(Uppmuntra hälsa och motverka ohälsa) i PDF ... - Arbetsgivarverket

Kompetens utvecklas i en positiv miljö
Långvarig stress kan göra oss mer stresskänslig men det finns några faktorer som förbättrar
vår förmåga att hantera stress. De mest väldokumenterade friskfaktorerna handlar
om sömn och tid för återhämtning, motion samt socialt stöd. Tyvärr är detta sådant
som ofta prioriteras bort av personer som är alltför stressade när de egentligen borde
göra tvärtom. Det kan framstå som en paradox att vid de tidpunkter när vi som mest
behöver prioritera är då vi samtidigt är sämst på att skilja det som är viktigt från det som
är oviktigt. Detta hänger samman att hög stressnivå har effekten att avgränsa och fokusera
vår uppmärksamhet vilket medför att vi inte får perspektiv på helheten.
Bildligt talat kan man beskriva det som att vi simmar omkring i ett hav av ständig stimulans.
Med tanke på det ständiga överflöd av information som strömmar till vår hjärna
är det närmast ett mirakel att vi kan fokusera vår uppmärksamhet. Människans förmåga
att fokusera sker genom två besläktade mekanismer (Davidson och Begley, 2012). Den
ena mekanismen handlar om att vi kan förstärka styrkan i de signaler som når oss. Den
andra förmågan handlar om att dämpa signaler i de ouppmärksammade ”kanalerna”.
Med utgångspunkt i denna beskrivning kan vår uppmärksamhet sägas ha två motsatta
sätt att fungera på (Holen,1998). Det ena sättet är när vi är koncentrerade på att utföra
en uppgift. I vår hjärna pågår då ett arbete för att spalta av ovidkommande påverkan och
hålla undan perifera och irrelevanta intryck. För att vara effektiva i vårt arbete är detta
fokuserade tillstånd nödvändigt men samtidigt förknippat med en viss stressnivå. Den
motsatta typen av uppmärksamhet är då vi slappnar av och exempelvis dagdrömmer. Vi
har en tillåtande inställning där även sådana intryck som vanligtvis sorteras bort som
störande eller ovidkommande, får utrymme. Då finns inget tydligt fokus, så även perifera
intryck och viljor kan erhålla vår uppmärksamhet. Vi uppmärksammar såväl en inre
som den yttre verkligheten. Vi är då öppna för perifera intryck och viljor. Periferi är
närmare medvetandetröskeln av det vi under vardagen förmår uppmärksamma. Detta
sker då vi är avslappnade, öppna och fritt reflekterande. Det ger oss avspänning, rekreation,
perspektiv, förnyelse och helhet. Som individer är det ett tecken på hälsa att kunna
växla mellan båda dessa dimensioner. Det är avgörande för att vi ska kunna tänka och
agera för något långsiktigt uthålligt. Denna förmåga försämras om vi drabbas av exempelvis
depression eller utmattningssyndrom.
Den så kallade broaden and buildteorin beskriver hur stress begränsar vår förmåga att ta
in nya intryck och kreativitet. För urtidsmänniskan var det en överlevnadsförutsättning
att reagera omedelbart och funktionellt i en kamp, flykt eller spela dödsituation. Detta
innebär att vår uppmärksamhet är avgränsad i en sorts risktänkande. Det är inte så konstigt
att vi fortfarande upplever tunnelseende och blir i total avsaknad av handlingsalternativ
när vi är paralyserade av stress. En slutsats från stressforskning är att det är ett
hälsotecken när människor på ett enkelt sätt kan skifta mellan båda dessa sätt att använda
uppmärksamheten.
Barbara Fredrickson, (2010) som utvecklat broad- and build teorin, ger perspektiv på
vårt känsloliv och vår stressnivå (Södergren, 2009). Positiva emotioner 13 gör att vi
13 Neuroticism (en tendens att lätt uppleva negativa känslor) är en av de fem dimensionerna i femfaktorteorin eller
"Big Five" som denna teori ofta kallas. Den har sin utgångspunkt i att människors personligheter har urskiljbara,
16