Här - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

# 3 

27/2–19/3 

2009 

17/ ”Han försöker marknadsföra 

något som tydligen 

ska vara handdukarnas 

Rolls Royce.” 

Livet vid vita tavlan 

För nyutexade matteläraren 

Tobbe Anliot blev det en chock 

när han började jobba och insåg 

att eleverna lyssnade på honom. 

12–13/NYHETER – Jag var nog 

lite rädd att man skulle behöva vara väldigt 

jobbig som lärare. Att man skulle 

vara den där diktatorn som står och 

skäller och ingen bryr sig, säger Tobbe 

20/ ”Verkar inte det smått 

sekteristiska livet i Kamomilla 

märkligt välbekant?” 

Anliot, som trivs betydligt bättre med 

jobbet än med lärarutbildningen. 

Han är först ut i Ergos serie om tidigare 

Uppsalastudenter som nyligen 

kommit ut i arbetslivet. 

Foto: Christin Lenthamre 

24/ ”Ödmjukhet och eftertanke 

leder till passivitet 

och utanförskap.” 

Ny hyra i Flogsta höghus 

08/NYHETER Efter hyresnämndens 

medling har Heimstaden 

och Hyresgästföreningen Uppsala 

studentbostäder kommit överens 

om hyran i Flogsta höghus för 2009. 

Hyran höjs med 3,2 procent från och 

med den1 maj. Heimstaden tänker 

inte betala tillbaks pengar till de 

hyresgäster som betalat den tidigare 

hyreshöjningen. 

Korsstygn och kamerablixtar 

14–15/REPORTAGET Nere i 

källaren på Smålands nation doftar det 

gott av äppelkaka. Runt ett bord sitter 

ett gäng tjejer och pysslar med stickor 

och garner. Det är syjuntan som har sin 

torsdagsträff och det sys på både teknatoveraller 

och korsstygnsbroderier. 

Några kvarter bort på Värmlands hålls 

det, också under torsdagskvällar, open 

stage för den som vågar ta plats på scen. 

En annan grupp som gillar att stå på 

scen är Stockholms nations Spexarcorps, 

som snart sätter upp ”The Great 

Depression”. Och på Studentvägen 

blandar studenterna från Norrlands 

fotoförening framkallningsvätskor, för 

att sedan ordna utställning i Majs café. 

Romandebuterande 

läkarstudent 

18/KULTUR – Jag tänker jobba 

som läkare och samtidigt skriva 

så bra böcker som möjligt. Om det 

betyder att det dröjer länge mellan 

böckerna och att jag blir respekterad 

snarare än känd är jag nöjd. 

Det säger Gustav Stålhammar 

(bilden), som snart kommer ut med 

sin debutroman ”Herman Bylles 

testamente.” 

04–06/DEBATT 

TENDENSIÖS ESSÄ 

OM ANTISEMITISM« 

KÅREN ÄR INGEN 

INTRESSEFÖRENING« 

Foto: Christin Lenthamre 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Ergo #3 / 2009 

berglin 

Illustration: Torkel Holm 

DE MÅNGA VALENS KVAL 

Pär Gustafsson och Patrick Krassén från Liberala studenter framförde i en 

debattartikel i senaste Ergo åsikten att studenterna själva ska välja utbildningsbevakare. 

De tänker sig en ”utbildningsbevakningspeng”, som ges 

till den företrädare som den enskilde studenten väljer. ”Om det sen är en 

studentförening, en studentavdelning av ett fack, ett nischat företag eller 

någon annan blir upp till studenten att välja. Fri etableringsrätt ska råda, och liksom i 

andra pengsystem kan konkurrensen leda till förbättrad kvalitet”, skriver de. 

MAN BLIR MATT. Är det verkligen troligt att studenternas preferenser skiljer sig så 

mycket vad gäller studiebevakning? Det är ju inga konstigheter det handlar om: Att bli 

rättvist bedömd på examinationer och uppsatser. Att inte bli trakasserad av sin handledare. 

Rätten att uttrycka sin åsikt i frågor som rör den egna utbildningen. Och för 

den som inte är nöjd fi nns alla möjligheter att påverka den befi ntliga, demokratiska 

strukturen på kåren. 

Den moderna människan lider ingen brist på val: telefon och bredband, el, vårdcentral, 

frisyr – en mängd banaliteter som tycks stjäla kraft från de valsituationer som 

verkligen har betydelse. 

Kulturjournalisten Kajsa Ekis Ekman uttryckte det kärnfullt i en DN-artikel i höstas: 

”Miljontals människor försöker var för sig ta samma beslut och sätta sig in i samma 

obegripliga system när de vill samma sak. Vilket enormt slöseri med mänsklig tid – för 

att inte nämna de utsläpp som genereras av att 54 hemtjänstföretag kör runt i samma 

område!” 

HEJ STUDENT! 

Namn: Jakob 

Arvidsson 

Pluggar: Förvaltningsrätt 

Hur många 

terminer i 

Uppsala: 8 

Här sitter jag 

helst och pluggar: 

I mitt kök 

Senast köpta 

kurslitteratur: 

Metodpraktikan: dyr, onödig och 

tråkig. 

Bästa utgång i Uppsala: Plan B 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: 4 liter 

rapsolja 

Här äter jag lunch i Uppsala: I mitt kök 

Tränar: SATS 3–5 ggr i veckan 

Favoritprodukt på Systemet: Periquita 

Favoritprodukt på Apoteket: Klick 

Favoritmusik att plugga till: Allt tyskt 

funkar 

Roligaste kurs jag läst: Kulturgeografi A 

Sämsta kurs jag läst: Kulturgeografi A 

Favoritgalleri i Uppsala: Va!? 

Favoritpromenad i Uppsala: Till den 

roterande stenen och hem igen 

Värsta korridorminnet: Den extremt 

oavfrostade frysen i en Triangelnkorridor. 

Bästa studentbostadsområdet: Gamla 

Studentstaden! 

Mest överskattat i Uppsala: Uppsala 

Godaste fyllekäket: Allt som friteras i 

mitt kök 

Favoritgata i Uppsala: Villavägen 

Favoritbibliotek i Uppsala: Karin Boye 

Det gör jag helst en ledig söndag: Ligger 

på soffan och pillar mig i naveln 

LEDARE / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

VIK CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

distributon@unt.se 

(endast boende i Uppsala) 

KOMMANDE 

NUMMER AV ERGO 

#4 20/3 

#5 3/4 

#6 24/4 

#7 15/5

4 / DEBATT 

»PERSONLIGA ÅSIKTER 

I VETENSKAPLIG SKRUD« 

Mathan Ravids essä om antijudiska 

föreställningar i svensk 

vänsterpress (Ergo nr 1/09) är 

tendensiös, skriver Emil Wiksell. 

I 

den första Ergo för året redogör Mathan 

Ravid för antijudiskhet i svensk 

västerpress i en essä byggd på hans Cuppsats 

i historia. Det är undermåligt 

det Ravid producerat, om än mycket 

text. Han intar en nästintill okritisk hållning 

till de extrema teorier han nyttjar. 

Hans defi nition av antijudiskhet utifrån 

dessa teorier är bred, bred, bred. Och med 

en än vildare vilja att se det han vill se blir 

allt antijudiskhet och antijudiskhet allt. 

Hans framställning saknar styrsel; han 

försöker i sin iver besvara en rad frågor, 

även sådana som han inte fastställer. Förutom 

att besvara frågan om huruvida det 

undersökta materialet är antijudiskt blandar 

han in frågor om huruvida vissa historiepolitiska 

situationer är lämpliga att 

relatera till konfl ikten mellan Israel och 

omgivande stater. Han blandar även in en 

allmän kritik av ”vänstern” och vissa journalister. 

Allt detta gör han genom att med 

skohorn pressa in texten i dess förmenta 

relation till begreppet antijudiskhet. 

»PERSONLIGT ENGAGEMANG 

ÄR EN FÖRUTSÄTTNING 

FÖR BRA FORSKNING. MEN 

NÄR DETTA ENGAGEMANG 

BLIR PERSONLIGA ÅSIKTER I 

PÅVER VETENSKAPLIG SKRUD, 

DÅ ÄR DET DÅLIG FORSKNING.« 

Personligt engagemang är en förutsättning 

för bra forskning. Men när detta engagemang 

blir personliga åsikter i påver vetenskaplig 

skrud, då är det dålig forskning. 

Ravid skulle nog ha rannsakat både sin, 

och teoribildarnas, personliga inverkan 

på materialet. Problematiserat detta, och 

han hade kanske kunnat framlägga en 

uppsats som inte dröp av tendens, för att 

tala med en källkritisk term. 

JAG MÅSTE ÄVEN GÅ I polemik med Ravids 

personliga åsikter. Det är relevant att 

relatera Israels brott till nazismens (även 

om de i dignitet givetvis inte är jämförbara), 

ty dessa abstraktioner är intimt sammanlänkade. 

Jag håller med Ravid så långt; att dessa 

jämförelser i kritik mot Israel ibland 

går till överdrift. Det är osmakligt. Men 

denna osmaklighet är förbehållen en minoritet 

av ”vänstern”. Att med hjälp av en 

vidlyftig defi nition av antijudiskhet proklamera 

en ökning av dito inom politisk 

vänster, är att ta sig vatten över huvudet. 

Vidare anser jag det vara märkligt att Ravid 

söker efter antijudiskhet i sin omgivning 

när han har antiarabiskhet i sitt eget 

bakhuvud. På sidan 73 i sin uppsats skriver 

han att ”Israels militära framgångar möjligtvis 

skadat den arabiska självkänslan.” 

Att miljontals araber spridda över hela 

världen skulle utgöra en slags homogen 

grupp med en gemensam självkänsla. Det 

är inte långt till konspirationstankarna. 

Känner ni igen retoriken? 

Emil Wiksell 

Student 

MATHAN RAVID SVARAR: Wiksell hävdar att 

min forskning styrs av personliga åsikter 

och ”antiarabiskhet”. Den som vill skapa 

sig en egen uppfattning i frågan välkomnas 

att läsa min uppsats. Jag medger dock 

villigt att den formulering han lyfter fram 

som ”bevis” för det sistnämnda är lika 

problematisk som det faktum att den helt 

ryckts ur både mening och sammanhang. 

Istället för att ge mig in i ett sandlådekrig 

om min person föredrar jag att 

fokusera på det enligt min mening relevanta; 

hur Wiksell missbrukar det jag 

skrivit. Wiksell rivstartar med att på ett 

häpnadsväckande sätt diskreditera de 20tal 

i ämnet ledande och internationellt 

erkända forskare av olika nationaliteter 

som jag refererar till i min uppsats. Här 

väcks frågan på vilket sätt deras teorier är 

”extrema”. Svaret lyser med sin frånvaro. 

Vidare hävdar Wiksell att jag intar ”en 

nästintill okritisk hållning” till de berörda 

teorierna. I själva verket ägnar jag 

stora delar av min uppsats första hälft åt 

att grundligt diskutera dem, ställa forskare 

mot forskare, samt tydligt ta egen 

ställning. Detta kan knappast ha undgått 

Wiksell, som ändå föredrar att vilseleda 

läsaren. Varför? 

nina hemmingsson 

WIKSELLS FÖRSÖK TILL ANALYS av min 

dito inleds med fastställandet att ”Israels 

brott” är ”intimt sammanlänkade” 

med nazismens. Varför och hur, undrar 

man. Återigen uteblir svaren. När han sedan 

låtsas ”hålla med” mig om saker jag 

aldrig påstått, som att nazianalogierna 

”ibland går till överdrift”, blir det hela 

tämligen löjeväckande. Vad jag betonar 

»WIKSELL RIVSTARTAR MED 

ATT PÅ ETT HÄPNADSVÄCK- 

ANDE SÄTT DISKREDITERA 

DE 20-TAL I ÄMNET LEDANDE 

OCH INTERNATIONELLT 

ERKÄNDA FORSKARE AV 

OLIKA NATIONALITETER SOM 

JAG REFERERAR TILL I MIN 

UPPSATS.« 

i min uppsats är det problematiska med 

att selektivt och regelbundet framställa det 

judiska folket som dagens nazister. I min 

essä (Ergo nr 1/09) understryks att den 

svenska debatten generellt förs utan att 

antisemitiska motiv blandas in. Detta 

faktum ser jag (i motsats till Wiksell?) 

dock inte som något argument mot att 

”kritisera” (kritiskt granska) ”vissa jour- 


nalister” som tillhör en icke obetydlig 

minoritet. 

När Wiksell slutligen påstår att jag ”proklamerat” 

en ökning av antisemitismen 

inom den politiska vänstern röjs hans 

starka ovilja att förstå min text. Jag har 

nämligen aldrig gjort något dylikt. Syftet 

med min uppsats (på sidan 4) är glasklart: 

att undersöka om det går att urskilja antisemitiska 

attityder eller föreställningar i 

källmaterialet under Libanonkriget 2006, 

samt hur dessa i sådana fall ter sig. Avsikten 

med Wiksells ogrundade påståenden, 

ständiga förvanskningar av mitt material 

samt återkommande personangrepp är 

desto grumligare. 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2500 tecken inklusive mellanslag.Redaktionen 

förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 9/3.

Ergo #3 / 2009 DEBATT / 5 

DARWIN I DÅLIGT SÄLLSKAP« 

Omotiverade associationer 

mellan den moderna evolutionsvetenskapen 

och rasbiologiska 

föreställningar i det förfl utna fi ck 

allt för stor plats i artikelserien 

om Darwin i senaste Ergo, anser 

Daniel Ocampo Daza. 

Som evolutionsforskare är 

rasfrågan något man mer än 

sällan blir ställd till svars för. 

Det fi nns ett uppriktigt intresse 

eftersom vetenskapliga 

argument har använts för att försvara 

rashygien i det förfl utna, men när detta 

blandas med felaktiga uppfattningar om 

evolutionsteorin kan det lätt leda till en 

klyfta mellan offentligheten och evolutionsvetenskapen. 

En klyfta som aktivt 

vidgas av evolutionsförnekare. Det är 

därför olyckligt att sådana associationer 

fi ck en relativt stor plats i den annars 

utmärkta artikelserien om Darwin och 

evolutionsforskningen i Uppsala i förra 

numret av Ergo. 

Artikeln ”Rasbiologin hade ett starkt 

fäste i Uppsala” ger enskilt betraktad en 

riktig syn på forskningen som bedrevs, 

men i sammanhanget av en artikelserie 

som högtidlighåller Darwins tvåhundraårsdag 

styrker den omotiverade kopplingar 

mellan evolutionsvetenskap och perifera 

avarter som tillhör det förfl utna. Jag 

förnekar inte att det jag kallar avarter var 

utbredda vetenskapliga tankar på sin tid 

och att människor i vetenskapens namn 

utsattes för diskriminering, men jag vill 

bestämt påpeka att detta inte speglar modern 

evolutionsteori eller Darwins arv! 

Istället bygger sådana tankar på feltolkningen 

att det naturliga urvalet går att 

tillämpa på folkslag och samhällen eller 

utgör en moralisk värdegrund. Darwin 

var själv en kraftfull kritiker av slaveriet 

och förespråkade aktivt hela mänsklighetens 

lika värde, vilket framkommer ofta i 

hans reseskildringar. Dessa åsikter utgör 

kärnan i hans verk och förutsatte grundtanken 

i hans evolutionsteori, att alla 

Kåren är grunden för studentinfl 

ytandet – ingen intresseförening. 

Det skriver Moa Neuman, 

ordförande i Sveriges förenade 

studentkårer (SFS), och Uppsala 

studentkårs ordförande Klas- 

Herman Lundgren, i ett svar 

på Liberala studenters inlägg i 

senaste Ergo. 

Pär Gustavsson från Liberala 

studenter skriver i Ergo 2/09 

att SFS vill behålla dagens 

system för studentinfl ytande 

eftersom vi förespråkar studentkårerna. 

Pär tycks se kårerna som 

intresseföreningar. SFS och Uppsala 

studentkår menar istället att kårerna är 

studenternas möjlighet att själva strukturera 

sitt studentinfl ytande på en demokratisk 

grund. 

I dag har studenterna all möjlighet att 

själva bestämma över hur de vill organisera 

sitt studentinfl ytande. Det står studenterna 

fritt att besluta om vilka uppgifter 

de vill att kåren ska göra, hur det ska utföras 

och dessutom ta ut en medlemsavgift 

för att fi nansiera dessa. Det fi nns lika 

många exempel på hur det går till i praktiken 

som det fi nns kårer. Det är dock vanligast 

att man försöker enas kring åsikter 

jordens livsformer är förenade genom ett 

gemensamt ursprung. 

I artikeln ”En föränderlig värld” åskådliggörs 

en annan feltolkning av evolutionsteorin 

utan vidare granskning. 

Carl Reinhold Bråkenhielm, professor 

i livsåskådningsforskning vid Uppsala 

Universitet, citeras på följande sätt: 

”ingen tanke i mänsklighetens historia 

har orsakat så mycket lidande som tanken 

att utvecklingen går mot ett visst 

mål”. Det är då värt att klargöra att ingenting 

i evolutionsteorin påstår detta, 

snarare tvärtom. Det framkommer inte 

i artikeln. Ännu mer beklagligt är att 

det antyds att folkmord har stöd i evolutionsteorin. 

Redan på förstasidan hänvisas det till 

”evolutionsteorins förödande potential”. 

Jag hade önskat mer omdöme innan en 

sådan koppling drogs i ett nummer som 

annars fi rar den otroliga vetenskapliga 

revolution som Darwin satte i rullning 

och den omfattande kompetens i ämnet 

som fi nns i Uppsala. 

Daniel Ocampo Daza 

doktorand vid institutionen för neurovetenskap, 

Uppsala universitet. 

ERGO SVARAR: Du har rätt i att evolutionsteorin 

inte ger något stöd för föreställningen 

att historien går mot ett visst mål. 

Det framkommer också tydligt i artikeln. 

Tre rader under den mening du citerar 

står nämligen följande: ”Historien och 

evolutionen är öppen, skriver han [Carl 

Reinhold Bråkenhielm], med stöd i evolutionsteorin.” 

Kanske borde vi ha lagt till 

att evolutionsteorin strängt taget inte är 

tillämplig inom historievetenskapen. 

Du kallar det omdömeslöst att vi på förstasidan 

hänvisar till ”evolutionsteorins 

förödande potential” men underlåter 

att nämna meningens andra led: ”när 

den används på fel sätt”. Möjligen hade 

vi kunnat uttrycka oss tydligare. Det som 

åsyftades var, med dina egna ord, ”feltolkningen 

att det naturliga urvalet går 

och hur man ska påverka vissa frågor på 

till exempel övergripande universitetsnivå. 

Det gör man för att uppnå större 

genomslagskraft och för att kunna få en 

stabil grund att stå på. 

Både SFS och Uppsala studentkår tror på 

det studentinfl ytande som studenterna 

själva organiserar och som är oberoende 

av lärosätet. Men en sådan organisering 

kostar och måste få göra det. 

I dagsläget är allt detta garanterat via 

kårobligatoriet. Om det tas bort, måste 

en del av fi nansieringen komma från annat 

håll. Erland Ringholm som senast ut- 

Daniel Ocampo Daza 

Foto: Hanna Strandberg 

STUDENTKÅRERNA ÄR INTE BARA INTRESSEFÖRENINGAR« 

»BÅDE SFS OCH UPPSALA 

STUDENTKÅR TROR PÅ DET 

STUDENTINFLYTANDE SOM 

STUDENTERNA SJÄLVA 

ORGANISERAR OCH SOM ÄR 

OBEROENDE AV LÄROSÄTET. 

MEN EN SÅDAN ORGANISE- 

RING KOSTAR OCH MÅSTE FÅ 

GÖRA DET.« 

Energi & avkoppling! 

Sköt om dig hos Studenthälsan! 

Kombikort med gym, bollspel och 

100 gruppträningspass i veckan 

210 kr/mån. 

www.sh.uu.se 

att tillämpa på folkslag och samhällen eller 

utgör en moralisk värdegrund”. 

Vi är de första att beklaga om någon 

uppfattat att artikeln om rasbiologiska 

institutet på något sätt skulle spegla vad 

Moa Neuman. Foto: SFS 

redde hur ett ansvarsfullt avskaffande av 

kårobligatoriet kan genomföras föreslog 

en statlig ersättning på 310 kronor per 

helårsstudent. Det anser vi vara ett minimum, 

pengarna går till studenternas 

organisering och utövande av studentinfl 

ytande. Hur detta sen organiseras och 

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING 

Övre Slottsgatan 7 2tr tel reception 15 50 50 

som försiggår inom den moderna evolutionsforskningen. 

Sådana kopplingar 

görs dock inte i texten. Det är viktigt att 

vara tydlig men man bör inte heller underskatta 

läsarnas intelligens. 

Klas-Herman Lundgren. 

Foto: Christine Lenthamre 

utövas bör även i framtiden vara upp till 

studenterna själva. 

Moa Neuman, 

ordförande Sveriges förenade studentkårer 

Klas-Herman Lundgren, 

ordförande Uppsala studentkår 

foto: Alex Giacomini

6 / DEBATT 

Universitetet tycks mena att den 

student som inte mottagit information 

om registrering till en kurs 

får skylla sig själv. Det skriver Erick 

Löfdahl, som inte kan läsa sin 

sista termin vid ekonomprogrammet 

i Uppsala sedan han missat 

registreringen. 

Numera är alla system för antagning 

och registrering på 

Uppsala universitets kurser 

datoriserade. Ett misstag 

av en student som inte är 

insatt i hur systemet fungerar kan få förödande 

konsekvenser för studenten i fråga. 

Den här terminen var det meningen att 

jag skulle ha avslutat ekonomprogrammet 

på Uppsala universitet. Jag hade blivit 

antagen till samtliga kurser under 

min sista termin. Men i och med att jag 

missade information om registreringen, 

vägras jag nu att avsluta programmet. Jag 

upptäckte mycket kort tid efter deadline 

att jag missat registreringen och förklarade 

hur detta kunnat ske. Huvudskälet var 

helt enkelt att jag varit borta från studier 

vid Uppsala universitet under mer än ett 

år. Det berodde på att jag förlagt en del av 

ekonomprogrammet till Stockholms universitet, 

eftersom det inte fi nns att tillgå 

i Uppsala. Jag var därför inte uppdaterad 

med den här institutionens speciella nätbaserade 

system för registrering. Viktigt 

att notera är att registrering kan liknas 

vid upprop, och är endast till för att bekräfta 

att en student kan vara närvarande 

på en kurs han eller hon redan antagits 

till. I normala fall, som sker på andra universitet, 

är det därför omöjligt att registrera 

sig på en kurs innan terminen har 

börjat och utan att studenten är fysiskt 

närvarande på registreringsplatsen. 

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN 

godtog inte mina skäl. Att institutionen 

vägrade att registrera mig på kurserna i 

så god tid innan terminen började, och 

dessutom i god tid innan tillsättandet 

av reserver hade påbörjats, var oberättigat. 

Faktum är att jag inte var ensam om 

detta. Andra studenter hade också missat 

information om registrering, varvid de 

vägrats läsa kurser och program de redan 

blivit antagna till. Istället för att ta åt sig 

detta och rätta till problemen, skyllde 

företagsekonomiska institutionen allt 

på studenterna. Ingen hänsyn visades till 

studenternas situation, och det fanns ingen 

på institutionen som kunde bedöma 

frågan på ett professionellt sätt. Den som 

behandlade mitt ärende om registrering 

var nämligen en korttidsanställd vikarie, 

som inte var insatt i systemet på samma 

sätt som ordinarie handläggare. 

Mitt ärende gick sedan vidare till studierektorerna 

på institutionen, som kom med 

exakt samma svar som studievägledningen. 

Trots att jag sakligt redogjort för min situation 

i god tid, avvisades mitt fall helt och 

hållet. Slutligen skrev jag ett långt brev till 

prefekten på institutionen, där jag redogjorde 

för mina särskilda skäl att få fortsätta 

studera ekonomprogrammet på Uppsala 

universitet. Jag fi ck inga giltiga svar på 

mina argument, utan liknande enkla hänvisningar 

till att en regel alltid är en regel. 

Jag gick vidare till universitetsledningen, 

men här behandlades ärendet inte alls utan 

skickades tillbaka in i utbildningsbyråkratin, 

med svaret att inget fanns att tillägga, 

utan allt hade redan sagts. Det mest frapperande 

här var att ingenting någonsin sagts. 

Jag hade aldrig fått några svar på varför de 

skäl jag skickat inte skulle vara giltiga. Med 

andra ord hade jag skrivit brevet i onödan, 

eftersom det aldrig lästs ordentligt eller behandlats 

på ett seriöst sätt. 

Min slutsats är att de ansvariga inom 

Uppsala universitets förvaltning håller 

varandra under armen. Om någon tar ett 

felaktigt beslut är det ingen som vågar 

ompröva det. Istället upprepar de andra 

i förvaltningen samma svar tills ärendet 

slutligen når den högsta nivån som har 

rätt att nonchalera det helt. 

Företagsekonomiska institutionen 

upprepade att information om registrering 

redan lagts ut på deras hemsida och 

studera.nu. För dem var det ett oförlåtligt 

misstag att jag inte sett denna information. 

Hur kan man förutsätta att information 

som sätts upp på en anslagstavla 

eller läggs upp på en hemsida skall fungera 

som en garanterad informationslänk 

direkt till studenterna? Jag har inte fått 

någon information om registrering per 

brev, trots att institutionen har korrekt 

information om min adress, eller via 

e-post, trots att det fi nns ett utbyggt system 

hos universitetet, där varje student 

tilldelats en egen adress. Universitetet 

struntar uppenbarligen i om studenten 

har mottagit registreringsinformationen 

eller inte. 

Erick Löfdahl 

fd student på ekonomprogrammet vid 

Uppsala Universitet 

LEENA AVOTIE SVARAR: Jag beklagar att 

Erick Löfdahl upplever att Företagsekonomiska 

institutionen har behandlat 

honom orättvist. Det är olyckligt, samtidigt 

som jag inte håller med Erick om 

att bristerna ligger hos institutionen. Jag 

menar också att Erick visst har fått svar 

på sina frågor från fl era personer. Att han 

inte noterar dessa som svar beror förmodligen 

på att de framhäver en annan uppfattning 

än hans egen. 

Information om kravet att registrera 

sig lämnas på fl era olika sätt (både som 

direkt/personlig och indirekt information), 

t ex antagningsbeskedet, institutionens 

brev till den antagna, på studera.nu, 

universitetets hemsida, institutionens 

hemsida, på anslagstavlor etcetera. Vi 

är mycket noga med detta och poängterar 

att studenterna måste registrera sig. 

Våra ”administrativa regler” kring antagningsprocessen 

och information om 

dessa är defi nitivt inte oklara. Däremot 

kan vi inte ta ansvar för om informationen 

inte läses igenom ordentligt eller om 

den som söker inte befi nner sig på den 

adress som anges i ansökan. 

JAG FÖRSTÅR att det kan kännas småaktigt 

att insistera att en deadline ska gälla, 

särskilt när det får stora konsekvenser 

för studenten. Vi gör dock inte detta för 

att vara taskiga utan för att hinna bereda 

reservantagningen. Beredandet sker 

under stor tidspress och är en invecklad 

övning på grund av vårt stora kursutbud. 

För att vi ska kunna sköta denna process 

skyndsamt (vilket är viktigt för att reserverna 

ska få beskedet så fort som möj- 


»STELBENT SYSTEM FÖR REGISTRERING« 

»VI GÖR DOCK INTE DETTA 

FÖR ATT VARA TASKIGA 

UTAN FÖR ATT HINNA 

BEREDA RESERV- 

ANTAGNINGEN.« 

Erick Löfdahl. Foto: Gusten Holm Leena Avotie. 

Foto: Kaisu Avotie 

ligt) måste vi låsa registreringssiffrorna. 

Detta sker vid deadline. Om vi tog emot 

registreringar även under beredningsprocessen 

skulle vi aldrig ha ett säkert 

beslutsunderlag. 

Om vi, som Erick föreslår, skulle göra 

undantag för de studenter som kräver detta 

av olika anledningar och därmed hela 

tiden utgå från omständigheter skulle vi 

mycket snart anklagas för godtycklighet 

i vårt beslutsfattande. Det är mycket viktigt 

för studenternas rättssäkerhet att vi 

beslutar på samma sätt i sådana fall som 

liknar varandra. Om vi hade antagit Erick 

trots att han glömde registrera sig hade 

vi i rättvisans namn också varit tvungna 

att anta alla andra som missat att registrera 

sig och som har en likvärdig rätt till 

en plats. Detta är dock inte möjligt eftersom 

antalet platser är begränsat. Dispens 

är möjlig, men endast om vederbörande 

kan visa atthan/hon har varit förhindrat, 

att registrera sig, till exempel på grund av 

sjukhusvistelse eller dylikt. 

Leena Avotie 

Prefekt 

företagsekonomiska institutionen, 

Uppsala universitet

8 / NYHETER 

Bostadssituationen 

är fortfarande svår 

Majoriteten av studenterna vid 

Uppsala universitet bor i studentbostad. 

De fl esta är nöjda 

med läge, yta och standard, men 

mindre nöjda med hyran. 53 

procent av studenterna bedömer 

bostadssituationen som svår, 

och en procent har övervägt att 

hoppa av studierna på grund av 

detta. 

I 

dagarna kom bostadsundersökningen 

som Uppsala studentkår, 

tillsammans med Lunds studentkårer, 

genomförde under höstterminen 

förra året. Studien bygger på 

telefonintervjuer med 1 650 studenter 

som läser vid något av de två universiteten, 

och som bor i Uppsala, Lund eller 

Helsingborg. 

– Undersökningen visar att den upplevda 

situationen inte förbättrats. I själva 

verket har andelen Uppsalastudenter 

som ser bostadssituationen som svår 

ökat sedan förra undersökningen, som 

genomfördes 2006. Att en procent av studenterna 

har avvägt att hoppa av sina studier 

på grund av bostadssituationen låter 

kanske inte så mycket, men det motsvarar 

hundratals personer i Uppsala, säger 

Malena Ranch, vice ordförande i Uppsala 

studentkår, med ansvar för studiesociala 

frågor. 

UPPSALASTUDENTERNA bor dock större 

och billigare och är klart mer nöjda med 

sin boendesituation än vad studenterna i 

Lund och Helsingborg är. En knapp tredjedel 

av studenterna i Uppsala bor på 60 

kvadratmeter eller mer, men samtidigt 

fi nns det de som bor på en yta mindre 

än 14 kvadratmeter. De fl esta bor dock 

någonstans däremellan, yngre mer komprimerat, 

äldre och hemmaboende mer 

rymligt. 

Mer än tre av fyra tycker att den nuvarande 

boendekostnaden är rimlig, men 

det är stora skillnader mellan de som bor 

i bostadsrätt och de som bor i hyresrätt. 

Hälften av studenterna i Uppsala betalar 

mellan 2 000 och 3 000 kronor i hyra per 

månad, en tredjedel betalar 3 000 kronor 

eller mer. Uppsala studentkår tycker att 

det är oerhört viktigt att det fi nns ett varierat 

utbud av bostäder i olika prisklasser 

och av olika typ. 

– Pengar ska aldrig få avgöra vem som 

har möjlighet att studera i Uppsala, säger 

Malena Ranch. 

BLAND STUDENTERNA i Uppsala hade 

63 procent redan den första terminen 

ett mer permanent boende. Det visade 

sig dock vara svårare för studenter med 

barn, där endast 47 procent fått ett sådant 

boende. En tredjedel av alla studenter 

fi ck sin första bostad via släkt och vänner 

och en fjärdedel via Studentstaden. 

Resten gick via annonser, nationerna, 

mäklare, kåren och olika bostadsbolag. 

Knappt hälften av studenterna har bytt 

bostad en eller fl era gånger under studietiden, 

och den nuvarande bostaden har 

många fått genom Studentstaden (28 

procent). 

– Men det fi nns idag inga planer på att 

bygga nya studentbostäder, vilket gör oss 

på kåren oroliga att de ökande studentkullarna 

återigen kommer att försvåra 

bostadssituationen, avslutar Malena 

Ranch. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

Hyresgästföreningen Uppsala 

Studentbostäder (HUS) och 

Heimstaden Fastigheter AB har 

kommit överens om hyran i Flogsta 

höghus för 2009. De som 

betalat in Heimstadens aviserade 

hyreshöjning ser ut att bli de 

stora förlorarna. 

Sedan hyresnämnden tagit 

initiativ till medlingssamtal 

har parterna nu kommit 

till en kompromiss som 

båda kan acceptera: en hyreshöjning 

med 3,2 procent från och 

med den 1 maj. Jonas Karlsson, sekreterare 

i Hyresgästföreningen i Flogsta 

höghus, säger sig vara nöjd med utfallet. 

– Vissa skulle kalla detta en vinst för 

HUS och visst är detta en framgång. Men 

vi studenter i Flogsta är inte nöjda förrän 

vi får den standard som vi betalar för. 

Heimstadens huvudförhandlare Fredrik 

Årman är mindre entusiastisk. 

– Vi hade hoppats att det inte skulle 

behöva gå så här långt. Nu blev det som 

det blev. Jag ser framåt och hoppas att vi 

ska få en bra dialog med hyresgästerna i 

framtiden. 

Kvinnlig doktorand får tack för kaffet 

Bland doktoranderna fi nns det de 

som får kämpa hårdare än andra 

för att bli sedda och uppmärksammade 

för sitt arbete. De som 

oftare får beröm för att de utför 

osynligt, administrativt arbete 

och för att de brygger en kanna 

kaffe emellanåt, än de får för sina 

forskningsresultat. Kvinnorna. 

Intervjustudien ”Arbetsförhållanden 

för kvinnor som är doktorander” genomfördes 

vid enheten för kvalitet 

och utvärdering på Uppsala universitet. 

Syftet var att ta fram tänkbara 

åtgärder till problem som tidigare lyfts 

fram i Högskoleverkets Doktorandspegel 

2008, nämligen att kvinnor som doktorerar 

trivs sämre och upplever en högre 

grad av stress på sin arbetsplats än männen. 

Rapporten har granskats och diskuterats 

av universitetets centrala jämställdhetskommitté, 

där Uppsala studentkårs 

jämlikhetsansvarig Ina Sörlid sitter med 

som studentrepresentant. 

– Jag tycker att det är viktigt att visa att 

man med enkla medel kan förbättra situationen 

för kvinnor som doktorerar. Som 

till exempel rullande scheman, att det 

inte alltid är samma personer som utför 

administrativt arbete och som städar upp 

i köket och så vidare. Det fi nns många 

kvinnor på universitetet – man kan starta 

nätverk för kvinnor, börja i den änden. 

STUDIEN BYGGER PÅ intervjuer med tio 

kvinnliga doktorander, alla från olika in- 

I mitten av november inledde HUS 

förhandlingar med Heimstaden om 

2009 års hyra. Heimstaden yrkade på 

en höjning med 6 procent medan HUS 

inte ville sträcka sig längre än till 1 procent. 

Parterna lyckades inte komma 

överens och en månad senare avbröt 

Heimstaden förhandlingarna för att 

istället skicka ut avier med en hyreshöjning 

på 3,5 procent i hopp om att folk 

skulle betala. 

HUS SVARADE MED att uppmana de boende 

att bortse från hyreshöjningen och 

istället betala in samma belopp som tidigare. 

Att betala den hyra som hyresvärden 

satt räknas nämligen juridiskt sett 

som att man har accepterat höjningen. 

Dessutom ansåg man att höjningen på 

3,5 procent var för stor jämfört med hyreshöjningarna 

i övrigt i Uppsala. 

Länge såg det ut som att fallet skulle 

gå till ett avgörande i hyresnämnden. 

I en intervju med Ergo sade Fredrik Årman 

att Heimstaden bestämt sig för att 

ta dem som har betalat den gamla hyran 

till hyresnämnden med ett yrkande på 

att den nya hyran ska gälla retroaktivt 

från den 1 januari. Men i och med den 

nya överenskommelsen blir det inga retroaktiva 

hyreshöjningar. 

Ina Sörlid är jämlikhetsansvarig på Uppsala 

studentkår. Foto: Hanna Strandberg 


Hyran i Flogsta höghus 

avgjord efter medling 

stitutioner, som fått beskriva sin arbetssituation. 

Gemensamt är att de pekar 

på ojämställda förhållanden vad gäller 

arbetsmiljön, möjligheterna att kombinera 

forskaryrket med ett privatliv och 

utsikterna till en framtida karriär. 

Inom akademin förväntas man brinna 

för sitt arbete, vilket innebär en hel del 

övertid, och vid ett eventuellt föräldraskap 

ser man kvinnans karriär som körd, 

medan det verkar meriterande för en 

manlig doktorand att bli pappa. 

De menar vidare att manliga doktorander 

får mer stöd och beröm för sina 

resultat, och därmed en extra skjuts i 

självkänslan – och karriären. De intervjuade 

doktoranderna föreslår åtgärder 

Enligt HUS har omkring 600 hyresgäster 

följt uppmaningen att inte betala in 

den nya hyran. Hyreshöjningen på 3,2 

procent från och med maj innebär för 

dem en höjning på 1,92 procent utslaget 

över hela året. 

ÖVRIGA HYRESGÄSTER verkar inte ha 

samma tur. Fredrik Årman sade i januari 

till Ergo att Heimstaden skulle betala 

tillbaks pengarna till dem som betalat 

den nya hyran om man förlorade i ett 

eventuellt avgörande i hyresnämnden. 

När parterna nu istället har kommit 

till ett avtal genom medling har Heimstaden 

ändrat inställning. Det blir inga 

återbetalningar till hyresgästerna. 

– Under medlingen föreslog vi att man 

skulle tidigarelägga en höjning för alla 

men det gick inte Hyresgästföreningen 

med på. Därför kan vi inte tillmötesgå 

det kravet, säger Fredrik Årman. 

Juridiskt sett har de hyresgäster som 

börjat betala in den höjda hyran heller 

ingen möjlighet att gå tillbaks till att betala 

den gamla hyran. 

HUS kommer dock att verka för att de 

studenter som betalat den nya hyran ska 

få sina pengar tillbaka. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 

som obligatoriska jämställdhetsdagar 

för att öka medvetenheten, att ta upp 

könsaspekten i handledarutbildningen 

och att säkra tillgången på kvinnliga 

handledare. 

De är också inne på kvinnliga nätverk, 

mentor- och faddersystem för kvinnliga 

doktorander, samt att förändra tillsättandet 

av doktorandtjänster så att alla sådana, 

och även senare tjänster utlyses centralt. 

Istället för att som idag tillsättas internt 

och utan reell utlysning (tjänsten är redan 

vigd åt en viss person när den utlyses). 

INA SÖRLID TYCKER att det är bra att man 

arbetar konstruktivt genom att ta fram 

ett åtgärdsprogram, istället för att bara 

diskutera läget. Något som man känt till 

redan tidigare, men som man nu fått konkreta 

belägg för, är att handledarutbildningarna 

på universitetet behöver vara 

tydligare än vad de är idag och Ina Sörlid 

menar att det fi nns brister vad gäller genusperspektiv 

och för all del, själva insikten 

om att studentgruppen är heterogen 

och att man som handledare bör undvika 

att generalisera. 

– Att man frågar doktoranderna själva, 

alltså de berörda parterna, vad som kan 

förbättra situationen för dem – det måste 

väl ändå vara det bästa sättet att komma 

tillrätta med problemen. Jag tycker att 

rapporten talar för sig själv. Så här ser det 

ut och nu får vi ta och göra något åt det! 

Läs mer om om intervjustudien ”Arbetsförhållanden 

för kvinnor som är doktorander” 

i Per Löwdins spalt på sidan 16. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


Garnfi ttor och lustanatomi på ÖG 

Könshälsa, lusthälsa, sexuell 

hälsa. Föredrag varvas med 

konstutställningar, öppna samtal 

och workshops – gör en egen 

vagina av silkespapper och garn. 

Olle Waller från ”Fråga Olle” tittar 

förbi för att svara på frågor 

om sex och samlevnad och det 

kommer givetvis att serveras 

fi ka på ÖG:s café under Sexdagarna 

5–6 mars. 

Låt glädje vara det enda sex sprider! 

Budskapet är tydligt, men 

Csilla Szép, projektledare för 

Kondoma Mera, är noga med 

att betona att den sexuella hälsan 

inte bara handlar om att undvika 

könssjukdomar. Det handlar om att 

våga ta för sig sexuellt och om att våga 

säga ifrån. 

– Det fi nns stora samhälleliga förväntningar 

på sexuell tillgänglighet idag. 

Det kan göra att individen kan uppleva 

ett problem i att inte känna lust. När vi 

satte ihop programmet ville vi ha en så 

stor spännvidd på föredragen som möjligt, 

säger Malena Ranch, vice ordförande 

i studiesociala frågor. 

Sexdagarnas program har fi ltrerats genom 

ett queerfi lter: vad är det vi tar för 

givet? Några av ämnena som kommer att 

tas upp är asexualitet, nationella/kulturella 

sexuella identiteter, och BDSM 

(sexuell praktik eller en identitet?). Det 

fi nns också en mer praktiskt inriktad 

del i programmet. Lustanatomin. 

»HÄR FÅR MAN LÄRA SIG 

EXAKT VAR MAN KAN 

PETA, PILLA, SMEKA OCH 

SLICKA FÖR ATT GÖRA DET 

SÅ SKÖNT FÖR VARANDRA 

SOM MÖJLIGT!« 

– Här får man lära sig exakt var man 

kan peta, pilla, smeka och slicka för att 

göra det så skönt för varandra som möjligt! 

Det kommer att bli väldigt praktiskt, 

lovar Csilla Szép. 

Fyra konstnärer ger dessutom sin 

syn på sex. Disa Kohlström visar sina 

garnfi ttor, fotograferna Elinore Lindén 

Strand och Julius Lindblom visar foton 

Illustration: Hanna Strandberg 

(där kan komma att fi nnas marsipanrosor 

i rumphål och pärlor som gnistrar i 

sperma på huden, kärlek, dildosar och 

färger...) och Teddy Widegren visar måleri 

och skulptur. Förra kårordföranden 

Louise Callenberg kommer att prata om 

relationen kärlek–sex, som ofta blir en 

fråga om moral, och det kommer även 

att handla om makt och rätten till sin 

egen kropp. 

– Det är en vanlig föreställning bland 

studenter att man förväntas ha sex om 

man följer med någon hem, vilket man 

naturligtvis inte alls måste, säger Csilla 

Szép och påtalar vikten av att bara ha sex 

när man själv vill, för att undvika ångest, 

smärta och känslor av skam och skuld. 

Det kommer att delas ut kondomer till 

höger och vänster och för ytterligare valmöjligheter 

kan man delta i femidomworkshopen 

och lära sig hur en sådan 

fungerar. För att citera Kondoma Mera: 

Låt glädje vara det enda sex sprider! 


Sexdagarna 2009 är en satsning för studenter, 

och som arrangörer står Kondoma 

Mera och RFSU. Programmet fi nns att 

läsa på: www.sexdagarna.se 

NYHETER I KORTHET 

Rättegång mot SLU 

NYHETER / 9 

Den 16 februari hölls huvudförhandlingen 

i målet där 44 kvinnor begär 

skadestånd från Sveriges Lantbruksuniversitet 

på grund av diskriminering. 

Kvinnorna nekades plats till 

veterinärprogrammet på SLU, sedan 

män med lika meriter fått förtur. 

Detta är den första grupptalan om 

diskriminering någonsin i Sverige. 

Kvinnorna företräds av Centrum för 

rättvisa, som menar att antagningen 

strider mot förbudet mot diskriminering 

i lagen om likabehandling av 

studenter i högskolan och i EG-rätten. 

SLU företräds av Justitiekanslern, JK. 

Dom i målet meddelas 30 mars i år. 

UU vill ha mer pengar 

till grundutbildning 

Uppsala universitetet föreslår en ökning 

av anslagen till utbildning på 

grundnivå och avancerad nivå på sammanlagt 

235 miljoner kronor i sitt 

budgetunderlag till regeringen för 

de kommande tre åren. Pengarna ska 

framförallt användas till en generell 

kvalitetsförstärkning på 65 miljoner 

kronor per år och en ökning av antalet 

utbildningsplatser på läkarprogrammet. 

Utökningen av de två utbildningarna 

motiveras med att det råder brist 

på läkare i landet och att söktrycket på 

juristprogrammet länge varit stort. 

Högskoleverket utreder om 

dömda kan nekas utbildning 

Högskoleverket har fått regeringens 

uppdrag att utreda om en student som 

inte bedöms kunna slutföra sin utbildning 

på grund av grov brottslighet ska 

kunna nekas antagning eller kunna 

avskiljas från utbildningen. Frågan 

har fått ny aktualitet sedan en man 

som tidigare dömts för mord börjat på 

läkarutbildningen i Uppsala. 

– Detta är en fråga med svåra gränsdragningar. 

Det handlar inte om 

särskilt många personer, men några 

fall på senare år har visat att universitet 

och högskolor möjligen behöver 

kunna stoppa en student som på 

grund av grov brottslighet inte kan 

fullfölja utbildningen, säger högskole- 

och forskningsminister Lars 

Leijonborg. 

Flodström vill se 

hårdare tag mot fusk 

Att anmäla fuskande studenter borde 

vara en regel. Det säger universitetskansler 

Anders Flodström till Sveriges 

radio Uppland. 

– Det måste ju ändå vara så att rättssäkerheten 

och statusen på de examina 

man får som student måste vara 

det absolut viktigaste, och då har vi ju 

verktyget disciplinämnder. 

Kåren fyller 160 år 

Uppsala studentkår har funnits i 160 

år och firar genom att hålla öppet hus 

den 11 mars. Dagen börjar på Museum 

Gustavianum med en föreläsning om 

studentinflytande och kårens insatser 

genom åren, följt av tårtkalas och 

mingel i kårhuset och avslutas med 

snittar i puben på Kalmars nation.

10 / NYHETER Ergo #3 / 2009 

KOST I ERGO 

Dietiststudenterna Ylva Törner 

och Maria Wirén skriver om mat 

och hälsa i Ergo hela våren. 

Våren är förändringarnas tid 

När snön börjar gå över till 

slask och solens strålar 

värmer allt mer börjar vi 

drömma om våren. Lagom 

till våren brukar det också 

dyka upp en del reklam med budskap i 

stil med ”kom i form inför strandsäsongen” 

och nyårslöften om att börja äta hälsosammare 

och motionera mera börjar 

pocka på uppmärksamhet. På löpsedlar 

och i tidningar fi nns tips och råd på hur 

man går ner allt från två till fem kilo på 

en vecka. Dessa råd innebär ofta radikala 

kostförändringar, som är svåra att behålla 

på lång sikt. 

Som dietiststuderande får man ofta 

frågor om vad som är nyttigt respektive 

onyttigt att äta. Om man vill äta hälsosamt 

fi nns det några kloka råd att gå 

efter. Ett av dessa är att huvudsakligen 

välja fl ytande margarin och olja i matlagningen. 

På så vis får man i sig hälsosamma 

omättade fetter, som genom 

att förbättra blodfetterna kan minska 

risken för hjärt- kärlsjukdom. Vidare rekommenderas 

det att man äter fi sk 2–3 

gånger i veckan, gärna fet fi sk som till exempel 

makrill, sill och lax. Fet fi sk är naturligt 

rik på fl eromättade fetter, omega 

3-fettsyror, som bland annat är viktiga 

för vårt immunsystem. Att äta bröd, och 

Fråga dietisterna 

På vilket sätt är mat med antioxidanter 

bra för kroppen? 

Antioxidanter skyddar kroppen mot så 

kallade fria radikaler, som bildas i kroppen 

och som kan skada kroppens celler. 

Fria radikaler tros medverka till uppkomsten 

av många olika typer av sjukdomar. 

Antioxidanter kan göra de fria 

radikalerna verkningslösa, de kan även 

reparera skador som fria radikaler gett 

upphov till. Frukt och grönsaker är utmärkta 

källor till antioxidanter, ät gärna 

två till tre frukter och två olika sorters 

grönsaker varje dag. 

Vad ska man tänka på för att undvika 

“matkoma” efter lunch? 

Att känna sig lite slö och dåsig efter en 

måltid är helt naturligt och beror på att 

kroppens parasympatiska nervsystem 

aktiverats. Detta system är aktivt i vila 

och ger kroppen förutsättningar att ta 

hand om maten du precis har ätit, genom 

att bland annat öka blodgenomströmningen 

till magtarmkanalen. Om 

man äter fort och stressar vidare direkt 

efter måltiden är det i stället det sympatiska 

nervsystemet som tar över och då 

gärna fi berrikt sådant till varje måltid 

är också bra, då det ger vitaminer, mineraler 

och energi som gör att man håller 

sig mätt länge. En annan viktig källa till 

fi ber är frukt och grönsaker, de mättar 

bra och kan i och med detta bidra till att 

hålla vikten. Att äta ett halvt kilo frukt 

och grönt dagligen är smart. Nyckelhålsmärkta 

produkter hjälper till att guida 

till hälsosamma val. Alla dessa kostråd är 

bra att ha i bakhuvudet om man vill hålla 

sig i form. 

»BAMSES KOMPIS 

SKALMAN LYSSNADE TILL 

SIN MAT- OCH SOVKLOCKA. 

HAN VISSTE REDAN DÅ VAD 

MAN IDAG KONSTATERAR 

– ATT MÄNNISKOR MÅR 

BRA AV ATT ÄTA OCH SOVA 

REGELBUNDET.« 

ATT ÄTA HÄLSOSAMT kan innebära fl era 

saker och kan kräva olika mycket kraft 

och motivation. Eftersom vanan är stark 

kan förändringar ta tid. Det betyder inte 

att det är omöjligt. Om du vill ändra dina 

matvanor är det klokt att börja lätt. Ta 

små steg och sätt upp rimliga och realistiska 

mål för dig själv. Försök att hitta ditt 

sätt, det vill säga det som fungerar för dig 

och är förenligt med din nuvarande livssituation. 

Det är tråkigt att lägga krokben 

för sig själv genom att sätta upp orealistiska 

mål eller för höga krav. Genom 

att förändra i små steg ökar man chansen 

att behålla sina goda vanor också på lång 

sikt. 

Bamses kompis Skalman lyssnade till 

sin mat- och sovklocka. Han visste redan 

då vad man idag kan konstatera – att 

människor mår bra av att äta och sova 

regelbundet. Så håll dig i form som Skalman. 

Vem vet, kanske kommer klokheten 

på köpet. 

blir det svårare för kroppen att hantera 

maten i magen, vilket kan resultera i illamående 

eller kramp. Att äta i lugn och 

ro och ge sig tid att vila efter maten är 

alltså att göra sig själv en enkel tjänst. 

Extrem ”matkoma” undviker man genom 

att äta lagom mängd välbalanserad 

mat. En fettrik måltid kan ge större ”besvär” 

eftersom mycket fett gör att magsäcken 

tömmer sig långsammare. Även 

en för hög andel proteiner kan skapa en 

överdriven mättnadskänsla. Kolhydrater 

i form av potatis/ris/pasta och bröd, frukt 

och grönsaker i kombination med kött eller 

vegetariska alternativ, som till exempel 

sojaprodukter, är en bra utgångspunkt för 

varje måltid. 

Har du en fråga till 

Ergos dietister? Maila: 

kost.ergo@gmail.com 

Nykomling bland kårpartierna 

Enfrågepartiet Rädda Carolina 

(RC) hoppar in som nykomling 

i årets kårval. Lett av ett gäng 

hängivna biblioteksivrare ställer 

de sig på barrikaderna för att 

försvara Uppsalas kulturskatter: 

biblioteken. Ergo har pratat en 

stund med Moa Ekbom, språkrör 

för det nya partiet. 

Varifrån kom initiativet till RC, 

och vad står ni för? 

– Rädda Carolina bildades 

en ölkväll den 21 januari i år 

av några bekymrade biblioteksanvändare 

som länge diskuterat problemen 

med biblioteken vid Uppsala universitet, 

och vad det fanns för möjliga lösningar. 

Flera av oss är djupt engagerade och vi 

kände att vi hade försökt allt för att väcka 

uppmärksamhet kring biblioteksproblemen. 

Vårt engagemang i olika styrelser 

och grupper och våra insändare gjorde 

inte något för att lyfta frågan till universitetets 

dagordning. Då Carolina oftast blev 

föremålet för diskussion tog vi namnet 

Rädda Carolina, även om partiet brinner 

för samtliga bibliotek vid universitetet. Carolina 

har dessutom ett starkt symboliskt 

värde och bör bevaras som forskningsbibliotek 

istället för att omvandlas till konstmuseum 

eller ”Faculty Club” som föreslagits. 

De fl esta av oss har haft stor nytta av 

de spontana tvärvetenskapliga utbyten 

som uppkommer i en miljö som Carolina. 

Vi strävar efter att universitetets studenter 

och forskare ska ha tillgång till bibliotek i 

världsklass. 

Vilka är de tre viktigaste frågorna som 

RC kommer att driva? 

– Vi vill förbättra tillgängligheten av, och 

FRÅGA KÅRJURISTERNA 

Fråga: 

Hej! Jag bor i en lägenhet i andra hand och 

det ska ske en stamrenovering i huset. Stamrenoveringen 

innebär att hyresgästerna 

måste fl ytta ut under sex veckor. De säger 

att jag måste fi xa en ersättningslägenhet 

själv under renoveringstiden för att jag är 

andrahandshyresgäst. Stämmer det? 

Svar: 

Hej! Hyresvärden har ingen avtalsrättslig 

relation till andrahandshyresgästen 

utan bara till förstahandshyresgästen. 

Ergo har äran att dela ut signerade exemplar 

av A Camps nya skiva ”Colonia” och 

konsertbiljetter till trions spelning på 

Uppsala konsert & kongress den 7 april. 

För att vara med och tävla behöver du 

bara svara på följande fråga: 

kunskapen om biblioteken. Filialbibliotek, 

enkel katalogåtkomst och öppettider 

är viktiga frågor. Bibliotekstillgänglighet 

är en fråga om demokrati. Vi vill också få 

till stånd en översyn av bibliotekens fi nansiering, 

då biblioteken är en nyckelresurs 

för studenter och forskare, samt en kulturinstitution 

att slå vakt om. Vi tänker 

oss också en del praktiska åtgärder, som 

återinförande av forskarbord (för mastersstudenter 

bland annat), grupprum 

och förbättrade inköpsrutiner. 

Varför ska man rösta på RC? 

– Man ska rösta på RC om man vill att 

biblioteksfrågorna ska tas på allvar, om 

man vill att kvaliteten på utbildning och 

forskning ska säkerställas genom goda 

biblioteksresurser, om man vill att biblioteken 

ska utvecklas för framtiden och om 

man vill rädda ett unikt bibliotek och en 

forskningsmiljö som Carolina. 


För mer information om 

Rädda Carolina, se bloggen på: 

http://raddacarolina.wordpress.com 

SJU PARTIER STÄLLER 

UPP I ÅRETS KÅRVAL 

7–21 APRIL: 

Borgerliga studenter 

Gröna studenter 

Piratstudenterna 

Rädda Carolina (RC) 

S-studenter 

Uppsala universitets studenter 

(UUS) 

Vänsterns studentförbund (VSF) 

Har du juridiska funderingar som du har 

ställts inför under din studietid? Kårjuristerna 

är juridikstuderande och svarar på 

allmänna juridiska frågor. Om du har en 

fråga du vill ställa till dem, kontakta dem 

via mejl: karjurist@us.uu.se, eller telefon: 

018-480 31 41 Telefontid onsdagar 

17–19. Inga frågor publiceras i Ergo utan 

frågeställarens tillstånd. 

Andrahandshyresgästen har därför en 

ganska svag rättsställning och kan överhuvudtaget 

inte göra några anspråk gällande 

mot hyresvärden. Skyldigheten för 

hyresvärden att ordna en ersättningslägenhet 

gäller endast gentemot förstahandshyresgästen. 

Som vi ser det har 

således hyresvärden tyvärr ingen skyldighet 

att ordna en ersättningslägenhet till 

dig under tiden för stambytet. Du kanske 

kan kontakta din hyresvärd, det vill säga 

förstahandshyresgästen, för att komma 

fram till en gemensam lösning. Lycka till! 

Vinn skivor och biljetter till dig och en vän 

I vilken stad är sångerskan Nina Persson 

född? Om du tror att du vet svaret, 

mejla till cred@ergo.us.uu.se senast den 

10 mars, så kan du och en vän få gå på konsert 

och dessutom få en varsin skiva. Skriv 

”A Camp” i ämnesfältet.


Traditionella genomgångar och eget arbete är grunden i Tobbe Anliots undervisning. – Matte handlar ganska mycket om att sitta och klura. Vi kan inte göra ett rollspel om 

andragradsekvationer på samma sätt som man kan göra ett rollspel om fredskonferensen i Wien på en historielektion, säger han. Foto: Christin Lenthamre


Torsdag förmiddag, en minut i tio. 

Eleverna i ”snabba gruppen” sitter 

redan på sina platser när Tobbe Anliot 

kommer in i klassrummet. 

– Senast höll vi på med två metoder 

för att lösa andragradsekvationer: kvadratrotsmetoden 

och nollproduktmetoden. Idag ska vi 

prova en tredje metod, säger han och lyfter sin 

penna mot vita tavlan. 

– Nu skriver jag en term som kommer att kännas 

som grekiska, men vi kommer snart att prata 

om vad den betyder. 

Eleverna, omkring tjugo fl ickor och två pojkar 

i tvåan på samhällsvetarprogrammet, lyssnar 

uppmärksamt, räcker upp handen och kommer 

med förslag till lösningar på ekvationerna. 

Efter genomgången börjar de under tystnad 

räkna på egen hand. Tobbe glider runt mellan 

bänkarna och hjälper dem en och en. 

Vi är på Internationella gymnasiet, en liten 

friskola i Boländerna som drivs av Folkuniversitetet. 

Tobbe Anliot har jobbat här som mattelärare 

här i drygt ett halvår, och sedan två dagar 

har han en fast anställning. Yrket har hittills 

överträffat alla hans förväntningar. 

– Jag var nog lite rädd att man skulle behöva 

vara väldigt jobbig som lärare. Att man skulle 

vara den där diktatorn som står och skäller och 

ingen bryr sig. Det är ju den bilden man har 

blivit matad med: att det är för jävligt i skolan. 

Nu har jag sett fem skolor på närmare håll. Tre 

under min praktik, mitt förra jobb i Stockholm 

och den här skolan, och ingen har varit på det 

sättet. Så jag är rätt säker på att det var en felaktig 

bild, säger han. 

På frågan om det inte fi nns någon baksida 

med jobbet får han fundera en stund innan han 

svaret kommer: betygen. 

– Det är ångestveckor. Det händer att elever 

börjar gråta på grund av dåliga betyg. Man måste 

vara den som säger: okej, du får det här betyget, 

för du har inte presterat bättre. Det är inte 

roligt alls. Å andra sidan är det grymt kul om 

man har pushat någon och han eller hon har 

höjt sig en nivå. 

NÄR HAN KOM TILL UPPSALA för att plugga en 

gång i tiden var det inte läraryrket som hägrade. 

Då hade han siktet inställt på att doktorera 

i matematik. 

– Jag skulle bli mattesnubbe från början. Men 

så fi ck jag en knäck efter ett och halvt år och insåg 

att det fanns de som var grymmare på matte 

än vad jag var. 

Han hoppade över till historia och pluggade 

upp till C-nivå, av eget intresse snarare än 

med tanke på vad studierna skulle leda till i 

framtiden. Sedan stod han där med en ämneskombination 

som kanske inte är så gångbar på 

arbetsmarknaden, utom just som del i en lärarexamen. 

Lärarplanerna, som ändå hade funnits 

någonstans i bakhuvudet, började ta fast form. 

För att bli färdig lärare krävdes tre terminers 

studier i Lärarens arbete (idag heter det Allmänt 

utbildningsområde) på institutionen för lärarutbildning, 

ILU (senare omdöpt till institutionen 

för kultur, utbildning och medier). Som så 

många andra studenter som vant sig vid tempot 

på andra institutioner tyckte han att kraven där 

var alldeles för lågt ställda. 

– Jag var ju van att tentaplugga jättehårt en 

vecka – det var då jag lärde mig när jag läste 

matte till exempel. Men på ILU behövdes inte 

det, vilket gjorde att jag inte lärde mig lika 

mycket som jag hade gjort om det hade varit 

salstentor. 

Det som ändå fi ck honom att hålla modet 

uppe var praktiken, på lärarprogrammet kallad 

verksamhetsförlagd utbildning. 

– Då märkte jag att lärarjobbet verkade superkul. 

Det gick bra för mig och jag kände att jag 

hade valt rätt ändå. Det hjälpte mig faktiskt att 

uthärda ILU-åren, om jag ska vara helt ärlig. Jag 

lärde mig säkert mycket på de teoretiska kurserna 

också, men det bestående minnet är att 

det var en lite kämpig tid. 

NÄR HAN VAR FÄRDIG och det blev dags att söka 

arbete hade Tobbe Anliot tur och fi ck napp nästan 

med en gång. En friskola i Stockholm var i 

akut behov av en ny lärare och gav honom jobbet 

omgående. Men ganska snart kände han att 

han inte hade hamnat rätt. Det blev i längden 

slitsamt att pendla från Uppsala, och han blev 

allt mer missnöjd med hur skolan sköttes. 

– Mycket av det jag har läst om friskolor stämde 

in på den skolan. Eleverna var överklassungar, 

rätt odrägliga ibland. De hade en väldig 

koll på att de kunde gå till rektor med sina synpunkter. 

Det var svårt att sätta de betyg man 

ville, man hade en känsla av att betygen kanske 

skulle upp lite. Man skulle helst inte vara med i 

facket och man kände sig konstant lite rädd för 

arbetsgivaren. 

Dessutom förväntades det att personalen 

skulle arbeta mer än vad som stod i avtalet, berättar 

han. 

– Egentligen skulle man jobba 40 timmar i 

veckan och sedan ha vanlig, fem veckors semester. 

Man alla på skolan jobbade mycket, mycket 

mer. För skötte man inte det man skulle, då fi ck 

man ju klagomål. 

Skillnaden mot hans nya arbetsplats Internationella 

gymnasiet kunde inte vara större. Här 

gillar han skolans ledning och tycker att eleverna 

är mer sympatiska. 

– Jag är ju lantis från början, Stockholm var 

inte riktigt min grej. Eleverna här är mycket 

mer lika mig själv. Det är klart de också vill ha 

höga betyg och så, men de har inte alls samma 

sätt att vara på som där. Man känner sig trygga- 

NYHETER / 13 

Tobbes andrahandsval 

blev en oväntad lyckträff 

De lyssnar ju! Det var Tobbe Anliots förvånade reaktion 

första gången han stod inför elever i ett klassrum. Han 

ger inte mycket för lärarutbildningen men trivs desto 

bättre med jobbet som gymnasielärare i matematik. 

EFTER EXAMEN 

DEL 1. Ergo möter i en serie tidigare Uppsalastudenter 

som nyligen kommit ut i arbetslivet. Först ut 

är läraren Tobbe Anliot. 

”Ge första terminen 

en chans 

och gå in hårt 

för praktiken. 

Även om utbildningen 

inte 

känns toppen 

kan lärarjobbet 

ändå visa sig 

vara det.” 

Tobbe Anliots tips till dig 

som funderar på lärarutbildningen. 

re och vågar göra det man vill utan att behöva 

oroa sig för att eleverna ska gå till rektor om de 

inte gillar undervisningen. 

Internationella gymnasiet är visserligen 

också en sorts friskola men den drivs i form av 

en stiftelse som inte är vinstdrivande. Det innebär 

en stor skillnad mot hans förra jobb, menar 

Tobbe Anliot. 

– Man jobbar inte för att någon gubbe ska ta ut 

en massa pengar i vinst, utan arbetar man hårt 

går det bra för skolan och det är eleverna som 

tjänar på det. Det känns jätteskönt. 

EFTERSOM SKOLAN inte har någon ledig tjänst i 

historia undervisar han än så länge enbart i matematik, 

ett ämne som av många anses vara särskilt 

svårt att lära ut. Själv är han tudelad när 

det gäller vilken strategi som är den bästa för 

att få eleverna att lära sig räkna. 

– Jag har haft mycket tankar om hur jag skulle 

vilja att min undervisning var. Det skulle vara 

så skoj och det skulle vara workshops, det är en 

utopi jag har. 

Men förutom ett matte-memory, som han 

är mycket stolt över, har de okonventionella 

metoderna inte fått så stort utrymme. Dels är 

det svårt att få tiden att räcka till, dels är nya 

pedagogiska grepp också förenade med risker, 

menar han. 

– Om jag provar en ny idé och den visar sig vara 

kass, då har jag förstört för eleverna. Sedan får 

de dras med sitt dåliga gymnasiebetyg. 

Grunden i hans undervisning är därför fortfarande 

traditionella genomgångar och eget 

arbete. 

– Och jag är inte helt säker på att den gamla 

stilen är fel, för matte handlar ganska mycket 

om att sitta och klura. Vi kan inte göra ett rollspel 

om andragradsekvationer på samma sätt 

som man kan göra ett rollspel om fredskonferensen 

i Wien på en historielektion. 


Lärarutbildningen 

föreslås göras om 

Den nuvarande lärarutbildningen, med en enda 

gemensam lärarexamen, utformades 2001. 

Den har fått kritik för bland annat bristande 

vetenskaplig grund och alltför stor valfrihet för 

de studerande. Dessutom brottas utbildningen 

med för få sökande och många avhoppare. 

Nyligen presenterades utredningen ”En hållbar 

lärarutbildning”, som föreslår att utbildningen 

görs om i grunden. Bland annat vill utredarna 

ha två lärarexamina: 

grundlärare med inriktning mot förskola, 

förskoleklass, grundskolans årskurs 1–6 och 

fritidshemmen, samt 

ämneslärare med inriktning mot grundskolans 

årskurs 7–9, gymnasieskolan och 

vuxenutbildningen. 

Fyra övergripande perspektiv ska genomsyra 

all lärarutbildning: 

vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt 

historiskt perspektiv 

internationellt perspektiv 

informations- och kommunikationsteknik (IT) 

som utbildningsresurs.

14 / REPORTAGET Ergo #3 / 2009 

Erik Bergwall basar för fotoföreningen på Norrlands nation. 

Uppsalas nationer bjuder 

De håller till i källarlokaler, där 

de kladdar med farliga vätskor 

och sticker med vassa föremål 

i luften. Andra står på scen, 

bländade av strålkastare och ytterligare 

andra ligger begravda i 

en bok. Scener från en skräckfi lm 

– nej, vardag bland studenterna i 

nationsvärlden. 

Det doftar äppelkaka, kanel 

och kardemumma nere i 

källarrummet på Smålands 

nation. Den skumma belysningen 

sprider ett tråkigt ljus, 

men det går inte att ta fel på glädjen runt 

bordet. Sex tjejer sitter mittemot varandra 

i två soffor, täckta av diverse tyger, garner 

och stickningar. Det är syjuntan som har 

sin torsdagsträff och det tisslas och tasslas 

med stickor och tekoppar. Lite som man 

föreställer sig en syjunta faktiskt, som ett 

knytkalas... med bara tjejer, men Hanna 

Holmberg som varit med sedan 2004 berät- 

tar att det var två killar med i den förra konstellationen 

(de enda någonsin). 

– Den ene kom dragandes med en uppstoppad 

minikrokodil som han hade köpt 

på loppis och ville laga. Visst tyckte vi, det 

skulle nog gå. Den andre var nog mest där 

för att träffa tjejer tror jag, säger hon och 

skrattar. 

Lovisa Persson, som tog över rodret för syjuntan 

i höstas, faller in i skrattet. Vanligtvis 

brukar juntorna startas av några kompisar, 

men den här gången var annorlunda 

och både Lovisa och Hanna tycker att det är 

roligt att så många textilintresserade kommer 

ner utan att känna någon innan, bara 

för att de har sett affi schen. De är överens 

om att det bästa med syjuntan är att man 

kan komma och gå som man vill. 

– Det fi nns redan så många måsten på 

nationerna. Skönt med en plats där man 

bara kan vara. Ibland är jag kvar till sent 

på kvällen, säger Lovisa. 

Pluggande studenter såväl som färdigpluggade, 

smålänningar och annat löst 

folk – alla är välkomna till juntan, och 

det tycks inte vara några problem att få 

nya vänner. Kanske inte så konstigt med 

så gott fi ka... 

Det är inte bara syjuntan som håller till 

nere i källarrummet, där sitter även redaktörerna, 

där fi nns kulturverksamheten 

och bokklubben, som Lovisa Persson 

också är ansvarig för sedan förra terminen. 

– Jag har ändrat upplägg och den här 

terminen har jag ett tydligt tema för bokklubben. 

Vi kommer att träffas vid tre tillfällen 

under våren och diskutera böcker 

från en lista jag satt ihop. Temat är dystopi, 

vilket är gemensamt för böckerna, 

men alla kommer inte att läsa samma 

böcker. Jag tänker mig att man kan få till 

intressanta diskussioner, eftersom böckerna 

skildrar samma fenomen ur olika 

perspektiv, säger hon eftertänksamt. 

Det enda kravet för att få vara med i bokklubben 

är att man läser minst en bok 

från listan, även om man gärna får läsa 

fl er. Lovisa poängterar att det är viktigt 

att alla får läsa i sin egen takt. 

NORRLANDS NATIONS FOTOFÖRENING är 

en öppen förening och man måste inte 

vara norrlänning för att vara med. Erik 

Bergwall är föreningens ordförande sedan 

i höstas, och han drivs av en vilja att 

styra upp verksamheten i föreningen. 

Själv fotar han analogt och framkallar 

gärna bilderna i mörkrummet på Studentvägen, 

men trots att det fi nns några 

till i gruppen som kör analogt föredrar de 

fl esta att fota digitalt. 

– Föreningen blir vad man gör den till. 

Utan idéer blir det inte så mycket, så vi 

kommer att ordna allt från utställningar 

till fotodiskussioner, till att bjuda in föreläsare. 

Tidigare hade vi en fotojournalist 

hos oss, som berättade vad man kan tänka 

på när man fotar för en tidning. Just 

nu håller vi en liten Photoshopkurs, och 

i vår kommer vi att få besök av en gatufotograf 

som förhoppningsvis kommer att 

inspirera oss ytterligare, berättar Erik. 

De brukar vara tio som träffas i två timmar 

varannan vecka. Eftersom alla ligger 

på olika nivåer kunskapsmässigt så hjäl-


REPORTAGET / 15 

Foto: Hanna Strandberg Petra Brohäll, Daniel Wernstedt och Helena Arnberg i förra årets marsspex Giacomo Casanova. Stefan Wagler anordnar öppen scen på Värmlands . 

Foto: Johannes Österström 


på mer än billig sprit 

per de varandra. Det kostar femtio kronor 

per termin att vara med i föreningen, och 

för den summan får man fri tillgång till 

bland annat papper och vätskor i mörkrummet, 

däremot fi nns inga kameror att 

låna. Under våren kommer föreningen 

att ha ett fotomaraton, där de går ut och 

fotar tillsammans för att sedan diskutera 

bilderna vid nästa träff. Erik trycker på 

hur viktigt det är att man har en lättsam 

attityd och tycker att det är roligt att fota. 

– Det är en intresseförening, ingen elitutbildning. 

Faktiskt så var fotoföreningen 

en av anledningarna till att jag valde 

att gå med i Norrlands nation, trots att 

det inte var ett krav. Jag tycker att det är 

ett bra sätt att få kontakt med andra, och 

stämningen i gruppen är väldigt god, säger 

han. 

EN ANNAN FÖRENING där stämningen 

är god, där den måste vara det, är Open 

Stage på Värmlands nation, som drivs av 

Stefan Wagler och Carl Nygårdh. Första 

torsdagen varje månad samlas ett gäng i 

Hanna Holmberg, Astrid Monrad, Hanna Björling, Lovisa Persson (kulturförman), Elsa Lindberg och Stina Fröjd är några av tjejerna som 

brukar titta in på Smålands nations syjunta. 


biblioteket där alla som vill får testa på att 

sjunga och spela inför publik. Publiken 

brukar bestå av ett femtiotal studenter 

som bara kommit för att lyssna (Stefan påpekar 

att de brukar vara väldigt snälla). 

– De som kommer för att uppträda drar 

av allt från egna sånger till covers och 

ibland går de upp på scenen bara för att 

bjuda andra på ett gott skratt. I december 

kom en kille och läste poesi, det var jättefi 

nt, säger Stefan och ler vid minnet. 

De två arrangörerna brukar ta med sig 

ett par, tre instrument till varje träff och 

det fi nns ett piano i lokalen. Vill man spela 

något mer exotiskt än akustisk gitarr 

och kontrabas får man mer än gärna ta 

med sitt eget instrument. En vanlig kväll 

börjar vid nio och fortsätter fram till midnatt 

med lite eftersnack. 

– Vi tänder ljus och försöker att mysa till 

det så att det känns som hemma. Jag tror 

att även om man inte känner någon innan, 

kommer man att lära känna varandra 

innan kvällen är slut. Att alla delar samma 

intresse för musik skapar en känsla av 

samhörighet och gör att det alltid fi nns 

en bas för att bara sitta och prata, säger 

Stefan. 

SNART ÄR DET DAGS för premiären av 

Stockholms nations marsspex ”The Great 

Depression”, en historia som utspelar sig 

i trettiotalets Amerika och handlar om 

det humoristiska i girighet. Martin Malmström, 

producent, berättar att nationen 

hållit marsspexen sedan mitten av 1800talet 

och att de på senare tid utvecklats 

till att bli storproduktioner, ibland med 

över hundra medverkande. 

– Vi är 75 personer involverade i årets 

produktion, och vi gör allt från att sy 

kostymer och riva biljetter till att stå på 

scenen. Premiären är den 14 mars och vi 

kommer att sätta upp totalt fem föreställningar. 

Arbetet för att rekrytera medarbetare 

satte igång redan under hösten och i 

januari har det hållits öppna auditions. 

Sång, dans, skådespeleri och humor utlovas 

under föreställningarna, såväl som 

under repetitionerna, och man är varmt 

välkommen till spexgruppen, oavsett nationstillhörighet! 


SMÅLANDS SYJUNTA 

träffas på torsdagar 

kl 19.00 i källaren på 

nationen. 

FOTOFÖRENINGEN PÅ NORRLANDS 

träffas enligt programmet på hemsidan: 

www.fotonorr.blogspot.com 

TILL VÄRMLANDS OPEN STAGE kan 

man komma kl 21.00 första torsdagen 

i varje månad, förutom vid terminens 

första träff 4/3, som är en onsdag. 

FÖR STOCKHOLMS NATIONS 

SPEXARCORPS schema får man 

kontakta föreningen. 

Ingen av föreningarna kräver att man 

ska tillhöra just deras nation.


Ett ögonblick John Airaksinen, Rebecca 

Andersson och Hoa Ly, tre av sex psykologistudenter 

som står bakom sajten Psykologifabriken.se, 

och som bjöd på popcorn 

på UKK under Alla hjärtans dag. 

Vad gjorde ni på UKK? 

– Vi höll i en relationsverkstad, där man 

kunde få vetenskapligt beprövade tips på 

hur man kan göra en relation lite roligare 

och hur man ökar chanserna att träffa 

någon ny. Vi visade också vilka raggningsknep 

i ”The Game” som har vetenskapligt 

stöd och hur en parterapi mellan Britney 

Spears och Justin Timberlake hade kunnat 

gå till. 

Vad är tanken bakom Psykologifabriken. 

se? 

– Att göra psykologisk kunskap tillgänglig, 

rolig och relevant för vanligt folk. Det 

fi nns så mycket cool forskning, terapeutiska 

tekniker och behandlingsmetoder 

inom psykologin som går att tillämpa 

utanför terapirummet. På sajten har vi 

artiklar, podcaster och bloggar om psykologi, 

ofta kopplat till teveserier, fi lmer 

eller artister som vi gillar. Förutom sajten 

sprider vi psykologin genom att hålla föreläsningar 

och göra events, som det på 

Alla hjärtans dag. 

Varför detta initiativ? 

– Dels för att vi tycker att psykologin är 

en vetenskap som per defi nition borde 

angå alla människor, dels för att vi vill få 

så mycket ut av vår studietid som möjligt. 

Det blir mer motiverande att lära sig något 

om man kan skapa en produkt av kunskapen 

och visa upp den för världen, istället 

för att bara lämna in en skoluppgift 

Per Löwdin 

Kritik av handledaren 

kan göra ont värre 

och som enda respons få ett G. Vi tycker 

att det är ett resursslöseri att nästan allt 

som produceras på utbildningen stannar 

innanför institutionens väggar – när 

det uppenbarligen kan vara intressant 

för så många fl er. Sedan hoppas vi att vi 

genom att testa nya grepp kan inspirera 

institutionen att bli bättre. Och på tal om 

det skulle vi vilja ta tillfället i akt att utmana 

vår studierektor Johan Waara i ett 

föreläsningsbattle – som vi naturligtvis 

håller öppet för allmänheten. Det kan 

med fördel kombineras med en fest och 

även ett dj-battle – både Johan och vi är ju 

grymma dj:s! 

Hur går det då? 

– Vi lanserade sajten så sent som i november 

och det har redan hänt massor. Förutom 

det vi gjort på sajten har vi åkt runt 

och hållit föreläsningar om grupprocesser, 

ledarskap, stress och återhämtning. 

Och så har vi fått en massa positiv respons 

från läsare och etablerade psykologer, blivit 

omskrivna i DN och omnämnda i TV4. 

Sist men inte minst har projektet resulterat 

i roliga samarbeten. Tillsammans 

med de superduktiga journalisterna 

och författarna Eric Schüldt och Anders 

Rydell håller vi precis på att dra i gång 

Sorglösheten (www.sorglösheten.se) – ett 

projekt där vi undersöker om man kan bli 

lyckligare av att blogga. 


Nyligen presenterade enheten 

för kvalitetsutveckling 

en rapport om kvinnliga 

doktoranders arbetssituation, 

”Arbetsförhållanden 

för kvinnor som är doktorander.” Rapporten 

bygger på djupintervjuer med tio 

kvinnliga doktorander från tre fakulteter, 

farmaceutisk, teknisk-naturvetenskaplig 

och samhällsvetenskaplig. Hälften 

av dem var föräldrar. 

Tydliga skillnader framträder i synen 

på postdoc. För farmaceuter och naturvetare 

framträder postdoc som en skiljelinje. 

Vill man komma vidare i forskarkarriären 

uppfattas en postdoc-period 

utomlands som närmast oundgänglig. 

Samhällsvetarna däremot uppfattade 

det visserligen som ”fi nt” att åka på postdoc, 

men såg det inte som något hinder 

för den fortsatta karriären att avstå. 

Handledningen är en kritisk fråga. 

Flertalet uppfattade det som att deras 

handledare generellt sett var dåliga 

på att uppmuntra. Den akademiska 

traditionen, som odlar kritiskt ifrågasättande, 

medför att man ofta 

glömmer bort det som är bra. Dessutom 

framkom att kvinnliga doktorander 

ibland får beröm för fel 

saker, en av dem beskriver det som 

att man ”kan få beröm för att man 

städat i köket, men inte för att man 

fått bra forskningsresultat.” 

De intervjuade doktoranderna 

uppfattade det som att det generellt 

sett fi nns en ovilja mot att formalisera 

handledningen alltför mycket, 

samtidigt som de uppfattar att det 

råder stor osäkerhet, exempelvis 

Rebecca Andersson, John Airaksinen och Hoa Ly vill göra psykologi 

tillgänglig, rolig och relevant med sin nya hemsida. 

kring hur mycket handledning man har 

rätt att få. De efterlyste utvärderingar av 

handledningen, inte bara genom uppföljningen 

av den individuella studieplanen. 

Eftersom handledaren också ska skriva 

under denna, menade doktoranderna att 

det kan vara svårt att svara uppriktigt på 

frågor om handledningen. 

Detta är en viktig poäng. Dessvärre 

förhåller det sig så, att 

även när handledningen inte 

alls fungerar så framgår det 

sällan i de individuella studieplanerna. 

Den som är kritisk mot handledningen 

riskerar att få sämre handledning. 

Det förekommer till och med att prefekten 

vägrar att skriva på en studieplan som kastar 

en skugga på någon kollega. 

Fyra av tio doktorander har hemmavarande 

barn under 18 år, enligt doktorandspegeln. 

Handledarna framstår ofta som 

negativa till möjligheten att kombinera 

barn och karriär. En doktorand uppger 

att bland de manliga forskarna är reaktionen 

ofta, ”nu är hennes karriär körd”, 

medan om männen får barn är det snarare 

en merit. 

När det gäller att få barn under doktorandtiden 

skiftar attityderna. En respondent 

upplever det som helt okej, med förbehållet 

att man snabbt är tillbaka igen, 

åtminstone på deltid. En annan återgav 

hur hon i korridoren råkat höra hur 

”man på avdelningen haft tur” då man 

hade haft tre kvinnliga doktorander i rad 

som inte fått barn. En av de intervjuade, 

berättade att hon av en senior forskare på 

avdelningen fått höra att få barn nog var 

det ”värsta karriärdrag” hon kunde göra. 


När det gäller karriärmöjligheterna 

uppfattar många det som att man helst 

bör ha en mentor som jämnar vägen. Villkoren 

för yngre forskare avskräcker. En av 

de intervjuade framhöll att ”det är absurt 

att Sveriges mest välutbildade människor 

har de sämsta anställningsvillkoren 

av alla.” 

Kravet på en postdoc-period utomlands 

för fortsatt akademisk karriär kan vara 

ytterst svårförenligt med att vara förälder. 

Starka önskemål framfördes om fl er 

postdoc-tjänster i Sverige, som innebär 

att man inte måste åka utomlands. 

En annan sak som doktoranderna 

framhåller är att informella 

tjänstetillsättningar tenderar 

att gynna män och att alla 

tjänster borde lysas ut, så att 

både män och kvinnor har möjligheten 

att söka. Detta bekräftas av empirin. Vid 

en tidigare undersökning av fysikdoktorander 

visade det sig att rekryteringen 

till doktorandtjänster ofta skedde genom 

en personlig förfrågan: 93 procent av 

dem som fått doktorandtjänst på detta 

informella sätt var män. Bland dem som 

fått sin doktorandtjänst genom att i konkurrens 

söka en utannonserad tjänst 

motsvarade däremot fördelningen ganska 

väl könsfördelningen bland grundutbildningens 

studenter. 

Behållningen av rapporten är att den 

låter tio kvinnliga doktorander komma 

till tals. En rad kloka och fullt realistiska 

förslag kommer fram. En extra bonus är 

översikten av tidigare undersökningar 

av doktoranders arbetsmiljö vid Uppsala 

universitet.


FORSKNING PÅGÅR 

Grammatiken viktigare än väntat 

Kommunikativ språkförmåga snarare än 

att tala grammatiskt korrekt är numera 

den viktigaste bedömningsgrunden vid 

muntliga tester i svenska som andraspråk. 

Ändå fi nns det ett starkt samband mellan 

testtagarnas grammatiska utvecklingsnivå 

och deras testresultat, visar språkforskaren 

Maria Heinonen Eklund i en ny 

avhandling. 

Den som inte har svenska som modersmål 

och vill studera i Sverige kan få sin 

högskolebehörighet prövad genom det 

muntliga språktestet Tisus (Test i svenska 

för universitets- och högskolestudier). 

Tonvikten läggs vid testtagarens förmåga att beskriva 

och berätta, utreda och analysera samt argumentera 

och spekulera. Den formella språkliga kompetensen 

bedöms också men ses inte som lika viktig. Att betygsätta 

muntlig språkfärdighet är en svår uppgift, 

menar Maria Eklund Heinonen, som själv har arbetat 

med att bedöma Tisus. 

– Det är så många olika aspekter man behöver gå efter. 

Kriterierna behöver vidareutvecklas, säger hon. 

När hon kom i kontakt med en grammatisk teori 

för andraspråksinlärning, den så kallade processbarhetsteorin, 

väcktes därför idén att undersöka om den 

kan vara till hjälp vid testbedömning. 

– Jag ville pröva om den kunde bli ett redskap för 

att bedöma den grammatiska färdigheten. Grammatiken 

är inte allt, men i alla fall en del. 

Processbarhetsteorin tar fasta på språkinlärarens 

växande förmåga att automatiskt bearbeta och 

överföra grammatisk information mellan inom allt 

större ”syntaktiska domäner”: fraser, därefter satser 

och till sist hela meningar. Utvecklingen delas in i 

fem nivåer. På den fjärde nivån ingår exempelvis att 

behärska satser av typen ”imorgon ska jag åka buss”. 

Om man istället säger ”imorgon jag ska åka buss”, 

utan att fl ytta fram subjektet, är det ett tecken på 

att man inte kan överföra grammatisk information 

inom en sats och alltså inte har nått den fjärde nivån. 

Språkinlärningen antas följa samma utvecklingsmönster 

oavsett vilket språk som lärs in, och oavsett 

vilket förstaspråk inläraren har. 

– Tyskan har samma ordföljdsmönster som svenskan. 

Men tyskar har ändå svårt från början att lära sig 

den svenska ordföljden. När man befi nner sig i närheten 

av att komma upp på en nivå har man hjälp av sitt 

modersmål. Men inte från början, enligt processbarhetsteorin, 

säger Maria Eklund Heinonen. 

Hon har tillämpat processbarhetsteorin på 66 inspelade 

språktest. Resultaten visar ett mycket tydligt 

samband mellan testtagarnas grammatiska utvecklingsnivå 

och deras resultat på Tisus. Den fjärde nivån 

visade sig vara särskilt viktig. Medan de fl esta 

godkända testtagare behärskade strukturerna på 

den nivån nådde de underkända nästan uteslutande 

bara upp till den tredje nivån. Maria Heinonen Eklund 

hade visserligen förutsett ett samband, men 

inte att det skulle vara så tydligt. 

– Man tittar ju inte längre så mycket på grammatik 

när man bedömer språkfärdighet. Det är en motreaktion 

mot att man förr var väldigt grammatiskt inriktad. 

Nu är man mer kommunikativt inriktad. Därför 

är det överraskande att det fi nns ett så tydligt samband 

mellan grammatisk utvecklingsnivå och testresultat, 

säger hon. 

MEN DET FANNS OCKSÅ UNDANTAG. Ett fåtal personer 

blev godkända på testet utan att nå upp till den fjärde 

nivån, medan någon enstaka som klarade denna nivå 

ändå blev underkänd. Enligt Maria Eklund Heinonen 

skulle det kunna tyda på att personer som inte 

är vana att ta för sig i sociala situationer ibland kan 

missgynnas av testets nuvarande inriktning på så kallad 

pragmatisk kompetens. 

– I speciella fall, där testtagaren är väldigt blyg och 

fåordig, kanske man kan titta lite mer på grammatiken. 

Att man är tystlåten behöver inte betyda att man 

inte klarar högskolestudier, säger hon. 

Sammantaget tyder dock resultaten på att grammatisk 

kompetens hänger ihop med muntlig språkförmåga 

i stort, menar Maria Eklund Heinonen, som 

tror att processbarhetsteorin kan bli ett verktyg i bedömningen 

av språktest i framtiden. 

– En variant är att man utformar ett experimentellt 

test med frågor eller kanske bilder som lockar fram 

de här strukturerna hos testtagarna. Men man kan 

inte stirra sig blind på det grammatiska kriteriet 

– man måste även fortsättningsvis göra en helhetsbedömning. 


Maria Eklund Heinonen försvarar sin avhandling ”Processbarhet 

på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos 

vuxna andraspråksinlärare” vid Uppsala universitet den 28 

februari. 

Blyga och fåordiga personer kan vara hjälpta av att den formella grammatiska kompetensen ges lite större betydelse 

vid bedömningen av muntliga test i svenska som andraspråk, menar Maria Eklund Heinonen. Foto: Gusten Holm 

KRÖNIKA 

KRISTIN REHNQVIST 

NYHETER / 17 

Kristin Rehnqvist läser journalistik på JMK 

och sänder ”Kulturkoftan” på Studentradion. 

Älskade lördagsloppis 

Vaksala torg en grådisig lördagsförmiddag. 

Uppsala konsert och kongress 

syns bara till hälften i dimman. 

Klockan är strax före tio och nyvakna 

helgfl anörer strövar runt bland säljarna 

som stått redo sedan tidig morgon. Loppisförsäljarna 

står i dubbla jackor för att inte frysa 

fast vid sina vingliga bord. 

Där står kufen Roland och säljer runda 70-talsglasögon 

med okänd styrka. De är garanterat exakt 

samma modell som både Göran Persson och Anna 

Lind haft. Och när han väl kommit igång med att 

prata om sin karriär som busschaufför kommer 

han osökt in på de kristnas behov av hjälp efter 

järnridåns fall. ”Och numera är det ju bara gamla 

människor som kan bära päls eftersom de är de 

enda man inte vågar kasta tomater på” förklarar 

han, varpå han försöker marknadsföra något som 

tydligen ska vara handdukarnas Rolls Royce. Givetvis 

till specialpris bara för mig, just idag. 

ALLRA LÄNGST UT i ett av torgets hörn sitter en 

oerhört liten gumma och säljer hemmagjord hallonsaft 

i gamla vodkafl askor. Hon har pyntat sitt 

bord med en blomma i en porslinskruka formad 

som en svan. Bären till saften växer hemma på 

tomten om sommaren, berättar hon huttrande 

och drar in fötterna under fi lten i sin rullstol. 

Samtidigt försöker en medelålders kvinna i andra 

änden av torget ta ockerpriset 40 kronor för 

en matlåda av plast. Andra, mer erfarna säljare, 

har förstått värdet att saker för 5 kronor, enkelt 

uttryckt, har större chans att bli sålda. Variationen 

är imponerande. Halsdukar, mössor och pins 

med reklam för Malmö. Här fi nns cyklar, möbler 

och leksaksspindlar av plast. Bredvid tenniströjor 

av snart vintagemönstrad fl eece trängs böcker om 

att älska sig själv jättemycket varje dag. Här hittas 

också oanvända mockapumps samt höjdarrullar 

för den som fortfarande sympatiserar med VHS. 

Klockorna, porslinet, skidorna. Man kan undra 

varifrån sakerna egentligen kommer. Hur mycket 

onödigt man hinner man samla på sig under ett 

liv? Kommer någon någonsin att köpa sakerna 

som slussas hit, lördag efter lördag? Försäljarna 

verkar lika hoppfulla som uthålliga. Många av 

dem kommer igen, vecka efter vecka. Just idag 

med en intensiv dröm om den varmare våren. 

PÅ DEN ANDRA SIDAN av järnvägsspåret, av studenter 

mindre besökt än domkyrkans och nationernas, 

ligger alltså Vaksala torg. En plats som 

får mig att känna mig som en 50 plus-tant med 

iver att ”delta och insupa det genuina”. Här tar jag 

chansen att prata med Uppsalabor som sällsynt 

nog inte är studenter, typer som jag inte träffar på 

någon annanstans. Mitt lördagsnöje är att gå hit 

och småprata med en försäljare en minut. Eller i 

Rolands fall: ganska många minuter. Att köpa en 

alldeles ovanligt bredrandig manchesterkavaj för 

ett par tior. Kanske en påse bullar att ha till eftermiddagskaffet. 

Jag tänker varje gång att jag själv 

ska bidra till torgkulturen. ”Nästa gång sätter vi 

upp ett bord, jag och kompisarna” tänker jag. Vi 

rensar de belamrade studentrummen och fi xar 

ett bord. Ni vet, till lördagsmarknaden på Vaksala 

torg. Vid det vackra bygge som i folkmun kallas 

Uppsala konsert och konserv.

18 / KULTUR 

Han började skriva för att få struktur på sina egna grubblerier 

och fortsatte av bara farten sedan molnen skingrats. I mitten 

av mars utkommer läkarstudenten Gustav Stålhammars 

debutroman Herman Bylles testamente. 

äkarstudenten bor i ett studentrum 

med imponerande 

takhöjd. Han talar en avslipad 

östgötska som, trots att stereon 

spelar på mycket låg volym, 

ibland genomkorsas av en ung Rod Stewarts 

utbrott av innerlig heshet. På bordet 

står kaffe och wienerbröd. I soffan 

sitter läkarstudenten själv, som också är 

författare; i datorn strax intill fi nns 122 

116 ord, som är hans första roman. 

Puh. Detta lilla försök att vara litterär 

tog mig tre timmar och räckte till 

380 tecken inklusive blanksteg. Dags 

att skynda på. Alltså: Var och varannan 

människa har väl någon gång fantiserat 

om att skriva en roman. Vad är det som 

får vissa att verkligen göra det medan 

det för det stora fl ertalet aldrig blir annat 

än just fantasier (eller pinsamma 

pappershögar i skrivbordslådan)? För 

Gustav Stålhammars del började allt när 

han gick in i en personlig kris under en 

vistelse i London för fem år sedan. 

– Jag hamnade i ett läge där jag analyserade 

mig själv, min omgivning och människor 

i största allmänhet. Satt på mitt 

rum och grubblade väldigt mycket. 

Efter ungefär ett halvår började han 

skriva ner sina tankar, för att få struktur 

på dem. Han fl yttade tillbaks till Sverige 

och sökte sig så småningom till Uppsala 

för att plugga medicin. Vid det laget kände 

han sig färdig med sin stora rannsakan 

men ville ändå fortsätta skriva. 

– Den här historien bygger på den lusten. 

Behovet av att granska, älta eller 

analysera, det var jag klar med, och då 

kunde jag med gott samvete och på ett 

ganska avslappnat sätt hänge mig åt 

bara berättandet utan att behöva känna 

att jag hela tiden måste se sanningen i 

vitögat. 

Erfarenheten av att komma till Uppsalas 

studentvärld spelade också in, berättar 

han. 

– Jag hamnade i en miljö som uppmuntrade 

en att följa sina drömmar. 

Det gjorde att jag hamnade i en mani, ett 

tillstånd av hämningslös skaparlust och 

berättarglädje. Om jag hade bott kvar i 

hemma i Linköping hade jag kanske inte 

riktigt vågat eller känt att jag skulle få 

någon framgång med mitt skrivande. 

Ändå tog det alltså fem år att färdigställa 

debutromanen ”Herman Bylles 

testamente”. 

– Men det har inte varit några problem. 

Jag tror att jag fungerar bättre själv om 

jag får ha något projekt vid sidan om. Så 

här i början har inte läkarprogrammet 

varit så krävande heller. 

NÄR BOKEN TILL SIST VAR KLAR skickade 

han in manus till 15 förlag samtidigt. Efter 

en tids nervös väntan kom ett positivt 

besked från det lilla förlaget Hydra. 

– Då blev jag jätteglad, förstås. Men det 

var kanske ett dumt tillvägagångssätt. 

Det är ju ganska billigt att trycka upp 

det själv med ”print on demand” och 

sedan försöka sprida sin bok så mycket 

man orkar på egen hand. Då slipper man 

våndan att gå och vänta på någon sorts 

godkännande från ett förlag och jag tror 

också att man har en större frihet när 

man skriver. Å andra sidan är det ändå 

en sorts kvalitetsstämpel att ha blivit 

läst och godkänd av ett förlag. Det tror 

jag är orsaken till att det fortfarande 

fi nns bokförlag. 

Herman Bylles testamente handlar om 

en man som inför döden – han är 106 år 

gammal – får veta att han har en son och 

en dotter som han aldrig har känt till. 

Som en sista gärning nedtecknar han berättelsen 

om den vandring genom Öland 

och Småland som han gjorde under sin 

ungdom på 1920-talet – i efterhand förstår 

han att hans barn har blivit till under 

denna resa. Han berättar att han inte 

har övergivit dem med fl it, försöker få 

dem att förlåta honom och, som en liten 

twist i historien, inse att de är friska; deras 

mor, som var anställd på ett mentalsjukhus, 

dog kort efter de att fötts, och 

barnen växte upp på sjukhuset i tron att 

de själva var sinnessjuka. 

GUSTAV STÅLHAMMAR beskriver boken 

som mer av en saga än en rakt igenom 

realistisk skildring och nämner Selma 

Lagerlöf, Torgny Lindgren, Stendhal och 

Oscar Wilde bland sina inspiratörer. 

– Jag vill inte bli förmäten genom att 

påstå att jag liknar någon av alla förebilder 

jag har, men jag försöker kanske 

efterlikna dem. 

Som ung debutant känner han sig osäker 

på om läsarna kommer att uppfatta 

bokens mening eller ”kontenta”. Men 

för egen del är han helt klar över sitt budskap. 

Han har försökt gestalta sin teori 

om människors drivkrafter – vad som 


Medicinare med skrivmani 

L 

Gustav Stålhammar gjorde på det gamla goda sättet och skickade in manus till 15 förlag 

samtidigt. Foto: Christin Lenthamre 

driver människor att vara som de är och 

göra som de gör. 

– Jag menar att det i stor grad är rädslor. 

Min största rädsla är till exempel ensamhet. 

Den driver mig att vara social, 

duktig på att inleda kontakter och även 

till att stå ut med att vara för mig själv. 

Rädslan för ensamhet är också drivkraften 

hos Herman Bylle. Han är ganska 

tillfreds med tillvaron i sin hemby 

på sydöstra Öland tills han en dag som 

20-åring åker med sina föräldrar till en 

varietéföreställning i Mörbylånga. 

– Det är egentligen en bondfångarföreställning, 

de är inga riktiga artister, 

men Herman Bylle tycker sig få en glimt 

av den stora världen, av fastlandet och 

av vilka underbara ting människor kan 

vara förmögna till. 

När han kommer tillbaka hem ser han 

sitt liv med nya ögon. Han tycker att byn 

är eländig och människorna ynkliga. 

Han börjar tycka illa om folket där, blir 

själv illa omtyckt och bestämmer sig för 

att lämna sin by. Han ger sig ut på sin 

vandring för att försöka få tag i Henning 

– en av varietéartisterna som han mötte 

i Mörbylånga. 

– Under sin vandring upptäcker han att 

den ena efter den andra av de människor 

han möter har motsvarande rädslor – för 

att vara underlägsen, för att inte få uppmärksamhet 

eller för att vara ond – och 

kompensatoriska drifter för att dämpa 

sin rädsla. 

ATT FÖRLÄGGA HANDLINGEN till 1920-talet 

är en sen anpassning av manus, berättar 

Gustav Stålhammar. 

– Jag ville att Herman Bylle skulle utvecklas 

som människa över tiden. Då passar 

det ganska bra att lägga upp det som 

en resa, där han går från by till by, träffar 

nya människor och får insikter. Samma 

resa idag skulle ta några timmar. Om jag 

hade förlagt handlingen till nutid hade 

det blivit svårare att gestalta huvudpersonens 

förändring genom resan. 

Nu fanns det ju visserligen tåg och till 

och med bilar vid tiden för Herman Bylles 

vandring, men ”vissa förvecklingar”, 

som författaren uttrycker saken, gör att 

huvudpersonen ändå måste gå till fots 

hela vägen. 

Gustav Stålhammar tänker fortsätta 

skriva romaner, men hyser inga illusioner 

om att bli vare sig berömd eller rik 

på sitt skrivande. 

– Många bryr sig mer om att vara kända 

än varför de är kända. Det har jag inget 

behov av – jag vill bli Sveriges bästa författare, 

och det tror jag att man kan bli 

utan att spela clown i media. Jag tänker 

jobba som läkare och samtidigt skriva så 

bra böcker som möjligt. Om det betyder 

att det dröjer länge mellan böckerna och 

att jag blir respekterad snarare än känd 

är jag nöjd. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

20 / KULTUR Ergo #3 / 2009 

Majestät utlovar 

sväng med bredd 

Den 27 februari är det dags. 

Då slår Queen Viktoria (Gamla 

Fredmans) upp dörrarna för nya 

klubben Majestät. Kompisarna 

bakom klubben är Harald Hussénius, 

diskjockeyn Erik Kvarnsmyr, 

fl itigt anlitad dj i Stockholms 

uteliv, och PR-mannen Martin 

Hörner. 

– Vi utlovar en klubbkväll lik 

ingen annan, det blir show, 

happenings och helt galet från 

start. Det är vårt mål, säger Erik 

Kvarnsmyr. 

A 

rrangörerna bakom Majestät 

är tveklöst eniga. Uppsala 

behöver en dynamisk 

och ”tvådelad” klubb, som 

Majestät. Vad skiljer då Ma- »DET 

jestät från andra Uppsalaklubbar kan 

man undra. 

– Det är lite mer street över det hela, 

rent musikmässigt, menar Erik Kvarnsmyr. 

Men det handlar inte alls om en renodlad 

hiphopklubb eller electroklubb. 

– Vi kommer att ha två olika dansgolv 

– ett med dansant hiphop (men det 

blir inte de senaste r’n’b-hitsen från radion) 

och ett annat med house, electro, 

breaks... Ja allt elektroniskt som svänger. 

Det är meningen att klubben ska kunna 

förena och erbjuda fl era intressanta 

och till synes olika stilar under ett och 

samma tak, berättar Erik Kvarnsmyr. På 

Svenska 

värden 

MALIN NAUWERCK 

EDINBURGH 

det sättet hoppas majestäterna locka en 

bred och varierad klubbpublik i Uppsala. 

OCH KILLARNA satsar stort. 

– Vi vill nå ut och gärna ha en klubb i 

varje stad. Inom bara ett år är planen att 

Majestät ska sprida sig från Stockholm 

via Uppsala till Gävle och Västerås. Och 

redan nu har arrangörerna en lokal som 

står redo för fest i Stockholm. 

– Vi är trötta på att knega vanligt och 

vill sprida musiken vi lever för, säger Erik 

Kvarnsmyr. 

Att internet är en jättebra plattform för 

att hitta grymma dj:s och artister – såväl 

stora som mer lokala men duktiga förmågor, 

kan killarna skriva under på. Och 

Majestät vill satsa både högt och lågt: 

KOMMER INTE FINNAS 

NÅGON SEG DJ SOM BARA 

STÅR OCH TITTAR NER I 

MIXERN.« 

– Harald och jag drev klubbar ihop i 

Uppsala när vi var 17 år, då var utelivet 

inte särskilt bra... Men nu är vi tillbaka 

och vill satsa fullt ut, det kommer inte 

fi nnas någon seg dj som bara står och 

tittar ner i mixern, avslutar Erik Kvarnsmyr. 

ELLEN PERSSON 

Det fi nns en norsk barnbok 

som på svenska heter ”Folk 

och Rövare i Kamomilla 

stad”. Den handlar om rövarna 

Kasper, Jesper och 

Jonatan som tack vare kärlek och omsorg 

och ett och annat jobberbjudande 

införlivas i det utopiska Kamomilla. 

I Kamomillalagen står det: ”man skal 

ikke plage andre/man skal være grei 

og snill/og for øvrig kan man gjøre hva 

man vil.” 

Nu kanske inte det är helt sant. Kamomilla 

är en stad företrädesvis byggd på 

kollektivism, vissa skulle kanske säga att 

individens handlingsutrymme därför 

är relativt begränsat (att ordningen i staden 

inte kan återställas förrän rövarna 

i marginalen har integrerats i stadslivet 

är ett exempel på detta). Normativiteten 

bekymrar emellertid inte Kamomillas 

invånare. För att övertyga sig själva 

om stadens förträffl ighet sjunger de på 

bästa Knutbymanér ständigt sånger till 

stadens ära: ”Här i Kamomilla har vi det 

så trevligt så, vi har aldrig bråttom för vi 

hinner nog ändå”. 

Man kan fråga sig: verkar inte det 

smått sekteristiska livet i Kamomilla 

märkligt välbekant? Jag menar: 

• invånarna sköter leende och lutherskt 

de sysslor de har blivit tilldelade, 

arbetet är icke-alienerande och självförverkligande. 

• istället för att betala för spårvagnen 

bjuds man på kakor av konduktören 

Erik Kvarnsmyr hoppas att Majestät ska sprida sig till fl er städer. Foto: Wolf Hörner 

– subventionerad kollektivtrafi k dragen 

till sin spets. 

”alla ska med” i Kamomillas ständiga 

fi rande av sig själv. 

»TÄNK VAD FÖRVÅNADE 

MINA BEKANTA KOM- 

MER ATT BLI OM DE NÅ- 

GON GÅNG KOMMER TILL 

SVERIGE OCH TRÄFFAR 

ANDRA MÄNNISKOR ÄN 

GENUSINTRESSERADE 

FLICKOR UR MEDELKLAS- 

SEN.« 

”SCANDINAVIAN VALUES” måste vara vår 

största export till Skottland förutom 

H&M och Henrik Larsson. Och ack vad 

jag har representerat dessa svenska 

värden under min tid i Edinburgh! Med 

självpåtagen auktoritet gör jag det ena 

djärva uttalandet efter det andra. Att 

alla svenskar är intresserade av jämställdhet, 

att alla svenskar är ateister, 

att alla svenska män vet hur man klär sig 

är bara ett axplock av de halsbrytande 

generaliseringar jag har hävt ur mig hittills. 

Och folk nickar imponerat och be- 

römmer och berömmer: ”det är ju det vi 

alltid har vetat, Sverige är så modernt, så 

upplyst, så fantastiskt – vilken välfärd!” 

Därför blir det genast jobbigt när andra 

svenskar dyker upp och komplicerar 

saker och ting. Till exempel Anders i 

träningsoverall som stirrar stint på mig 

när jag under ett samtal med några amerikaner 

självgott viftar lite diffust med 

armen åt hans håll och säger ”i Sverige 

är det faktiskt vulgärt att blanda religion 

och pengar, och dessutom har alla 

bergvärme”. ”Innan vi låter Stockholm 

(nåja, Uppsala – men vem bryr sig om 

skillnaden?) tala för resten av Sverige”, 

säger Anders på släpig norrländska 

(hallå, Norrland är halva Sverige), ”ska 

ni veta att den här bruden inte vet vad 

hon snackar om”. 

Och visst har han rätt. Det Sverige jag 

beskriver är mest en projektion av min 

egen hemlängtan. Närmast är det väl 

en önskan om hur jag tycker att Sverige 

borde vara. 

Och tänk vad förvånade mina bekanta 

kommer att bli om de någon gång kommer 

till Sverige och träffar andra människor 

än genusintresserade fl ickor ur 

medelklassen. 

Malin Nauwerck läser andra året på 

masterprogrammet i litteraturvetenskap 

(Comparative literature) på 

University of Edinburgh, Skottland.

22 / KULTUR Ergo #3 / 2009 

ESSÄ 

Punktteknikens poet. Gunnar E. Gredell lyckades som få 

andra diktare fånga tillvaron i fl ykten. Idag är han märkligt 

bortglömd, kanske på grund av svårigheten att pressa in hans 

poesi i litteraturhistoriens snäva ramar, skriver Josefi ne Ek. 

Alla har vi vid något tillfälle uppfyllts 

av känslan av att rådlöst 

famla i tillvaron. Vägarnas oräkneliga 

förgreningar. Sinnena 

som bedrägligt leder oss på villospår. 

Målbilder byter ständigt skepnad eller 

rinner fl yktigt över horisontens skarpa kant. 

Endast tillfälligt skjuter ljusskott av insikt 

upp längs vår väg och inte sällan utanför synfältets 

ytterkanter. 

Det fi nns en dikt vid namn ”Lokbetjänten”. 

Ett ivägskenande lokomotiv utgör i dikten en 

metafor för livet och tidens hetsande framfart: 

Motsträvigt, pustande rullar tåget igång. 

Accelererar långsamt. Du slår dig ned vid ett 

kupéfönster. Blickar ut. Upplever hur från början 

helt klara synintryck börjar glida undan: 

en konsekvens av den hela tiden tilltagande 

hastigheten. 

Mer kol skyffl as i förbränningsmotorn och 

farten ökar ytterligare. Världen utanför blir 

ett obegripligt färgfl immer. Hettan: outhärdlig. 

Då tåget börjar sin inbromsning inför den 

slutgiltiga stationen – den från början enda 

förutbestämda – är det i samband med den 

egna avstannande pulsen och de allra sista, 

allra sköraste andetagen. 

Dikten ”Lokbetjänten” skrevs av en poet som 

bättre än andra lyckades med att snärja känslan 

av en hela tiden undfl yende verklighet. En 

diktare med ett för sin tid helt unikt förhållningssätt 

till språket och dess möjligheter. 

Genom sin lyrik infångade, inskärpte han 

tillvarons beståndsdelar, tingens nakenhet, 

med syftet att så precist som möjligt beskriva 

sina sinnesintryck. Med språklig medvetenhet 

nära bristningsgränsen söktes betydelsen 

bakom orden. Han reducerade dem inte enbart 

till deras grammatiska innebörd. Insåg 

sakers sammanhang och hur allt ovillkorligt 

hänger ihop. Hur poesi och liv är delar av samma 

allomfattande helhet. 

Tyvärr rör det sig om en poet som själv tidigt 

släppte greppet om både liv och lyrik. 

Vid 41 års ålder avled Gunnar E. Gredell (1923 

– 1964). Trots att hans samlingar mottogs i positiva 

ordalag har hans poesi nästan fullkomligt 

utraderats från den litteraturhistoriska 

minnesväven. Återupplivningsförsöken har 

varit ambitiösa, men för få. 

I mötet med Gredells första diktsamling 

”Rasterrasser” (1955) återfann jag en poesi 

som till en början tedde sig svårbegriplig, 

svårgreppbar men som efter läsning och 

omläsning slutligen framträdde och lät sig 

fångas och förstås. Den bidrog till att jag fi ck 

förkasta min gamla bild av poesi. Hade jag alls 

förstått innan? Skärpedjupet: övervägande 

större i den nya. 

Det var i mitten av femtiotalet som Gredell 

debuterade på Stockholmsförankrade och 

mytomspunna Metamorfos förlag. Femtiotalet 

var i det stora hela en blomstringstid för 

den svenska poesin. Brokigt, pluralistiskt, 

spretande men med en tydlig dragning åt det 

romantiska hållet. Här skrevs lyrik som skulle 

komma att lämna bestående spår i den svenska, 

litterära myllan. En mängd poeter gjorde 

debut (Thomas Tranströmer, Paul Andersson) 

och redan etablerade lyriker (Erik Lindegren, 

Gunnar E. Gredell. 

” 

det är lätt att 

önska att det 

dragits i nödbromsen 

oftare 

under Gredells 

eget ivägskenande 

liv.” 

Josefi ne Ek läser kandidatprogrammet 

i kultur- 

och samhällsanalys vid 

Uppsala universitet. 

Texten bygger på hennes 

C-uppsats i litteraturvetenskap 

”Att fi xera en 

undfl yende verklighet.” 

Gunnar Ekelöf) gav ut några av sina mest erkända 

verk. Det tidigare fyrtiotalet hade varit 

mer homogent. Nazisternas krig hade tillägnat 

poeterna en gemensam upplevelsebas 

som när fyrtiotal klev över i femtiotal blev 

mindre gällande. Visserligen var vetskapen 

om förintelsens gaskamrar svår att skaka av 

sig; skavde som ännu inte avlägsnat granatsplitter 

i det mänskliga medvetandet. Skräcken 

för atombomben – både konstruerad och 

använd under det föregående årtiondet – vilade 

över det svenska samhället. Poesin började 

ändå, från att ha varit introvert och suggestivt 

ångestladdad, rikta sina blickar utåt världen. 

Något att likna vid en känsla av hopp inför 

framtiden. 

Trots det tidiga femtiotalets brist på 

poetisk enhet var det en i viss mån 

förbluffad kritikerkår som mottog 

Gredells Rasterrasser. Samlingen 

beskrevs som originell, oavhängig 

traditionen och ansågs stå långt ifrån de romantiska 

ideal som karakteriserade delar av 

decenniet – och i synnerhet Metamorfos utgivningar. 

Bakgrunden till Gredells särpräglade stil 

och höga språkliga medvetenhet kan spåras 

till språkfi losofi ska underströmmar som inte 

nått upp till ytan i den litterära diskussionen 

vid femtiotalets mitt; direkt och indirekt påverkade 

av fi losofen Ludwig Wittgensteins tidiga 

teorier om språket som en avbild av verkligheten 

(Wittgenstein själv hade vid sin död 

1951 hunnit omarbeta sin syn på språket). I 

samtida tidskrifter rådde dessutom polemisk 

debatt mellan å ena sidan en romantisk syn 

på diktskapandet, där diktaren sågs som en 

visionär och förkunnare, å andra sidan en ny 

realism med betoning på det rent hantverksmässiga 

i att dikta. Gredell stod närmare den 

senare falangen. Precis som målaren skulle 

poeten så exakt som möjligt avbilda verkligheten. 

Varje penseldrag; en avvägning. 

Gredells främste förebild var den franske 

impressionisten George Seurat; konstnären 

som gjorde färgen till ett intellektuellt medel. 

Seurat experimenterade med färger och 

former uppfattades av sinnena. Han utvecklade 

en ny måleriteknik, så kallad pointillism. 

Duken delades upp i små punkter av ren färg 

som betraktat på avstånd tillsammans tycktes 

samverka till en sammansatt färg. Genom sin 

teknik ville Seurat överföra vad det innebär 

att vara människa direkt till målarduken. 

Inspirerad av Seurat sökte Gredell fi nna ordens 

inneboende egenskaper och med dikten 

attrahera så många sinnen som möjligt. Det 

innebar inte bara att ta hänsyn till ordens 

rent språkliga betydelse utan också till deras 

ljudbild. Meningarna laddades på så sätt med 

innebörd. Det centrala var alltså att verkligen 

stå vid sitt ord. 

Gredell anammade även punktteknikens 

sinne för belysningar. I en porträttdikt av Seurat 

tar han avstånd från ”slaktares sätt att dra 

linjer”; ett beklagande över den orefl ekterade 

skapandeprocessen. Gredell var högst medveten 

om varje punkt, varje rytmiskt pulsnedslag, 

varje betoning eller obetoning. Även av 

mellanrummen mellan orden; andningsut- 

rymmenas essentiella funktion. De korta likväl 

som de utdragna. 

Gredell sönderdelade språket, för att därefter 

återigen sammanfoga – men på ett nytt 

sätt. Genom sammanfogningarna specifi cerades 

ordens semantiska innebörd. Resultatet 

blev en rad nybildningsord, så kallade neologismer. 

I ”Lokbetjänten” fi nner man cirka 

femton stycken, däribland ”alkyonskri” i följande 

versgrupp: 

O frågor alla frågor 

Vilsekomna som ett 

Alkyonskris ohörda ekon 

Och för längesedan 

Utsuddade profi ler... 

Neologismen för tankarna till stjärnan Alcyone: 

den ljusast lysande i stjärnhopen Plejaderna; 

uppkallad efter prinsessan Halcyone 

i den grekiska mytologin. ”Alkyonskri” syftar 

på Halcyones förtvivlade och fruktlösa rop 

efter maken som slukats av havet. Sett i sitt 

sammanhang – i ”Lokbetjänten” – visar de 

melodiösa versraderna på de frågor som aldrig 

besvaras under livsresans gång och det meningslösa 

i att ens ställa dessa frågor. 

Kanske var det just att Gredells dikter var 

av sådan särart som bidrog till att de glömdes 

bort. I ett land där krigets skugga ännu tycktes 

närvara, var få mottagliga för komplexa, 

poetiska språkexperiment. Lättare var då att 

drunkna i idealistisk, lättillgänglig lyrik. Fly 

verkligheten till en annan, mer tilltalande 

tillvaro. 

Kanske är det också så att litteraturvetenskapen 

allt för gärna vill pressa in författare 

i historisk-kontextuella mallar. Och de som 

inte automatiskt inordnar sig innanför sektioneringens, 

stundom farligt kompromisslösa 

ramar – går förlorade i det perifera. 

Vissa människor är undfl yende av naturen. 

Gredell är möjligtvis en av dem. ”Hans skygghet 

var en fågels, hans ensamhet en styrka, 

kanske också en sjukdom.” Orden var vännen 

Stig Carlsons och kom att ingå i den minnestext 

till poeten som publicerades i Stockholms-Tidningen 

den 7 september 1964. 

Under sina sista år drog Gredell 

sig allt mer undan omvärlden. 

Trädde in i tystnaden. Alkohol 

och droger uppfyllde dessa år; ett 

konstant rus, med undantag av 

några få ögonblick av absolut klarhet, i vilka 

han diktade. 

På Långbro mentalsjukhus avslutades den 

solitäre diktarens bana. Gredell hade då levt 

det turbulenta, självförbrännande liv som 

dikten ”Lokbetjänten” uppmanar till att undvika. 

För dryga tio år sedan sammanställde Olle 

Thörnvall Gredells två diktsamlingar och efterlämnade 

poem i ”Ett ord kallades Ordet 

bara” (1998). I samlingsalbumet ingår även en 

kortfattad biografi sk presentation av Gredell. 

Trots denna mindre renässans är det ändå 

lätt att önska att det dragits i nödbromsen oftare 

under Gredells eget ivägskenande liv. Inte 

minst för att minnesmärkena – ljuspunkterna 

i poesihistorien – på så sätt skulle bli fl er.

24 / RECENSIONER 

Betygen sätts i skala 0–5 

BÖCKER 

Förödmjukelse i storstaden 

Människor helt utan betydelse 

Johan Kling 

Norstedts förlag 

Arbetslöshet är något som många tvingas uppleva idag. 

Även med en gedigen utbildning kan man hamna i limbo 

utan att veta hur länge man måste vänta på ett jobb och 

vad man förväntas göra. Man ska ha rätt kontakter och 

bete sig på rätt sätt. Att vara duktig och ödmjuk uppmuntras 

inte. Istället drivs vi mot det ytliga, lönsamma och karriärsmarta. 

Klyftan mellan arbete och inget arbete växer. 

Johan Klings roman följer Magnus under en dag i Stockholm 

där han går runt och letar jobb och oroar sig för att fl ickvännen 

ska lämna honom. Han är som en 35-årig Martin Birck i mediabranchen 

vars självförtroende har knäckts av alla motgångar. 

Magnus är ibland så mjäkig att man vill ruska om honom, 

men samtidigt har han en stark integritet som 

hindrar honom från att spela det spel som alla yuppies 

omkring honom förväntar sig. Han känner sig obekväm 

men fortsätter att gå på förnedrande intervjuer och 

möten. Han tror att om fl ickvännen bara stannar hos 

honom kommer allt annat att gå bra och därmed lägger 

han makten över sitt liv hos någon annan. 

Man får följa Magnus innersta känslor och tankar, men 

de starkaste skildringarna framkommer i dialogerna. Kling 

har skrivit manus till fi lmen “Darling” och mycket elegant 

fångar han ironi, uppgivenhet och ytlighet i replikerna. 

Andra fi na detaljer är den återkommande frågan om 

planerna inför sommaren som allt eftersom dagen går, 

och självförtroendet tryter, får annorlunda svar. Det som 

stör lite grand är komprimeringen. Boken utspelar sig 

under en dag och Magnus träffar en fantastisk mängd 

bekanta. Nog för att han har bott och arbetat i Stockholm 

länge, men det känns konstruerat. Det är också väldigt 

stockholmscentrerat vilket i och för sig fungerar eftersom 

det förstärker känslan av stress och big business. 

“Människor helt utan betydelse” är en avskalad bok om utsatthet. 

Hur en vanlig människa inte får en chans i det hetsiga samhället. 

Girighet och översitteri premieras och ödmjukhet och eftertanke 

leder till passivitet och utanförskap. 

MUSIK 

Dansant rock 

Mando Diao 

“Give me fi re” 

(Universal) 

KLARA JOHANSSON 

Mando Diao bjuder upp till dans och inspirerar till sena 

klubbnätter på femte skivan ”Give me fi re”. Dessutom levererar 

männen från Falun en personlig musikmix och 

skickar över en blandad godispåse innehållande modern 

pop och några stänk soulinfl uenser. En gnutta engelsk 

schlager blir det också mellan varven. Men främst handlar 

det rätt och slätt om rock. Och det är kanske inte helt 

otippat här som Mando Diao är som allra bäst. Det nästan 

blommar om Mando Diao, här vågar de kliva fram ordentligt 

och tror mer och mer på sig själva. Och självsäkerhet är 

sexigt, så även i musikväg. Det har gett resultat. Att bandet 

vågar utmana sig själva idag, 2009, skvallrar musiken om 

redan under de första genomlyssningarna, samtidigt behåller 

de fortfarande en hel del självdistans till hela musikkarusellen 

och känns fortfarande uppfriskande ödmjuka. 

Give me fi re väcker ett relativt starkt habegär, och nya skivan 

känns ganska intressant trots en del nästintill intetsägande 

mellanspår. Ljudbilden har blivit mer utkristalliserad 

och skarp sen förra skivan Never Seen The Light Of Day 

(2007). Mando Diao är defi nitivt att räkna med framöver. 

Bandet får mig på bra danshumör med musikstycken som 

superhiten Dance with Somebody och tredjespåret Gloria 

som är riktigt klockren. Musik som Give me fi re klistrar sig 

fast och håller ett tag framöver. 

ELLEN PERSSON 

Djupdeppigt och hårdsvängigt 

Franke 

“Det krävs bara några sprickor för 

att skapa ett mönster” 

(Lyxury/Border) 

De som redan nu har vigt kvällen den 28 mars till Frankes 

spelning på V-Dala har med största sannolikhet en 

energifylld spelning att se fram emot. På uppföljaren 

till den nu kultförklarade debuten “Optimismens hån”, 

som kom för sex år sedan, lyckas Göteborgarna återigen 

skapa ett sound som är djupdeppigt och hårdsvängigt 

på samma gång. 

“Det krävs bara några sprickor för att skapa ett mönster” 

för tankarna till en Nordpolen som förlyssnat sig på rockabilly, 

eller Morrissey kompad av ett utfl ippat punkband. 

Mest låter det dock som ett band som hamnat i en depression 

men inte märkt det själva eftersom de inte hunnit 

stanna upp och känna efter. En depression som likt 

ett svart hål växer sig starkare och vackrare ju mer den 

slukar av omvärlden. 

ANDREAS JAKOBSSON 

Progrocken under återhämtning 

Maze Of Time 

“Lullaby For Heroes” 

(Art Performa/ISM) 

För inte så många år sedan var den ståtliga internationella 

progrocken (ej att förväxla med svensk politisk progg 

med två “g”) en utrotningshotad art. År av medial negligering 

hade förpassat “symfonirocken” till en underjordstillvaro 

för ett fåtal invigda. Men så kom internet och 

därmed en störtfl od av kreativitet. Runt planeten spelas 

åter bombastisk självförtroenderock i sjutakt. Bland de 

färskare utövarna fi nns Stockholms Maze Of Time, vilka 

av sitt nya album att döma räknar utrikiska storheter 

som Genesis, Pink Floyd och IQ till sina infl uenser, men 

även Uppsalas progvärldsomseglare The Flower Kings. 

Vad innebär det? Ja, en synnerligen ambitiös rockmusik, 

tidvis meditativ, stötvis hård och intensiv, förgylld av stiliga 

sångarrangemang och skapad av en kvintett som tar 

sig själva på stort allvar, men inte väjer för att med “glimt 

i öga” namedroppa gamla hjältars låttitlar. 

Arrangemangsmässigt är “Lullaby For Heroes” närmast 

en fullträff, men med några strålande undantag 

(lyssna särskilt på det underbara titelspåret) missar 

Maze Of Time de odödliga melodierna. Vässa dessa till 

nästa gång! 

DANIEL REICHBERG 

Mando Diaos ny skiva “Give me fi re” väcker ett relativt starkt habegär. 


FILM 

Triumf i konventionellt fi lmskapande 

Milk 

Regi: Gus van Sant 

Premiär: 27 februari på SF 

Gus van Sants “Milk” dyker upp på våra biografer närmast 

färdigkramad. Med aktualitetspoäng ihopsamlade 

från Barack Obamas hoppfullhetsretorik och kontroversiella 

val om samkönade äktenskap är det inte svårt att 

förstå varför fi lmen nu står inför den glittrigaste av galor 

med en drös nomineringar. Amerikanerna gillar sina 

biografi ska framgångssagor, även när de slutar i ond, 

bråd död. 

Att Harvey Milk skulle sluta sina dagar för en mördares 

kula tycks ha stått klart för honom själv tidigt. 

Det berättar han själv för oss i fi lmens inledning. Milk 

var tjänstemannen som sadlade om och blev gayaktivist 

och sedermera USA:s första öppet homosexuella 

politiker av rang. Filmen följer honom från hans fl ytt 

till San Fransciscos gaykvarter i början av 70-talet till 

hans sista dagar i kommunstyrelsens korridorer, åtta 

år senare. 

I allt väsentligt är “Milk” en djupt traditionell “biopic”. 

I den dramatiserade skildringen av en verklig persons 

uppgång och fall fi nns det en inneboende prydlighet 

som sällan avviker på vägen mellan A och B. Den sanning 

man väljer att berätta går igenom fullständigt förväntade 

berg och dalar på väg mot ett slut vi redan känner 

till. Känslosvallningarna sitter förvisso där de ska, både 

på duken och i salongen, men däremellan tenderar det 

att bli lite långrandigt. 

Bäst fungerar fi lmen som tidsdokument. Kulturströmningarna 

i det kalifornska70-talet och livet i San Francisco 

skildras med en doftrikedom och temperamentsfullhet 

som resten av fi lmen lider svår brist på. Och ändå 

uppväger Sean Penns Harvey Milk det mesta. Hans naturliga 

och nedtonade spel är befriat från onödiga krusiduller. 

När berättelsen hotar att gå under av typiskhet är det 

hans värme och bitskhet som gör “Milk” personlig och 

värd att minnas. 

Jämfört med van Sants halvabstrakta stämningsbiografi 

er om Columbine (“Elephant”) och Kurt Cobain 

(“Last Days”) så är “Milk” en triumf i konventionellt 

fi lmskapande. Verklighetens Harvey Milk klippte håret 

och skaffade kostym för ett bredare tilltal. Gus van Sant 

verkar ha resonerat på samma sätt med sin välkammade 

fi lm. Hur välgjord “Milk” än är så är det inte utan att man 

saknar det poetiska kynnet från förra årets mästerliga 

“Paranoid Park”. Att man förstår syftet med anpassningen 

hindrar inte att man kan beklaga behovet av den. 

CHRISTOFFER OLOFSSON 

Foto: Baldur Bragason

Ergo #3 / 2009 RECENSIONER / 25 

Betygen sätts i skala 0–5 

Sean Penn som Harvey Milk var USA:s första öppet homosexuella politiker av rang. 

Vinnande återblickar 

Slumdog Millionaire 

Regi: Danny Boyle 

Premiär 6 mars på SF Bio. 

Regissören Danny Boyle slog igenom stort 1996 med fi lmen 

”Trainspotting”. Därefter har han gjort ett fl ertal 

fi lmer med ganska hög profi l som till exempel ”A Life 

Less Ordinary”, ”The Beach” och ”Sunshine” men inte 

alls fått samma uppmärksamhet som nu med den nya 

fi lmen ”Slumdog Millionaire”. Redan innan den svenska 

premiären har den fått mängder av priser och uppskattning 

världen över. 

Filmen handlar om 18-årige Jamal Malik som ställer 

upp i den indiska motsvarigheten till ”Vem vill bli mil- 

18-årige Jamal Malik vinner stort i “Slumdog Millionaire”. 

Foto: Ishika Mohan 

jonär?”. På plats i heta stolen har han sitt livs fl yt, alla 

frågor som han får kan han hitta svaret på i någon viktig 

händelse tidigare i livet. Att han, en enkel pojke från 

slummen, kan svara rätt på alla frågor får programmets 

ledning och polisen att tro att han fuskar. Han grips av 

polisen och får vid ett hårdhänt förhör förklara sig. I förhöret 

berättar han sitt livs historia i form av återblickar. 

Det är en fi n historia om ett svårt liv i slummen som 

vi får ta del av i de korta återblickarna. Moderns död. 

Broderns svek. Kärleken till barndomsvännen Latika. 

De brottstycken som vi får se ur Jamals liv är alla var för 

sig mycket starka, men de ger inte en fullständig bild. 

Att man bara får se scener som är livsavgörande och aldrig 

det mer vardagliga är ett stort problem. Man skulle 

önska att fi lmen någon gång kunde landa och låta berättelsen 

om Jamal gro i oss åskådare. Men istället skyndar 

fi lmen vidare mot andra fragment ur hans liv. 

Det är ingen tvekan att ”Slumdog Millionaire” trots 

allt är en bra fi lm. Men den skulle kunna bli så mycket 

bättre om inte Danny Boyle varit så besatt av formidén 

som ligger till grund för fi lmen. 

Bagatellartat julfi rande 

Borta bäst, hemma värst 

Regi: Seth Gordon 

SF Bio 

NICLAS GILLBERG 

Det fi nns något hypnotiskt med romantiska komedier. 

Tryggheten, enkelheten, stereotyperna och igenkänningsfaktorn 

gör att genren aldrig dör ut, fastän i 

Foto: SF 

princip alla fi lmer följer samma konfl iktstruktur och 

tematiska element. ”Borta bäst, hemma värst” är inget 

undantag. Brad (Vince Vaughn) och Kate (Reese Witherspoon) 

hittar på alla slags lögner för att kunna åka på 

semester till Fiji och därmed undvika ett julfi rande med 

sina fyra frånskilda föräldrar. Alla fl yg ställs dock in på 

grund av dåligt väder och paret tvingas fi ra jul med sina 

märkliga släktingar. 

Seth Gordons nya skapelse, som helt i onödan fått en 

svensk titel (originalet ”Four Christmases” är betydligt 

träffsäkrare), är en standardkomedi skriven efter mall. 

Om det inte vore för bifi gurerna skulle fi lmen vara en 

total katastrof. Temat har avhandlats betydligt mer engagerande 

i exempelvis ”Meet the Parents” (2000) och 

”Meet the Fockers” (2004). Vince Vaughn går på autopilot 

och gör den roll han abonnerat på sedan underhållande 

”Wedding Crashers” (2005) och ”The Break-Up” 

(2006). För Reese Witherspoon måste detta vara en ren 

pekuniär fråga efter lysande insatser i ”Walk the Line” 

(2005) och ”Rendition” (2007). Även på marknadsföringsnivå 

har jag svårt att se varför en julfi lm släpps i slutet 

av februari. Visst, storyn börjar som en antijulberättelse, 

men snart halkar den in på det standardspår som vi sett 

alltför många gånger förr. Mannen är som vanligt handlingens 

motor. Kvinnan är en bifi gur som snällt får uppfylla 

sin del av de traditionella könsrollerna och utgöra 

en förlegad Hollywoodbakgrund till mannens bravader. 

Vilket är synd. Borta bäst, hemma värst kunde ha blivit 

en ”Bad Santa” (2003) där två julhatare hänsynslöst gått 

sin egen väg och pulvriserat sina knäppa släktingar och 

deras ideal. I stället är fi lmen bagatell som borde släppts 

direkt på dvd. Spar biopengarna och hyr Gordons förra 

fi lm, ”The King of Kong” (2007), en helt makalös dokumentär 

om två mäns krig om världsmästartiteln i arkadspelet 

Donkey Kong. 

HANIF SABZEVARI

26 / KALENDARIUM 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. 

Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo 

kommer den 20/3. Lämningsdatum till nästa nummer är 10/3. E-post: 

red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 8/3 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Maria Arpe. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

27/2 Kalmar nation: Boom Goes 

The Dynamite. 

28/2 UKK: Hip Hop Party. 

3/3 Katalin: Anna Ternheim 

– Extrakonsert! 

4/3 Bistro Hijazz: Agaton klubb. 

4/3 UKK: Brus. 

6/3 Katalin: The Zombies feat. 

Colin Blunstone / Rod Argent. 

7/3 Katalin: Popinion – lokala 

hjältar med globala hjärtan. 

9/3 Bistro Hijazz: Elifantree. 

11/3 Bistro Hijazz: Agaton klubb. 

13/3 Katalin: Eva Eastwood. 

14/3 Bistro Hijazz: Änglar Krigare 

& Banditer. 

14/3 UKK: José González. 

17/2 Bistro Hijazz: Monos. 

18/3 Bistro Hijazz: Agaton Klubb. 

JAZZ & BLUES 

1/3 Kulturoasen: Claes Janson & 

Mikael Skoglund. 

18/3 Katalin: Anna Christoffersson 

– Steve Dobrogosz. 

19/3 Katalin: Viktoria Tolstoy 

– Svante Thuresson – Claes 

Crona Trio. 

FOLKLIKT 

27/2 Bistro Hijazz: Afro Electro 

Night. 

28/2 Katalin: ManLuckerz and 

The Zim-Traditional Unity. 

28/2 Bistro Hijazz: Taxsimi. 

28/2 Ekocaféet: Ako sjunger 

kvinnligt på eko. 

5/3 Katalin: Sofi a Karlsson. 

5/3 Bistro Hijazz: Soiree Cabaret. 

6/3 Bistro Hijazz: Klinga. 

7/3 Bistro Hijazz: Club Easy 

Skanking. 

8/3 Kulturoasen: Eldfl ugor & 

Odågor. 

10/3 Bistro Hijazz: Moa Killander. 

11/3 UKK: Jill Johnson. 

12/3 Bistro Hijazz: Folkmusik med 

Wik. 

12/3 Ekocaféet: Tuva Kyzy. 

12/3 UKK: Owe Thörnqvist. 

13/3 Bistro Hijazz: Celso Paco & 

Dynamo de luxe. 

13/3 UKK: Owe Thörnqvist. 

14/3 Katalin: Kebnekajse. 

19/3 Bistro Hijazz: trio vid Lampan. 

KLASSISKT & KÖR 

5/3 UKK: Svenska klanger. 

7/3 UKK: Messias. 

7/3 Universitetsaulan: Familjekonsert 

– Operapärlor. 

8/3 UKK: Mnozil Brass. 

12/3 UKK: Uppsala kammarsolister 

och Christina Högman. 

15/3 UKK: Gästspel – Mats 

Svegfors. 

16/3 UKK: M.A. Numminen 

goes Wittgenstein. 

19/3 UKK: Hopp och förtvivlan. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths Hus: Hjärtrött. 

Oskuldsvitt. Nattsvart. Torsten 

Billman. T o m 8/3. Peter Dahl. 

Vernissage: 14/3. T o m 19/4. 

Kaleido konsthantverk: Christina 

Larsson (medlem) – keramik. T o 

m 1/3. Maria Ylander (Kaleidos 

stipendiat 2009) – smyckekonst. 

Vernissage 7/3. T o m 29/3. 

Uppsala konstmuseum: Per Kesselmar 

– Full View. T o m 1/3. Henry 

Miller (1891–1980). T o m 8/3. 

Grafi kens ABC. T o m 8/3. 

Uppsala stadsbibliotek: Folkbildning 

– mötesplatser som utvecklar 

Uppsala. T o m 2/3. Lillebror ser dig 

– Brott mot mänskligheten under 

kommunistiska regimer. Invigning: 

4/3. T o m 31/3. Årets utrikespolitiska 

bild 08/09. Arr. Utrikespolitiska 

föreningen i Uppsala. 17/3–14/4. 

Museum Gustavianum: Räkna 

med astronomi. T o m 26/4. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: En dag ska 

jag berätta om mamma 27–28/2, 

3–7, 10–14 & 17–19/3 i Salongen. 

Blåmärken 27–28/2, 11–12 & 19/3 

på Stora scenen. Lång dags färd 

mot natt 27–28/2, 3–7, 10–14 & 

17–19/3 på Lilla scenen. Comedy 

Corner 3/3 i Salongen. Knutby 4–7, 

13–14 & 18/3 på Stora scenen. 

Reginateatern: Reginalunch: Rolf 

– Det går så länge som det går 

27/2. Richard III - En dag på Towern 

-123 Schtunk 27–28/2 & 1/3. 

Frankenstein – Kesselofski & Fiske 

4–5/3. Reginalunch: Novembersagor 

– en skrämmande lunchföreställning 

4 & 11/3. Reginalunch: 

AMOK 5, 12 & 19/3. Reginalunch: 

Tea at Five 6 & 13/3. Thomas 

Oredsson & Support 6/3. Hej Povel! 

– En hyllning med Lasse Eriksson, 

Meta Roos m fl 7–8/3. The Great 

Creator 11–13/3. Fem gånger Gud 

15–17/3. Reginalunch: P4 Lajv 

– Ako 18/3. Di Leva – Låt kärleken 

växa 18–19/3. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

27/2 Skolvardag med rörelsehinder 

– en etnologisk studie. Det 

sociala livet, kunskapen samt 

inkluderande och exkluderande 

vardagsprocesser. Med Göran 

Nygren, doktorand vid institutionen 

för kulturantropologi och etnologi. 

Auditoriet, Museum Gustavianum 

kl 14.00. 

1/3 Medicinska profi ler i 1940talets 

Uppsala. Med Nils Brage 

Nordlander. Eva Lagerwalls väg 8 

kl 13.30. 

2/3 Öppen hearing med Vetenskapsrådets 

ämnesråd för medicin. 

Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet 

kl 13.45. 

2/3 Arbetarrörelsen och feminismen. 

Med Yvonne Hirdman, 

professor i historia vid Stockholms 

universitet. Stadsbiblioteket kl 

18.30. 

2/3 “Västsahara – FN:s och EU: 

s dåliga samvete?” Med Lena 

Thunberg, frilansjournalist och redaktör 

för tidskriften Västsahara. 

Plats: Universitetshuset, Sal IX kl 

19.15. Arrangör: Utrikespolitiska 

föreningen. Inträde: 30 kr för ickemedlemmar. 

3/3 Om infl uensapandemier – en 

konsekvens av vårt sätt att leva. 

Föreläsning med professor Björn 

Olsen, samt årsmöte med förhand- 

lingar för Uppsala Medicinhistoriska 

förening. Efter årsmötet och 

föredraget serveras en supé i Café 

Olof. Önskas supé inbetalas 200 

kr på föreningens postgiro: 487 

44 20 -5 senast den 25 februari. 

Skriv ”årsmöte 2009” på inbetalningsavin. 

För föredraget behövs 

ingen föranmälan. Rudbecksalen, 

Rudbecklaboratoriet kl 19.00. 

3/3 Ajgi – dikter och biografi . Från 

hunnernas trakter vid Volga-kröken 

till Poesins höjder i Europa. Med Fil. 

dr Annika Bäckström. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. Entré: 40 kr. 

4/3 Mina 9 år i Gulagarkipelagen. 

Francesco Kovács berättar om sina 

erfarenheter. Föreläsning i anslutning 

till utställningen ”Lillebror 

ser dig – brott mot mänskligheten 

under kommunistiska regimer”. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

9/3 Gösta Berling, Othello och 

klimathotet. Med Axel Lindén, doktorand 

vid litteraturhistoriska institutionen. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

9/3 “South Africa Quo Vadis 

– Where to South Africa?” Anders 

Möllander, former Swedish Ambassador 

to South Africa, researcher 

at NAI (in English). University 

building room IX, 7.15 p.m. Arrangör: 

Utrikespolitiska föreningen. 

Inträde: 30 kr för icke-medlemmar. 

9/3 Sälj hela skiten! – om 

privatiseringsvansinnet och dess 

konsekvenser. Med Josefi n Brink, 

riksdagsledamot (v), och ledamot i 

Arbetsmarknadsutskottet. Hyresgästföreningens 

lokaler, Sernanders 

väg 2 kl 18.30. 

10/3 Communal Genocide. 2009 

års Hugo Valentinföreläsning. Med 

Professor Omer Bartov vid Brown 

University. Sal X, universitetshuset 

kl 19.15. 

10/3 Iran idag med svenska ögon. 

Silva Sköld, globetrotter, författare 

och fi l.dr., berättar om sina intryck 

under en tre veckors rundresa i Iran 

i oktober 2008 och visar sina egna 

bilder därifrån. Stadsbiblioteket kl 

18.30. Entré: 40 kr. 

11/3 Forskning pågår – om äldre 

och åldrande. Universitetshuset 

kl 8.30. 

11/3 Lunchseminarium: Att 

ljudsätta PowerPoint-presentationer 

och lägga ut på webben! Med 

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap. 

Kyrkogårdsgatan 

2C kl 12.30. 

13/3 Barn och ungdomar med 

rörelsehinder: Trivsel med livet, copingstrategier, 

nära relationer och 

sexualitet samt självvärdering. Med 

Lena Jemtå, Med dr, leg sjukgymnast, 

institutionen för neurovetenskap, 

rehabiliteringsmedicin. 

Auditoriet, Museum Gustavianum 

kl 14.00. 

16/3 Svenskarna i Oregon. Med 

Lars Nordström, fi l. dr i amerikansk 

litteraturvetenskap. Thunbergsvägen 

3D kl 17.15. 

16/3 Pol Pot, De röda khmererna 

och Kambodja. Med Peter Fröberg 

Idling, författare till boken ”Pol Pots 

leende”. Föreläsning i anslutning 

till utställningen ”Lillebror ser dig 

– brott mot mänskligheten under 

kommunistiska regimer”. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. 

17/3 Raoul Wallenberg i Budapest. 

Myt, historia och Förintelsen. 

Med Paul A. Levine, Uppsala universitet. 

Thunbergsvägen 3D kl 18.15. 

17/3 Kreativitet och psykisk 

sjukdom. Marie Åsberg, professor 

i psykiatri talar över ämnet 

kreativitet och psykisk sjukdom. 

Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet 

kl 19.00. 

17/3 Tisdagslunch: Genusperspektivet 

ingår i kvalitetssäkring 

av vården. Med Filippa Nyberg, 

docent, verksamhetschef och överläkare 

vid hudkliniken, Akademiska 

sjukhuset. Lunchrummet, Centrum 

kl 12.00. 

17/3 “Food and Environment in a 

time of crises!” Annika Söder, Assistant 

Director-General in charge 

of FAO’s Offi ce of UN Coordination 

and Millennium Development 

Goals Follow-up (UNC). (in English) 

University building room IX, 7.15 

p.m. Arrangör: Utrikespolitiska 

föreningen. Inträde: 30 kr för ickemedlemmar. 

18/3 Få jobbet du vill ha – I 

huvudet på en rekryterare. Naturvetarna 

håller ett seminarium för 

doktorander och forskare. Med Tina 

Persson, rekryteringsexpert och 

tidigare docent i naturvetenskap 

vid Lunds universitet. Ekmansalen, 

EBC kl 13.15. 


Tytte Johnsson spelar i “En dag ska jag berätta om mamma“ på Uppsala stadsteater Foto: Urban Jörén 

19/3 Ett kvinnoöde i akademia 

runt 1900: språkforskaren och 

pionjären Clara Holst. Ernst Håkon 

Jahr föreläser. Ihresalen, Engelska 

parken kl 14.15. 

ÖVRIGT 

2/3 Uppsala Creativity Day. Uppsala 

Creativity Day is an occasion 

where different perspectives on 

creativity will be discussed. Seven 

lectures by prominent national and 

international speakers will illuminate 

different aspects of creativity 

– from its neurological basis to its 

impact on the surrounding town and 

society. The hope is that it will spur 

novel and creative research as well 

as promote the entrepreneurship 

in Uppsala. Main university building, 

lecture hall X kl 9.00 – 17.00. 

14/3 Stockholms nations marsspex 

”The Great Depression” har 

premiär! Sång, dans, skådespeleri 

och humor utlovas under fem föreställningar 

med start den 14/3. 

15/3 Hett om öronen – Staffan 

Lindberg, musiker, domedagskomiker 

och koldioxidbantare från 

SVT:s ”Vädrets makter”, och Pär 

Holmgren, tevemeteorolog och 

opinionsbildare, ger tillsammans 

exempel på vägar till ett hållbart 

samhälle. Kulturoasen kl 14.00. Fri 

entré. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Filosofi lerna 

5/3 kl 18.00. Filosofi pubkväll på 

Kalmars nationspub Kronan. 

12/3 kl 19.00. Matematik och 

ontologi med Sten Lindström. 

Sal Eng2-1077. Efter föredragen 

inbjuds som vanligt till sexa på institutionen, 

med en informell samvaro 

ledsagad av lättare mat samt dryck 

till självkostnadspris. 

19/3 kl 18.00. Filosofi pubkväll på 

Kalmars nationspub Kronan. 

Föreningen Heimdal 

5/3 kl 19.30. Torsdagstalarkväll 

med Peter Sawyer, professor emeritus. 

The making of Sweden. 


med Wibjörn Karlén, professor 

emeritus. Klimathotet – en lögn?



med Alf Svensson, f d partiordförande 

för kd. Det stundande 

Europavalet. 

Torsdagstalarkvällar hålls i föreningens 

lokaler på St Larsgatan 10 

(bakom V-Dala nation). Entré: 20 

kr. Gratis för medlemmar. 

Gröna studenter 

27/2 kl 19.00. Påverka eller 

påverkad? Hur ser universitetets 

organisation ut? Vilka möjligheter 

har vi att påverka utbildningens 

innehåll? Hur ser våra visioner om 

den högre utbildningen ut? Magnus 

Lundgren berättar om sitt arbete 

i konsistoriet i kombination med 

ölprovning. 

4/3 kl 19.00. Årsmöte för Gröna 

studenter Uppsala i Studieförbundet 

vuxenskolans lokaler på 

Kungsängsgatan 12. 

8/3 Internationella kvinnodagen – vi 

är med och fi rar. 

15/3 kl 11.00. Integration och det 

urbana rummet – ett samtal om 

förorten. Föredrag och diskussion 

i kombination med kaffeprovning av 

ekologiskt och rättvisemärkt kaffe. 

Kungliga Akademiska kapellet 

Kungliga Akademiska kapellet är 

Uppsala universitets symfoniorkester 

med dirigent Stefan Karpe. 

Orkestern repeterar onsdagar kl 

19.00 på Musicum, Kyrkogårdsgatan 

4. Är du intresserad av att 

bli medlem i orkestern? Varmt 

välkommen att höra av dig till informatör 

Petra Käck för att provspela. 

Kontakta: Petra.Kack@musik. 

uu.se. tel. 070–425 08 51. 

7/3 kl 19.00. Familjekonsert, 

”Operapärlor”. Ett samarbete 

med Operahögskolan i Stockholm. 

Provspelning av instrument och musikverkstäder 

för barn från kl 13.30 

i universitetshuset. Universitetsaulan 

kl 15.00. Entré: 120 kr, 80 kr 

student. Biljetter säljs via ticnet.se 

(tel. 077-170 70 70), UNT Biljett 

(018-478 10 70) och i entrén på 

konsertdagen. 

Philochoros 

Måndagar 19.30: Nybörjarkurs i 

folkdans. Plats: Norrlands nation. 

Onsdagar 19.30: Ordinarie 

dansträning. Plats: Norrlands 

nation. 

4/3 Föreningsmöte på Norrlands 

nation. Se hemsidan http://www. 

student.uu.se/studorg/philochoros 

för mer info. 

Sveriges Förenade HBTQ-studenter 

9/3 kl 18.00. Spelkväll på Svantes 

källare. Vi träffas och spelar 

sällskapsspel. Den som vill kan äta 

eller dricka öl. Vi kommer att ha 

små pridefl aggor på borden så att vi 

är lättare att hitta, och du får gärna 

ringa eller mejla om du vill att vi ska 

möta dig utanför. Kårleg krävs. 

19/3 Filmkväll. Plats ännu ej 

bestämd. Se hemsidan: www. 

sfquppsala.se. Inget kårleg. 

S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på 

Studentvägen 

Söndagar kl 9.30: Laudes. Kl 

10.00: Högmässa, kyrkfrukost. Kl 

21.30: Completorium. 

Måndagar kl 7.30: Laudes. Kl 


Tisdagar kl 7.30: Mässa. Kl 21.30: 

Completorium. 

Onsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 

20.00: Mässa, fi ka. 

Torsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 


Fredagar kl 8.30: Mässa. 

Lördagar kl 10.00: Mässa. Kl 

18.00: Vesper. 

För mer info, se: ansgar.nu eller 

maila: informator@ansgar.nu. 

Universitetskyrkan 

1/3 kl 18.00. Taizébön. Plats: Helga 

Trefaldighets kyrka. 

4/3 kl 18.00. Stilla mässa. Plats: 

Helga Trefaldighets kyrka. 





Upplands botaniska förening 

(tidigare Botaniska sektionen) 

18/3 kl 18.00. Klimatet och 

växterna. Kjell Bolmgren, postdok 

vid avdelningen för växtekologi, Uppsala 

universitet, håller föredrag om 

ett hett ämne: klimatförändringars 

inverkan på våra växters beteende. 

Plats: Biotopia, Vasagatan 4. 

Uppsala Studenters Filmstudio 

visar 

5/3 kl 19.00. It’s a free world av Ken 

Loach, England 2008. 

5/3 kl 21.00. Jordens salt av Herbert 

Biberman, USA 1953. 

12/3 kl 19.00. Happiness av Tod 

Solondz, USA 1998. 

18/3 kl 19.00 Il rossetto av Damiano 

Damiani, Italien 1960. 

18/3 kl 21.00 Annie Hall av Woody 

Allen, USA 1977. 

Alla visningar Slottsbiografen 

http://www.student.uu.se/studorg/usf/ 

Uppsala studentradio 98,9 

28/2–1/3 Vårens första radiokurs 

går av stapeln. Är du intresserad 

av att lära dig sända radio och bli en 

av Uppsalas röster på Studentradion 

98,9? Anmäl dig snarast på 

Folkuniversitetet: www.folkuniversitetet.se! 

Studentradion 98,9 är Uppsalas 

största studentmedium. Varje 

termin letar vi efter nya medarbetare! 

Är du sugen på att göra 

radio? Vi tar hand om dig på vilket 

stadium i idé/tankeprocessen du än 

befi nner dig. Informationsträffar för 

intresserade på tisdagar kl 17.00 

de nästkommande veckorna! Besök: 

www.studentradion.com för mer 

info, eller hör av dig på: rekrytering 

@studentradion.com. 

Vi håller till på bottenplanet i 

Ekonomikum, på kortsidan mot 

Luthagsesplanaden. 

Studentradion 98,9 hör du varje 

vardag mellan 13.00–20.00 på 

frekvensen 98,9 och via: www.studentradion.com, 

där vi kommer ha 

sändningar dygnet runt. Studentradion 

98,9 sänder kultur-, nöjes-, 

Allt du som student behöver 

veta om Sveriges fjärde 

största stad. 

Uppsala. Skönare studentliv. Varje dag. Sedan 1477. 

KALENDARIUM / 27 

musik- och samhällsprogram, samt 

håller dig uppdaterad på de senaste 

studentnyheterna och det bästa 

nationslivet. 

UppSjö 

28/2 Balexandria – UppSjös pyramidala 

bal! 

12/3 Kronprinsessan på ärten 

– Punschärta Royalé! 

Baldamsuttagning sker tisdagar kl 

12.12 på Mässen. 

Samtliga anmälningar sker till 

fl agglöjtnanten: fl ojten@uppsjo. 

com 

Spartakisterna 

9/3 kl 18.30. Sälj hela skiten! 

– om privatiseringsvansinnet och 

dess konsekvenser. Med Josefi n 

Brink, riksdagsledamot (v), och 

ledamot i Arbetsmarknadsutskottet. 

Hyresgästföreningens lokaler, 

Sernanders väg 2. 

Utrikespolitiska föreningen 

4/3 kl 19.00. Debate Club. 

11/3 Arbetsmarknadsmingel. Kom 

och träffa dina framtida arbetsgivare! 

För lokal och tid, se: www. 

ufuppsala.se. 

16/3 kl 18.00–21.00. Vernissage 

för utställningen Årets Utrikespolitiska 

Bild 08/09. Utställningen 

visar utvalda foton på temat resurser 

i baren på Uppsala Konsert 

och Kongress. Utställningen visas 

därefter 17/3–14/4 på Uppsala 

stadsbibliotek. 

18/3 kl 19.00. Debate Club, ÖG 

nation.

28 / NATIONER Ergo #3 / 2009 

Kommande 

nummer av 

ERGO 

#4 20/3 

#5 3/4 

#6 24/4 

#7 15/5 

1/3 Max Albin Gratisfest för kulturella nationsmedlemmar 

med tema musikal. 

Kulturnämnden bjuder på sång, dans och spex av 

högsta klass. 

13/3 Fredagsmiddag Sittande kuratel i Åbo 

- Gamla kuratelet dansar på bordet. 

19/3 Uppsalakonstmuseum Vår bibliotekarie 

Ida Gustafsson tar med oss på ett äventyr. 

21/3 Landsmannaföreningens lunch Kom 

och träffa våra äldre landsmän över en trevlig lunch. 

Kostnad: 100:- för studenter, 150:- för föredettingar. 

Pub Tis–Tors 18–00, Fre 18–01 

Sôndagsbrunch 12–14 

Mottagningstider Mån–Ons 11–13 samt Tors 

16–18 

Förste Kurator 018-132006 

Andre Kurator 018-13 20 06 

Tredje Kurator 018-13 20 06 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs Nation – Det går bra nu 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

28/2 Handen på hjärtat 21–02. På scen: 

Jonathan Johansson + Gustaf Spetz.. Inträde 60:- 

/40:- för V-Dalingar. Terminskort. 

7/3 Rockgasken. Sittning 19 dk, 150:-. Släpp 

22–04, 100:- i dörren, 80:- förköp. Terminskort. 

På scen: Dundertåget. 

13/3 Nationsfest 18dk 150:-, anmälan till 2Q 

20/3 Matsgasken Fest till vår store Proinspektors 

ära. Tupplurarna spelar på släppet 22-02. Pris 

300:-. Anmälan till 2Q. 

Måndag–Söndag 

Puben har öppet måndag till söndag, 18–01 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort). 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort). 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samt 

fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket är öppet mån–tor 15–18, samt fredag 

10–13. Läsesal (26 tysta läseplatser) samt gruppstudierum 

öppna vardagar från kl 10.00. Trådlöst 

bredband tillgängligt. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Puben 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

27/2 KNAS! Fantastiska KNAS!, man blir helt 

varm inombords när man tänker på den här klubben. 

Slick hiphop, glassig r’n’b och kanske någon dancehalldänga 

som samsas med baile funk, b-more, electro 

och andra dansanta avarter. Gratis innan 21. 

5/3 Sexdagarna kommer att gå av stapeln på 

ÖG. Kom till fi ket och lär dig om femidomer, titta 

på konstutställningar. I biblioteket kommer går 

det att lyssna till spännande föredrag av profi ler 

som Olle Waller (Fråga Olle!) förre kårordföranden 

Louise Callenberg. Mer info fi nns på www. 

sexdagarna.se 

6/3 Studio Dicore. Vi bryter mot gamla 

traditioner och ger er en kväll där blandningen inte 

är närvarande utan avgörande. Inte för att alla ska 

kunna dansa men för att alla ska kunna känna sig 

utvalda. För det är ni. Gratis innan 21, se hemsidan 

för mer info. 

7/3 Dammiddagen. Festen för nationens 

alla damer som arrangeras av herrarna. Biljetterna 

kostar 300 kr och kan köpas hos 1q under mottagningstider. 

9/3 Biljettsläpp Marsgasquen. Idag släpps 

biljetterna för nationens ämbetsmän. Dagen efter, 

10 mars, har landsmän fritt fram att köpa biljetter. 

Onsdagen den 11 mars kan övriga nationsmedlemmar 

köpa biljetter. 

10/3 Terminens första lagtima landskap! 

Vi ska bland annat välja ny 2Q så vill du vara 

med och bestämma vilka som ska styra skutan under 

nästa år så får du inte missa det här. Mötet börjar kl 

19 i stora salen, så kom i tid och ta med kårleg och 

pengar till den efterföljande sexan. Pris för sexan: 

60kr. 

13/3 Bubba K, Skön electro, house och techno! 

I källaren varma, svajande reagge-beats. Kom och 

dansa som om det inte fanns någon morgondag! Gratis 

innan 21. 

15/3 Östgöta Nations Minneslanskaps 

Årsmöte. Östgöta Nations alumnförening 

har årsmöte med val, föredrag och en liten 

middag. 

20/3 Hit Top och Soulville U-a. På övre golvet 

spelas spännande Hit Top och i källaren fi nns Soulville 

U-a med den gamla skolan, northern och 70’s soul. 

Dessutom kan du lyxa i cocktailbaren, eller äta middag 

i restaurangen som har bordservering. Gratis inträde 

innan 21 

För nyheter kolla in ostgotanation.se. 

Mjölkbaren: vardagar 13 – 17 (med våffelbuffé och 

utökad öppettid!) 

Lördagsfi ka: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

1Q’s mottagningstider: Mån, Tors 16–18, Tis, 

Tors, Fre 11–13 

Kontakt: 

1Q Jakob, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Björn, 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Pojan, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

Vad är väl ett KK, när man kan ha ett KK-till! 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

28/2 Hiphopgasque Spektaktelgasque med 

hiphoptema. För underhållning under kvällen och 

på släppet (22–04) svarar inga mindre än gänget 

bakom Clap to this och supergruppen Maskinen. 

Det betyder att du får bekanta dig med magiska 

ansikten från det sju-hövdade bandet Clappers, Dj 

Akilles, Sir Duke, en drös av Mon Fils och många 

andra bekanta nunor som hjälper till att sätta fart 

på dina dansskor. 

7/3 Landskap Kom och välj ny 1Q och 3Q 

och en massa andra ämbeten. Därefter blir det 

landskapssexa. 

14/3 Herrmiddag. Stort släpp från 23.00. 4 

barer och 2 dansgolv. Öppet till 04. Klädsel släpp: 

”Hel och ren” 

Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 

18–01 Puben stängd fredag den 20:e. 

Fredagslyx:Varje fredag 15–18. Bordsbokning: 

kontakta 3Q 

Fika: Lördagar 12–15 

Onsdagsquiz I puben med de allvetande quizmastrarna, 

varje vecka från kl. 20. Nu även möjligt med 

bordsbokning från kl 18.30. Kontakta: 3Q 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, 

utlåning mån kl 16–18. Nu har biblioteket uppdaterat 

kurslitteraturen för Lingvistik A och B 

samt Litteraturvetenskap A och B. Se nationens 

hemsida. 

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30 

Kören sjunger klockan mån kl 19.00 

Syjuntan Träffas torsdagar kl 19:00 i ämbetsmannarummet 

på Smålands. 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons 

kl 10–13 & tors kl 17–19. 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018–13 18 54 

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se 

Bordsbokning: 3q@smalands.nation.uu.se 

För hyra av festvåningen: 3q@smalands.nation. 

uu.se 

www.smalands.nu 

Smålands – ditt andra hem i studentdjungeln! 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

6/3 Club Evening! Kom till en av Uppsalas mest 

uppskattade klubbar och dansa till bra musik. Gäst 

DJ är Robert Eriksson från Hellacopters. Gratis entré 

innan kl. 22 och hela kvällen för norrläningar samt 50 

kr för övriga. 

8/3 Terminens första städdag! Kom och 

hjälp till att putsa nationen skinande ren. Kl. 12 börjar 

vi. 

10/3 Landskap I! Då bl.a. en ny förste kurator 

ska väljas. 

13/3 Föreningskväll! En kväll för nationens 

föreningsaktiva. 

14/3 Guschelov! -04 gask med grym musik. 

Hela huset är öppet! Öppet 21-04. 

21/3 Frihetsgasken! -04 gask med fl era 

dansgolv och galet röj. Hela huset är öppet och en 

fantastisk helkväll utlovas. Öppet 21-04. 

Varje dag 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 

9–14. Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 

12–14 med hemlagad husmanskost, alltid två 

rätter att välja mellan varav en vegetarisk. Se 

hemsidan för meny! Pris 35–40 kr. Kaffe fi nns 

för alla smaker, riktig espresso, latte eller krav 

& rättvisemärkt bryggkaffe, välj och vraka. Vi 

erbjuder även laktos & glutenfria bakverk, alla är 

välkomna. Nationen tillhandahåller fl ertal norrländska 

dagstidningar för den vetgirige, så kom 

och läs om hembygden. 

Lördagsfi ka alla lördagar mellan 13–15. 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen 

mån-tor 18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 

18–01. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis 

kvar, godare än någonsin. Kom och spela dart 

eller brädspel eller passa på att upptäcka vårt 

kanonerbjudande: 2 burgare för 1 på fredagar 

kl. 14–16. Ny & fräsch datorsal med läsplatser, 

bibliotek med 36 tysta, bekväma platser samt café 

öppet hela dagen! 

www.norrlandsnation.se 

Norrlands nation – längre nätter, längre dagar! 

28/2 Kulturgasque En gasque så späckad med 

kultur den bara kan bli! Allt från sång, dans, musik och 

spex till teater, måleri, design och mycket, mycket 

mer. Efteråt blir det släpp med dansgolv (Sverre & Erik 

[Polaroid]) och liveband till -04! Biljetter köps hos 1Q 

senast 25/2. 

4/3 NSK 1 Vårens första Nationssammankomst, 

kom och gör din röst hörd! Efteråt blir det sexa, gratis 

för reccar! 

7/3 Tefatsgasque Efter värmande dryck på VG 

gör vi upp med Värmlands och Gotlands i pulkabacken! 

Därefter after-ski, sittning på kvällen och ett hejdundrande 

04-släpp på Gotlands! Kom och visa var skåpet 

ska stå. Anmälan till 1Q senast 5/3. 

11/3 Jan-O Musik, bar & pingis. 

16/3 Ämbetsmannapub Pub och gemyt för 

våra hårt arbetande ämbetsmän! 

Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition. 

Öppet mån–fre 12–14 

Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub, nu 

med hemgjorda burgare och lagrad öl! Öppet tis–tors 

18–24, fre–lör 18–01. 

Jan-O Musik, bar och rundpingis! Onsdagar ojämna 

veckor. 

Fiskrestaurant & Cocktailbar Blå Vällagad 

fi sk och cocktails, kom och ät eller bara häng i baren! 

Ekologiska ambitioner även här. Bordsbokning via 3Q 

senast tisdagen innan! 

Helgfi ka Massor med gott fi ka. Öppet lör–sön 

11.30–15.00. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 16-18 

Mottagningstider: 1Q & 2Q mån 15–17, tis–ons 

11–13, tor 16–18 

Mail: 1/2/3q@vastgotanation 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

Västgöta Nation - Lustslottet vid Fyrisån


10/3 Städsexa 

13/3 Marsslabb 

14/3 Marsgasque med premiär av Marsspexet, 

“The great depression” 

15/3 Föreställning “The great depression” 




Lunch Mån–Fre 11:30–13:15 

Pub Tis, Ons 18–23 

Avgång Tor 19–21 

Holmiana Tor 18 

Utgång Tor 21–01 

Sunday’s Sön 12–17 

018–14 63 33 

Mottagningstider Mån, Tis, Fre 13–14 Ons 

10–11:30 Tor 14–16 

www.stockholms.se 

10/3 Biljettsläpp till Stand up Downstairs den 

17/3. Biljetterna säljs i 

puben och kostar 70/50. Puben öppnar 18.00 

12/3 Kontraktsteckning 19.00 på övervåningen 

18/3 Städdag på nationen. 09.30 - 16.00, sexa 

på kvällen 

21/3 Kroppkakegasque. Släpp till 04! 

Expeditionstider (1Q) 

Må–Fr 12–13 

Må och To även 17–19 

Tfn 018-694980 

Fax 018-694983 

Pubens öppettider: 

Pub Kronan måndag–torsdag 18–00, samt fredag & 

lördag 18–01 

Måndag 

Varje Måndag är Anders och Martin eller någon från 

våra klubbar Boom och Glasnost här och snurrar 

plattor i middagsvänlig volym. 

Idrott 

Innebandy - Tisdagar 21:00 på Fyrisskolan 

Bordtennis - Tisdagar 21:00 på Fyrisskolan 

Fotboll - Onsdagar 21:00 på Tiundaskolan 

Kalmar nation 

Svartmangatan 3 

753 12 UPPSALA 

www.kalmarnation.se 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Stockholms Nation - Det fi nns 13 Nationer, bara en 

Stocken! 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

Den lilla nationen med det stora hjärtat 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

7/3 Jeriko Kapitel! Var med & kämpa mot V- 

Dalahuset tillsammans med uppviglade Uplänningar. 

I år kan vara året då styggelsen faller så att endast 

grus och aska återstår och Förste Kurator Carlsson 

står som besegrad bland resterna av Alvar Aaltos 

fruktansvärda betongfästning. Eller så misslyckas vi. 

Igen. Men får en sjukt kul fest på kuppen! Anmäl er till 

1Q Karl Arvinder via hemsida, mail eller telefon. 

Löpande verksameter: 

Svantes Källare Må–Lö 18–01 

Ärter & Våffl or Torsdagar 17–19 

Café Wijkman Lördagar 12–16 

Uplands Filmklubb Söndagar 19- 

Orkan Varannan fredag 18–01 

Uplands Restaurang Varannan fredag 18–01, 

boka bord hos 3q@uplandsnation.se 

Uplands Nations brädspelsklubb Onsdagar 

19–sent 

Expeditionen har öppet Må,Ti, Fr 11-13, On 

16–18 

Tel: 018–152151 

Epost: 1q@uplandsnation.se 

www.uplandsnation.se 

Uplands Nation - För dig som vågar ha hybris 

7/3 Tefatsgasque med VG och Värmlands med 

04 - släpp 

17/3 Nämndfest 

Bettys Pub öppet ons–tors 18–00, fre 18–01 

Helgfi ka öppet lör–sön 12–15 

Expen öppen mån–ons 11–13, tors 17–19 

Expeditionen är öppen: 

Mån–ons 11–13 

Tors 17–19 

1Q 018–130981 

2Q 018–158222 

3Q 018–127458 

Gotlands nation 

Östra Ågatan 13 

753 22 Uppsala 

GOTLANDS 

gotlandsnation.se 

http://gotlandsnation.se 

Putt i lummu, gutt ti ha! 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

27/2 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet 

till 01! 

28/2 Ämbetsmannamiddag – ät middag alla 

ämbetsmän! 

1/3 Sôndafi ka 12–15, kom och ät härliga 

baguetter, pajer och bakverk! 

4/3 Open stage i biblioteket från kl. 20 

6/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet till 

02!! 

7/3 Tefatsgasque! After Ski på Värmlands kl 

14, sittning på Gotlands – ! 




till 01! 



16/3 Poleringsgask – kom och polera huset en 

stund, - fi ra med en SEXA! 

19/3 Ärtmiddag, anmäl till 2Q! 


till 01! 

CAFÉ måndag–torsdag 11–16 

CAFÉ fredag 11–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:- (värmlänningar 

40:- ), soppa 35:- 

PUB tisdag–torsdag 18–00 

KLUBB 054 fredag 18–01 (02) 

SÖNDAFIKA Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk, 

kaffe, fi ka – bra priser och himla trevligt! 

Tentafest * Grabb/tjejkväll * Kickoff * Boka buffé, sitt 

på fredagar och glid sedan ut i klubben: Klubbmästaren 

på 69 34 35 senast måndag samma vecka kl 14. 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2009: 

1Q Linda 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Daniel 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Johanna 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Fredrik 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Vakant 13 04 46 

KXM@varmlandsnation.se 

www.varmlandsnation.se 

28/2 Sångboksfest. Varje termin får recentiorerna 

och intresserade chansen att stämma upp 

i sång från nationens sångbok. Tillsammans kan 

vi slå förra terminens 160 sittande! Pris 100 kr. 

Terminskort krävs. 

7/3 Gyllenhielmsgasque. Var med och 

kompensera för den legendariska apelsinen! Tradionstyngd 

sittning för att ära Carl Carlson Gyllenhielm, 

halvbror till den svenske kungen Karl IX. Klädsel: 

Smoking.Biljettsläpp: Måndag 2/3 kl.16.30 För 

Snerikingar kl.17.00 För övriga Onsdag 4/3 kl.16.30 

För Snerikingar kl.17.00 För övriga Terminskort 

krävs. 

Klubb Tuesdays by Snerikes, 

alla tisdagar fram till kl 01.00 med 3 Dansgolv 

Gratis entré Snerkingar – 60 kr för andra. 

Terminskort. 

Ärtsoppa på Torsdagar 

Kom och ät ärtsoppa på torsdagar! En god tradition 

för en billig penning.Gratis ärtsoppa om Ni kommer i 

Högtidsdräkt! 

z 

Värmlands – Din snus under läppen. 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Therez Olsson, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 17-19, tors 11-13 

CP Sven Granström, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tis 17-19 

VCC Fredrik Annell-Berger 018–480 31 55 

NATIONER / 29 

Brunch at Snerikes 

Fika bort dagsljuset på helgen med en fl ottig brunch! 

Varje lördag 12–15 och söndag 12–16. Terminskort 

krävs ej. 

Snerikes Restaurang 

Restaurang från kl 18.00 varje dag utom söndag 

– Med bordsservering och stilren meny. 

Bordsbokning: bordsbokning@snerikes.se Bordsbokning 

sker endast via mail. Bekräftelse sker senast 

samma dag. 

Expeditionstid: Tis–Fre 11–13 Tis & Tors 17–18. 

1Q Peter 018–15 40 61 1q@snerikes.se 

2Q Helena 018–154062 2q@snerikes.se 

3Q Lars 018–15 40 63 3q@snerikes.se 

Södermanlands-Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala. 

www.snerikes.se 

Snerikes – För att en gång bli blixt måste man länge 

vara moln 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

4/3 Klubb Polaroid 21–01. Gratis inträde före 

kl. 22:00! 

7/3 Två Gröna Rum och Kök- som lördagsrestaurangen 

men helt veganskt. Stans bästa 

alternativa restaurang 

8/3 Städdag- städa fyra timmar och få gratis 

sexa på kvällen! 

13/3 Marsgasque, tema skräck. Släpp 23–04 

18/3. Klubb Polaroid 21–01. Gratis inträde 

före kl. 22:00! 

Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 18–24 

Klubb Polaroid, onsdagar jämna veckor, 21–01 

Klubb Discotheque á la carte, sista onsdagen i 

månaden, 21–01 

Lördagsfi ka: lördagar 12–15 

Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: 

lördagar 18.30–01. Boka bord hos 3Q 

på 666 143 eller 3q@ghnation.se 

Söndagsbrunch: 11–14.30, ingen brunch på 

städdagar. 

Mottagningstid månd–tors 11–13, tis 17–19, 

tors 15–17 

1Q Lo: 666 141, 1q@ghnation.se 

2Q: 2q@ghnation.se 

3Q Ditte: 666 143, 3q@ghnation.se 

KXM Katarina: 666 144, kxm@ghnation.se 

www.ghnation.se 

GH- Suaviter pulsat 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

Studentinflytande 

Tidigare har jag skrivit om vikten av engagemang i den här spalten. 

Engagemang är i många avseenden intimt förknippat med studentinflytande. 

Vad menar vi egentligen med inflytande över utbildningen? 

Det är till sist en markering. Studenterna är tillsammans den absolut 

största aktören vid universitetet, och därav följer naturligtvis att de inte 

bara behöver, utan faktiskt måste vara med och ta ansvar för utbildningen. 

Det är inte alltid en fråga om innehållet i en given kurs, även om det 

förstås också inträffar. Där är det lärarnas uppgift att tillse att utbildningen 

är uppdaterad vad gäller forskningsrön och nya perspektiv. En 

enskild student känner inte alltid att de egna åsikterna angående innehåll 

och utformning går att förmedla och kommer att bidra till faktisk 

förändring. Detta brukar också ta sig uttryck i att man inte känner 

att man själv kommer att få ta del av de förändringar som eventuellt utförs. 

Att kursvärderingar återkommer i anslutning till studentinflytande 

är dock inte så konstigt då det är det enskilt mest konkreta tillfälle en 

enskild student kommer att stöta på när det gäller att förändra en utbildning, 

det är själva fundamentet för studentinflytande på många sätt. 

Det är både en utvärdering och ett demokratiskt ansvarsutkrävande. Ni 

Uppsala studentkår 

utlyser härmed följande 

STIPENDIER: 

• 

• 

• 

• 

Gunnar Wennerbergs resestipendium 

Syskonen Stranenskys stipendium 

Fonden för avhandlingstryck 

Jonas Samzelii minne 

För mer information om stipendierna, samt hur man söker eller 

nominerar gå in på www.uppsalastudentkar.nu eller kontakta 

Casper Wahlund på telefon 018 - 480 31 22. 

Fotointresserad? 

Vill du utveckla dina kunksaper inom fotografering? 

Vill du använda dina foton för att göra det bättre för Uppsalas studenter? 

Vill du umgås med likasinnade? 

Gå med i Uppsala studentkårs nystartade fotogrupp. 

Mejla fotoansvarige David på: 

nordwallin@gmail.com 

ska alltid kräva att vid kursstart få information om vad kursvärderingarna 

utmynnade i förra gången kursen gavs; vilka förändringar som, 

på basis av utvärderingarna, gjordes till det bättre; vilka åtgärder man 

inte kunde vidta och också en förklaring till varför dessa åtgärder inte 

var möjliga. 

Detta skulle förhoppningsvis, om det vore en naturlig del av alla kurser, 

leda till en ökad förståelse för att institutionen (oftast) försöker göra 

kurser bättre, men att det inte alltid ligger i deras makt att göra det. 

Kåren driver alltid ökade resurser som en av de viktigaste frågorna och 

resursbrist är roten till många problem i utbildningen. Då krävs det 

ibland att inte bara kåren höjer sina röster som representanter utan att 

ett unisont skri från alla studenter går ut. 

Jag vill också passa på att flagga för att alla studenter kan nominera 

en student eller en grupp av studenter som gjort något positivt för 

utbildningen någonstans på universitetet. Årets studentinflytande kallas 

priset och kommer att delas ut den 25 mars på Årets student- och 

alumndag i universitetsaulan. Skicka nomineringar till vice.utb@us.uu.se 

senast den 1 mars. 

Daniel Fredriksson, Vice ordförande 

Årets grundutbildningsinstitution 

Nominera årets grundutbildningsinstitution senast 1 mars. 

Priset kommer att delas ut under Årets student och alumndag 

den 25 mars. Läs mer på www.uppsalastudentkar.nu 

Årets Studentinflytande 

Nominera årets studentinflytande senast 1 mars. Priset kommer 

att delas ut under Årets student och alumndag den 25 

mars. Läs mer på www.uppsalastudentkar.nu 

NORDPOLEN 

& LISSI DANCEFLOOR DISASTER 

Uppsala studentkår* 

visar upp Uppsalas studentliv 

Ikväll är det DIN kväll! 

Mingel från 19 

Dj: Evening Crew & Jonas Kiros 

* i samarbete med Farmis och Kuratorskonventet 

NORRLANDS NATION 

25/3 KL 19 - 02 

PRIS: 60 :- 

KÅRLEG KRÄVS

Årets laguppställning! 

Valutskottet har tagit beslut om att godkänna 

följande partier till kommande kårval: 

S-studenter 

The Third Issue 

I hope that you are already 

starting to feel at home in Uppsala, 

started getting the hang of things, 

stopped getting lost on the way 

to one or another nation. That is 

my sincere hope, and judging by 

those of you that I have met then 

my hope has been fulfilled! 

March in this part of the world 

is not a particularly attractive 

month. The weather is not the 

greatest, not really winter and 

really not spring. It is also the 

heart of the semester, since you 

are past the beginning when all 

was new, but not so far into the 

semester that you can see the end 

approaching. All around there are 

better months than March. 

I believe it is because of that 

the nations have most of their 

gasques in March (or I am just 

making this up but it sounds cool 

anyway). As the good trooper 

that I am, I diligently checked 

out nationsguiden.se and found 

that there are gasques every single 

Saturday in March. So why not talk 

about that in our Third Issue? 

RC 

Vänsterns studentförbund 

Borgerliga studenter, Gröna studenter, Piratstudenterna, Rädda Carolina, 

S-studenter, Uppsala universitetsstudenter, Vänsterns studentförbund. 

Valinformatör - Kul, Meriterande & Lönsamt! 

Uppsala studentkår söker 20 st drivna och entusiastiska valinformatörer 

för ett två veckors uppdrag under perioden 6-21 april 2009 

Ansökan skickas till: val@us.uu.se Frågor besvaras av 

valutskottets ordförande Therése Plastrougi på tel. 0704 22 90 08 

7-21 april 

Kårvalet 2009 • 7-21 april • www.karvalet.nu! 

A gasque is a formal dinner and 

something of a trademark for 

Uppsala (and Lund). I am sure 

that most of you have been to at 

least one by now, but if not you 

can always check out our very 

detailed description of gasques at 

www.uppsalastudentkar.nu/en/ 

life/social/situations/gasque. 

Now the gasques that you 

have most likely been to, if 

you are new, are the Reccegask 

and the International Gasque. 

However the gasques that are not 

specifically held for new students 

have another sort of appeal to 

them. There you get to see how 

things are really done, year after 

year, at the nations in Uppsala. 

Not to mention that a lot of them 

are held in memory, or in honour, 

of something that is completely 

out of date by now, but somehow 

works as a link to the past, to the 

history of this town. 

Although it would be far too 

large a project to discuss all of 

these events here, there is one, 

somewhat strange, phenomenon 

Kom och fira vår 160:e födelsedag. 

Öppet hus på Uppsala studentkår 

den 11 mars klockan 14-18 

14:00 

Föreläsning om studentinflytande och 

Uppsala studentkårs insatser genom åren. 

Plats: Auditorium Minus, 

Museum Gustavianum 

15:30 

Tårtkalas och mingel på kåren. 

Plats: Uppsala studentkår 

in spring that deserves some extra 

attention. That is a gasque that is 

held by three different nations, 

with three different parts, taking 

up a whole day. I am referring 

to the Tefatsgasque, held by VG, 

Värmlands and Gotlands nation. 

I could be mistaken but I think 

this is the only gasque that lasts a 

whole day, and I would have to say 

that it is a fun day indeed! 

It should also be said that all 

the gasques appeal to different 

people and all of them have a 

tradition behind them. Therefore 

am sure that if you take a peak 

at the nation calendar for March 

you will find the gasque that suits 

you best. Keep in mind that ticket 

sales for gasques start about two 

weeks before the event and last 

approximately a week, so don’t get 

lazy, ask the First Curator of the 

nation for more information. 

I hope you all have a fantastic 

March and attend fantastically fun 

gasques! 

Love 

Stella Papasotiriou 

International Officer 

KÅRSIDORNA 

18:00 

Kvällsmingel med snittar och Dj! 

Plats: Kalmars pubv 

Vid frågor och anmälan, kontakta 

Uppsala studentkårs 

ordförande på: ordf@us.uu.se 

f 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9–17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Fotograf: Klas-Herman Lundgren

Här - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?