Här - Ergo

8 / NYHETER
Bostadssituationen
är fortfarande svår
Majoriteten av studenterna vid
Uppsala universitet bor i studentbostad.
De fl esta är nöjda
med läge, yta och standard, men
mindre nöjda med hyran. 53
procent av studenterna bedömer
bostadssituationen som svår,
och en procent har övervägt att
hoppa av studierna på grund av
detta.
I
dagarna kom bostadsundersökningen
som Uppsala studentkår,
tillsammans med Lunds studentkårer,
genomförde under höstterminen
förra året. Studien bygger på
telefonintervjuer med 1 650 studenter
som läser vid något av de två universiteten,
och som bor i Uppsala, Lund eller
Helsingborg.
– Undersökningen visar att den upplevda
situationen inte förbättrats. I själva
verket har andelen Uppsalastudenter
som ser bostadssituationen som svår
ökat sedan förra undersökningen, som
genomfördes 2006. Att en procent av studenterna
har avvägt att hoppa av sina studier
på grund av bostadssituationen låter
kanske inte så mycket, men det motsvarar
hundratals personer i Uppsala, säger
Malena Ranch, vice ordförande i Uppsala
studentkår, med ansvar för studiesociala
frågor.
UPPSALASTUDENTERNA bor dock större
och billigare och är klart mer nöjda med
sin boendesituation än vad studenterna i
Lund och Helsingborg är. En knapp tredjedel
av studenterna i Uppsala bor på 60
kvadratmeter eller mer, men samtidigt
fi nns det de som bor på en yta mindre
än 14 kvadratmeter. De fl esta bor dock
någonstans däremellan, yngre mer komprimerat,
äldre och hemmaboende mer
rymligt.
Mer än tre av fyra tycker att den nuvarande
boendekostnaden är rimlig, men
det är stora skillnader mellan de som bor
i bostadsrätt och de som bor i hyresrätt.
Hälften av studenterna i Uppsala betalar
mellan 2 000 och 3 000 kronor i hyra per
månad, en tredjedel betalar 3 000 kronor
eller mer. Uppsala studentkår tycker att
det är oerhört viktigt att det fi nns ett varierat
utbud av bostäder i olika prisklasser
och av olika typ.
– Pengar ska aldrig få avgöra vem som
har möjlighet att studera i Uppsala, säger
Malena Ranch.
BLAND STUDENTERNA i Uppsala hade
63 procent redan den första terminen
ett mer permanent boende. Det visade
sig dock vara svårare för studenter med
barn, där endast 47 procent fått ett sådant
boende. En tredjedel av alla studenter
fi ck sin första bostad via släkt och vänner
och en fjärdedel via Studentstaden.
Resten gick via annonser, nationerna,
mäklare, kåren och olika bostadsbolag.
Knappt hälften av studenterna har bytt
bostad en eller fl era gånger under studietiden,
och den nuvarande bostaden har
många fått genom Studentstaden (28
procent).
– Men det fi nns idag inga planer på att
bygga nya studentbostäder, vilket gör oss
på kåren oroliga att de ökande studentkullarna
återigen kommer att försvåra
bostadssituationen, avslutar Malena
Ranch.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Hyresgästföreningen Uppsala
Studentbostäder (HUS) och
Heimstaden Fastigheter AB har
kommit överens om hyran i Flogsta
höghus för 2009. De som
betalat in Heimstadens aviserade
hyreshöjning ser ut att bli de
stora förlorarna.
Sedan hyresnämnden tagit
initiativ till medlingssamtal
har parterna nu kommit
till en kompromiss som
båda kan acceptera: en hyreshöjning
med 3,2 procent från och
med den 1 maj. Jonas Karlsson, sekreterare
i Hyresgästföreningen i Flogsta
höghus, säger sig vara nöjd med utfallet.
– Vissa skulle kalla detta en vinst för
HUS och visst är detta en framgång. Men
vi studenter i Flogsta är inte nöjda förrän
vi får den standard som vi betalar för.
Heimstadens huvudförhandlare Fredrik
Årman är mindre entusiastisk.
– Vi hade hoppats att det inte skulle
behöva gå så här långt. Nu blev det som
det blev. Jag ser framåt och hoppas att vi
ska få en bra dialog med hyresgästerna i
framtiden.
Kvinnlig doktorand får tack för kaffet
Bland doktoranderna fi nns det de
som får kämpa hårdare än andra
för att bli sedda och uppmärksammade
för sitt arbete. De som
oftare får beröm för att de utför
osynligt, administrativt arbete
och för att de brygger en kanna
kaffe emellanåt, än de får för sina
forskningsresultat. Kvinnorna.
Intervjustudien ”Arbetsförhållanden
för kvinnor som är doktorander” genomfördes
vid enheten för kvalitet
och utvärdering på Uppsala universitet.
Syftet var att ta fram tänkbara
åtgärder till problem som tidigare lyfts
fram i Högskoleverkets Doktorandspegel
2008, nämligen att kvinnor som doktorerar
trivs sämre och upplever en högre
grad av stress på sin arbetsplats än männen.
Rapporten har granskats och diskuterats
av universitetets centrala jämställdhetskommitté,
där Uppsala studentkårs
jämlikhetsansvarig Ina Sörlid sitter med
som studentrepresentant.
– Jag tycker att det är viktigt att visa att
man med enkla medel kan förbättra situationen
för kvinnor som doktorerar. Som
till exempel rullande scheman, att det
inte alltid är samma personer som utför
administrativt arbete och som städar upp
i köket och så vidare. Det fi nns många
kvinnor på universitetet – man kan starta
nätverk för kvinnor, börja i den änden.
STUDIEN BYGGER PÅ intervjuer med tio
kvinnliga doktorander, alla från olika in-
I mitten av november inledde HUS
förhandlingar med Heimstaden om
2009 års hyra. Heimstaden yrkade på
en höjning med 6 procent medan HUS
inte ville sträcka sig längre än till 1 procent.
Parterna lyckades inte komma
överens och en månad senare avbröt
Heimstaden förhandlingarna för att
istället skicka ut avier med en hyreshöjning
på 3,5 procent i hopp om att folk
skulle betala.
HUS SVARADE MED att uppmana de boende
att bortse från hyreshöjningen och
istället betala in samma belopp som tidigare.
Att betala den hyra som hyresvärden
satt räknas nämligen juridiskt sett
som att man har accepterat höjningen.
Dessutom ansåg man att höjningen på
3,5 procent var för stor jämfört med hyreshöjningarna
i övrigt i Uppsala.
Länge såg det ut som att fallet skulle
gå till ett avgörande i hyresnämnden.
I en intervju med Ergo sade Fredrik Årman
att Heimstaden bestämt sig för att
ta dem som har betalat den gamla hyran
till hyresnämnden med ett yrkande på
att den nya hyran ska gälla retroaktivt
från den 1 januari. Men i och med den
nya överenskommelsen blir det inga retroaktiva
hyreshöjningar.
Ina Sörlid är jämlikhetsansvarig på Uppsala
studentkår. Foto: Hanna Strandberg
Ergo #3 / 2009
Hyran i Flogsta höghus
avgjord efter medling
stitutioner, som fått beskriva sin arbetssituation.
Gemensamt är att de pekar
på ojämställda förhållanden vad gäller
arbetsmiljön, möjligheterna att kombinera
forskaryrket med ett privatliv och
utsikterna till en framtida karriär.
Inom akademin förväntas man brinna
för sitt arbete, vilket innebär en hel del
övertid, och vid ett eventuellt föräldraskap
ser man kvinnans karriär som körd,
medan det verkar meriterande för en
manlig doktorand att bli pappa.
De menar vidare att manliga doktorander
får mer stöd och beröm för sina
resultat, och därmed en extra skjuts i
självkänslan – och karriären. De intervjuade
doktoranderna föreslår åtgärder
Enligt HUS har omkring 600 hyresgäster
följt uppmaningen att inte betala in
den nya hyran. Hyreshöjningen på 3,2
procent från och med maj innebär för
dem en höjning på 1,92 procent utslaget
över hela året.
ÖVRIGA HYRESGÄSTER verkar inte ha
samma tur. Fredrik Årman sade i januari
till Ergo att Heimstaden skulle betala
tillbaks pengarna till dem som betalat
den nya hyran om man förlorade i ett
eventuellt avgörande i hyresnämnden.
När parterna nu istället har kommit
till ett avtal genom medling har Heimstaden
ändrat inställning. Det blir inga
återbetalningar till hyresgästerna.
– Under medlingen föreslog vi att man
skulle tidigarelägga en höjning för alla
men det gick inte Hyresgästföreningen
med på. Därför kan vi inte tillmötesgå
det kravet, säger Fredrik Årman.
Juridiskt sett har de hyresgäster som
börjat betala in den höjda hyran heller
ingen möjlighet att gå tillbaks till att betala
den gamla hyran.
HUS kommer dock att verka för att de
studenter som betalat den nya hyran ska
få sina pengar tillbaka.
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
som obligatoriska jämställdhetsdagar
för att öka medvetenheten, att ta upp
könsaspekten i handledarutbildningen
och att säkra tillgången på kvinnliga
handledare.
De är också inne på kvinnliga nätverk,
mentor- och faddersystem för kvinnliga
doktorander, samt att förändra tillsättandet
av doktorandtjänster så att alla sådana,
och även senare tjänster utlyses centralt.
Istället för att som idag tillsättas internt
och utan reell utlysning (tjänsten är redan
vigd åt en viss person när den utlyses).
INA SÖRLID TYCKER att det är bra att man
arbetar konstruktivt genom att ta fram
ett åtgärdsprogram, istället för att bara
diskutera läget. Något som man känt till
redan tidigare, men som man nu fått konkreta
belägg för, är att handledarutbildningarna
på universitetet behöver vara
tydligare än vad de är idag och Ina Sörlid
menar att det fi nns brister vad gäller genusperspektiv
och för all del, själva insikten
om att studentgruppen är heterogen
och att man som handledare bör undvika
att generalisera.
– Att man frågar doktoranderna själva,
alltså de berörda parterna, vad som kan
förbättra situationen för dem – det måste
väl ändå vara det bästa sättet att komma
tillrätta med problemen. Jag tycker att
rapporten talar för sig själv. Så här ser det
ut och nu får vi ta och göra något åt det!
Läs mer om om intervjustudien ”Arbetsförhållanden
för kvinnor som är doktorander”
i Per Löwdins spalt på sidan 16.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se