(Uppmuntra hälsa och motverka ohälsa) i PDF ... - Arbetsgivarverket

Det vårt medvetande förmår att registrera är på många sätt uppsplittrat i olika och ibland
konkurrerande viljor. En slutsats från motivationsforskningen är att mycket av den motivationsgrundande
hjärnaktivitet som sker inom oss pågår på ett omedvetet plan. Om vi
i alltför hög grad är blinda för konflikter mellan viljor inom oss, kan det leda till att vi
ställer orimliga krav på oss själva, vår omgivning eller att vi alltför mycket splittrar upp
verkligheten i svart och vitt eller gott och ont. När stressnivån och kraven utifrån blir
större ökar också förutsättningen för konflikter mellan viljor inom oss (Haidt, 2006).
Den troligen viktigaste uppdelningen av dessa viljor kan göras mellan medvetna/resonemangsmässiga
viljor samt automatiska processer. Vissa av dessa automatiska
processer som att andas eller blinka med ögonen utför vi redan när vi föds, innan vårt
(själv)-medvetande är utvecklat. Paradoxalt nog lever vi i en tid där människor, trots all
kunskapsutveckling, aldrig någonsin haft så stora problem med automatiserade medfödda
kroppsliga aktiviteter som sömn och avslappning.
Vi kan inte blicka inåt och resonemangsmässigt till fullo förstå de psykologiska processer
som försiggår och motiverar våra beslut. I vårt medvetande finns alltså en ständig
ström av konkurrerande viljor där vi inte på förhand kan fastställa vilken handlingsimpuls
som ska manifestera sig i ett beteende. Inom hjärnforskning har man även konstaterat
att det finns skillnader mellan de system som reglerar önskningar respektive de system
som reglerar njutning. Slutsatsen är att det vi vill oss inte alltid är det som i slutändan
gör oss nöjda och belåtna med livet.
En viktig motiverande drivkraft i arbetslivet handlar om rättvisa. Detta brukar illustreras
i ett klassiskt psykologiexperiment som kallas Ultimatumspelet (Ingvar, 2007). Två personer
som aldrig träffats spelar. Den ena personen får (exempelvis) en tusenlapp och får
i uppgift att valfritt dela denna med den andra personen. Om den andra personen accepterar
budet får båda personerna behålla pengarna. Om budet inte accepteras får ingen av
spelarna behålla pengarna. Det visar sig att flertalet spelare erbjuder uppåt hälften av
pengarna vilket medför att båda får behålla pengarna. Som oftast avvisar mottagaren
bud om de närmar sig tal runt 20 procent. Forskare har (de Waal, 2011) även uppmärksammat
starka reaktioner på orättvisor bland det högre stående djur som genetiskt är
mest besläktade med oss - chimpansen 14 .
Med utgångspunkt i teorier om rationell egennyttan 15 , tackar vi inte nej till pengar som
vi erbjuds. Ultimaspelet illustrerar att i verkligheten avvisar en majoritet några hundra
kronor för att bestraffa personer som de uppfattar som snyltare, även om det drabbar
dem själva. Den vidare slutsats som forskare dragit är att detta i hög grad handlar om
evolutionärt utformade reaktioner med funktionen att hålla samman såväl organisationer
som samhällen. För den lilla nomadiserande stammen på savannen var samarbete en
förutsättning för överlevnad. Då var det inte enbart uppmuntran till samarbete som var
funktionellt utan även ändamålsenlig bestraffning av beteende som upplevdes som ett
hot mot övriga i gruppen. Samtidigt som forskningen stöder slutsatsen att vi har en medfödd
egenskap att reagera på orättvisor, varierar det kraftigt beträffande det vi i arbetslivet
upplever som orättvist.
14 Överensstämmelsen i hela genomets DNA-sekvens mellan människa och schimpans har beräknats till 98,5 %.
15 Uttrycket används exempelvis ibland inom nationalekonomisk teori där man antar att människor på ett rationellt
sätt inför beslut jämför kostnader med nytta istället för att utgår från att vi agera genom vanor, känslor, fördomar etc.
18