrågor barn”<br />
2.) Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all<br />
personal<br />
3.) Personalen strävar efter att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt<br />
4.) Personalen strävar efter att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen.<br />
5.) Personalen strävar efter att vara goda förebilder<br />
6.) Personalen strävar efter att vara lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter. Många<br />
föräldrar känner att de har möjlighet till inflytande och delaktighet<br />
-95 % av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna 3 och 4 i dokument<br />
”frågor värdegrfskföräld”<br />
7.) Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. Uppföljningen ska finnas<br />
med i kvalitetsredovisningen under egen rubrik ”Uppföljning av likabehandlingsplan”.<br />
Hög måluppfyllelse<br />
-Alla barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns<br />
bedömningar<br />
-Alla föräldrar skall svara ja eller oftast på fråga 1 och 2 i dokument ”frågor<br />
värdegrfskföräld”<br />
-Alla 5-åringar skall svara positivt på frågorna 1 a – g i dokument<br />
”intervjufrågor barn”<br />
-Förskolan har tydliga normer och värden som är välkända och accepterade av all<br />
personal<br />
-Ett demokratiskt arbetssätt genomsyrar verksamheten.<br />
-Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen.<br />
-Personalen är goda förebilder<br />
-Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter. Alla föräldrar känner att de<br />
har möjlighet till inflytande och delaktighet<br />
-Alla föräldrar skall svara ja eller oftast på fråga 3 och 4 i dokument ”frågor<br />
värdegrfskföräld”<br />
-Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år.<br />
Måluppfyllelse<br />
Hög måluppfyllelse<br />
Bedömningen har gjorts via självvärdering, diskussioner i personalgruppen och med hjälp<br />
av intervjusvaren från föräldrar och 5-åringarna. Intervjuerna har skett i samband med<br />
utvecklingssamtalen. Särskilda intervjuformulär finns.<br />
11
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Föräldrar och 5-åriga barn har fått svara på intervjufrågor angående värdegrunden.<br />
35 föräldrar intervjuades. 100 % svarade ja/oftast på frågorna om hur barnet upplever<br />
att gå till förskolan och om barnet känner sig trygg/tycker det är roligt på förskolan.<br />
6 barn intervjuades, Tre flickor och tre pojkar, om trygghet och trivsel. Alla sex var<br />
nöjda.<br />
I föräldraenkäten som berörde inflytande och delaktighet i verksamheten var 34 föräldrar<br />
nöjda. En förälder kände sällan att han/hon hade inflytande i verksamheten.<br />
Reflektion och analys<br />
De flesta föräldrar känner sig delaktiga och upplever att de har inflytande i<br />
verksamheten. Vi har en tydlig värdegrund som vi på avdelningarna har förtydligat med<br />
bilder. Vi som pedagoger är väl medvetna om att vi är och ska vara goda förebilder för<br />
varandra, barnen och föräldrarna. Föräldrarna anser också att vi arbetar med vår<br />
värdegrund och att vi har ett bra förhållningssätt gentemot våra barn, föräldrar och<br />
personal. Detta har framkommit via intervjufrågor angående värdegrunden.<br />
Vi tycker att det är viktigt att mottagandet av barnet är lugnt och välkomnande. Som<br />
personal är det viktigt att vara lyhörd för föräldrarnas tankar och synpunkter, samt<br />
grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen.<br />
Förskolan har en gemensam värdegrund. Vi dokumenterar vår dagliga verksamhet med<br />
digitalkamera och föräldrar har möjlighet att ta del av dessa bilder. Barnen delas in i<br />
lekgrupper för att skapa en positiv sammansättning av barngruppen.<br />
Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder ges möjlighet att utvecklas i<br />
sin egen takt, vi tar hänsyn till varje barns enskilda förutsättningar. Barn med annat<br />
modersmål arbetar vi aktivt med att stärka det svenska språket. Pojkar och flickor<br />
arbetar vi för att de ska ha samma förutsättningar att lära sig.<br />
Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Utveckla arbetet med att stärka flickors utelek genom att låta pojkar och flickor<br />
använda gården var för sig.<br />
Likabehandlingsplanen<br />
Bilaga 3<br />
I <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och<br />
annan kränkande behandling mellan barn eller mellan vuxna och barn.<br />
I <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn<br />
och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna.<br />
Alla barn i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ska känna sig trygga i förskola.<br />
Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk<br />
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller<br />
för annan kränkande behandling.<br />
Vi har en värdegrund som tydligt talar om att alla ska respekteras och accepteras. Vi<br />
pratar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra, hur vi ska bete oss i olika<br />
situationer och att alla ska kunna känna sig trygga i vår verksamhet.<br />
Uppföljning av likabehandlingsplanen<br />
Likabehandlingsplanen har diskuterats på personalmöte och skolrådsmöte under våren.<br />
Vi har uppdaterat vår hemsida och där finns likabehandlingsplanen med. Vi anslår<br />
likabehandlingsplanen i entréerna till förskolan.<br />
Revidering av likabehandlingsplanen sker i oktober 2009.<br />
12
BARNS INFLYTANDE förskolan<br />
Mål<br />
Förskolan ska sträva efter att varje barn:<br />
• utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att<br />
påverka sin situation<br />
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö<br />
• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få<br />
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.<br />
Kriterier för uppfyllt<br />
Barnen får efter förmåga<br />
1. ofta möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i<br />
förskolan<br />
2. ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan<br />
3. ofta träning i demokratiska arbetsformer t.ex.: få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra,<br />
lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta<br />
4. ofta möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket<br />
mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka<br />
Personalen<br />
5. uppmuntrar ofta barnen att hjälpa varandra<br />
6. väljer ofta teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov<br />
7. är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka och inte<br />
8. stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön,<br />
regler, rutiner mm.) på förskolan<br />
9. är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och<br />
påverkansmöjligheter<br />
10. följer ofta upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen<br />
11. utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek,<br />
aktiviteter och skapande<br />
12.) De flesta barn upplever<br />
- att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och<br />
påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-<br />
åringar)<br />
- att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar)<br />
De flesta = lägst 80% av alla 5 åringar<br />
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Intervjufrågor om barns inflytande ställdes till sex stycken femåringar, tre flickor och tre<br />
pojkar. Av dessa svarade 100 % positivt på om de får vara med och bestämma. De<br />
upplever att de får bestämma vid flera olika tillfällen. Intervjuerna gjordes enskilt med<br />
varje barn.<br />
Reflektion och analys<br />
Vi arbetar med att uppmuntra barnen att hjälpa och lyssna på varandra. Barnen blir<br />
sedda och bekräftade. Det är viktigt att alla barn tillåts att visa sina känslor och att få<br />
dem att känna att de duger. Vi har ett flexibelt arbetssätt och är lyhörda för barnens<br />
intressen.<br />
Barnen får utifrån sin ålder och sina förutsättningar ta del av viss beslutsfattande som<br />
t.ex. vilket material de vill leka med, att ta maten själva, välja dryck till maten, välja<br />
sångkort, ansvara för avdukning i viss mån välja om de vill vara ute eller inne mm.<br />
Barnen får efter egen förmåga ta ansvar och vårda material. De får ta fram och ansvara<br />
för att plocka undan efter sig. Allt har sin plats. Barnen får styra sina egna val i den<br />
vardagliga leken. Spelpärm, lekpärm och pusselpärm som finns till hands för att ge<br />
barnen valmöjligheter<br />
13
Eftersom vi arbetar med lekgrupper under förmiddagarna kan vi vuxna observera vad<br />
som händer i gruppen. Vi verkar aktivt för att alla i gruppen får komma till tals. Vi vuxna<br />
stimulerar till dialog och turtagande från det att barnen är små. Vi försöker i den mån det<br />
går att följa upp konflikter med barnen med hjälp av seriesamtal. Vi uppmuntrar till att<br />
barnen ska hjälpa varandra och sig själva. Barnen dukar själva av efter maten utifrån sin<br />
ålder.<br />
Det är viktigt att ge barnen tid till eftertanke, de ska själva komma fram till vad de vill<br />
och hur det känns. Vi uppmuntrar barnens eget tänkande och idérikedom.<br />
Vi strävar efter att inte avbryta barnens lek. Barnens upplevelse blir då att de får ”leka<br />
färdigt” eller avsluta det som de påbörjat.<br />
Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionshinder för lära sig att utvecklas sin<br />
egen takt. Vi tar hänsyn till varje barns förutsättningar.<br />
Barn med annat modersmål arbetar vi aktivt med att stärka det svenska språket. Pojkar<br />
och flickor tycker vi det är viktigt att de får samma förutsättningar att lära sig.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Utveckla barnens önskemål och delaktighet<br />
• Öka barnens förståelse för deras eget inflytande, t ex. genom bildmaterial<br />
Genus<br />
En liten utökad intervju fråga ställdes till våra tre-femåringar. Vi kommer att följa upp<br />
frågorna varje år och göra jämförelser.<br />
Vi gjorde intervjuer med alla barn på syskonavdelningen 3-5år, 21 st.<br />
Vi var nyfikna på vad barnen hade för tankar om olika yrkesval.<br />
Skiljer det sig mellan flickors och pojkars tankar vid tre - femårs ålder?<br />
Vi ställde frågorna:<br />
1. Vad vill du jobba med när du blir stor?( alla fick den frågan)<br />
1. 2. Vad vill du jobba med om du var en pojke?(flickorna)<br />
2. 3. Vad vill du jobba med om du var en flicka?(pojkarna)<br />
Resultatet blev blandat.<br />
En del svarade att de skulle jobba med samma jobb som föräldrarna t.ex. arbete på<br />
Camfil, gå i skolan som mamma eller kontorsjobb.<br />
En del hade samma val både som flicka och pojke.<br />
En del svarade olika på flicka resp. pojke.<br />
Vi såg ingen tydlig könsfördelning på barnens yrkesval.<br />
Yrken som nämndes mest:<br />
Brandman<br />
Polis<br />
Glassförsäljare (åka glassbil)<br />
14
EGET OMRÅDE RÖRELSE förskolan<br />
Mål<br />
Att alla barn utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning.<br />
Det år barnet fyller 6 år skall de kunna kontrollera sina kroppsrörelser.<br />
Målindikator<br />
Att alla barn klarar grundrörelserna<br />
Att alla barn behärskar redskapen i utemiljön<br />
Att alla barn kan kontrollera sin aktivitetsnivå<br />
Att alla barn har smidiga kroppsrörelser<br />
Att alla barn koordinerar öga - handrörelser<br />
(Detta det år barnet fyller 6 år)<br />
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
Reflektion och analys<br />
Vi bygger hinderbanor ute och inne för balansträningen.<br />
Vi uppmuntrar de små barnen att pröva de olika materialen såsom att gå balansgång på<br />
bänkar och sandlådekant, klättra upp själva på gungbrädan och i gungorna. Vår utemiljö<br />
har förbättrats med nyinköpt lekmaterial, vilket inbjuder till aktiv rörelse.<br />
Rörelselekar i samlingen som ska främja grovmotoriken används.<br />
De små barnen släpps in två åt gången efter utelek så att de i lugn och ro får försöka att<br />
klä av sig själva och likadant vid påklädning.<br />
5-åringarna har regelbundet gått till gymnastiksalen, där vi bl. a. arbetar med<br />
grundrörelserna. Vi har använt olika redskap både ute och inne.<br />
Vi har medvetet använt de dagliga situationerna och ökat barnens förmåga att utnyttja<br />
sina kroppsrörelser t ex vid på och avklädning och vid mat situationen.<br />
Vi erbjuder varierande utemiljö och barnen får möjlighet att besöka skogen regelbundet.<br />
Observationerna av barnens motorik inför utvecklingssamtalen ger en tydlig bild av varje<br />
barns motoriska utveckling. Barnen tränas i att själva få reflektera över vad de kan. Vi<br />
har nått positiva resultat av vårt medvetna arbete.<br />
Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktions hinder ges möjlighet till en<br />
asfalterad gång runt hela förskolan som underlättar t.ex. rullstol att ta sig fram. För barn<br />
med annat modersmål arbetar vi aktivt med att stärka det svenska språket. Pojkar och<br />
flickor arbetar vi för att de ska ha samma förutsättningar att lära sig. Vi tror på det<br />
kompetenta barnet.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Förbättra barnens självständighet<br />
• Röris-pass med 3-4 åringar 1 ggr i veckan<br />
15
TECKENKOMMUNIKATION - förskolan<br />
Tecken<strong>kommun</strong>ikationen är ett sätt att förstärka och förtydliga språket.<br />
Vi använder detta som ett komplement i språkutvecklingen.<br />
Fyra pedagoger från Förskolan har gått första delen av tecken<strong>kommun</strong>ikations kursen<br />
under hösten -06 och har sedan gått fortsättningskursen under våren -07. Två<br />
pedagoger går nu ytterligare en fortsättningskurs.<br />
På Lingonsamlingen (5-åringarna) introducerar vi ”dagens tecken” 1-2 tecken per dag.<br />
Barnen har lärt sig många tecken redan och flera av dem används naturligt i vardagen.<br />
På båda avdelningarna använder vi tecken i sånger och ramsor, bl. a. använder vi tecken<br />
i flera av luciasångerna som vi sjunger tillsammans med Regnbågens barn, 1-3 åringar.<br />
Vi har som målsättning att lägga in tecken<strong>kommun</strong>ikation som fast punkt på APT<br />
(arbetsplatsträffar) så att alla kan använda sig av den i vårt pedagogiska arbete med<br />
barnen.<br />
Just nu upplever vi att det är lättast att använda tecken vid matsituationen men för<br />
övrigt är det svårt att få det automatiserat.<br />
Vi arbetar för att tecken<strong>kommun</strong>ikation ska bli ett naturligt redskap i verksamheten och<br />
användas av både barn och pedagoger.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Öka användandet av tecken i fler dagliga situationer<br />
16
Tomtahills Värdegrund<br />
Lust, glädje och nyfikenhet i<br />
Eget utforskande ger<br />
Kompetenta barn.<br />
På förskolan arbetar vi för:<br />
Att alla ska känna sig respekterade för den man är<br />
Att alla har ett lika värde och att det är tillåtet att tycka olika<br />
Bilaga 1<br />
Att den vardagliga verksamheten skall kännas rolig, trygg, lärorik och<br />
stimulerande för alla<br />
Att alla visar hänsyn och har förståelse för varandras åsikter<br />
Att alla föräldrar ska känna förtroende för oss som jobbar här<br />
Att alla behandlas lika, både pojkar och flickor<br />
Att stärka barnens goda och stötta deras svaga sidor<br />
Att uppmuntra barnen att hjälpa varandra<br />
Att alla tar ansvar efter egen förmåga<br />
Att vi vuxna är goda förebilder och använder ett vårdat språk.<br />
Vi tror på det kompetenta barnet!<br />
17
KÄLL<br />
SORTERING<br />
ALLEMANS<br />
RÄTTEN<br />
SKOGEN/<br />
NATUREN<br />
MÅL METODER 1-3<br />
ÅRINGAR<br />
Gemensamt Lära oss att kasta papper i<br />
ansvara för papperslådan.<br />
avdelningens sortera skräp till våra<br />
sopor.<br />
sopkärl på gården,<br />
Lära oss hur Plocka skräp i<br />
komposten ska närområdet.<br />
skötas och hur (skräpplockarveckan)<br />
den fungerar. Hämta/lämna matvagnen.<br />
Göra barnen<br />
delaktiga.<br />
Vi arbetar med grön flagg<br />
Att tidigt ge<br />
barnen insikt i<br />
vad<br />
allemansrätten<br />
betyder och dess<br />
innebörd.<br />
Att få barnen<br />
känna säkerhet<br />
och glädje att<br />
vistas i skog och<br />
natur.<br />
Att lära barnen ta<br />
ansvar för vår<br />
närmiljö.<br />
Miljöplan Tomtahill<br />
Vi sjunger och ramsar<br />
mycket om djur och natur.<br />
Vi visar och pratar med<br />
barnen om att man inte<br />
ska trampa sönder<br />
svampar, växter och<br />
småkryp.<br />
Att man inte ska bryta av<br />
kvistar på träden.<br />
Vi pratar om att vi måste<br />
vara rädda om djur och<br />
natur.<br />
Vi är ute och leker varje<br />
dag.<br />
Tittar på småkryp och<br />
växter.<br />
METODER 3-5 ÅRINGAR TIPS/IDÉER<br />
Alla olika sorteringskärl finns<br />
lättåtkomliga i köket.<br />
Vi använder utekomposten<br />
När komposten krånglar tar<br />
vi till de gröna påsarna.<br />
Vi arbetar med grön flagg<br />
.<br />
I det återkommande<br />
miljörådet används<br />
flanobilder Detta är ett<br />
lättförståligt sätt för barnen i<br />
lärandet om allemansrätten,<br />
det sker under våren. Hela<br />
året sjunger, rimmar och<br />
ramsar vi om djur och natur.<br />
Vi är ute och leker dagligen.<br />
Skogspromenad en<br />
gång/vecka. Där leker vi,<br />
följer årstidernas växlingar,<br />
tittar på småkryp och växter.<br />
Bilaga 2<br />
Fritt skapande av bl.a.<br />
toarullar och glasspinnar.<br />
Panta burkar och göra<br />
studie-besök ”bakom<br />
kulisserna”. Göra eget<br />
returpapper.<br />
Förmultningsbräda.<br />
Följa årstidernas växling<br />
genom att måla fyra<br />
årstidsträd under året.<br />
Skapa och måla på olika<br />
sätt med temat djur och<br />
natur.<br />
Tipspromenad om djur<br />
och natur.<br />
Skriva dagbok om skogs<br />
promenaderna, där<br />
barnen även får träna sig<br />
i att återberätta.<br />
18
Likabehandlingsplan för:<br />
Tomtahill & Björke Förskolor<br />
Bilaga 3<br />
I <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan<br />
kränkande behandling mellan barn, elever eller mellan vuxna och barn, elever.<br />
I <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn och elever ska<br />
tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna.<br />
Mål för likabehandling<br />
Alla barn och elever i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ska känna sig trygga i förskola.<br />
Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan<br />
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller för annan kränkande behandling.<br />
De fem diskrimineringsgrunderna<br />
– Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma<br />
nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. respektera.<br />
– Religion eller annan trosuppfattning<br />
– Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga<br />
begränsningar av en persons funktionsförmåga<br />
– Kön trakasserier på grund av kön<br />
– Sexuell natur sexuella trakasserier<br />
Begrepp & Definitioner<br />
– Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har<br />
samband med ovanstående<br />
– Annan kränkande behandling ett uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker ett<br />
barns värdighet<br />
– Mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar<br />
under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och<br />
känner sig kränkt. De negativa handlingarna kan vara:<br />
-verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mail och sms.<br />
-fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker.<br />
-psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och skratt.<br />
– Direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom särbehandling på<br />
grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen<br />
omfattar.<br />
– Indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att<br />
till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de<br />
får en i praktiken diskriminerande effekt.<br />
– Repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig<br />
person för kränkande behandling eller medverkat i en<br />
utredning så får man inte bestraffa barnet eller eleven som en<br />
följd av detta.<br />
Långsiktig strategi<br />
Vi förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom systematiskt<br />
arbete runt barns arbetsmiljö, återkommande värdegrunds - diskussioner med och mellan barn och personal,<br />
långtgående barninflytande, aktivt jämställdhetsarbete, med hjälp av tydlig ledning och kompetent personal<br />
med aktivt, gemensamt förhållningssätt, rutiner för kartläggning och utredning och i samarbete med föräldrar<br />
och myndigheter. Genom seriesamtal och en bra bok ” Malins mamma gifter sig”.<br />
Förskolan: Vår värdegrund är känd för alla (finns uppsatt och tydlig med bilder och text) och diskuteras och<br />
revideras årligen.<br />
Rutiner för om något inträffar<br />
Åtgärdsplan, se bilaga<br />
19
Rutiner för utredning och uppföljning<br />
Alla händelser skall dokumenteras på avdelningen respektive rektorsexpeditionen. Dokumenten skall vara<br />
inlåsta. Uppföljning skall ske i arbetslaget eller med samtliga inblandade.<br />
Generell uppföljning sker på APT en gång/år.<br />
Förälders och elevers deltagande i arbetet<br />
Personalen samtalar och berättar om vår värdegrund på samlingar utifrån barnens ålder och mognad, barnens<br />
åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering.<br />
Personalen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på<br />
föräldramöte en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering.<br />
Rektor informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på<br />
Barnomsorgsrådet en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering.<br />
2009<br />
Likabehandlingsplanen skall diskuteras på personalmöte och föräldramöte under våren.<br />
Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsida<br />
Anslås i entréerna<br />
Revidering av likabehandlingsplanen sker i oktober 2009<br />
<strong>Trosa</strong><br />
2009-06-25<br />
Taina de Mander<br />
Förskolorna: Tomtaklint, Tomtalund, Tomtahill & Björke<br />
Åtgärdsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.<br />
1. Direkt agerande i den aktuella situationen – avbryt uppkommen händelse.<br />
Ansvarig: Personal som ser händelsen.<br />
2. Bekräfta och trösta, samt föra samtal med de inblandade.<br />
Ansvarig: Personal som sett händelsen samt ev. avdelnings/ansvars personal.<br />
3. Använd konfliktlösningsmodell utifrån barnens ålder, mognad och förutsättningar, se förslag nedan.<br />
4. Vid återkommande händelse, eller att samma barn är inblandad görs en individuell handlingsplan, se<br />
bilaga, tillsammans med föräldrarna. Uppföljning skall ske enligt överenskommelse mellan personal<br />
och förälder.<br />
Ansvarig: Ansvarspersonal samt eventuell Rektor/Elevhälsa.<br />
5. Dokumentation sker på avdelning i låsbara skåp.<br />
Ansvarig: Avdelningspersonal.<br />
6. Generell uppföljning av ”Åtgärdsplanen” sker på planeringstid med avdelningspersonal och rektor.<br />
Ansvarig: Rektor.<br />
7. Genus; vi arbetar medvetet för att ha samma förhållningssätt gentemot pojkar/ flickor.<br />
Konfliktlösningsmodeller:<br />
- Samla alla inblandade, låt samliga berätta hur de upplevt händelsen utan att bli avbrutna. När alla fått<br />
gjort detta upprepa/sammanfatta och ställ frågan vad kan vi göra istället.<br />
- Gör ett seriesamtal över händelsen med hjälp av streckgubbar inför alla inblandade.<br />
20
<strong>SKÄRLAGSKOLAN</strong><br />
2008/2009<br />
Trygga barn<br />
Kunskap i fokus<br />
21
HÄLSA OCH LIVSSTIL<br />
Vi strävar efter att skapa goda möjligheter för eleven när det gäller fysisk aktivitet.<br />
Genom att eleven har möjligheter till daglig fysisk aktivitet vill vi utveckla en förståelse<br />
för den fysiska aktivitetens betydelse och därigenom främja ett invant beteende för<br />
framtiden. Aktiviteterna skall ha en individuell inriktning där individens behov skall vara<br />
utgångspunkt för verksamheten.<br />
Vi vill ge eleverna möjlighet att prova och uppleva olika former av fysisk aktivitet och<br />
utifrån dessa erfarenheter skapa förutsättningar för måluppfyllelse i idrott.<br />
Ett led i arbetet att nå måluppfyllelse för ämnet idrott och hälsa är en ökad samverkan<br />
med andra ämnen.<br />
Vi genomför årligen en Hälsovecka under läsåret för att väcka intresset för olika<br />
rörelseaktiviteter och kost.<br />
Alla elever ska ha 1 rörelsepass/dag om minst 30 minuter i skolan.<br />
Fritidshemmet<br />
Vi vill att rörelse skall bli en rolig och naturlig del av fritidsvistelsen. Genom lek och<br />
rörelse i olika former, utvecklas barnens sociala samspel.<br />
Alla barn har rörelse i idrottssalen en gång i veckan. Utöver detta så leker, klättrar och<br />
springer barnen på den fria tiden då de är ute varje dag efter skolan. Mellanmål och<br />
frukost som serveras är hälsosam, vi undviker socker i möjligast mån. På fritidshemmet<br />
arbetar vi för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar.<br />
Mål:<br />
Öka rörelsen hos alla elever och vuxna<br />
Öka medvetenheten och kunskapen om vad vi behöver göra för att må bra, gäller såväl<br />
fysiskt som psykiskt.<br />
Öka samarbetet mellan klasserna – Stora barn jobbar med små barn, vi ska använda oss<br />
av faddersystemet (intresserade 6:or hjälper till i F-klassen)<br />
22
KUNSKAP språkutveckling skolår 3<br />
Mål<br />
Läroplanens mål<br />
Läroplanen uttrycker följande mål: Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt<br />
och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk.<br />
Mål<br />
Barn och studerande ska under sin skolgång i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ständigt utveckla kvaliteten<br />
på sina muntliga och skriftliga förmågor.<br />
Målindikator<br />
Målet är nått när alla elever i skolår 3 har fått minst godkänt i nationella provet i svenska<br />
–delprov ”tala”<br />
-delprov ”läsa”<br />
-delprov ”skriva”<br />
Graden av måluppfyllelse<br />
delprov ”tala”<br />
-uppfyllt till 96%<br />
delprov ”läsa”<br />
-uppfyllt till 91%<br />
delprov ”skriva”<br />
-uppfyllt till 96%<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Av 24 elever i år 3 har 23 fått minst godkänt i nationella provet i svenska, delprov ”tala”<br />
och ”skriva”. 22 av 24 elever klarade delprovet ”läsa”. En av de 24 eleverna har inte<br />
haft någon möjlighet att delta i de nationella proven för år 3.<br />
Reflektion - analys<br />
För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras<br />
läsutveckling. Vi gör det genom att prioritera och anpassa språklekar, i förskoleklassen,<br />
efter barns enskilda och gruppens behov. Förskoleklassen använder Bornholmsmodellen<br />
som grund.** Rim och ramsor, sång och berättelser är en grund som dagligen utövas.<br />
Att få ihop en trygg grupp tar mycket av verksamhetens tid under höstterminen. Detta<br />
bidrar sedan i att alla vågar komma till tals och vågar delta i de planerade aktiviteterna.<br />
Det är mycket viktigt att upptäcka barn i behov av extra språkträning, detta görs med ett<br />
nära samarbete med föräldrar, förskolorna och genom att använda de individuella<br />
utvecklingsplanerna.<br />
Tidig upptäckt av barn i behov av extra språkträning är mycket viktigt för den fortsatta<br />
utvecklingen.<br />
Lusten att lära sig att läsa väcker vi bl. a. genom mycket högläsning. Vi synliggör<br />
utbudet av böcker, vi besöker bibliotek, har bokprat och temaarbeten med olika teman.<br />
Under läsåret har vi haft ett stort läsprojekt som vi kallat för ”Hela skolan läser”. För<br />
varje bok som lästes gjorde barnen ett löv, boktitel och författare skrevs på bladet och<br />
sattes upp i vårt bokträd. När tusen böcker hade lästs hade vi fest på skolan och åt<br />
glass.<br />
För att veta var barnen befinner sig i sin läsutveckling har vi ett antal tester på skolan. I<br />
år 1 har vi Fonolek, DLS-bas och God läsutveckling. I år 2 har vi DLS-bas, DLS 2 och<br />
Läskedjor. År 3 har vi Nationella prov som genomfördes för första gången vt -09.<br />
Fritidshemspersonal finns som stöd och hjälp i klasserna. Språklådor och spel används<br />
systematiskt och har varit till stor hjälp.<br />
Elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder får hjälp via specialläraren och individuellt<br />
anpassade lektioner och mål. Vi har en liten undervisningsgrupp, Studion, där elever får<br />
mycket hjälp och stöd i sina studier. Elever med annat modersmål får daglig hjälp av<br />
språklärare. Vi arbetar för att flickor och pojkar skall få samma tid, stöd och hjälp. Vi vill<br />
ge dem lika förutsättningar och se allas positiva och starka sidor.<br />
23
Ökad måluppfyllelse<br />
• Prioritera resursfördelningen av fritidshemspersonalen till F-3.<br />
• Utveckla ett närmare samarbete med F-1 i förberedande läs- och skrivinlärning.<br />
• Utöka speciallärartiden genom en ny rekrytering.<br />
**Bornholmsmodellen<br />
Bornholmsmodellen bygger på en vetenskaplig undersökning som gjordes under fyra år<br />
på Bornholm och Jylland på 1980-talet. Projektet leddes av psykologiprofessor Ingvar<br />
Lundberg.<br />
Modellen bygger på lustfyllda och strukturerade språklekar enligt en speciell tidsplan.<br />
Målet är att barnen ska förstå sambandet mellan språkljuden och bokstäverna. För ett<br />
barn är det talade språket som en hel räcka med ord. Det är först när barnet kan lyssna<br />
på språkets form och dela upp språket i större och mindre delar som det kan lära sig<br />
läsa. Barnen får lyssna på olika ljud, lära sig rim och ramsor, dela upp ord och meningar<br />
och lyssna efter vad ord börjar och slutar på.<br />
Forskning visar att barn med ökad risk för dyslexi har en stor fördel av modellen då de<br />
blev lika bra, en del till och med bättre läsare än dem utan problem, om de tränades<br />
enligt modellen.<br />
24
KUNSKAP språkutveckling skolår 5<br />
Läroplanens mål<br />
Läroplanen uttrycker följande mål: Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt<br />
och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk.<br />
Mål<br />
Barn och studerande ska under sin skolgång i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ständigt utveckla kvaliteten<br />
på sina muntliga och skriftliga förmågor.<br />
Målindikator<br />
Målet är nått när alla elever i skolår 5 har fått minst godkänt i nationella provet i svenska<br />
för skolår 5.<br />
Måluppfyllelse<br />
Uppfyllt till 92 %<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Av 26 elever har 24 elever fått minst godkänt i nationella provet i svenska. En av<br />
eleverna klarade tre av fem delprov, en av eleverna hade svårigheter med alla delprov.<br />
Reflektion - analys<br />
En god måluppfyllelse. En elev har inte nått målen. En elev hade en anmärkning kring<br />
”skriv och berätta” och ”skriv och förklara”. Eleverna får stöd och anpassning i material<br />
och arbetssätt som passar på deras nivå. Vi har arbetat mer med att öka läsförståelsen<br />
och läshastigheten, tydliggöra målen och fånga elevens intressen för läs och skrivinlärning.<br />
En lyckad sådan satsning var ”Hela skolan läser”.<br />
Modersmålsundervisning och Svenska som andra språk erbjuds alla elever som har rätt<br />
till detta. Vi ser det som ett viktigt led i att nå målen, samarbetet med språklärarna<br />
gynnar hela skolan.<br />
Alla ämnen bygger på språket. Att kunna läsa och ta till sig texter, att kunna<br />
<strong>kommun</strong>icera, att skapa bilder är viktigt för alla och nödvändigt för att nå målen i<br />
samtliga ämnen.<br />
Läsning är att kunna avkoda och tolka en text, förstå sammanhanget och få en<br />
upplevelse som förhoppningsvis ger ny kunskap. Att få lära sig att läsa är en<br />
demokratisk rättighet och att ha en god läsförmåga är nödvändigt i ett samhälle som<br />
vårt.<br />
Elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder får hjälp via specialläraren och individuellt<br />
anpassade lektioner och mål. Vi har en liten undervisningsgrupp, Studion, där elever får<br />
mycket hjälp och individuellt stöd i sina studier. Elever med annat modersmål får daglig<br />
hjälp av språklärare. Vi arbetar för att flickor och pojkar skall få samma tid, stöd och<br />
hjälp. Vi vill ge dem lika förutsättningar och se allas positiva och starka sidor.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Ökad resurstid 4-6 genom fler lärartimmar.<br />
• Utöka tiden för speciallärare, genom en ny rekrytering.<br />
• Under ”Elevens val” tid för år 4-6 erbjuder vi möjlighet att arbeta extra med ”nå<br />
mål”.<br />
25
KUNSKAP matematik skolår 3 och 5<br />
Mål<br />
Läroplanen (Lpo-94) uttrycker följande mål: Skolan ansvarar för att varje elev efter<br />
genomgången grundskola behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan<br />
tillämpa det i vardagslivet.<br />
Målindikator<br />
Målet är nått när:<br />
Skolår 3: Alla eleverna i skolår 3 har fått minst godkänt i nationella provet i<br />
matematik för skolår 3<br />
Skolår 5: Alla eleverna i skolår 5 har fått minst godkänt i nationella provet i<br />
matematik för skolår 5.<br />
Måluppfyllelse<br />
Skolår 3: Uppfyllt till 96 %<br />
Skolår 5: Uppfyllt till 88 %<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Alla prov är genomförda under våren-09. Nationella prov för skolår 3 genomfördes för<br />
fösta gången denna vår. Bedömning är gjord efter mall av resp. lärare.<br />
Skolår 3: Av 24 elever har 23 klarat målen för matematik för skolår 3. En elev har<br />
deltagit på tre av sju möjliga prov. Dessa tre delområden klarade eleven godkänt nivån.<br />
Skolår 5: Av 26 elever hade tre svårigheter med hela eller delar av provet. En elev<br />
klarade inte någon del av de fyra delproven medan två av eleverna klarade 50 % av<br />
proven i matematik för skolår 5.<br />
Reflektion och analys<br />
Samverkan förskola – fritidshem – skola - föräldrar möjliggör tidig upptäckt av barn i<br />
behov av extra stöd.<br />
Vi lägger ett stort värde i att tidigt se barnens styrkor och olika behov av stöd. Ett stöd<br />
är att ta fram läromedel som är anpassat efter elevens behov, individualiserad<br />
undervisning. Problemlösningar sker i både små och stora grupper. Elever med<br />
svårigheter i matematik får extra träning och ibland egen undervisningstakt hos<br />
specialläraren. Ett stöd kan vara att ge barnet mer tid i form av ett år extra.<br />
För de elever som idag inte når målen formuleras åtgärdsprogram och i detta tas<br />
åtgärder fram (tillsammans med lärare, speciallärare, föräldrar och ibland även<br />
specialpedagog) som säkerställer att målen nås på bästa möjliga sätt för eleven.<br />
Vi använder laborativt material från förskoleklass till år 6. Vi använder oss av<br />
vardagsmatematik i flera ämnen t.ex. dagens datum, noters värden, antal elever, i<br />
arbetet med textil- trä och metall slöjd. För att veta var eleven befinner sig och<br />
säkerställa kunskaperna i matematik hos eleven görs diagnoser efter genomgångna<br />
moment i år 1-6.<br />
På fritidshemmet används spel som tränar barnen att ramsräkna och logiskt tänkande.<br />
Matematikträning sker i det dagliga arbetet vid samlingar, dukning, den skapande<br />
verksamheten osv. Under året har Mandala** introducerats och varit en uppskattad<br />
aktivitet som tränar barnet att öka sin koncentrationsförmåga.<br />
Vid minst ett tillfälle per år erbjuder vi föräldrautbildning i matematik. Intresset är stort<br />
och uppskattas av föräldrarna.<br />
För elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder finns hjälp via specialläraren och<br />
Studion (liten undervisningsgrupp) för individuellt anpassade lektioner och mål.<br />
För elever med annat modersmål finns en stunds daglig hjälp via språkläraren som kan<br />
tydliggöra, förstärka och förklara de matematiska begreppen och språket för eleven.<br />
Vi arbetar för att flickor och pojkar skall få samma tid, stöd och hjälp vid behov. Vi vill ge<br />
dem lika förutsättningar och se allas positiva och starka sidor.<br />
26
Ökad måluppfyllelse:<br />
• Skapa tillfällen för läxhjälp<br />
• Öka samsynen på de matematiska begreppen och språket på skolan<br />
• Öka resurs- och speciallärartiden på skolan<br />
**På fritidshemmet har Mandalas används för att barnet ska öka sin förmåga att<br />
koncentrera sig.<br />
Att färglägga Mandelas är en källa till ro och koncentration. Mandalas är mycket mer än<br />
bara mönster i en målarbok. Målarböckerna har sidor med cirkelrunda mönster som ger<br />
färgglada konstverk- kalejdoskop. Genom hjälpande råd och tips i förordet blir den vuxne<br />
guidad så att upplevelserna av att måla Mandalas blir bra för barnet. Rekommendationen<br />
är att färglägga Mandalas utifrån och in.<br />
Det systematiska tillvägagångssättet leder till att barnet ökar sin förmåga att<br />
koncentrera sig.<br />
27
MILJÖ Kretsloppstänkande Skola<br />
Mål<br />
Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (Lpo94) uttrycker följande mål:<br />
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till<br />
förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang.<br />
Kriterier för måluppfyllelse<br />
Uppfyllt<br />
1. Skolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen är känd av alla och följs<br />
till viss del. Miljöplanen utvärderas varje år mot målen.<br />
2. Barn och elever ges efter förmåga möjlighet att påverka verksamhetens miljöarbete (<br />
t.ex. är delaktiga vid diskussioner och beslut).<br />
3. Miljöarbetet diskuteras i personalgruppen vid vissa tillfällen t.ex. vid arbete med<br />
miljöplan<br />
4. Miljöfrågor beaktas vid planering av verksamheten.<br />
5. Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 1 gång/termin (skolår 6-9)<br />
i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 2 ggr/termin (skolår 3-5)<br />
minst en gång/månad (fsk-<br />
skolår 2)<br />
6. Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering<br />
Hög måluppfyllelse<br />
-Skolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av de flesta på skolan<br />
och utvärderas varje år mot målen.<br />
-Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på<br />
skolan. Barn och elever påverkar ofta verksamhetens miljöarbete (t.ex. är delaktiga vid<br />
diskussioner och beslut).<br />
-Miljöarbetet diskuteras återkommande i personalgruppen och är en del av<br />
verksamheten.<br />
-Miljöfrågor genomsyrar flera av skolans ämnen. Vuxna tar ofta tillvara tillfällen att<br />
diskutera och reflektera runt miljöfrågor (t.ex. resurshushållning, ekologiska frågor)<br />
tillsammans med barnen/eleverna<br />
-Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik minst 2 ggr/termin (skolår 6-9)<br />
i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst 1 gång/mån (skolår 3-5)<br />
minst varannan vecka (fsk-<br />
skolår 2)<br />
-De flesta barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina<br />
odlingar.<br />
-Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering<br />
Mycket hög måluppfyllelse<br />
-Skolan har en tydlig miljöplan med mätbara mål. Miljöplanen följs av alla och utvärderas<br />
varje år mot målen.<br />
-Miljöråd (en grupp lärare och elever som på olika sätt arbetar med miljöfrågor) finns på<br />
skolan. Barn och elever påverkar alltid verksamhetens miljöarbete ( tex. är delaktiga vid<br />
diskussioner och beslut).<br />
-Miljöarbetet diskuteras kontinuerligt i personalgruppen och är en naturlig del av<br />
verksamheten.<br />
-Miljöfrågor genomsyrar skolans alla ämnen olika teman. Vuxna tar tillvara varje tillfälle<br />
att diskutera och reflektera runt miljöfrågor (t.ex. resurshushållning, ekologiska<br />
frågor)tillsammans med barnen/eleverna<br />
-Närmiljön (inkl. gården) används till utepedagogik<br />
i lärande om natur och ekologiskt tänkande minst en gång/månad (skolår 6-9)<br />
minst varannan vecka (skolår 3-5)<br />
minst en gång/v (förskola-skolår 2)<br />
28
-Alla barn och elever arbetar med kompostering, odling och med att ta tillvara sina<br />
odlingar.<br />
-Alla klasser och avdelningar arbetar konkret med källsortering<br />
Måluppfyllelse<br />
-uppfyllt<br />
Vi är en miljöskola och vi arbetar dagligen med miljöfrågor. För bedömningen ”Hög<br />
måluppfyllelse” klarar vi inte detta år då vår kompost inte varit i gång.<br />
Reflektion, analys<br />
Vi arbetar dagligen med miljöfrågor. Vi har ett aktivt Miljöråd och har Grön Flagg.<br />
Vi har en tydlig miljöplan. Eleverna är med och påverkar vårt miljöarbete. I personalgruppen<br />
diskuteras och beaktas miljöfrågorna. Vi använder vår närmiljö till utepedagogik<br />
i lärande om natur och ekologiskt tänkande. Vi källsorterar våra sopor. Vi återanvänder<br />
papper och sorterar sopor i; papper, kartong, glas, hård- mjukplast, metall och batterier,<br />
elektronik. Barnen hjälper till i skötseln av detta. Sorteringen fungerar i alla grupper och<br />
vi har tydligt märkta kärl i vårt soprum, eleverna lämnar sorterat material där.<br />
Vi utnyttjar kopiatorns möjlighet att kopiera på båda sidorna. Eleverna använder<br />
skrivböcker i stor utsträckning istället för lösa papper. Vi använder pappershanddukar<br />
som komplement till handdukar. Elever i år 4 ansvarar för insamling/utdelning och tvätt<br />
av handdukar.<br />
Miljöplan och ett aktivt miljöråd finns med elevrepresentanter från varje klass samt en<br />
vuxen från varje arbetslag. Vi har gemensamma utedagar, år F-1 och år 2-6 har<br />
utedagar under vissa perioder. Hela skolan har gemensam vandringsdag varje år.<br />
Vandringsleden vid Tomtaklintskogen nyttjas inom skolarbetet. En gemensam städdag<br />
anordnas av Miljörådet. Vi städar vår närmiljö och sorterar sedan det som hittas i skog<br />
och mark.<br />
På fritidshemmet har vi med barnen i vårt dagliga arbete med miljön. Vi källsorterar<br />
papper, kartong, glas, hård- och mjukplast, elektronik, metall och batterier. Matavfallet<br />
samlar vi i de Gröna påsarna som hämtas till rötning. Vi har blivit mer sparsamma med<br />
papper som vi använder i det fria skapandet. Vi undviker att köpa klorblekt ritpapper.<br />
Föräldrarna får information och kan läsa vår blogg på hemsidan, på detta sätt sparar vi<br />
mängder med papper.<br />
Hela skolan arbetar gemensamt med miljöfrågor, ämnet är alltid aktuellt.<br />
Elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder deltar i miljöarbetet tillsammans med alla<br />
andra på skolan.<br />
För elever med annat modersmål är det praktiska arbetet lättförståligt och de situationer<br />
där det kan finnas svårigheter med att förstå ord och handling får vi hjälp att tolka dessa<br />
via språkläraren.<br />
Vi arbetar för att ge samma villkor till både flickor och pojkar att delta i skolans<br />
miljöarbete.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• En fungerande kompost<br />
• Strukturera upp och ta fram tydliga rutiner kring det som sås på våren.<br />
• Arbeta med läsårets fem nya mål som är tagna av samtliga och inskickade till<br />
Håll Sverige Rent<br />
29
SKOLA – HEM utvecklingssamtal<br />
Mål<br />
Föräldrar och studerande skall uppleva att utvecklingssamtalet stöttar varje barns och<br />
studerandes lärande genom alla skeden av skolgången i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Målindikator<br />
Målet är nått när alla föräldrar/studerande anser att utvecklingssamtalet är till stöd för<br />
sitt barns/sitt eget lärande.<br />
Varje barn, F-2, kan spara ett arbete/år som barnet är stolt över och visa detta vid<br />
utv.samtalet för föräldrarna (portfolio).<br />
Vi använder blanketten ”Åtgärdsprogram” när vi dokumenterar runt barn i behov av<br />
särskilt stöd.<br />
Utvärdering av utvecklingssamtalen genom enkät till föräldrar och elever görs varje år.<br />
Vi använder vår sociala utvecklingsplan och utvärderar den kontinuerligt.<br />
Vi arbetar med att stärka elevens roll i utvecklingssamtalet, äldre elever får pröva att<br />
leda samtalet.<br />
Måluppfyllelse föräldrar<br />
Uppfyllt 100%<br />
Av 17 inlämnade enkäter av 31 möjliga har 17 föräldrar, från skolår 1 till år 6, anger att<br />
utvecklingssamtalet är ett bra stöd för barnets lärande, 100% har gett påståendet<br />
betyget 4-5.<br />
Måluppfyllelse elever<br />
Uppfyllt till 97 %<br />
110 svar av 111 möjliga. 62 flickor och 48 pojkar. Svarsfrekvens 99 %.<br />
97 % av eleverna upplever att utvecklingssamtalet är ett bra stöd för deras lärande. Tre<br />
elever, två flickor och en pojke, var inte nöjda. Pojken (i skolår 2) var mycket missnöjd<br />
med samtalet.<br />
Reflektion, analys<br />
Vi har bra och välplanerade utvecklingssamtal. Vi arbetar för att alla föräldrar och elever<br />
ska vara nöjda och uppleva att samtalet är givande och utvecklande och ett stöd för sitt<br />
barns eget lärande. Vi har en bra kontakt mellan hem och skola. Detta är nödvändigt för<br />
barnens fortsatta goda utveckling i våra verksamheter.<br />
Varje barns individuella utveckling följs i utvecklings/studieplanerna, med mål att varje<br />
barn utifrån sina egna förutsättningar uppnår kunskapsmålen. Dessa utgör grunden för<br />
samverkan med elever och föräldrar i utvecklingssamtalen. Varje barn får i förskoleklassen<br />
en mapp. I denna samlas testjournalen för år F-9, utvecklingsplaner i ämnena:<br />
Sv, Ma, Eng, social utvecklingsplan, samtalsunderlag, överenskommelser, tester,<br />
åtgärdsprogram m.m. Under utvecklingssamtalet fyller barn och föräldrar i samtalsunderlag<br />
där övriga ämnen och social kompetens m.m. tas upp. Under samtalet görs vid<br />
behov överenskommelser med barn och föräldrar om hur vi arbetar vidare. Detta<br />
dokumenteras och anteckningarna förvaras i elevens mapp. I utvecklingssamtalen<br />
eftersträvar vi ett bemötande där elever, föräldrar och lärare känner sig respekterade,<br />
att samtalet har ett elevperspektiv och ett helhetstänkande.<br />
Varje barn, F-2, kan spara ett arbete/år som barnet är stolt över och visa detta vid<br />
utv.samtalet för föräldrarna (portfolio). Vi använder blanketten ”Åtgärdsprogram” när vi<br />
dokumenterar runt barn i behov av särskilt stöd.<br />
Utvärdering av utvecklingssamtalen genom enkät till föräldrar och elever görs varje år.<br />
Vi använder vår sociala utvecklingsplan och utvärderar den kontinuerligt.<br />
Vi arbetar med att stärka elevens roll i utvecklingssamtalet, äldre elever får pröva att<br />
leda samtalet själva.<br />
30
Vid samtal med föräldrar som har barn med särskilda behov/funktionshinder kan även<br />
specialpedagoger eller andra stödjande personer delta. Utifrån elevens individuelle behov<br />
erbjuds tätare samtal. Dessutom används en kontaktbok som dagligen skickas mellan<br />
hem och skola. För elever med annat modersmål används tolk vid behov.<br />
För flickor och pojkar kan samtalen se olika ut beroende på elevens förmåga att aktivt<br />
medverka, skillnaden är individuell.<br />
Fler och fler föräldrar använder sig av telefonkontakt med fritidshemmet, detta vill vi<br />
bryta. Vi vill ha en tät kontakt mellan hem och fritidshem och träffar gärna föräldrarna<br />
dagligen.<br />
Vi behöver ha föräldramöten för att mötas och skapa diskussionsforum där vi pratar om<br />
barnens fritidsaktiviteter.<br />
Vi har idag en hemsida där vi bloggar en gång i veckan. Föräldrarna har en god inblick i<br />
verksamheten. Vi deltar i en del av utvecklingssamtalen vid behov.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Komma i gång med PODB<br />
• Tydliggöra målen för elever och föräldrar<br />
• Föräldramöte på hösten på fritidshemmet<br />
31
NORMER OCH VÄRDEN skola<br />
Läroplanen (Lpo 94) uttrycker följande mål:<br />
Skolan skall sträva efter att varje elev<br />
-utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden<br />
grundade på kunskaper och personliga erfarenheter<br />
-respekterar andra människors egenvärde<br />
-tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt<br />
medverkar till att bistå andra människor<br />
-kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla<br />
också med deras bästa för ögonen<br />
-visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv<br />
Kriterier<br />
Uppfyllt<br />
1. Minst 95 % av eleverna från skolår 2 –9 skall i enkätfrågor uppge att de känner trivsel<br />
och trygghet i skolan (ska ge betyg 3 eller 4 på frågorna 1-6 i enkät ”klassens<br />
kvalitetsrapport”)<br />
2. Minst 95 % av föräldrarna till elever i skolår 3,6 o 9 skall uppge att de upplever att det<br />
är tryggt i skolan (skall svara positivt, alltid eller oftast på fråga 1 och 2) i dokument<br />
”frågor värdegrskola föräld”<br />
3. De flesta vuxna i skolan deltar aktivt i att förebygga och bekämpa tendenser till<br />
mobbning och okamratligt beteende.<br />
4. Skolan har tydliga normer och värden (regler) som är välkända av de flesta.<br />
5. De vuxna reagerar i allmänhet på regelbrott och strävar efter att reglerna skall<br />
tillämpas i vardagen.<br />
6. Minst 95 % av eleverna i skolår 2-9 skall i enkätfrågor tycka att de vuxna i skolan<br />
hjälper till (ingriper) om någon bråkar eller blir illa behandlad (skall ge betyg 3 eller 4<br />
på fråga 7 i enkät ”klassens kvalitetsrapport”).<br />
7. Minst 95 % av föräldrarna till elever i skolår 3, 6 och 9 skall i enkätfrågor tycka att de<br />
uppmuntras till delaktighet och engagemang i barnens vardag i skolan. (skall svara<br />
positivt; alltid eller oftast på fråga 3) i dokument ”frågor värdegrskola föräld”.<br />
8. Skolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år. Uppföljningen ska finnas<br />
med i kvalitetsredovisningen under egen rubrik ”Uppföljning av likabehandlingsplanen”.<br />
Hög måluppfyllelse<br />
- Alla elever i skolår 2-9 skall i enkätfrågor uppge att de känner trivsel och trygghet i<br />
skolan (ska ge betyg 3 eller 4 på frågorna 1-6 i enkät ”klassens kvalitetsrapport”)<br />
- Alla föräldrar till elever i skolår 3, 6 och 9 skall uppge att de upplever att det är tryggt i<br />
skolan (skall svara positivt; alltid eller oftast, på fråga 1 och 2) i dokument ”frågor<br />
normer o värden föräld”<br />
- Alla vuxna i skolan deltar aktivt i att förebygga och bekämpa tendenser till mobbning<br />
och okamratligt beteende.<br />
- Skolan har tydliga normer och värden (regler) som är välkända och accepterade av<br />
alla. De vuxna reagerar alltid på regelbrott och strävar efter att reglerna skall tillämpas i<br />
vardagen.<br />
- Alla föräldrar till elever i skolår 3, 6 och 9 skall i enkätfrågor tycka att de uppmuntras<br />
till delaktighet och engagemang i barnens vardag i skolan (skall svara positivt alltid eller<br />
oftast på fråga 3) i dokument ”frågor normer o värdegrnskola föräld”<br />
- Alla elever i skolår 2-9 skall i enkätfrågor tycka att de vuxna i skolan hjälper till<br />
(ingriper) om någon bråkar eller blir illa behandlad( skall ge betyg 3 eller 4 på fråga 7 i<br />
enkät ”klassens kvalitetsrapport”)<br />
- Skolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år.<br />
För intervjufrågorna och enkätfrågor finns särskilda frågeformulär.<br />
Måluppfyllelse<br />
-uppfyllt till 75 %<br />
32
Bedömning av måluppfyllelse<br />
Bedömning görs med hjälp av enkäter och av självvärdering. Vi har diskuterat i<br />
arbetslagen och vi arbetar regelbundet med regler och vår värdegrund under läsåret.<br />
Vi inte klarat kriterierna för uppfyllt till 95 %. Eleverna svarar i enkäten för Klassens<br />
kvalitetsrapport att 87 % är nöjda men vi har 12 % som är mindre nöjda med trivsel och<br />
trygghet (påstående 1). 89 % av eleverna är nöjda med hur de vuxna i skolan hjälper till<br />
om någon bråkar, men 11 % är inte helt nöjda (påstående 6).<br />
Föräldrarna är mer nöjda. 98 % är nöjda med påstående 2 och 96 % nöjda för påstående<br />
7.<br />
Eleverna i klass 2 och 3 är små och har inte alltid förståelsen kring frågorna/<br />
påståendena. Syftet med enkäten är att se var j klass utifrån ovanstående områden och<br />
se vad vi tillsammans behöver arbeta med för att förbättra vår skola. I diskussionerna i<br />
klasserna direkt efter enkätundersökningen finns det inget som tyder på att eleverna inte<br />
trivs. De flesta trivs och känner trygghet i skolan. De säger att: Vi ska respektera<br />
varandra och säga ifrån då någon uppför sig illa.<br />
Reflektion, analys<br />
Alla på skolan arbetar aktivt med att förebygga och bekämpa tendenser till mobbning,<br />
okamratligt beteende och alla former av kränkningar. Alla vuxna på skolan har ansvar<br />
men vi har även en grupp med vuxna som har ett särskilt ansvar för frågan och arbetar<br />
vidare med ev. samtal och uppföljningar. Vi samarbetar med Stiftelsen Friends och har<br />
även kamratstödjare på skolan. Kamratstödjarna möts en gång var tredje vecka.<br />
Vi har en tydlig värdegrund, där tas det upp vad vi förväntar oss av eleverna, föräldrarna<br />
och vad de kan förvänta sig av oss.<br />
Det känns mycket bra att en så stor andel av föräldrarna och eleverna trivs på skolan.<br />
Vi har många delaktiga och engagerade föräldrar. Alla är välkomna att besöka oss och<br />
vara tillsammans med sitt/sina barn i våra verksamheter. Vi arbetar aktivt med skolans<br />
sociala utvecklingsplan som följer eleven genom alla skolåren från förskoleklass till år 6.<br />
År F-6 har övningar/samtal rörande social kompetens kontinuerligt. Vi har haft en del<br />
flick- och pojkgrupper i samtal med vår kurator som hjälpt till och deltagit med övningar<br />
och samtalsämnen. Vid skolans gemensamma aktiviteter blandas eleverna i F-6 grupper.<br />
Vi pratar med alla elever om hur vi arbetar förebyggande mot alla former av kränkande<br />
handling, samt hur vår handlingsplan ser ut. Föräldrar informeras på föräldramöten och<br />
på Skolrådet.<br />
För vår gemensamma miljö och trivsel har vi jourverksamhet och klassens<br />
ansvarsgrupper som alla elever har del i. Vi tränar eleverna i att reflektera över den egna<br />
inlärningen och medvetandegör när/hur de kan påverka sin arbetssituation. Vi prövar<br />
olika arbetssätt/arbetsformer där eleverna får ta ett successivt större ansvar för sina<br />
studier.<br />
På fritidshemmet får barnen vara med och påverka verksamhetsplaneringen. För att<br />
utveckla och ta vara på barnens åsikter har vi kontinuerliga möten där barnen kan<br />
komma till tals i gruppen. Vi har ständigt en dialog med barnen och tar vara på idéer och<br />
tankar som dyker upp.<br />
Vi är bra på konflikthantering men behöver bli bättre på att stärka barnens styrkor.<br />
Vi delar in barnen i kill- och tjejgrupper för att stärka barnens självbild med olika<br />
övningar. Vi arbetar dagligen med konflikthantering i grupp och enskilt. Vi har<br />
gruppstärkande lekar och övningar både ute och i idrottssalen.<br />
Elever i behov av särskilt stöd/ funktionshinder och barn med annat modersmål omfattas<br />
av de regler, normer och värden som finns på skolan, det gäller alla. Vi hjälper barn att<br />
förstå de olikheter som finns, alla ska accepteras och respekteras för de dem är.<br />
Vi arbetar för att ge alla barn, flickor som pojkar, samma möjligheter.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• Öka elevinflytandet<br />
• Öka förståelsen kring ord och påståenden som förkommer i våra enkäter<br />
33
Likabehandlingsplanen<br />
Se bilaga 5<br />
I <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och<br />
annan kränkande behandling mellan barn eller mellan vuxna och barn.<br />
I <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn<br />
och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna.<br />
Alla barn i <strong>Trosa</strong> <strong>kommun</strong> ska känna sig trygga i förskola. Inget barn eller vuxen ska få<br />
utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan<br />
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller för annan kränkande behandling.<br />
Vi har en värdegrund som tydligt talar om att alla ska respekteras och accepteras. Vi<br />
pratar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra, hur vi ska bete oss i olika<br />
situationer och att alla ska kunna känna sig trygga i vår verksamhet.<br />
Rektor ansvarar för:<br />
- att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och<br />
innehåll.<br />
Pedagogerna ansvarar för:<br />
- att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten<br />
under höstterminen och vid behov.<br />
- att alla barn/elever har kännedom om likabehandlingsplanens<br />
innehåll och verkar för att planen efterlevs.<br />
Barn och elevers ansvar:<br />
- är att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen<br />
samt medverka vid uppföljning och revidering av planen.<br />
Uppföljning av likabehandlingsplanen<br />
Vi utvärderar och reviderar enhetens likabehandlingsplan en gång per år i samband med<br />
skolstarten.<br />
Vi har uppdaterat vår hemsida och där finns likabehandlingsplanen med. Vi anslår<br />
likabehandlingsplanen i skolans entré.<br />
Revidering av likabehandlingsplanen sker i augusti 2009.<br />
34
ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE skola<br />
Läroplanen uttrycker följande mål:<br />
Skolan skall sträva efter att varje elev<br />
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö<br />
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i<br />
skolan<br />
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i<br />
demokratiska former<br />
Kriterier för uppfyllt<br />
Eleverna<br />
-har många tillfällen till att träna på att arbeta i demokratiska former, tex. få uttrycka<br />
sina åsikter och lyssna på andra i diskussioner, att besluta, rösta, välja--är<br />
återkommande med och -diskuterar och beslutar om vilka trivselregler, normer och<br />
värden som skall finnas i klassen och på skolan<br />
-vet att de får bestämma/påverka vissa saker och andra inte<br />
-planerar och utvärderar sitt skolarbete tillsammans med läraren; delmål, beting, läxor,<br />
prov<br />
-får efter förmåga påverka hur han/hon skall arbeta tex. lärardelaktighet, arbetstakt,<br />
vilka hjälpmedel/läromedel, arbete enskilt i grupp, skriftlig, muntlig redovisning osv.<br />
-får efter förmåga påverka innehållet i undervisningen; vad fokusera på, prioritera, läsa<br />
först<br />
-tar ansvar för skolans ute- och innemiljön, genom att tex. dekorera, göra trivsamt,<br />
städa, plocka skräp, diska.<br />
-tar ansvar för den psykiska arbetsmiljön genom att återkommande få tillfälle att<br />
diskutera sådant som påverkar arbetsmiljön tex. eget och andras uppförande/ beteende,<br />
kamratskap, tendenser till mobbning behov av arbetsro mm.<br />
Läraren<br />
1.)-uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och eget ansvar<br />
2.)-nyttjar vardagens tillfällen för att stämma av med eleverna hur de ser på skolan och<br />
skolarbetet<br />
3.)-ser till att arbetsformer, arbetssätt och metoder i undervisningen varieras<br />
4.)-är tydlig med vad eleverna själva kan bestämma/ha inflytande över och inte<br />
5.)-är lyhörd för elevernas behov, (t.ex. sätt att lära) intresse och önskemål<br />
6)-ger pojkar och flickor lika stort talutrymme, uppmärksamhet och inflytande<br />
De flesta elever skolår 2-9 (minst 80 %) upplever (enkät ”klassens kvalrapport”)<br />
7.)att de får vara med och planera och utvärdera skolarbetet (fråga 11,12,13)<br />
8.)att de tar gemensamt ansvar för den fysiska arbetsmiljön (fråga14)<br />
9.)att de får vara med och påverka olika beslut(fråga 10,15)<br />
Måluppfyllelse<br />
uppfyllt<br />
Bedömning av måluppfyllelse<br />
110 svar av totalt 111 möjliga. Svarsfrekvens 99 %. Klassens kvalitetsrapport<br />
83 % anser att de får vara med och planera och utvärdera skolarbetet (fråga 11,12,13)<br />
86 % anser att de tar gemensamt ansvar för den fysiska arbetsmiljön (fråga14)<br />
83% anser att de får vara med och påverka olika beslut (fråga 10,15)<br />
Bedömningen är gjord genom enkäter, klassrumsdiskussioner och självvärdering.<br />
Reflektion och analys<br />
Klassens kvalitetsrapport är en enkät som används i klassrummet, resultatet fås ut<br />
snabbt, efter att det knappats in i ett dataprogram. Därefter kan man i klassrummet se<br />
och diskutera resultatet av enkäten och få en direkt koppling till de åtgärder som<br />
barnen/eleverna har påtalat. Syftet är att lätt se och förbättra de områden som man<br />
gemensamt kommit framtill genom enkätundersökningen. Klassens kvalitetsrapport<br />
genomfördes under våren. Eleverna uppmuntras att ta eget ansvar för sina studier. Vi<br />
35
arbetar för att eleverna ska bli medvetna om sitt eget ansvar, så att hon/han får mer<br />
inflytande över sin egen inlärning. Planering och utvärdering sker tillsammans med<br />
läraren. Mål och överenskommelser skrivs alltid vid alla utvecklingssamtal.<br />
Eleverna lär sig att utvärdera sitt arbete redan från år 1. Svårighetsgraden ökar efter<br />
hand. När eleverna lämnar skolan är de mycket duktiga på att utvärdera sitt arbete. Att<br />
ta fram och sätta upp sina egna mål underlättas av utvärderingen och ju äldre eleverna<br />
blir desto lättare går arbetet med målen.<br />
Under skoltid finns många tillfällen till att träna på att arbeta i demokratiska former.<br />
Eleverna är aktiva på klassråden och det finns alltid många punkter att ta upp på<br />
elevrådet. På klassrådet får de uttrycka sina åsikter och lyssna på andra i diskussioner,<br />
att besluta, rösta, välja–är återkommande med och -diskuterar och beslutar om vilka<br />
trivselregler, normer och värden som skall finnas i klassen och på skolan därefter tas<br />
frågorna med till elevrådet och beslutas där. Eleverna är väl medvetna om vad de får<br />
besluta om.<br />
Elevrådet anordnar aktiviteter för alla i skolan, ett antal gånger per läsår.<br />
Miljörådet arbetar mycket med information kring källsortering. De smyckar och ser till att<br />
vår miljö ute och inne är trivsam. En gång om året anordnar de en stor städdag då alla<br />
hjälps åt att samla in skräp i vår närmiljö, därefter sorteras det och kastas i rätt<br />
behållare.<br />
Kamratstödjare finns från år 3-6. De träffas var tredje vecka och arbetar för alla barns<br />
trivsel och trygghet. Barnen är de vuxnas extra ögon och öron, men det är vi vuxna på<br />
skolan som har ansvaret för att motverka alla former av kränkningar och att se till att<br />
trygghet och närhet finns för alla elever på skolan. Vi, elever och lärare ska vara goda<br />
förebilder.<br />
Matrådet träffas några gånger per termin och då finns även ”husmor” med och diskuterar<br />
tillsammans med eleverna om vad de har för synpunkter då det handlar om maten i<br />
skolan. En brevlåda, för förslag, finns i matsalen och där lämnar barnen sina synpunkter<br />
direkt till köket.<br />
Barnens brevlåda finns i skolans entré. Där får rektor många synpunkter direkt från<br />
barnen. Det kan vara allt ifrån att de inte vill sjunga barnsliga sånger, att någon vill ha<br />
swimmingpool på skolgården, att någon har varit dum mot någon osv. Barnen får alltid<br />
ett skriftligt svar om de har skrivit namn på brevet och på skolan vi tar tag i de problem<br />
som det skrivs om.<br />
Allt arbete, med barnens ansvar och inflytande, innefattar även fritidshemsverksamheten.<br />
På de olika råden tas även frågor upp som påverkar alla våra<br />
verksamheter. Vi har gemensamma regler och för barnen är det viktigt att vi ser till<br />
helheten. På fritidshemmet har barnen inflytande i verksamhetsfrågorna, de är med och<br />
diskuterar och ger önskemål om olika aktiviteter på eftermiddagstid, i idrottssalen och<br />
under loven.<br />
Elever i behov av särskilt stöd/ funktionshinder och barn med annat modersmål arbetar<br />
efter sin förmåga och uppmuntras till utveckling genom delaktighet och eget inflytande.<br />
Situationen för flickor och pojkar:<br />
Vi arbetar för att ge både flickor och pojkar lika stort talutrymme, uppmärksamhet och<br />
inflytande.<br />
Ökad måluppfyllelse<br />
• tydliggöra målen för eleverna i varje ämne<br />
• att ge eleverna mer inflytande vid schemaläggning av ämnen<br />
36
KLASSENS KVALITETSRAPPORT<br />
Under våren har vi för tredje gången gjort Klassens kvalitetsredovisning på skolan. Det<br />
är en enkätundersökning där resultatet tas fram snabbt och återkopplas till klassen där<br />
vidare diskussioner förs tillsammans.<br />
Följande områden gås igenom:<br />
Trygghet och trivsel<br />
Inflytande<br />
Utveckling och lärande<br />
Arbetsmiljö<br />
Eleverna i klass 2 och 3 är små och har inte alltid förståelsen kring frågorna/påståendena.<br />
Syftet med enkäten är att se varje klass utifrån ovanstående områden och se vad vi<br />
tillsammans behöver arbeta med för att förbättra vår skola.<br />
Varje lärare sammanställer det som just den klassen kommer att arbeta vidare med<br />
under följande år och rektor får en bild av hela skolans verksamhet inom dessa områden.<br />
Trygghet och trivsel<br />
De flesta elever känner trygghet och trivsel i skolan. Vi ska respektera varandra och säga<br />
ifrån då någon uppför sig illa. ”Om alla är schyssta mot varandra så borde alla trivas”.<br />
”I klassen förstärker vi positiva kommentarer och säger ifrån vid negativa.”<br />
”Inte säga vad man tycker jämt, tänka på vad som kan såra andra.”<br />
Inflytande<br />
I stort sett alla elever tycker att de har bra inflytande och får vara med och bestämma.<br />
Eleverna i de lägre åldrarna har ibland svårt att vara med och bestämma då de inte vet<br />
vad som behöver läras. Önskemål hos de äldre eleverna finns om att få mer inflytande<br />
vid schemaläggning av ämnen, att lägga upp egna mål för t.ex. matematik och svenska<br />
och att utvärdera mer.<br />
Utveckling och lärande<br />
En större del av eleverna upplever delaktighet i det egna lärandet. De äldre eleverna<br />
upplever att de känner till målen och vad som krävs för att nå dit. Veckoplanerings-<br />
system i vissa klasser gör att alla är delaktiga. Eleverna önskar fler vuxna i klassrummet<br />
och fler grupprum.<br />
Arbetsmiljö<br />
Här handlar svaren mycket om situationen i matsalen, att det är för hög ljudnivå och<br />
ibland stressigt att hinna äta innan nästa klass kommer. Eleverna vill fortsätta med ”tyst<br />
lunch” en dag i veckan. Arbetsron i klassrummen kan bli bättre. Många elever tycker att<br />
toaletterna är ofräscha.<br />
Förslagen på förbättringar som tagits fram tillsammans i klassen, är konkreta och<br />
användbara för oss vuxna på skolan. Vi kommer att arbeta vidare med synpunkterna och<br />
utvärdera det tillsammans med eleverna.<br />
37
VÄRDEGRUND<br />
RESPEKT ÄRLIGHET ANSVAR TRYGGHET<br />
Bilaga 4<br />
Någon har sagt att värdegrunden handlar om våra grundläggande relationer. För oss handlar det om att<br />
medvetandegöra alla dessa relationer och förhindra att vi lever våra liv som om våra handlingar inte fick<br />
konsekvenser för andra.<br />
VI FÖRVÄNTAR OSS AV DIG SOM ELEV……<br />
att Du ska behandla andra som Du själv vill bli behandlad<br />
att Du uppträder hänsynsfullt och trevligt (=lyfter) och aldrig utsätter någon för obehag (=sänker).<br />
att Du låter en vuxen eller en kamratstödjare på skolan få veta om någon elev far illa på något sätt.<br />
att Du visar vänlighet mot och respekt för både skolkamrater och personal.<br />
att Du lyssnar på andra och väntar på din tur<br />
att Du tar ansvar för dina saker och sköter dina arbetsuppgifter.<br />
att Du tar ansvar för vad du säger och gör.<br />
att Du passar tider.<br />
att Du använder ett vårdat språk.<br />
att Du hjälper till att hålla skolan ren och snygg och ser till att någon vuxen får veta om något gått sönder<br />
eller förstörts.<br />
att Du följer skolans regler och säkerhetsföreskrifter och inte utsätter andra för fara.<br />
VI FÖRVÄNTAR OSS AV DIG SOM FÖRÄLDER….<br />
att Du håller kontakten med Ditt barns klasslärare, eller vid behov, annan personal på skolan. Besök gärna<br />
ditt barn i skolan.<br />
att Du aktivt tar del av den information Du får av skolan och dess verksamheter<br />
att Ditt barn har den utrustning dagen kräver och är väl förberett för sin skoldag.<br />
att Ditt barn är utvilat och har ätit frukost.<br />
att Du som vuxen ringer och gör sjukanmälan av Ditt barn.<br />
att ledighet för Ditt barn, utöver loven, undviks i största möjliga mån.<br />
att Du är uppmärksam på mobbningstendenser bland skolans elever och ser till att personal på skolan får<br />
veta om någon elev utsätts för obehag.<br />
Mobbning kan vara svårt att upptäcka, därför är sådant som eleverna berättar hemma värdefullt för skolan<br />
att få veta.<br />
att Du hjälper Ditt barn att förstå vikten av att sköta sitt skolarbete och intresserar Dig för barnets<br />
hemuppgifter.<br />
att Du tar kontakt med skolan om du undrar över något.<br />
Vi kan bara förbättra sådant vi får kännedom om.<br />
Det är viktigt att Du som vuxen är försiktig med att förmedla negativa känslor till Ditt barn. Det mesta kan vi<br />
vuxna tillsammans lösa utan att oroa barnen.<br />
NI KAN FÖRVÄNTA ER AV OSS …<br />
att Vi vuxna på skolan tydligt gör klart vilka förväntningar och mål som finns och vad som gäller för arbetet i<br />
skolan.<br />
att Vi arbetar för att skapa en trygghet för eleverna och bemöter dem med hänsyn, vänlighet och respekt.<br />
att Vi arbetar aktivt mot all form av mobbning och kränkande behandling.<br />
att Vi alltid håller på verksamhetens kvalitet och kontinuerligt utvärderar vårt och elevernas arbete.<br />
Vi strävar efter att ge alla elever stöd efter deras eget behov, så att de i största möjliga mån når läroplanens<br />
mål.<br />
att Vi ger eleverna hemuppgifter.<br />
att Vi bemöter flickor och pojkar som jämlikar och arbetar för jämställdhet.<br />
att berörd personal håller kontakt med familjen samt meddelar om något speciellt inträffat.<br />
att klassläraren eller annan pedagog genomför utvecklingssamtal med elev och förälder varje termin.<br />
att Vi eftersträvar en kreativ, trivsam och trygg skolmiljö både ute och inne.<br />
38
LIKABEHANDLINGSPLAN<br />
Bilaga 5<br />
På Skärlagskolan skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn och ingen elev<br />
får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet,<br />
religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning.<br />
På Skärlagskolan tar all personal aktivt avstånd för att förhindra alla former av<br />
mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn/elever och<br />
mellan vuxna och barn/elever.<br />
Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet<br />
och som har samband med:<br />
De fem diskrimineringsgrunderna<br />
- Etnisk tillhörighet (Att någon tillhör en grupp av personer som har samma<br />
nationella eller<br />
etniska ursprung, ras eller hudfärg).<br />
- Religion eller annan trosuppfattning<br />
- Funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar<br />
av en<br />
persons funktionsförmåga).<br />
- Kön (trakasserier på grund av kön)<br />
- Sexuell natur (sexuella trakasserier)<br />
Med mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en<br />
tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. De negativa<br />
handlingarna kan vara:<br />
Verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mail och sms.<br />
Fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker.<br />
Psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och skratt.<br />
Med direkt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom<br />
särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen<br />
omfattar.<br />
Med indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas<br />
genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i<br />
praktiken diskriminerande effekt.<br />
Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person<br />
för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa<br />
barnet eller eleven som en följd av detta.<br />
Förebyggande<br />
Med förebyggande åtgärder avses<br />
Elevinflytande (klass- och elevråd)<br />
Kompisövningar (dramaövningar, kompissamtal, kamratstödjare och forumspel)<br />
Samarbete och dialog med föräldrar<br />
Regler (finns synliga på skolan och har tagits fram gemensamt i klassråd och beslutats<br />
demokratiskt på elevråd)<br />
Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta de egna<br />
föreställningarna samt för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv<br />
atmosfär bland barn, elever och personal.<br />
Samarbete med myndigheter och organisationer<br />
Attityd och värderingsarbete – trivselundersökningar, fadderverksamhet.<br />
Kompetensutveckling<br />
Förhindra trakasserier<br />
Tydliga vuxna som sätter gränser, reagerar och ingriper omedelbart vid alla former av<br />
kränkande behandling. Vi ska vara goda förebilder.<br />
39
Utreda och vidta åtgärder<br />
När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller<br />
annan kränkande behandling eller att vuxna har registrerat detsamma skall skolan<br />
utreda och förhindra fortsatt kränkning (Antimobbningsgruppen).<br />
Utredning och åtgärder skall genomföras så snabbt som möjligt.<br />
Om personal misstänks för kränkande behandling av ett barn en elev skall rektor vara<br />
med vid utredningen.<br />
Ansvarsfördelning<br />
Rektor har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn/elever,<br />
samt att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat.<br />
Alla anställda på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att<br />
likabehandlingsplanen följs och förankras för barn/elever, personal och föräldrar i<br />
verksamheten.<br />
Förankringsprocessen<br />
Rektor ansvarar för:<br />
- att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och<br />
innehåll.<br />
Pedagogerna ansvarar för:<br />
- att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten<br />
under höstterminen och vid behov.<br />
- att alla barn/elever har kännedom om likabehandlingsplanens<br />
innehåll och verkar för att planen efterlevs.<br />
Barn och elevers ansvar:<br />
- är att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen<br />
samt medverka vid uppföljning och revidering av planen.<br />
Utvärdering och uppföljning<br />
Vi utvärderar och reviderar enhetens likabehandlingsplan en gång per år i samband<br />
med skolstarten.<br />
40