Trygg, tidning (pdf) - Kommunal
Trygg, tidning (pdf) - Kommunal
Trygg, tidning (pdf) - Kommunal
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
organisationer. Förut fick man köpa in<br />
instruktörer.<br />
–Det kostade mera. Kåren får nu<br />
4 000 timmar till att utbilda tusentals<br />
människor i brandskydd och annat<br />
som hjärt-lungräddning och ’heta<br />
arbeten’.<br />
Stefan jobbar under en 20-veckorsperiod<br />
sju nätter mindre än i det gamla<br />
systemet och får därmed ytterligare två<br />
hellediga helger.<br />
–Det är bra socialt, jag kan vara<br />
hemma med familjen, säger han.<br />
Det här systemet skulle enligt avtalet<br />
ge lägre ob-tillägg. Men en ny<br />
förhandling gjorde att kåren lyckades<br />
få upp lönen så att det motsvarade<br />
tillägget – plus en extra hundring för<br />
brandmännen och 250 för förmännen.<br />
Extrafolk via mobil<br />
Utan en räddningstjänst i beredskap<br />
– hur klarar ni två larm samtidigt eller<br />
en stor utryckning?<br />
–Vi kan snabbt kalla in extrafolk via<br />
mobilen. Ett meddelande kan låta:<br />
Förstärkningslarm, grupp 2. Då har jag<br />
några minuter på mig att kvittera<br />
sms:et om jag kommer eller inte.<br />
–Det är frivlligt om jag vill ställa upp,<br />
men i avtalet står att jag ska ’seriöst<br />
överväga att komma’. Räddnings-<br />
chefen vet då snabbt hur många man<br />
han får in. Är det riktigt allvarligt<br />
slår han ’totallarm’ som går till allas<br />
mobiler. Brandmännen får naturligtvis<br />
IVPA-larm<br />
räddar liv<br />
Under samma helg lyckades brandmännen<br />
i Slite rädda två personer som<br />
drabbats av hjärtinfarkt. –Vi räddar<br />
fler liv tack vare IVPA-larmen än vi gör<br />
vid de tradtionella larmen. Det säger<br />
Henrik Johansson, brandmästare på<br />
Gotland.<br />
På Gotland har brandkåren ryckt ut<br />
i väntan på ambulans i hela 25 år. Allt<br />
fler räddningstjänster inför nu den<br />
typen av larm.<br />
–Alla på de elva brandstationerna<br />
på Gotland har fått utbildning och alla<br />
bilar är utrustade med syrgas, defibrillator,<br />
och material för Labc, berättar<br />
Henrik, en av dem som synts i TV-<br />
serien SOS-Gute i kanal 5. Redan i för-<br />
ersättning för tiderna när de rycker ut<br />
– ett sms-avtal har tecknats. Det ger en<br />
fast årlig ersättning på 2 350 kronor.<br />
Varje gång en brandman accepterar att<br />
komma ger det 370 kronor plus pengar<br />
för kvalificerad övertid.<br />
–Men det är ett hyfsat extraknäck<br />
som ger mer än en vanlig löneförhöjning,<br />
anser Stefan Löfgren.<br />
–Allingsåsmodellen<br />
är väldigt positiv,<br />
jobbet är mer varierat.<br />
-Nu kan vi göra ett<br />
bättre förebyggande<br />
arbete.<br />
I början var många kritiska, men nu<br />
fungerar det bra, menar Stefan: I dag<br />
kan två man vara på utbildning, några<br />
kör kemövning, en tredje kanske driver<br />
ett eget projekt.<br />
Tog fem år<br />
–Men mycket hänger på styrkeledaren<br />
som måste kunna planera dagtids-<br />
dagarna smart; kunna se framåt en<br />
månad och lägga in luft i planeringen.<br />
Henrik Johansson, en av<br />
brandmännen i Femmans SOS-Gute.<br />
sta avsnittet visades hur detta fungerar:<br />
När ingen ambulans finns tillgänglig eller<br />
är för långt bort rycker brandkåren<br />
ut för livräddning. Oftast gäller det just<br />
hjärtinfarkter.<br />
Börje Lindgren, chef för räddnings-<br />
avdelningen och Per Andersson, räddningschef,<br />
kom med idén till Alingsås-<br />
modellen och var noga med att få<br />
samtliga med på förändringen.<br />
–Det tog fem år av diskussioner och<br />
förhandlingar innan modellen kunde<br />
börja genomföras, och att övertala<br />
politikerna i Alingsås tog lång tid, säger<br />
Stefan Löfgren.<br />
Röster om Alingsåsmodellen:<br />
–Det är väldigt positivt, säger brandmannen<br />
Hugo Holmberg. Jobbet är<br />
mer varierat, man kan arbeta dagtid<br />
och göra sådant som inte var möjligt<br />
förut – som till exempel att genomföra<br />
större övningar och åka på utbildningar.<br />
Han får medhåll av kollegan Per<br />
Mood, som menar att det framför allt<br />
gynnar den personliga utvecklingen.<br />
–Vi kan ta mer ansvar för arbetsuppgifterna<br />
och kan välja vad vi vill jobba<br />
med. Jag kan driva projekt som jag<br />
gillar och jag har haft nytta av det nya<br />
arbetssättet för min utbildning.<br />
Per Anderson är räddningschef och<br />
en av dem som utvecklade modellen.<br />
–Nu kan vi göra ett bättre före-<br />
byggande arbete. Den här organisationen<br />
har en utvecklingspotential både<br />
för verksamheten och för individen.<br />
–När vi kan planera fullt ut som det<br />
är tänkt, nästa år har vi förhoppningsvis<br />
en väldigt bra arbetsmodell, menar Per<br />
Andersson.<br />
FOTO: LOUISE WIKER/KANAL 5<br />
Erfarenheterna på Gotland har visat<br />
att prioriteringarna är viktiga: Det<br />
gäller att sovra bland larmen och inte<br />
åka på lättare skador där man ändå inte<br />
skulle kunna göra nytta.<br />
TRYGG 9