SK mar | apr | maj 2012 - Sydkusten

Sjöelever härdas i Málaga
Alice och Alicia klättrar mot nya mål. Inte alla blir sjömän efter utbildningen, det är lika
vanligt att bli biolog eller hantverkare.
Till minne av Asta Larsson
Asta Larsson, en av de verkliga
eldsjälarna i Svenska Kyrkans församling
på kusten, avled 21 februari
på sjukhuset Costa del Sol,
i Marbella. Hon blev 78 år och en
minnesgudstjänst hölls i Svenska
kyrkan i Fuengirola 25 februari.
Asta Larsson var från Luleå,
men bofast i Fuengirola sedan 23
år. Hon var duktig på att sy och
har hjälpt många kustsvenskar att
inreda sina hem. Som mångårig
kyrkvärd var Asta en av de främsta
eldsjälarna i den lokala församlingen
och ledde bland annat pyssel-
och basargruppen.
– Hennes verk finns kvar både i
kyrkans lokaler och i många enskildas
hem. Främst finns Asta kvar i
våra hjärtan som god och trogen vän,
säger kyrkoherden Jan Madestam,
som ledde minnesgudstjänsten.
De 44 eleverna på T/S
Gunilla har världens hav
som klassrum. Två månader
per år byter de den
invanda miljön i skolan
utanför Göteborg mot de
sju haven och exotiska
hamnar. Bermudas och
Miami står på schemat,
men i december lade de
för första gången in Medelhavet
i rutten.
– En positiv erfarenhet,
vi kommer tillbaka nästa
gång, säger handledaren
Tommy Eliasson.
Solen gassar från en klarblå himmel i
Málagas nyligen ombyggda hamn. Turister
och stadsbor flanerar längs kajen
för att betrakta fartygen och det nya
köpcentret. Mest uppmärksamhet får
den 50 meter långa barken Gunilla. I
hennes master klättrar nämligen 17-åriga
tjejer vigt upp och ner i riggarna – en
ovanlig syn på dessa breddgrader.
– Det känns skönt att komma hit, vi
har haft mycket oväder vid Barcelona,
berättar Petra Johansson Miglavs, som
sitter vakt vid landgången.
Intensivt umgänge
Petra går naturlinjen och tycker att
tiden till sjöss har varit ett nyttig erfarenhet,
som hon utan tvekan rekommenderar.
– Man växer som person och lär
sig ta ansvar, tycker hon. Visst är det
hårt jobb, men det är roligt att alla får
prova på allt, från att hissa segel till att
knacka rost, plus alla teoretiska uppgifter
vi har. Jag hade erfarenhet av segling,
men vi är inga proffs. Meningen
är att vi ska lära oss.
– Det svåraste har varit den intensiva
samvaron, ler hon. Det blir en del
slitningar när man bor så tätt. Samti-
“Skolfartyget Gunilla integrerar
utbildningen i det dagliga arbetet”, berättar
Janne Fällmar och Tommy Eliasson.
digt är det positivt, vi har lärt känna
varandra mer på den här tiden än på
flera år i skolan.
– Bäst med Medelhavet är det klara
vattnet ute till havs! Vackraste hamnen
är Mahón, på Menorca. Väldigt mysig
och med få turister.
Lära på plats
Eleverna har under sina hamndagar
gjort minst sagt spännande fältstudier.
De har kört fartygssimulator på sjöbefälsskolan
i Barcelona, studerat saltvattenssjöarna
i Cartagena och besökt ett
naturreservat pâ Korsika. I Málaga gör
de utflykter till Mijas, klippformationerna
i El Torcal och hamnen i Marbella.
– Anledningen till att vi har valt
Medelhavet är främst väder- och
vindförhållanden, säger handledaren
Tommy, som har en unik bakgrund
som statsvetare och matros.
– Eleverna har fått segla i alla vindar.
Men det viktigaste är uppgifterna
de har under hamndagarna, då vi undersöker
det som är relevant för våra
utbildningar, naturlinjen och sjöfartslinjen.
Ibland delar vi upp oss, men
mycket gör vi tillsammans.
Strandmiljön i Spanien är väldigt
annorlunda mot svenska västkusten,
här märks människans påverkan
mycket, tycker han.
Hård tillvaro
Gunilla har hamnat i flera stormar
till havs, men undviker konfliktfyllda
vatten och hamnar som kan anses farliga.
Eleverna har sprit- och rökförbud
under vistelsen och stränga regler. Det
kan behövas i en spansk stad, där alkohol
serveras dygnet runt och det inte
är ofarligt att gå ut sent. Gemenskapen
ombord är god, men kontrasten är stor
mot livet hemma på Öckerö.
TexT & FoTo: anna BiLLqVisT
Den tremastade barken Gunilla prydde i
december kajen Muelle Uno i Málagas
hamn.
mar | apr | maj 2012 41