Här - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #3 / 2009 berglin Illustration: Torkel Holm DE MÅNGA VALENS KVAL Pär Gustafsson och Patrick Krassén från Liberala studenter framförde i en debattartikel i senaste Ergo åsikten att studenterna själva ska välja utbildningsbevakare. De tänker sig en ”utbildningsbevakningspeng”, som ges till den företrädare som den enskilde studenten väljer. ”Om det sen är en studentförening, en studentavdelning av ett fack, ett nischat företag eller någon annan blir upp till studenten att välja. Fri etableringsrätt ska råda, och liksom i andra pengsystem kan konkurrensen leda till förbättrad kvalitet”, skriver de. MAN BLIR MATT. Är det verkligen troligt att studenternas preferenser skiljer sig så mycket vad gäller studiebevakning? Det är ju inga konstigheter det handlar om: Att bli rättvist bedömd på examinationer och uppsatser. Att inte bli trakasserad av sin handledare. Rätten att uttrycka sin åsikt i frågor som rör den egna utbildningen. Och för den som inte är nöjd fi nns alla möjligheter att påverka den befi ntliga, demokratiska strukturen på kåren. Den moderna människan lider ingen brist på val: telefon och bredband, el, vårdcentral, frisyr – en mängd banaliteter som tycks stjäla kraft från de valsituationer som verkligen har betydelse. Kulturjournalisten Kajsa Ekis Ekman uttryckte det kärnfullt i en DN-artikel i höstas: ”Miljontals människor försöker var för sig ta samma beslut och sätta sig in i samma obegripliga system när de vill samma sak. Vilket enormt slöseri med mänsklig tid – för att inte nämna de utsläpp som genereras av att 54 hemtjänstföretag kör runt i samma område!” HEJ STUDENT! Namn: Jakob Arvidsson Pluggar: Förvaltningsrätt Hur många terminer i Uppsala: 8 Här sitter jag helst och pluggar: I mitt kök Senast köpta kurslitteratur: Metodpraktikan: dyr, onödig och tråkig. Bästa utgång i Uppsala: Plan B Onödigaste grejen i mitt kylskåp: 4 liter rapsolja Här äter jag lunch i Uppsala: I mitt kök Tränar: SATS 3–5 ggr i veckan Favoritprodukt på Systemet: Periquita Favoritprodukt på Apoteket: Klick Favoritmusik att plugga till: Allt tyskt funkar Roligaste kurs jag läst: Kulturgeografi A Sämsta kurs jag läst: Kulturgeografi A Favoritgalleri i Uppsala: Va!? Favoritpromenad i Uppsala: Till den roterande stenen och hem igen Värsta korridorminnet: Den extremt oavfrostade frysen i en Triangelnkorridor. Bästa studentbostadsområdet: Gamla Studentstaden! Mest överskattat i Uppsala: Uppsala Godaste fyllekäket: Allt som friteras i mitt kök Favoritgata i Uppsala: Villavägen Favoritbibliotek i Uppsala: Karin Boye Det gör jag helst en ledig söndag: Ligger på soffan och pillar mig i naveln LEDARE / 03 Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan 1940. Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. VIK CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se 018–480 31 30 REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se 018–480 31 31 SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se 046–13 74 00/02 www.tomat.se UPPLAGA OCH PERIODICITET 34 000 exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: 19 500 kr Halvsida fyrfärg: 12 000 kr TRYCKERI UNT ISSN 0345–2875 ADRESSÄNDRING 018–480 31 00 Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: 018-478 10 20 distributon@unt.se (endast boende i Uppsala) KOMMANDE NUMMER AV ERGO #4 20/3 #5 3/4 #6 24/4 #7 15/5
4 / DEBATT »PERSONLIGA ÅSIKTER I VETENSKAPLIG SKRUD« Mathan Ravids essä om antijudiska föreställningar i svensk vänsterpress (Ergo nr 1/09) är tendensiös, skriver Emil Wiksell. I den första Ergo för året redogör Mathan Ravid för antijudiskhet i svensk västerpress i en essä byggd på hans Cuppsats i historia. Det är undermåligt det Ravid producerat, om än mycket text. Han intar en nästintill okritisk hållning till de extrema teorier han nyttjar. Hans defi nition av antijudiskhet utifrån dessa teorier är bred, bred, bred. Och med en än vildare vilja att se det han vill se blir allt antijudiskhet och antijudiskhet allt. Hans framställning saknar styrsel; han försöker i sin iver besvara en rad frågor, även sådana som han inte fastställer. Förutom att besvara frågan om huruvida det undersökta materialet är antijudiskt blandar han in frågor om huruvida vissa historiepolitiska situationer är lämpliga att relatera till konfl ikten mellan Israel och omgivande stater. Han blandar även in en allmän kritik av ”vänstern” och vissa journalister. Allt detta gör han genom att med skohorn pressa in texten i dess förmenta relation till begreppet antijudiskhet. »PERSONLIGT ENGAGEMANG ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR BRA FORSKNING. MEN NÄR DETTA ENGAGEMANG BLIR PERSONLIGA ÅSIKTER I PÅVER VETENSKAPLIG SKRUD, DÅ ÄR DET DÅLIG FORSKNING.« Personligt engagemang är en förutsättning för bra forskning. Men när detta engagemang blir personliga åsikter i påver vetenskaplig skrud, då är det dålig forskning. Ravid skulle nog ha rannsakat både sin, och teoribildarnas, personliga inverkan på materialet. Problematiserat detta, och han hade kanske kunnat framlägga en uppsats som inte dröp av tendens, för att tala med en källkritisk term. JAG MÅSTE ÄVEN GÅ I polemik med Ravids personliga åsikter. Det är relevant att relatera Israels brott till nazismens (även om de i dignitet givetvis inte är jämförbara), ty dessa abstraktioner är intimt sammanlänkade. Jag håller med Ravid så långt; att dessa jämförelser i kritik mot Israel ibland går till överdrift. Det är osmakligt. Men denna osmaklighet är förbehållen en minoritet av ”vänstern”. Att med hjälp av en vidlyftig defi nition av antijudiskhet proklamera en ökning av dito inom politisk vänster, är att ta sig vatten över huvudet. Vidare anser jag det vara märkligt att Ravid söker efter antijudiskhet i sin omgivning när han har antiarabiskhet i sitt eget bakhuvud. På sidan 73 i sin uppsats skriver han att ”Israels militära framgångar möjligtvis skadat den arabiska självkänslan.” Att miljontals araber spridda över hela världen skulle utgöra en slags homogen grupp med en gemensam självkänsla. Det är inte långt till konspirationstankarna. Känner ni igen retoriken? Emil Wiksell Student MATHAN RAVID SVARAR: Wiksell hävdar att min forskning styrs av personliga åsikter och ”antiarabiskhet”. Den som vill skapa sig en egen uppfattning i frågan välkomnas att läsa min uppsats. Jag medger dock villigt att den formulering han lyfter fram som ”bevis” för det sistnämnda är lika problematisk som det faktum att den helt ryckts ur både mening och sammanhang. Istället för att ge mig in i ett sandlådekrig om min person föredrar jag att fokusera på det enligt min mening relevanta; hur Wiksell missbrukar det jag skrivit. Wiksell rivstartar med att på ett häpnadsväckande sätt diskreditera de 20tal i ämnet ledande och internationellt erkända forskare av olika nationaliteter som jag refererar till i min uppsats. Här väcks frågan på vilket sätt deras teorier är ”extrema”. Svaret lyser med sin frånvaro. Vidare hävdar Wiksell att jag intar ”en nästintill okritisk hållning” till de berörda teorierna. I själva verket ägnar jag stora delar av min uppsats första hälft åt att grundligt diskutera dem, ställa forskare mot forskare, samt tydligt ta egen ställning. Detta kan knappast ha undgått Wiksell, som ändå föredrar att vilseleda läsaren. Varför? nina hemmingsson WIKSELLS FÖRSÖK TILL ANALYS av min dito inleds med fastställandet att ”Israels brott” är ”intimt sammanlänkade” med nazismens. Varför och hur, undrar man. Återigen uteblir svaren. När han sedan låtsas ”hålla med” mig om saker jag aldrig påstått, som att nazianalogierna ”ibland går till överdrift”, blir det hela tämligen löjeväckande. Vad jag betonar »WIKSELL RIVSTARTAR MED ATT PÅ ETT HÄPNADSVÄCK- ANDE SÄTT DISKREDITERA DE 20-TAL I ÄMNET LEDANDE OCH INTERNATIONELLT ERKÄNDA FORSKARE AV OLIKA NATIONALITETER SOM JAG REFERERAR TILL I MIN UPPSATS.« i min uppsats är det problematiska med att selektivt och regelbundet framställa det judiska folket som dagens nazister. I min essä (Ergo nr 1/09) understryks att den svenska debatten generellt förs utan att antisemitiska motiv blandas in. Detta faktum ser jag (i motsats till Wiksell?) dock inte som något argument mot att ”kritisera” (kritiskt granska) ”vissa jour- Ergo #3 / 2009 nalister” som tillhör en icke obetydlig minoritet. När Wiksell slutligen påstår att jag ”proklamerat” en ökning av antisemitismen inom den politiska vänstern röjs hans starka ovilja att förstå min text. Jag har nämligen aldrig gjort något dylikt. Syftet med min uppsats (på sidan 4) är glasklart: att undersöka om det går att urskilja antisemitiska attityder eller föreställningar i källmaterialet under Libanonkriget 2006, samt hur dessa i sådana fall ter sig. Avsikten med Wiksells ogrundade påståenden, ständiga förvanskningar av mitt material samt återkommande personangrepp är desto grumligare. SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2500 tecken inklusive mellanslag.Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 9/3.
Page 1: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 5 and 6: 6 / DEBATT Universitetet tycks mena
Page 7 and 8: Ergo #3 / 2009 Garnfi ttor och lust
Page 9 and 10: 12 / NYHETER Ergo #3 / 2009 Traditi
Page 11 and 12: 14 / REPORTAGET Ergo #3 / 2009 Erik
Page 13 and 14: 16 / NYHETER Ergo #3 / 2009 Ett ög
Page 15 and 16: 18 / KULTUR Han började skriva fö
Page 17 and 18: 22 / KULTUR Ergo #3 / 2009 ESSÄ Pu
Page 19 and 20: Ergo #3 / 2009 RECENSIONER / 25 Bet
Page 21 and 22: Ergo #3 / 2009 19/3 kl 19.30. Torsd
Page 23 and 24: Ergo #3 / 2009 10/3 Städsexa 13/3
Page 25: Årets laguppställning! Valutskott

Här - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?