SK mar | apr | maj 2012 - Sydkusten

B.O.E. (officiella statsbulletinen) och visste vad jag
talade om!
Lata spanjorer en myt
Ska man ta ett spanskt jobb gäller det att ha skinn på
näsan, menar Elisabeth.
– Om det finns tio olika uppgifter på en svensk
arbetsplats, har de tio anställda. Här i Spanien anställer
de två och hoppas att de kan klara av allt. Du
förväntas också vara klar med jobbet när arbetsdagen
är slut och det är ovanligt med ersättare under
semester och frånvaro.
Norska väninnan Gine Cook håller med. Hon
jämför med Norge och tycker att tempot är stresssigare
i Spanien. Båda tillbakavisar myten om att
spanjorer borde jobba mer. De menar att anställda i
privata företag arbetar fler timmar än nordeuropéer,
men för sämre lön. Däremot kanske inte alla får så
mycket gjort, trots många timmar.
– Värst är det med offentliganställda, de har stora
privilegier. Många av dem bryr sig inte om att ge kunden
en bra service, tycker Gine.
Dålig tillit
Förtroendet mellan chef och personal kan ibland
vara dåligt. Anställda förväntas göra som de blir tillsagda
och inte ta egna initiativ. Fast personal värdesätts
inte på samma sätt som i Sverige och man blir
både anställd och uppsagd med kortare varsel.
– När du blir uppsagd eller slutar självmant, får
du ofta gå med en gång, berättar Elisabeth. Chefen
vill inte ha någon kvar som inte längre är motiverad.
– Det kan jag faktiskt förstå, fyller Gine i. Jag har
sett kollegor som maskat ordentligt de sista dagarna,
de bryr sig inte om företaget längre.
– Där har nog vi svenskar en annan stolthet, menar
Elisabeth. Vi vill inte lämna från oss ett dåligt
jobb. Jag har jobbat hårt in i det sista, vilket uppskattades
av arbetsgivaren. Det gjorde att jag fick mitt
gamla jobb tillbaka när jag fick sluta på ett annat.
Gine tycker att hierarkin är hårdare på en spansk
arbetsplats.
– Chefen är “kung” och kan inte ifrågasättas, anser
hon. Men samtidigt är det ofta trevlig stämning
bland arbetskamraterna.
Månadslön
Björn Månsson är mäklaransvarig på sparbanken
Bancaja i Albir, Alicante. Han har jobbat på spanska
företag i sexton år och tycker att de största skillnaderna
gäller lönen.
– Spanska chefer skulle aldrig höja din lön om
du blir erbjuden något bättre, förklarar han. De kan
beklaga att du går, till och med be dig stanna, men
de kommer inte att höja lönen.
Han ser också stor skillnad mellan små och stora
företag.
– På mindre företag får du så småningom en
kompisrelation med chefen även i Spanien. Men
problemet är att de små företagen har så knappa
resurser. Du förväntas ställa upp på det mesta utan
kompensation.
– Min hustru jobbade i klädaffär och gjorde
många extratimmar under storhelger, utan ersätt-
Björn Månsson jobbar på Bancaja Habitats delegation för Alicante och Murcia. “Jag föredrar utan tvekan större
företag, förklarar han. Små familjeföretag har sämre förutsättningar och sämre arbetsvillkor.” Foto: Privat
ning. En skillnad mot Sverige är att här har du månadslön
istället för timlön. Din lön är densamma,
även om du jobbar övertid på obekväma tider. På
sin höjd kan du få ledigt en annan dag.
Björn föredrar större företag, trots att det är mer
anonymt.
– Här görs det mesta “by the book”. En anställning
inom banksektorn är bland det bästa man kan välja.
“ Om det finns tio
olika uppgifter på en
svensk arbetsplats,
har de tio anställda.
Här i Spanien
anställer de två.
Trots rekordarbetslöshet är de flesta överens om att
jobb finns. Elisabeth och Gine har aldrig varit arbetslösa
och hittar ofta jobb via kontakter. Men på den
spanska arbetsmarknaden får man vara beredd på
att snabbt tänka om, vad som helst kan hända. Elisabeth
slutade en fast tjänst på kontor för att börja på
vad hon trodde var drömyrket i sjukvårdsbranschen.
Hon fick tjänstebil och kunde studera till sjuksköterska
parallellt. Men snart märkte hon att allt inte
stod rätt till:
– Företaget startade med ett subventionerat lån
från Junta de Andalucía, berättar hon Men när jag
skulle redovisa hur pengarna hade använts, fanns
både restaurangnotor och snabbköpskvitton med
bland fakturorna. Min arbetsgivare gjorde slut på
resurserna för fort och de sista månaderna fanns inte
ens pengar att betala min lön.
Nu är hon tillbaka på det förra jobbet, i administrationen
på ett export/importföretag. Hon har
dessutom blivit lagerchef, vilket innebär en hel del
övertid.
– Företaget går bra och det är mycket jobb. Mina
chefer påpekar ofta att jag måste vara hård mot lagerkillarna;
att höja rösten anses nödvändigt. Men
jag föredrar att vara trevlig, det ger bättre resultat,
ler hon.
– Trots allt föredrar jag en spansk arbetsgivare,
än en svensk som har flyttat hit. En svensk snappar
snabbt upp spelreglerna och är inte sen att erbjuda
precis lika dåliga villkor. Med en spansk vet du i alla
fall vad du får.
oviss framtid
På ett kontor i Leganés utanför Madrid sitter Mikael
Blom från Hälsningland. Tyvärr inte så ofta som han
skulle önska. Företaget har infört åtgärder enligt ERE,
lagen om arbetsreglering för krisdrabbade företag.
Det innebär att Mikael bara jobbar varannan vecka
under ett år. De andra veckorna har han arbetslöshetsersättning.
– Det känns en smula oroligt, berättar han. Jag
har jobbat här i tjugo år, men vi reparerar maskiner
till tryckerier och branschen går inte direkt för högtryck
just nu.
Han har det tveksamma nöjet att jobba för fem
chefer, de olika delägarna i firman. Alla anser att deras
avdelning är den viktigaste, men Mikael är van
vid tempot.
– Det tråkiga är att vi inte vet vad som händer
när året är slut, förklarar han. Dialogen är lika med
noll och cheferna är mycket hemlighetsfulla om hur
affärerna går.
forts. s. 12 »
mar | apr | maj 2012 11