Sirenen Nr 06 2008 - Tjugofyra7

Räddningsverkets tidning Nr 6 • September 2008 

Tio år efter Göteborgs-branden 

Märkt för livet 

Räddningsverket 

testar fridykning 

Utredare vill avskaffa 

SMO-monopolet

2 inledaren 

Sirenen Nr 6 • September 2008 

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Varför en kamp 

mellan vardagsolyckor 

och kriser? 

På gränsen mellan Sverige och Norge i 

Eda kommun pågår handeln för fullt. 

Men vad händer om översvämningar 

eller andra naturkatastrofer slår till vid en 

gränsövergång liknande denna, någonstans 

i världen? Kan vi samverka och samordna för 

att rädda liv och egendom? 

När jag skriver detta är jag på väg från årets 

Triplexövning i Morokulien nära Charlottenberg, 

en stor katastrofövning med flera 

hundra aktörer från många länder, till en 

annan övning i Enköping. Den förra med 

Räddningsverket som medarrangör, den 

senare med Krisberedskapsmyndigheten. En 

i värmländsk storskog, den andra i simulerad 

tekniktung stadsmiljö, båda viktiga framsteg 

för vår förmåga att hantera extrema händelser. 

Den grundläggande idén är densamma: 

Samarbete i nätverk på alla nivåer. Förebygga, 

förbereda, öva, lära. 

Tiden närmar sig för dessa två myndigheter 

att stänga dörren för gott. Det systematiska 

byggandet av nätverk och färdigheter ska drivas 

vidare i MSB, Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap. 

Jag minns när utredningen kom i maj 2007. 

Stödet från kommuner och landsting var 

kraftfullt, enhälligt: bra med en sammanhållen 

myndighet! Nu har organisationskommittén 

kommit en bit på väg och redan börjar 

man skönja det stålbad som väntar den nya 

myndigheten. Oavsett vilken hatt jag har på 

mig – den som generaldirektör för Räddningsverket, 

GD för Krisberedskapsmyndigheten eller 

den som sitter på den blivande generaldirektören 

för MSB – så har jag sagt samma sak; 

den nya myndigheten kommer inte att tillåtas 

en smekmånad. 

De gamla myndigheterna,

Sirenen Nr 6 • September 2008 nyheter 

Utredare om SMO-utbildningen 

– Avskaffa monopolet 

Det statliga monopolet för 

den den tvååriga utbildningen 

i Skydd mot olyckor (SMO) 

bör avskaffas. 

Det föreslår Sven Lindgren, 

landshövding i Kalmar län, 

som utreder framtiden för 

räddningsskolorna i Skövde 

och Rosersberg. 

Utredaren kommer föreslå åtgärder 

för att undanröja de hinder 

som finns för andra aktörer än 

staten att driva utbildning inom 

risk- och säkerhetsutbildning. 

– Det vore rimligt att släppa 

SMO-utbildningen och bryta 

monopolet. Jag ser varken 

praktiska eller principiella skäl 

för varför SMO-utbildningarna 

bara skulle kunna genomföras 

av staten. 

– Det är dessutom otidsenligt 

att staten ska utbilda sin egen 

och kommunernas räddningstjänst, 

anser utredaren Sven 

Lindgren och jämför med försvaret 

och polisen, där exempelvis 

utbildning av officerare 

och poliser ligger utanför myndigheterna. 

I maj tillsattes han av regeringen 

som särskild utredare för att 

undersöka möjligheten att låta 

privata aktörer ta över och driva 

verksamheten vid de avvecklingshotade 

skolorna i Skövde 

och Rosersberg. 

Sven Lindgren bedömer att 

båda räddningsskolorna skulle 

kunna ha en framtid. 

– Att hitta en så bra lösning 

som möjligt för SMO-eleverna 

på de två skolor som ska läggas 

ned, har varit det svåraste 

frågan i det här systemskiftet. 

Det säger Räddningsverkets utbildningschef 

Stefan Lundqvist, 

som i veckan personligen fick 

meddela SMO-eleverna i Skövde 

att de måste slutföra sina studier 

någon annanstans. 

Räddningsverket har fått i 

uppdrag av MSB-kommittén att 

se till att de elever som påbörjat 

en SMO-utbildning på skolorna 

i Skövde och Rosersberg 

kan slutföra sin utbildning på 

annat sätt. 

Det handlar totalt om 130 elever 

som inte kommer att kunna gå 

färdigt sin utbildning som de 

tänkt sig. Från och med nästa 

termin drivs inte deras skolor 

Utbildning i förändring. Möjligheten att låta privata aktörer ta över de avvecklingshotade skolorna 

Rosersberg och Skövde utreds. Foto: Johan Eklund 

– Den unika kompetensen och 

faciliteterna i form av övningsfält 

gör att det finns en potential. 

Dessutom finns en efterfrågan 

både nationellt och internationellt 

på svensk räddningsutbildning, 

säger han. 

När det gäller räddningsskolan 

i Rosersberg har dock ingen 

ny aktör hittills visat intresse för 

att vilja finansiera en fortsättning 

av skolan. 

– Marknaden finns men intresset 

för att ta över verksamheten i 

Rosersberg är svagt, konstaterar 

Lindgren. 

SMO-elever får slutföra 

på andra skolor 

i Skövde respektive Rosersberg 

längre i statlig regi. 

De ställs nu inför fyra olika 

alternativ: fortsätta med skolbundna 

studier i Revinge eller 

Sandö, eller övergå till distansstudier 

i Revinge eller Sandö. 

– Det finns inte möjlighet att 

ge samtliga elever plats på de 

skolbundna alternativen i Sandö 

och Revinge, men vi hoppas kunna 

tillgodose alla önskemål. 

Efter en snabb enkät har det 

visat sig att merparten av SMOeleverna 

i Rosersberg kan tänka 

sig slutföra på distans, medan 

eleverna i Skövde i högre grad 

önskar att studera på plats. 

– Ambitionen är att eleverna 

ska bli nöjda. MSB planerar att 

bidra ekonomiskt för att underlätta 

för eleverna att slutföra 

SMO-studierna, bekräftar Stefan 

Lundqvist. 

Det beräknas kosta MSB om- 

När det gäller Skövde har flera 

intressenter från näringslivet visat 

intresse för att driva skolan 

vidare på ett affärsmässigt sätt. 

Det som troligen sker efter 

årsskiftet är att Räddningsverkets 

tillgångar i Skövde kommer 

packeteras och bjudas ut till försäljning. 

– Vem som helst kan då konkurrera 

om det. 

Något som försvårar ett övertagande 

av skolan i Skövde är 

beskedet från MSB-kommittén 

att andelen utlagd utbildning 

under 2009 blir mindre än vad 

kring två miljoner kronor att 

subventionera resor och boende 

för att eleverna ska kunna slutföra 

studierna antingen i Revinge 

eller i Sandö, enligt Lundqvist. 

De kvarvarande skolorna inom 

MSB kommer inte att kunna klara 

att genomföra all utbildning 

själv. Tidigare har förutsättningarna 

varit att 70 procent av utbildningen 

ska ligga inom MSB 

och 30 procent utanför. 

– Det är det långsiktiga målet. 

Under nästa år hamnar vi på 

16 procent som ska läggas ut 

på andra aktörer, säger Stefan 

Lundqvist. 

I pengar blir det omkring 20- 

25 miljoner kronor. 

– Vi får inte glömma att vi tidigare 

haft en överkapacitet och 

att vi kan fylla ut verksamheten 

på ett effektivare sätt. 

De utbildningar som ska 

som tidigare signalerats. 

– Troligen kommer det inte finnas 

någon avtalad utbildningsverksamhet 

alls upphandlad i 

början av året. Att då ta över är 

naturligtvis förknippat med ett 

risktagande. Men om regelverket 

öppnas upp och den nya myndigheten 

har den goda viljan, 

kan det bli en positiv lösning, 

tror Sven Lindgren. 

Den 1 oktober ska utredaren 

presentera sina resultat för regeringen. 

KATARINA SELLIUS 

upphandlas under nästa år är 

Räddningsinsats för deltidsbrandmän. 

– Den är bäst lämpad för att 

lägga ut i andra regioner för 

att få en bättre tillgänglighet 

för de kommunala räddningstjänsterna. 

Räddningsverket har fått i 

uppdrag att ta fram en ny modell 

för genomförande av utbildning, 

ett beställnings- och upphandlingsförfarande. 

Modellen 

ska presenteras i november och 

ska vara klar att tas i bruk från 

årsskiftet. 

– Själva upphandlingen av utbildning 

beräknas ta ett halvår, 

säger Lundqvist. 

Utbildning i Räddningsinsats 

inför hösten 2009 kommer vara 

det första som ska upphandlas 

enligt modellen. 


Skövdechefen: 

3 

– Vi får en 

längre 

startsträcka 

– Staten slår undan benen på 

oss. 

Det säger en besviken 

Mona-Lena Beckman, skolchef 

i Skövde, som länge siktat på 

att driva skolan vidare och 

vara startklar i januari 2009. 

Mona-Lena 

Beckman 

hade hoppats 

att eleverna 

på SMO-utbildningen 

i 

Skövde kunde 

fortsätta på 

skolan också 

efter årsskiftet. 

Men så blir 

det inte. 

Mona-Lena 

Beckman 

De drygt 60 SMO-eleverna på 

skolan får slutföra sin utbildning 

på distans eller på skolorna 

i Sandö och Revinge. 

Tillsammans med beskedet att 

MSB troligen inte kommer lägga 

ut någon utbildning alls i början 

av året, blev det ett hårt slag för 

Skövdeskolan. 

– Den oberoende beställarfunktion 

som enligt regeringens 

proposition ska införas i nya 

myndigheten, trodde jag skulle 

vara i full gång redan vid årsskiftet. 

Nu ser det inte ut att bli 

någon beställning av utbildning 

av andra aktörer förrän hösten 

2009, befarar Mona-Lena Beckman. 

– Vi har efterfrågan, kompetens 

och finansiär. Men nu har 

vi hamnat i en situation med 

ett annat utgångsläge. För oss 

är personalen och dess kompetens 

den stora tillgången. Det 

blir naturligtvis svårare att behålla 

den om vi inte har ekonomiska 

förutsättningar det första 

halvåret. 

Mona-Lena Beckman tror dock 

fortfarande på en framtid för 

Skövde. Tillsammans med företaget 

Autokaross i Floby har 

hon lämnat in en intresseanmälan 

till den särskilde utredaren 

Sven Lindgren. 

– Tanken lever fortfarande, vi 

har ett kanonkoncept. Men det 

kommer att bli svårare nu om 

vi inte har något statligt ben att 

stå på alls. Vi får en längre startsträcka 

helt enkelt.

4 nyheter 


Upptäcktes efter dödsbrand 

Dåligt brandskydd på 

Brister i brandskyddet. 

Brister i räddningstjänstens 

tillsyner. 

Faktum som blev bekanta 

först efter en dödsbrand. 

I våras omkom en person i en 

brand på Röstånga Gästgivaregård 

i Svalövs kommun. 

Under renovering av hotellet 

stängdes brandlarmet av. Samtidigt 

tilläts en äldre man hyra 

in sig. Han omkom i en brand 

på sitt rum. Ett sånt förfarande 

kan ingen kontrollverksamhet 

gardera sig mot. 

Men efteråt gjordes både 

brandutredning och händelseutredning 

som lyfter fram andra 

problem. 

Sedan 1 januari 2004, då lagen 

om skydd mot olyckor trädde i 

kraft, ställs mycket större krav på 

den enskilde. Räddningstjänsten 

har tillsynsansvar. 

Röstånga-fallet visar uppenbara 

brister i att följa lagens 

intentioner och frågan är hur 

vanligt det är. 

Ägarna skickade 2005


hotell – igen 

Stora brister i brandskyddet har åter upptäckts på hotell. En skriftlig redogörelse visade att allt var 

i sin ordning, räddningstjänstens tillsyn visade något annat. Nu vill branschen själva certifiera brandsäkra 

hotell för att höja säkerheten. Foto:Malcolm Hanes /Scanpix 

Hotell ska certifieras 

Svenska hotell ska certifieras som 

brandsäkra. Bland annat kommer dygnet 

runt-bemanning att krävas 

Det är branschens eget grepp för att 

höja säkerheten. 

Sveriges hotell- och restaurangföretagares 

(SHR:s) mål är att certifieringen ”Brandsäkert 

hotell” etableras som ett självklart 

krav hos kunderna. 

– Vi hoppas att exempelvis resebyråer 

vid rumsbokning kräver att hotell är certifierade. 

Når vi dit blir det lätt att ställa 

krav på hotellen att de ska uppfylla nivån 

för certifiering, säger Clemens Wantschura, 

utvecklingschef på SHR. 

SHR, som har cirka 80 procent av landets 

hotell anslutna, ska med hjälp av 

Brandskyddsföreningen besiktiga ho- 

tellen. Arbetet börjar nästa år 

– Det blir som en tillsyn. Brandskyddsföreningens 

konsulter utför den åt oss. 

SHR vill uppnå högre säkerhet, och att 

hotellen blir bra på att kontrollera sig 

själva. 

– Verktyget finns och vi har ett styrelsebeslut 

på att certifieringen ska genomföras. 

I samband med besiktningen finns 63 

kontrollpunkter som ska bockas av för 

att ett hotell ska bli certifierat. 

– Bevakning dygnet runt, två utrymningsvägar 

och dörrstängare är de punkter 

som är ekonomiskt mest krävande för 

hotellen, säger Jens Hjort på Brandskyddsföreningen. 

De krav som SHR kommer att ställa för 

Brister påpekades redan 2001 

Januari 2001 

Brandsyn enligt dåvarande 

räddningstjänstlagen genomfördes 

på gästgivaregården. Åtta 

brister påpekades, varav flertalet 

skulle åtgärdas före 1 maj. 

Krav på automatiskt brandlarm 

för rum på andra våningen. 

Uppmärksammades att 

brandlarmscentralen inte blivit 

revisionsbesiktigad, Rutiner för 

uppföljning av brister och larm 

fanns inte i organisationen. 

Inget datum för efterbesiktning 

bokades in av räddningstjänsten. 

Oktober 2004 

Information om lagen om 

skydd mot olyckor, som trädde 

i kraft 1 januari 2004, samt tanken 

med systematiskt brandskyddsarbete 

(SBA) skickades 

till bland annat Röstånga gästgivaregård. 

November 2004 

Representanter för gästgivaregården 

fick endagsutbildning 

i SBA. 

Januari 2005 

Skriftlig redogörelse lämnades 

in till räddningstjänsten. Enligt 

redogörelsen var brandskyddet 

helt i sin ordning. 

Räddningstjänsten valde 

därför att vänta med tillsyn till 

dess att Räddningsverket gett ut 

allmänna råd för säkrare hotell, 

vilket förväntades ske i februari 

2008. 

att hotell ska certifieras går lite längre än 

både lagen och allmänna rådet. Exempelvis 

säger man att utbildning och utrymningsövning 

ska ske årligen, allmänna 

rådet säger regelbundet. 

Kan SHR sätta press på hotell som missköter 

sig? 

– Vi har inga sanktionsmöjligheter så 

länge man följer lagen och inte bryter 

etiska program. Och vi är ju i huvudsak 

till för att stötta våra medlemmar, säger 

Clemens Wantschura. 

Han anser att lagen om skydd mot olyckor 

är svårtolkad, men att de allmänna råd 

som Räddningsverket gett ut är ett steg 

i rätt riktning. 

– Många i branschen har upplevt att de 

inte fått hjälp och stöd i sin tillsyn och är 

5 

Strax innan branden hittades många brister i brandskyddet på 

Röstånga gästgiveri. Foto: Gert Andersson 

Februari 2008 

Vid tillsyn 25 februari upptäcktes 

en rad brister, exempelvis 

saknades utbildningsplan, 

plan för drift- och underhåll, 

kontrollsystem och checklistor, 

samt instruktioner och rutiner 

för hur receptionist skulle agera 

vid brandlarm. Dokumentation 

av brandskydd och brandrisker 

var bristfällig, likaså dokumentation 

av brandskyddsorganisation. 

Det framkom också att tidigare 

inlämnade skriftliga redogörelse 

inte var uppdaterad, bland 

annat saknades receptionist 

nattetid. 

Tillsyneförrättaren ställde 

krav på att brandlarmet skulle 

vidarekopplas till SOS, samt att 

värmedetektorer skulle bytas 

ut mot rökdetektorer. Bristerna 

skulle vara åtgärdade senast 20 

mars 2008. 

3 mars 2008 

Brand på gästgivaregården. 

Renovering pågick och brandlarmet 

var avstängt. Trots det 

bodde en person på hotellet. 

Personalen upptäckte rökutveckling 

men ringde inte SOS 

omgående. Larmet uppskattas 

ha fördröjts med cirka elva minuter. 

En person dog. 

Källa: Räddningstjänstens 

händelseutredning. 

Branschen ökar säkerhetskraven 

kanske rädda att föra en dialog med räddningstjänsten 

som i sin tur är rädd att ge 

definitiva besked eftersom det kan bli fel. 

Det allmänna rådet underlättar arbetet 

ganska radikalt. 

Även om säkerhetsarbetet släpar på sina 

håll anser Wantschura att det tagit fart de 

senaste åren. 

– Allt säkerhetsarbete har sitt ursprung 

i två händelser: Göteborgsbranden och 

Borgholmsbranden. Det har taggat upp 

arbetet, inte bara hos oss utan även hos 

Räddningsverket. 

PER LARSSON

6 Brandskydd 2008 


Marcus Glenting och Anders Bergqvist, båda från räddningstjänsten i Stockholm, levererade några beska droppar till landets brandskyddskonsulter under Brandskydd 2008. 

Förväntningarna på räddningstjänsten är för höga anser de. Analytisk dimensionering gör att brandskyddet ser olika ut överallt. 

– Byggnadstekniska lösningar har en enorm inverkan på vår förmåga att göra en hyfsad insats. Vi måste få en standardisering så att det blir idémässigt lika annars kan vi inte 

hantera alla komplexa byggnader. 

– Ge oss rimlig chans 

att släcka bränderna 

STockHoLm.

Sirenen Nr 6 • September 2008 Brandskydd 2008 

Snabb utrymning från 

nya nationalarenan 

STockHoLm.

8 nya myndigheten 


Generaldirektör 

Helena Lindberg 

? 

Överdirektör 

Placering: Stockholm 

(Inte utsedd av regeringen 

vid Sirenens pressläggning) 

Utvärdering och lärande 

Chef: Pertti Nordman 


Bor: Sigtuna 

Ålder: 51 

Bakgrund: Statsvetare med 

förflutet från Riksrevisionsverket, 

bland annat som 

stabschef, och därefter chef 

för en av effektivitetsavdelningarna. 

I dag departementsråd 

och enhetschef på 

finansdepartementet. 

 

MSBs organisation 

chefsjurist 

Namn: Key Hedström 

Placering: Karlstad 

Bor: Karlstad 

Ålder: 57 

Bakgrund: Har studerat i 

Stockholm och Lund och 

tjänstgjort bland annat vid 

Stockholms tingsrätt och 

Stockholms stadskanslis 

juridiska avdelning. Kom till 

Räddningsverket 1986, där 

han varit chefsjurist. Blir även 

chef för den juridiska enheten 

i MSB. 

Insats och samordning 

Chef: Anneli Bergholm Söder 


Bor: Stockholm 

Ålder: 49 

Bakgrund: 20 år som chef på 

olika nivåer inom polisväsendet. 

Sedan 2007 chef på 

Krisberedskapsmyndigheten, 

först för krishanteringsenheten, 

sedan ett halvår chef för 

samordningsenheten. 

Strategisk ledningsfunktion 

MSB ska 

vara en öppen, 

kompetent och 

drivande myndighet 

med fokus 

på individen 

och samhället 

kommunikationsdirektör 

Namn: Svante Werger 


Bor: Stockholm 

Ålder: 40 

Bakgrund: Har förflutet som 

journalist. Har senaste tolv 

åren arbetat med information, 

först i Överstyrelsen för 

civil beredskap och därefter 

som informationschef och 

chef för krishanteringsenheten 

på Krisberedskapsmyndigheten. 

Avdelningar 

Risk- och sårbarhetsreducerande 

arbete 

Fotnot: Namnen på avdelningarna 

är fortfarande arbetsnamn. För 

samtliga högre chefer gäller förordnanden 

på fyra år. 

Rekrytering av enhetschefer pågår 

(totalt 41 enheter). 

Chef: Elisabeth Söderberg 

Placering: Karlstad 

Bor: Hammarö 

Ålder: 40 

Bakgrund: Brandingenjör 

1993. Kom till Räddningsverket 

1994, sedan 2004 chef 

för Räddningsverkets avdelning 

för olycksförebyggande 

verksamhet. 

HR-direktör 

Verksamhetschef,

Sirenen Nr 6 • September 2008 nya myndigheten 

300-400 färre anställda 

”Vi får se till att jobba 

snabbare och smartare” 

Bygget av Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap 

(MSB) går in i slutfasen. 

Frånsett överdirektör är alla 

högre chefer rekryterade. 

– De är alla samarbetsinriktade 

personer med hög 

strategisk förmåga. Dessa 

egenskaper har varit viktigast, 

säger blivande MSB-chefen 

Helena Lindberg. 

Som ordförande i MSB-kommittén 

ser hon till att arbetet bedrivs 

i hög fart. Det är många pusselbitar 

som ska på plats innan MSB 

inrättas 1 januari och tre myndigheter 

samtidigt läggs ner, 

däribland Räddningsverket. 

Organisationen med ledningsfunktion 

och avdelningar med 

rekryterade chefer framgår av 

skissen på sidan till vänster. 

– Jag har eftersträvat en blandning 

av ålder, kön, bakgrund och 

chefserfarenheter. De rekryterade 

är mellan 35 och 61 år, säger 


Samarbetsförmåga och strategisk 

blick är egenskaper som 

bedömts som särskilt viktiga i 

rekryteringen. 

– Det handlar om stora avdelningar 

och då krävs hög förmåga 

till strategiskt tänkande. En bred 

kännedom om samhället och förståelse 

för förvaltningsmodellen 

är också oeftergivliga krav eftersom 

hela verksamheten bygger 

på att vi jobbar över gränser, 

både inom och utanför MSB. 

Det har knorrats på en del håll 

över att ingen ledande chef har 

bred bakgrund i kommunerna 

eller dess räddningstjänster. 

Är det ett medvetet val? 

– Jag har medvetet valt att 

omge mig med chefer som har 

funnits på och behärskar den 

strategiska nivån. Det avgörande 

för mig har varit att sätta ihop ett 

lag som kan se till helheten. 

– Det blir viktigare att ha personer 

med kommunal bakgrund, 

exempelvis räddningstjänstexpertis, 

på enhetschefsnivån. Till 

saken hör också att det inte var 

särskilt många sökande med 

kommunal bakgrund till tjänsterna 

som avdelningschefer, svarar 


Nästa steg i bemanningen av 

MSB blir att rekrytera enhetschefer, 

inte mindre än 41 stycken. 

Frågan om nyckelposten överdirektör 

var fortfarande olöst 

vid tryckningen av detta nummer. 

Tjänsten utannonserades 

och det är regeringen som utser 

MSB:s näst högste chef. 

Ett 30-tal sökte, sex kallades till 

intervju. Helena Lindberg har till 

regeringen lämnat förslag på tre 

av sex intervjuade kandidater. 

– Jag hoppas utnämningen 

sker snabbt, det är viktigt 

för den fortsatta 

processen. 

Tidigt trodde många 

att MSB-kommitténs 

huvudsekreterare 

Thord Eriksson skulle 

bli överdirektör, en 

person med gedigen 

bakgrund i räddningstjänsten, 

från 

Kommunförbundet och Försvarsdepartementet. 

Men han 

är inte längre aktuell, han sökte 

nämligen aldrig tjänsten. 

Namnet som det nu snackas 

mest om är i stället Nils Svartz, 

Krisberedskapsmyndighetens 

nuvarande överdirektör. 

Svartz motsvarighet på Räddningsverket, 

Ivar Rönnbäck, sökte 

heller inte den utannonserade 

tjänsten. Men Rönnbäck får ändå 

en viktig roll i MSB, han knyts till 

myndighetens strategiskaledningsfunktion. 

– Jag vill förstärka 

ledningsfunktionens 

kompetens inom 

Räddningsverkets sakområden 

och är därför 

angelägen om att 

ta vara på Ivar Rönnbäcks 

djupa kunskaper 

och erfarenheter. Han kommer 

närmast att ha uppgifter 

kopplade till nästa års arbete 

med att förbereda och genomföra 

EU-ordförandeskapet, säger 


Parallellt med MSB-kommittén 

arbetar en av regeringen utsedd 

förhandlingsperson för att se 

över om verksamheten på Räddningsverkets 

skolor i Rosersberg 

och Skövde kan bedrivas i icke 

Sotningsutbildningen blir kvar i Rosersberg 

Räddningsskolan i Rosersberg 

finns inte kvar i statlig regi 

efter årsskiftet, men utbildningen 

av skorstensfejare 

fortsätter där. 

Ansvaret för verksamheten 

förs över till skolan i Sandö. 

Sotning 

Det har varit flera turer kring 

sotningsutbildningen. Mats Sjöstrand 

föreslog i sin utredning av 

ny myndighet att utbildningen 

skulle flyttas från Rosersberg till 

Revinge. Det har även förekommit 

diskussioner om att annan 

aktör skulle ta över, bland annat 

Många bollar att hålla reda på. Så har det varit länge för MSB-kommittén och fortfarande återstår 

mycket innan den nya myndigheten inrättas 1 januari. Från vänster: Eva Rundkvist, Björn Myrberg, 

Helena Lindberg (kommitténs ordförande), Susanne Adolphi och Thord Eriksson (huvudsekreterare). 

Sveriges Skorstensfejaremästares 

Riksförbund (SSR). 

– Det väsentliga för oss och det 

vi fokuserade på i vårt remissvar 

var att sotningsutbildningen ska 

ligga kvar i Rosersberg. Så blir 

det och det tycker vi är bra. Det 

är också okey för oss att MSB tar 

över utbildningen från Räddningsverket, 

att ansvaret för 

verksamheten förs över till skolan 

i Sandö har mindre betydelse, 

säger Ulf Lindén, vd i SSR. 

– En flytt från Rosersberg hade 

varit en mycket olycklig lösning. 

Förutom att Rosersberg ligger 

geografiskt bra till och har moderna 

lokaler så hade en flytt 

Sotningsutbildningen blir kvar 

i Rosersberg och därmed räddas 

även vårterminen 2009. 

Ivar Rönnbäck 

inneburit ett uppbyggnadsarbete 

på annan ort med stora 

kvalitetstapp under flera år. Vi 

hade fått ställa in utbildningen 

våren 2009, kanske också nästa 

höst. 

SSR är inte främmande för att 

på sikt själv ta över sotningsutbildningen, 

alternativt låta någon 

annan aktör göra det. 

– Hittar vi en bra lösning efter 

2009 är det fullt möjligt, men det 

får vi se då. Utbildningen omges 

av en hel del regelverk som måste 

klaras ut innan någon annan 

eventuellt tar över. Tills vidare är 

vi nöjda med den lösning som 

MSB medverkat till för 2009. 

MSB:s initiativ att göra skolan i 

9 

statlig regi efter årsskiftet. 

I Skövde har man hoppats att 

MSB efter årsskiftet ska lägga 

ut delar av sin utbildning för 

räddningstjänstens personal 

på annan aktör, underförstått 

Skövde. 

Helena Lindberg har gett följande 

besked till Skövde: 

– Uppdraget till MSB är att driva 

verksamhet i Revinge respektive 

Sandö. Min uppgift är att se 

till att MSB bedriver verksamheten 

så effektivt som möjligt. 

– Sedan, när MSB har bildats, 

kan det bli aktuellt att upphandla 

utbildning av de aktörer som 

finns på marknaden. 

Elever som går utbildningen 

Skydd mot olyckor (SMO) på de 

skolor som avvecklas har senaste 

tiden uttryckt oro för hur de kan 

slutföra sin utbildning. Helena 

Lindbergs besked till SMO-eleverna 

är: 

– MSB garanterar att samtliga 

elever kan slutföra sin utbildning. 

Hur många tjänster som kommer 

att finnas i MSB är i nuläget 

inte mer preciserat än i somras, 

mellan 700 och 800. Frågan om 

dimensionering i detalj har just 

påbörjats. 

Helt klart är att färre männi- 

skor ska utföra lika mycket som 

1100 personer tillsammans gjorde 

i de tre myndigheter som försvinner. 

– Regeringen har sagt att alla 

verksamheter som de tre myndigheterna 

bedriver i dag, de ska 

också MSB bedriva – men med 

mindre budget och färre anställda. 

Ska den ekvationen gå ihop 

får vi helt enkelt se till att jobba 

både snabbare och smartare, säger 


STIG DAHLÉN 

Sandö till ansvarig utbildningsanordnare 

gör det möjligt att ta 

in elever redan till vårterminen. 

Detta var också ett av skälen till 

att MSB valde att låta sotningsutbildningen 

bli kvar i Rosersberg 

och i myndighetens regi. 

– Det finns ett behov av mer 

brandskyddskontroll ute i kommunerna, 

vilket kräver tillgång 

på utbildad personal. Utbildningsverksamheten 

tål inget 

avbrott. Därför kommer sotarutbildningen 

att drivas på Rosersberg 

med befintliga lärare, 

säger MSB-kommitténs ordförande 

Helena Lindberg.

10 nyheter 


Det dröjde inte länge förrän bussen som antänts i fullskaleförsöket på SP i Borås var utbränd. Så här såg det ut efter nio minuter. Utrymningsvägarna är begränsade och skulle 

aldrig accepteras i en byggnad. Dessutom är inredningen betydligt mer eldfängd än i exempelvis tåg. Det bidrar till att brandförloppet kan bli mycket snabbt. Foto: SP, Borås 

Blockerade dörrar kan 

göra bussen till dödsfälla 

BoRåS.


Potatiskgelens egenskaper demonstrerades för representanter för Räddningsverket i somras. Vidhäftningsförmågan är god liksom förmågan att skydda mot brand. Grundligare 

test ska nu göras i Sverige. 

Räddningsverket testar fransk uppfinning 

Släckgel gjord på potatis 

Får det vara en grillad special 

med släckgel? 

Ett franskt företag har 

utvecklat en släckgel baserad 

på potatis som inte bara är 

miljövänlig – den är ätbar. 

När en fabrik för tillverkning 

av potatismjöl i franska Haussimont 

lades ner ställde staten upp 

med omställningsbidrag för att 

hitta nya användningsområden 

för potatismjöl. Bland annat anställdes 

forskare som upptäckte 

potatismjölets flamskyddande 

egenskaper. 

Produkten som utvecklats är 

ett vitt pulver – som potatismjöl 

– och gjord på en särskilt stärkelserik 

potatissort. Genom att 

blanda vatten med 4-5 procent 

”potatismjöl” får man en släckgel 

med goda släckegenskaper 

och vidhäftningsförmåga. 

medlet är testat och godkänt 

som släckmedel i Frankrike 

men ännu inte ute på marknaden. 

I somras provades medlet av 

Räddningsverket med en skärsläckarutrustning. 

– Det är jätteintressant om 

man kan få samma släckeffekt 

som med vanligt skum, då är en 

naturlig produkt att föredra, säger 

Bo Andersson, Räddningsverket. 

Släckmedlet är fullt biologiskt 

nedbrytningsbart och är skonsamt 

mot utrustningen eftersom 

Bo Andersson, Räddningsverket, 

tar sig ett smakprov från 

släckgelen. 

det inte är korrosivt. 

Tack vare vidhäftningsförmågan 

och de flamskyddande egenskaperna 

var det tänkta användningsområdet 

inledningsvis att 

skydda byggnader och skapa 

brandgator vid skogsbränder. 

– Det är ett jätteproblem på 

kontinenten där det går oerhört 

fort vid skogsbränderna. 

Men medlet har också visat sig 

ha goda släckegenskaper och 

förhindrar återantändning. 

– Men det behövs göras fler 

tester på vanliga brandscenarier 

vilket vi ska göra under hösten, 

säger Bo Andersson. 

GUNNO IvANSSON 

11 

Potatisgelen, som är gjort på 

en särskilt stärkelserik potatissort, 

står emot medan den 

oskyddade konstruktionenantänds 

av branden. 

Den ”gröna” gelen testades 

även med en skärsläckarutrustning. 

Den är ”snäll” både mot 

naturen och utrustning. 

Foto: Bo Nystrand

12 nyheter 


Tryckluftsskummet är på väg tillbaka inom svensk räddningstjänst. I den moderna tappningen heter det Cafs, Compressed Air Foam Systems, 

och har imponerat stort på de som testat systemet. – Man tänker att det är för bra för att vara sant, det måste finnas en hake, säger Anders Strömberg, 

på räddningstjänsten i Norrtälje. 

”Gammalt” skum 

med ny släckförmåga 

Tryckluftsskummet uppfanns 

redan på 1930-talet. Nu gör 

den gamla släckmetoden comeback 

under namnet Cafs. 

De som testat tekniken är 

lyriska över släckförmågan. 

– Man tänker att det är för bra 

för att vara sant, det måste finnas 

en hake. Men efter ett halvår har 

vi fortfarande inte hittat haken, 

säger Anders Strömberg, versamhetsansvarig 

för driften på 

räddningstjänsten i Norrtälje. 

Cafs, Compressed Air Foam 

Systems, på svenska tryckluftsskum, 

är vanligt i USA och Europa. 

För några år sedan började 

metoden användas i Norge och 

det är därifrån den kommit till 

Sverige. 

Skummet genereras med hjälp 

av tryckluft och är mycket stabilt. 

– Det ser ut som raklödder 

och släckeffekten är fruktansvärt 

bra. Allt skum förbrukas vid 

släckningen, det blir inget kvar 

på golvet. Det blir heller ingen 

ångexpansion, vilket är ett stort 

problem till exempel vid källarbränder. 

Brandmännen kommer 

ut torra efter släckningen, säger 

Anders Strömberg. 

Tryckluftsskummet har också 

en förmåga att ”klibba” fast. 

– Kastlängden är nästan 25 

meter och vidhäftningsförmåga 

gör att man kan lägga skumsegel 

på en byggnad. Är temperaturen 

under 100 grader försvinner 

löddret, man behöver inte som 

förut gå och skvätta vatten hela 

tiden av rädsla för återantändning. 

Det syns på löddret. 

Norrtälje har testat systemet 

på alla tänkliga brandtyper och 

funnit att det fungerar lika bra 

överallt. Det testades till och med 

på en svårsläckt soptippsbrand 

söder om Stockholm i somras. 

Södertörn hade försökt med 

allt, från traditionellt skum till 

att släcka med hjälp av helikopter 

men misslyckats. Enda 

sättet var att lyfta undan massorna 

med hjälp av en lastmaskin 

men röken gjorde även det 

omöjligt. 

– Vi har ett samarbete med 

Södertörn och när vi hade Cafssystemet 

för test föreslog vår 

räddningschef att vi skulle pröva 

det på soptippen. När vi lade ut 

tryckluftsskummet dämpades 

röken direkt och lastmaskinen 

kunde köra fram. 

Efter att ha testat Cafs är räddningstjänsten 

i Norrtälje övertygad 

om systemets kapacitet. 

– Det är det största som hänt 

inom släckteknik på länge, vi är 

”sålda” och har beslutat satsa på 

Cafs på alla stationer. 

Utöver släckförmågan är 

den stora fördelen att systemet 

mångfaldigar släckmedelsmängden. 

Det var huvudskälet till att 

räddningstjänsten i Strömstad 

beslöt satsa på ett Cafs-system åt 

brandvärnet på Sydkoster. 

– Vi ville ha ett anständigt släcksystem 

för ett fordon under 3,5 

ton som kan köras med B-körkort. 

Cafs sjufaldigar släckmedlet, 

har du 500 liter vatten får du 

ut 3 500 liter släckmedel. Det är 

allround och man behöver aldrig 

fundera på om det är lämpligt 

för den och den branden, säger 

Bernt Eriksson, räddningschef i 

Strömstad. 

Andra fördelar är att skummet 

kommer färdigt redan i slangen 

vilket gör den lätthanterlig. Men 

i slutändan är det släckeffekten 

som imponerat mest under de 

visningar som skett. 

– Har man sett den förbluffande 

släckeffekten går det inte att 

blunda och inte pröva. Jag har 

sett systemet slå ut hela övertändningen 

i en 1,5-plans villa 

bara genom att spruta in skum 

utifrån genom ett fönster. Det 

innebär att vi inte lika ofta behöver 

gå in och rökdyka utan 

kan släcka utifrån. Det minimerar 

också vattenskadorna, säger 

Bernt Eriksson, som även begärt 

pengar för att utrusta förstabilen 

i Strömstad med ett Cafsaggregat. 

GUNNO IvANSSON



– Fantastiskt för 

rätt typ av brand 

– På rätt typ av brand är 

släckeffekten med tryckluftsskum 

fantastisk, säger Stefan 

Särdqvist, Räddningsverket 

och expert på släckmedel. 

Det finns i princip två sätt att 

släcka en brand: kyla brandgaserna 

och sedan angripa brandytorna 

eller också gå direkt på 

brandytorna. 

– De senaste 20 åren har brandsläckning 

i Sverige handlat om 

att kyla brandgaserna för att 

häva övertändningen och sedan 

gå på de brinnande ytorna. 

Tryckluftsskum däremot arbetar 

direkt mot brandytorna och är 

mindre bra på att kyla brandgaser. 

Tekniken är effektivast för 

utomhusbränder som övertända 

byggnader eller bilbränder där 

det är ointessant att kyla brandgaser. 

Inomhus kräver tekniken 

ett annat handhavande. 

Tack vare den stabila skumkvalitén 

är metoden effektiv när en 

brand riskerar sprida sig. 

– Om man täcker fasaden på 

huset intill med skum vet man 

att där kan det inte brinna. Inte 

ens vattenkanoner räcker till för 

det och de drar stora resurser. 

Ett intressant alternativ med 

klara fördelar, men inget 

undermedel som ersätter 

dagens utrustning och taktik i 

alla lägen. 

Det kom SP, Sveriges provnings- 

och forskningsinstitut, 

fram till i en rapport om Cafs 

för tre år sedan. 

Rapporten är en sammanställning 

av erfarenheter av Cafs från 

USA, England och Tyskland där 

tekniken är uppskattad och har 

använts i flera år. Enligt Henry 

Persson på SP måste erfarenheterna 

sättas in i ett sammanhang. 

– När jag läser de amerikanska 

rapporterna får jag uppfattningen 

att vi inte utgår från samma 

jämförelsegrund. I USA tycks 

man använda en annan släcktaktik 

än i Sverige med betydligt 

högre flöden och mer slutna 

strålar medan vi här har kommit 

mycket längre i utvecklingen av 

en effektiv metodik. Vi använder 

dimstrålrör och ”pulsationsteknik”, 

skärsläckaren ihop med 

PPV-fläktar, etc. vilket fungerar 

oerhört bra. 

Stefan 

Särdqvist 

Jämfört med 

traditionellt 

skum, som har 

en skumvätskeinblandning 

på 3-6 

procent, krävertryckluftsskum 

bara 

0,1 procents 

inblandning. 

Skumvätskan består av biologiskt 

nedbrytbara tensider vilket 

gör tekniken mindre miljöbelastande 

än traditionella skum. 

– om man släcker snabbt med 

ett skum ska det jämföras med 

miljöeffekten av den fortsatta 

branden om man använder 

vatten. 

Även om Stefan Särdqvist ser 

förtjänsterna med tekniken löser 

den inte alla problem. 

– Jag blir av naturen skeptisk 

när en teknik påstås klara alla 

typer av bränder. Det har vi inte 

i dag och det kommer vi inte att 

få i framtiden. Däremot tror jag 

att det blir ett nyttigt verktyg i 

verktygslådan. Särskilt i samband 

med utvecklingen mot 

mindre utryckningsstyrkor. 

SP 

– Intressant – men 

inget undermedel 

Även om den skumtyp som 

används med Cafs är mindre 

miljöfarlig innebär det en miljöbelastning 

och enligt Henry 

Persson är det viktigt att göra 

en kostnad/nytta-analys innan 

tekniken införs i stor skala. Det 

är lätt att hamna i händerna på 

försäljare som med väl valda 

situationer genomför imponerande 

visningar. 

– Det skulle vara intressant att 

utvärdera systemet lite mer systematiskt 

än vad räddningstjänsten 

har möjlighet till. Cafs har 

en stor potential och jag skulle 

vilja jobba ihop med räddningstjänsten 

i ett tidigt skede för att 

se vilka brandscenarier som Cafs 

har störst fördelar och hur man 

i dessa fall bäst utnyttjar utrustningen 

så att inte alla behöver 

göra om samma misstag. 

I väntan på att en sådan utvärdering 

ska komma till stånd 

kan rapporten ”En sammanställning 

av kunskaper och erfarenheter 

kring Klass A-skum 

och Cafs”, SP Rapport 2005:46, 

laddas hem från SPs hemsida 

www.sp.se 

Krångligt ansluta 

till Rakel-systemet 

Rakel-systemet har det 

fortsatt trögt. Det beror inte 

enbart på höga kostnader, 

det är också omständligt och 

tidsödande att ansluta sig. 

I dag finns 1 400-1 500 abonnenter 

i Rakel-systemet, varav 

90-95 procent utgörs av polisen. 

Övriga är Kustbevakningen 

och Tullverket. Många landsting 

och kommuner är beredda att gå 

med och vill testa. 

– Men det är inte bara att köpa 

apparater. Det är en krånglig administration 

och apparaterna 

ska programmeras i Sollefteå 

vilket kan ta upp till ett halvår, 

säger Niklas Andrén, Räddningsverket. 

Det måste bli enklare att testa 

och ansluta sig anser Niklas 

Andrén som efterlyser mallar 

På Krisberedskapsmyndigheten 

är man medvetna om 

problemen med Rakel och 

arbetar på att förenkla anslutningen. 

Förhoppningen är att den 

nya prismodellen ska bli 

genombrottet för Rakel. 

Thomas Frang på Krisberedskapsmyndigheten, 

KBM, håller 

med om att det är en ganska 

svår process att ansluta sig till 

Rakel-systemet. Ett projekt har 

startats för att se över administrationen. 

– Vi jobbar med att underlätta 

för kunderna, att minska antalet 

blanketter och komma med 

riktlinjer för hur blanketterna 

ska fyllas i. 

Myndigheten är också medveten 

om den flaskhals som 

programmeringen i Sollefteå 

utgör. 

– Vi ska se över vilka kunder 

som kan få behörighet 

att göra programmeringarna 

själva. Vi måste bara 

se till att säkerheten inte 

skadas om kunder gör det 

själv. 

Positionering och säker 

IP-anslutning ska 

bli tillgängliga under 

hösten. Det i kombination 

med ett nytt 

avgiftssystem gör att 

Thomas Frang tror 

att islossningen kommer 

under hösten och 

våren. 

– Den stora bromsklossen 

är att många väntat på 

att få en bättre prismodell. 

Nu har vi det och hoppas 

att det ska underlätta för kom- 

för programmeringsunderlag 

och förenklad administration 

så man inte behöver fylla i svåra 

blanketter. 

– Mycket ska vara färdigt så 

att det är klappat klart att gå in. 

Nu får blivande användare lägga 

ner mycket kraft på saker som 

det finns varken kunskap eller 

intresse för. 

Dessutom ska Rakel upp till 

bevis. Räddningsverket har välbesökta 

demoanläggningar i 

Rosersberg och Revinge men i 

praktiken har Rakel misslyckats 

med att visa vad det kan. 

– De flesta tycker Rakel är bra, 

men många tycker nog att det 

inte är tillräckligt bra till kostnaden. 

Vissa utlovade tjänster 

som positionering och datatrafik 

fungerar inte än. När dessa ”bastjänster” 

blir validerade och kan 

13 

erbjudas kommer fler att ansluta 

sig till systemet. Positionering 

har räddningstjänsten redan och 

det släpper de inte. SOS Alarm 

vill ha in Rakel i sitt system men 

det blir inte klart förrän hösten 

2009. Det är också en viktig del, 

räddningstjänsten vill ha med 

SOS Alarm. 

kostnaden är fortfarande ett 

motstånd och Niklas Andrén välkomnar 

det nya avgiftssystemet 

som infördes i juni, men hade 

gärna sett att det gått längre. 

– Bjud på första året eller en reducerad 

avgift för att locka med 

fler användare. I dag är det ingen 

som riktigt vet hur systemet 

verkligen fungerar. Bara det väl 

kommer igång blir det ringar på 

vattnet. Rakel är ett bra system, 

säger Niklas Andrén. 


Avgiftstak ska bli lyftet 

munerna att bestämma sig. 

Det nya systemet innehåller ett 

avgiftstak. 

– Om vi tar Sjöfartsverket, som 

i en prognos uppskattat behovet 

till 81 apparater vilket motsvarar 

800 000 kronor. Om de sedan 

vill ha 120 enheter betalar fortfarande 

för 81. 

Rakel-nätet byggs ut i sju etapper. 

Tre etapper är klara och 

täcker samtliga kärnkraftslän, 

de tre storstadslänen, cirka 75 

procent av Sveriges befolkning. 

Etapp fyra blir klar tredje kvartalet 

nästa år och omfattar Jönköping, 

Västernorrland, Östergötland 

och Gotland. 

Nätets driftskostnader när det 

är fullt utbyggt är 600 miljoner 

per år. 

Etapp 7 

Norrbotten 

(kvartal 4, 2010) 

Utbyggnadstakt och täckning för Rakel-systemet. 


Etapp 6 

Jämtland, Västerbotten 

(kvartal 2, 2010) 

Etapp 5 

Dalarna, Värmland, Örebro 

(kvartal 4, 2009) 

Etapp 4 

Jönköping, Västernorrland, 

Östergötland, Gotland 

(kvartal 3, 2009) 

Etapp 3 

Halland, Västra Götaland 

(I drift) 

Etapp 2 

Gävleborg, Kronoberg, 

Stockholm, 

Södermanland, 

Uppsala, Västmanland 

(I drift) 

Etapp 1 

Skåne, Kalmar, 

Blekinge 

(I drift)

14 nyheter 


Lyckade försök med 

Bara ett fåtal stora räddningstjänster 

har i dag råd med 

räddningsdykning. En satsning 

på fridykare skulle kunna 

rädda liv. Räddningsverket 

har genomfört framgångsrika 

försök med fridykning ner till 

fem meters djup. 

Försöken, eller studien, sker i 

samarbete med Mittuniversitet. 

Den visar att fridykning kan vara 

ett alternativ för mindre kommuner 

och komplement för de 

som redan har räddningsdykare. 

– Vi tror att man kan ingripa 

snabbare med fridykning än 

dykning med tuber. Vid våra 

försök har vi sett att man med 

väldigt enkel utrustning kan 

göra en insats ner till fem meters 

djup. 

Det säger Erika Schagatay, omgivningsfysiolog 

och professor 

i zoofysiologi vid Mittuniversitetet 

som studerat dykfysiologi 

i 20 år. 

Dykning är en gammal tvistefråga 

inom räddningstjänsten. 

I dag har 18 räddningstjänster 

räddningsdykare, i huvudsak 

storstäderna och kuststäder. I 

samband med uppmärksammade 

drunkningsolyckor, höjs 

röster återkommande för att införa 

räddningsdykning på andra 

orter. Att det inte sker motiveras 

av att kostnaden är för hög i förhållande 

till möjligheterna att 

rädda liv. 

Försöken genomfördes vid 

Räddningsverket i Sandö. Bilar 

sänktes på fyra-fem meters djup. 

Det hela övervakades av dykare 

från Kustbevakningen i Härnösand. 

Fridykarna gavs förutsättningarna 

att det gått en bil över kajkanten 

med en person i. Bilen 

skulle först lokaliseras, märkas 

med boj och personen sedan 

hämtas upp. Försöksmodellen 

har utformats av Erika Schagatay 

och innebär att insatsen utförs 

av två fridykare som avlöser varandra 

i korta moment. 

– Det handlar om att göra korta 

dyk, inget på max. Det räcker 

med att man arbetar i cirka 30 

sekunder i taget. 

Försöket genomfördes tio 

gånger och snittiden på hela 

räddningsinsatsen var under 

fem minuter. Varje dykmoment 

pågick i 20-40 sekunder. Målet 

var att klara insatsen under tio 

minuter, den tid som man kan 

överleva om vattnet är kallt och 

Erika Schagatay är mycket nöjd 

med resultaten. 

– Det gick över förväntan 

och det ser mycket lovande ut. 

På begränsade djup finns helt 

klart möjligheter att rädda liv 

med metoden. 

Med rätt utbildning och ut- 

rustning ser 

hon inga risker 

med att 

räddningstjänstenfridyker.Fridykareanvänder 

våtdräkt 

med viktbälte 

samt särskilda 

cyklop och fenor. 

Syftet med 

viktbältet är 

att man ska ta 

sig ner utan 

ansträngning. 

Avvägningen 

görs i vattnet 

och det handlar 

om ett par 

kilon för att 

Erika 

Schagatay 

Pontus 

Albertsson 

fridykaren ska vara neutralt avvägd, 

”tyngdlös” i vattnet. 

– Det finns en myt om att man 

vid fridykning kan tuppa av utan 

förvarning, men det gäller bara 

om man hyperventilerat innan. 

I vanliga fall känner man när det 

är dags att gå upp. 

Fridykning med torrdräkt anser 

hon är direkt olämpligt. 

– Med torrdräkt får man ägna 

så mycket energi åt att ta sig ner 

att man inte har kraft kvar att uträtta 

något arbete. Torrdräkten 

är anpassad för dykning med 

lufttillförsel. 

Det finns individer som kan 

hålla andan i 7-10 minuter och 

en fridykare kan utan svårighet 

träna upp förmågan till två minuter. 

– Det räcker med att arbeta i 

30 sekunder, det kan alla lära sig 

och då är det inte farligt. Ingen 

behöver göra maxdyk. Att jobba 

parvis vid lina och säkra varandra 

är viktigt. Men det är inget 

man kan göra utan träning, säger 

Erika Schagatay. 

Inför projektet har projektledaren 

Pontus Albertsson, Räddningsverket, 

haft en dialog med 

Arbetsmiljöverket kring säkerheten. 

– Det finns en gammal föreställning 

om att fridykning 

inte skulle vara tillåtet men 

detta stämmer inte, säger Pontus 

Albertsson, som också han är 

mycket nöjd med försöken. 

– Framförallt gick det snabbare 

än jag trodde. Det är relativt 

erfarna fridykare men de har 

ingen vana av att krossa rutor, 

skära bälten och ta ur en docka. 

Om vi skulle sätta in brandmän 

som utbildas i fridykning kanske 

vi kan kapa tiderna. 

Syftet med försöken är att visa 

att det är möjligt att genomföra 

en livräddningsinsats med fridykning. 

Målet på sikt är att ta 

fram en utbildning i fridykning 

för räddningstjänsten. 

– Vi måste även börja fundera 

Fridykning. Räddningsverket i Sandö har tillsammans med Mittuniversitet genomfört lovande försök 

med fridykning ner till fyra-fem meters djup. Uppgiften var att lokalisera och hämta upp en docka ur 

den bil som sänkts i vattnet. Försöksmodellen gick ut på att fridykarna skulle dyka parvis och avlösa 

varandra med korta dyk på 20-40 sekunder. Snittiden låg på under fem minuter. 

på om och hur vi ska få in detta 

i grundutbildningarna, säger 

Pontus Albertsson. 

I början av oktober ska det genomföras 

en ny försöksomgång 

på lite djupare vatten, 8-10 meter. 


Fakta 

Drunkningar i bilar 

Åren 1992-2006 inträffade 83 fall av drunkningar i bilar. De allra 

flesta (93 procent) av de omkomna hade endast lindriga skador 

och skulle klarat sig om de inte drunknat. 

Majoriteten av olyckorna inträffade i vatten som låg i anslutning 

till vägen (36 procent) eller bron (34 procent). 

De flesta av fordonen (72 procent) hittades liggande upp-ochned 

och på grunt vatten (65 procent på djup under två meter). 

Cirka en tredjedel av de omkomna var alkoholpåverkade.


fridykning 

Ytbärgare fridyker 

En av de räddningstjänster 

som fridyker är Stockholm. 

Alla stationer har två ytlivräddare 

som gör insatser ner till 

fyra meters djup. 

Stockholm är en av de 18 räddningstjänster 

som har räddningsdykare. 

Dykarna är ett 

komplement till ytlivräddarna 

som finns på alla stationer. Vid 

misstänkt drunkning larmas 

närmsta ytlivräddar-enhet, två 

båtresurser samt räddningsdykarna 

på Kungsholmen. Ytlivräddarna 

är alltid två. 

– Sker olyckan i Stockholm förbereder 

vi för räddningsdykarna. 

Om det är en bil som kört ner i 

vattnet dyker vi ner och markerar 

platsen. Vi kanske också går 

ner och ser om det går att öppna 

dörren, men går inte in i bilen, 

säger Henrik Norberg, metodansvarig 

för vattenlivräddning. 

Att en ytlivräddare också ska 

kunna göra en insats under vattnet 

är märmast en självklarhet 

tycker Henrik Norberg. 

– Vi ska rädda liv och måste 

göra så gott vi kan, men min 

känsla är att i många kommuner 

finns ingen utbildning utan ytlivräddarna 

bara förväntas hoppa 

i och bada. Det finns ingen 

grundtanke. 

Stockholm har en egen utbildning 

för ytlivräddare och med 

minimikrav som måste uppfyllas 

Henrik 

Norberg 

15 

varje år. 

Ytlivräddarna 

i Stockholm 

använder 

torrdräkt men 

utan viktbälte 

som anses utgöra 

en risk. 

Dräkten måste 

tappas på luft 

i medan ytbär- 

garen befinner sig i vattnet vilket 

kräver träning. 

– När man simmar ut hjälper 

luften till men när man ska dyka 

måste dräkten tömmas ytterligare. 

Man måste få ner fenorna 

under ytan och misslyckas man 

med lufttömningen kommer 

man aldrig ner. 

Under sommarhalvåret används 

våtdräkter för att underlätta nerdyk. 

Utöver bristande utbildning 

är riskerna med fridykning hyperventilation, 

högt blodtryck 

som kan leda till syrebrist , att 

man fastnar under vattnet eller 

förlorar medvetandet. 

– Som jag ser det är det inte 

större risker med fridykning än 

med annat vi gör i räddningstjänsten. 

Om det står en bil på 

två meters djup kan jag inte se 

att vi inte skulle kunna gå ner, 

öppna dörren och ta ut en person. 

Men om vi går in i bilen tror 

jag vi är farligt ute. 


Arbetsmiljöverket: Inte 

förbjudet att fridyka 

På Arbetsmiljöverkat har man 

inget att invända mot fridykningsförsöken. 

– Rent formellt finns inget i våra 

föreskrifter idag som förbjuder 

fridykning. Det vi kräver är att 

man gör en riskbedömning, säger 

Janez Marinko, Arbetsmiljöverket. 

Enligt Janez Marinko finns det 

många olika åsikter om fridykning. 

Eftersom fridykning före- 

kommer inom flera räddningstjänster 

pågår en revidering av 

föreskrifterna till att eventuellt 

även omfatta fridykning. Janez 

Marinko välkomnar studien i 

Sandö. 

– Vissa säger att man kan fridyka 

ner till fyra meter, andra 

säger att det är en olämplig 

metod, och då är det utmärkt att 

Räddningsverket skaffar underlag. 

Om studien visar att det inte 

går då vet man det.

16 övning Triplex 


Ministern imponerad 

Guidning på danska. Lars Andersen från Beredskabsstyrelsen i Danmark guidade runt i baslägret, förlagt till Magnor travbana. Helena Lindberg, generaldirektör för blivande 

MSB, och försvarsminister Sten Tolgfors fick se ett modernt läger. Ska man jobba i tre månader i tuffa förhållanden är det viktigt att det basala som mat och boende fungerar, 

konstaterades det. Foto: Per Larsson 

”Vi har byggt resurser som FN beh 

mAGNoR.

Sirenen Nr 6 • September 2008 övning Triplex 

es 

över” 

sade Gerhard Putman Cramer 

ställföreträdande chef på Ocha 

(FN:s kontor för samordning av 

humanitär hjälp) i Geneve. 

Helena Lindberg tror att det 

samarbete som visades upp i 

Triplex kommer att utvecklas 

än mer i framtiden. 

– Framförallt inom EU, där vi 

bara sett en början på den formen 

av arbete. Under övningen 

var det holländska inslaget intressant. 

Det var det enda som 

var uniformerat, och uppenbarligen 

har de mer utvecklade 

kontakter mellan civilt och militärt. 

Något du tror på för svensk 

del? 

– Jag tycker det är viktigt att vi 

utvecklar goda samverkansformer 

mellan alla aktörer. Och där 

ingår Försvarsmakten som har 

stora resurser vilka kan komma 

till användning vid exempelvis 

naturkatastrofer. 

PER LARSSON 

Kockarna Anders Skeri och Anna Malm förbereder dagens lunch, Chili con carne. Anders steker 15 kilo köttfärs, det går numera smidigt i 

det moderna fältköket. Foto: Per Larsson 

Hög standard 

i nytt basläger 

mAGNoR.

18 nyheter 


Nationell plan ska bana väg 

för fler kvinnliga brandmän 

Räddningsverket ska ta fram 

en nationell handlingsplan 

för att stödja kommunerna i 

arbetet med jämställdhet och 

mångfald. 

Syftet är bland annat att få 

fler kvinnor i yrket. 

Diskussionerna om att ta fram 

en handlingsplan aktualiserades 

redan i våras av Räddningsverkets 

förre generaldirektör Göran 

Gunnarsson, som menade 

att frågan om jämställdhet och 

bristen på mångfald ”är i behov 

av akut behandling”. 

Redan 1997

Sirenen Nr 6 • September 2008 tio år efter 

Jag hamnar vid en dörr som är 

igenproppad med ungdomar i nästan 

hela dörröppningens höjd” 

”Jag konstaterar att det finns ungdomar 

i farlig miljö inne i lokalen. De 

befinner sig i en fruktansvärd situation. 

Proppen framstår som ett hinder 

för att hjälpa och få ut de som är 

inne i lokalen. Ett kraftigt mummel 

som man hört förekomma i gaskammare 

klingar av...Många ungdomar 

är mycket hårt fastklämda”. 

Lennart Robertsson 

brandman Lundby brandstation, 

första styrka på plats 

I dag tjänar brandlokalen på Backaplan i Göteborg som minnesplats. Lokalen används även i förebyggande syfte, skolelever från hela landet kommer på studiebesök för att 

höra berättelsen om Göteborgsbranden. Citatet ovan sitter vid ingången till lokalen, det var vad förste brandmannen på plats återberättade efter insatsen. Bilden är tagen i 

trapphuset där branden startade. Foto: Katarina Sellius 

Göteborgsbranden – tio år efter 

Har vi lärt något? 

Natten till den 30 oktober är det 10 år sedan 

Göteborgsbranden inträffade. 

63 ungdomar dog. Av de drygt 200 skadade, fick 

ett femtiotal svåra brännskador. 

Diskoteksbranden i Makedoniska föreningens 

lokaler är den allvarligaste brandkatastrof som 

drabbat Sverige i modern tid. Trots att närmaste 

brandstation fanns fyra minuter därifrån. 

Lokalen var avsedd för 150 personer men nästan 

400 ungdomar befann sig där då branden bröt 

ut. 

För de överlevande förändrade branden livet. Skadeståndsfrågorna 

är avgjorda, de fyra som dömdes 

för att ha anlagt branden har avtjänat sina straff. 

Också för personalen vid räddningstjänsten i Göteborg 

förändrades mycket. Branden har sedan 

dess format räddningstjänstens arbete. 

Sirenen har pratat med bland andra räddningstjänsten 

i Storgöteborg, Parash Lama som överlevde, 

Räddningsverket, Boverket och Per-Anders 

Lindfeldt som jobbade brandnatten. 

Vad har samhället lärt från Göteborgsbranden? 

Vilka avtryck satte branden i myndigheternas 

arbete, i regler och lagar? 

19

20 tio år efter 


Vi får aldrig glöm 

GÖTEBoRG.


ma 

Parash Lama, 31, överlevde diskoteksbranden i Göteborg för tio år sedan. Med tredje gradens brännskador på ryggen och benen. 

Hans bror Norden, som var 19 år, dog. – Vi som var med har ett ansvar att föra våra erfarenheter vidare, säger Parash som i dag är 

fritidsledare och ordförande i föreningen Boa, Brandoffrens anhöriga. Här i samspråk med Daniel och Dennis från fritidsgården i 

Tuve i Göteborg. Foto: Katarina Sellius 

Parash var rökförgiftad och hade tredje 

gradens brännskador på vänster sidan av 

överarmen, ryggen och benen. 

– Nerverna var bortbrända och då känner 

man ingen smärta i förstaskedet. Jag 

trodde inte ens jag var skadad när jag 

vaknade upp. 

Men det blev han snart varse. Han tillbringade 

mycket tid på Sahlgrenska och 

opererades i flera omgångar. 

Morfinpumpen gjorde att han levde 

i ett töcken. Hud plockades från låren 

och transplanterades till de brända områdena. 

Branden har präglat hans liv, två gånger 

har han försökt studera till psykolog, men 

tvingats ge upp på grund av svackor och 

depressioner. 

– Men jag har trots allt klarat mig bra. 

Jag har utbildat mig till fritidsledare och 

har ett jobb. Många av de som överlevde 

branden mår fortfarande väldigt dåligt. 

Han har en dotter tillsamman med dåvarande 

flickvännen. 

– Vi höll ihop i flera år men till slut blev 

det för svårt att leva tillsammans med så 

mycket för båda att bearbeta. Branden 

nötte ut oss. Vi gick separata vägar. 

Parash kände två av killarna som dömdes 

för att ha anlagt branden. 

– Det hjälper inte mig att hata, det tar 

bara energi och gör att jag mår sämre. Jag 

har själv så mycket i mitt liv att ta hand 

om, jag förlorade min bror och har mina 

brännskador. 

– Killarna förstod inte vad de startade. 

De ville jävlas för att de inte var välkomna. 

De tänkte inte längre än att de vill förstöra 

den ”jävla festen”, de mådde inte 

bra själva. 

Alla fyra har nu avtjänat sina straff. 

– Jag hoppas att de kan förlåta sig själva 

och skapa sig vettiga liv, säger Parash 

Lama. 


21 

Fakta Göteborgsbranden 

Det fanns 

bara en 

väg ut 

n 63 unga mellan 12 och 20 år omkom 

i diskoteksbranden i Makedoniska föreningens 

lokaler på Hisingen i Göteborg 

natten till den 30 oktober 1998. 

213 skadades, femtio av dessa fick allvarliga 

skador. 

n Omkring 400 ungdomar fanns i festlokalen 

som var avsedd för som mest 150 

personer. 

n Branden var anlagd. Fyra män dömdes 

i juni 2000 för grov mordbrand. Tre av 

dem till fängelse i sju till åtta år och en till 

sluten ungdomsvård i tre år. 

n Branden anlades i möbler som burits 

ut i ett trapphus i en av nödutgångarna. 

Därmed fanns bara en väg ut. 

n En rad olyckliga omständigheter gjorde 

att branden utvecklades till en katastrof. 

Dörren till branden i trapphuset lämnades 

öppen vid upptäckten, eftersom den 

saknade dörrstängare. Det orsakade en 

skorstenseffekt och giftig rök pumpades 

snabbt in i danslokalen. 

Den enda vägen ut var en 82 centimeter 

bred dörröppning. När panik uppstod 

fastnade ungdomarna i öppningen som 

då blockerades. 

n 23:42:02 kommer första samtalet till 

SOS. Det är från en av de två discjockeys 

som spelat under festen. Operatören har 

svårt att höra adressen eftersom det är 

många som skriker i bakgrunden. Till slut 

får man fram Backaplan som adress. 

23:45:40 stort larm på Lundby brandstation. 

23:49:40 är första räddningstyrkan från 

Lundby framme. Därefter larmas ytterligare 

sex stationer samt 15 ambulanser. 

50 brandmän och 30 ambulnassjukvårdare 

arbetade vid branden. 

n Räddningsstyrkan möttes vid framkomst 

av ett kaos. Panikslagna ungdomar 

ryckte och slet i räddningspersonalen, 

lågor syntes i flera fönster, ungdomar låg 

skadade på parkeringen. 

n Rökdykare räddade ett 60-tal ungdomar, 

40 via trapphuset och 20 via fönster. 

Ett flertal ungdomar räddade sig själva 

genom att hoppa ut genom fönstren, ett 

fall på cirka fem meter. Många fick hjälp 

ut via trapphuset, av andra ungdomar 

som drog loss de som fastnat. 

n De omkomna hade 19 olika nationaliteter. 

n På tioårsdagen 29 oktober i år ska ett 

minnesmonument placeras på platsen 

för branden. Skulptören Claes Hake har 

skapat en polerad sten 

med alla offers namn 

ingraverade.



– Vi ställer högre krav i dag 

GÖTEBoRG.


Studiebesök i minneslokalen. Gymnasieelever från Värnamo lyssnar på Anne-Britt Söderberg som berättar om händelseförloppet under Göteborgsbranden. Efteråt är det 

frågestund. – Vad hände med killarna som tände på? är den vanligaste frågan jag får, säger Anne-Britt som förlorade sin dotter Johanna i branden. Foto: Katarina Sellius 

Anne-Britt föreläser om Göteborgsbranden 

– Mitt sätt att hedra Johanna 

GÖTEBoRG.



Göteborgsbranden 

satte få avtryck i lagen 

Göteborgs-branden chockade brandskyddsfolk 

i hela Europa. Hur kunde 

det hända? Haverikommissionen 

rekommenderade ett antal åtgärder, 

men katastrofen satte inga djupa 

avtryck i lagar och föreskrifter. 

– Det finns redan regler och det viktigaste 

är att få ut budskapet i systematiskt 

brandskyddsarbete till de som inte tar 

ansvar. Där ägare eller innehavare sköter 

sig och följer reglerna bör brandskyddet 

fungera, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef 

på Räddningsverket. 

Branden påverkade innehållet i den 

nya Lagen om skydd mot olyckor, LSO, 

som kom 2004, men ledde inte till några 

särskilda paragrafer kring samlingslokaler. 

Redan i december 2001 gav Räddningsverket 

ut ett allmänt råd om Systematiskt 

brandskyddsarbete som riktade 

sig till ägare/innehavare av byggnader 

och tillsynsförättare i den kommunala 

räddningstjänsten. 

Under förarbetena till nya lagen underströk 

Räddningsverket den enskildes ansvar 

och att det ställs krav på att ägare 

eller innehavare skriftligt dokumenterar 

sitt brandskydd. 

– LSO gör det tydligt att ansvaret för 

brandskyddet ligger hos ägaren eller 

innehavaren. Man blir tvungen att ta 

sig en funderare och ta ställning till hur 

brandskyddet är ordnat. 

Även enligt Räddningstjänstlagen 

hade den enskilde ansvaret. Trots det 

uppfattade en del att räddningstjänsten 

genom sin brandsyn godkände 

brandskyddet och sedan behövde 

ingen ta ansvar. 

– I nya lagen är tillsynen behovsstyrd 

och ger möjlighet att ”punktmarkera” 

de som missköter, säger Björn Albinson, 


Han påpekar att vid alla stora bränder 

är det något som går fel. Det är för många 

i lokalen, det används fyrverkerier, nödutgången 

är blockerad eller sena reaktioner, 

folk förstår inte vad som händer. Nästan 

allt förelåg vid Göteborgsbranden och 

i stället för att kräva skärpta regler har 

Sirenens omslag för tio år sedan. Bilden på omslaget är tagen dagen efter branden. 

Räddningsverket satsat på information. 

Bland annat har man gett ut en broschyr 

om tillfällig uthyrning av samlingslokaler. 

Enda sättet att utifrån dagens lagstiftning 

nå mindre uthyrare är enligt Mette 

Lindahl Olsson att öka kunskapen gene- 

rellt. 

– Vi måste fortsätta att arbeta aktivt 

med brandskyddsfrågor, utbildning i 

skolorna, utbildning på arbetsplatser och 

inte minst genom kommunens tillsyn och 

samarbete mellan olika förvaltningar och 

övriga aktörer. 

Efteråt restes krav både på brandlarm 

och sprinkler i samlingslokaler. Räddningsverket 

saknar mandat att föreskriva 

om sprinkler i samlingslokaler och driver 

heller inget sånt krav. 

– Sprinkling är ett av flera sätt att förbättra 

brandskyddet i samlingslokaler. 

Om det är byggt enligt bestämmelserna 

och människor får tidig varning behövs 

inte sprinkler. 

Vad Räddningsverket önskade, men som 

man utan framgång drev under remissarbetet 

inför LSO, var sanktionsmöjligheter; 

att det ska vara straffbart att missköta 

brandskyddet. En åklagare kan i dag inte 

stödja sig på LSO utan måste utnyttja allmänna 

brottsbestämmelser i Brottsbalken. 

Det gör det nästan omöjligt att fälla 

någon för brister i brandskyddet. 

– Det hade inte varit omöjligt att införa 

ett straffansvar i LSO men lagstiftaren försökte 

inte ens, säger Torkel Schlegel, enhetschef 

på Räddningsverket men jurist 

när LSO togs fram. 

Han är positiv till information, men 

är tveksam till om det är tillräckligt för 

att förhindra att Göteborgsbranden 

upprepas. Det räcker inte att tala om 

ett moraliskt ansvar. Kravet på skriftlig 

redogörelse fångar upp stora, seriösa, 

resursstarka fastighetsägare, men inte 

mindre som hyr ut lokaler till annat än 

de är avsedda för. 

– Om det funnits ett straffansvar att 

backa upp informationen till ägaren hade 

den träffat lite bredare. Nu syns ansvaret 

bara i form av kravet att skicka in ett papper. 

Att försumma det är inte vårdslöshet 

enligt brottsbalken. 

Enligt Torkel Schlegel är det pedagogiskt 

viktigt att det finns ett formellt ansvar 

som syns i en lag för att människor 

ska känna ansvar. Intentionerna i LSO om 

att tydliggöra den enskildes ansvar fullföljdes 

inte. 

– Om man ville minska statens ansvar 

hade det varit logiskt att införa straffansvar 

för att understryka individens ansvar. 

Brandinformatörer når ut på fler språk 

GÖTEBoRG.


Få skärpta krav i byggreglerna 

Det får inte bli dyrare 

Göteborgsbranden ledde till en regeländring: 

Boverket skärpte kraven för 

golvbeläggningar i samlingslokaler. 

Haverikommissionen rekommenderade 

Boverket att överväga ändringar på en rad 

punkter. Boverket ansåg att ett par rekommendationer 

var omotiverade medan 

andra inte kunde uppfyllas inom ramen 

för myndighetens uppdrag. Ett exempel 

är rekommendationen att överväga krav 

på automatiska brandlarm i samlingslokaler. 

– De förändringar vi föreslår får inte 

leda till fördyringar, vi måste kunna visa 

vilka samhällsekonomiska besparingar 

det leder till. Stora bränder med många 

dödsoffer är sällsynta, de flesta dör i små 

bränder, säger Staffan Abrahamsson, 

brandingenjör på Boverket. 

Boverkets byggregler,

26 nyheter 


I Norge har lossdragning länge varit en dominerande losstagningsmetod. Den kom till efter ett läkarlarm för drygt 20 år sedan som hävdade att losstagning tog för lång tid 

och att man säkrade ihjäl folk på olycksplatserna. Kättingar fästs i regel i de fyra fram- och bakstolparna plus ratten. Draget sker i regel med två räddningsfordon, ett framför 

och ett bakom. 

Norsk lossdragning 

blir svensk 

I Sverige har den ”norska” 

metoden för losstagning länge 

mötts med skepsis. 

Nu är den på väg att slå 

igenom även här. 

Flera räddningstjänster 

använder den redan och 

Räddningsverket ska införa 

”lossdragning” i sina utbildningar. 

– Metoden skapar rejäla öppningar 

för uttag av skadade personer. 

Den är effektiv när det är 

kritiskt och man snabbt måste 

få ut den skadade, säger Ingvar 

Hansson, Räddningsverket. 

I Norge har den i många år 

varit en etablerad metod för 

losstagning. Den går ut på att 

tillsammans med några strategiska 

klipp av hydraulverktygen 

drar isär krockade fordon med 

kättingar. Egentligen är det en 

nygammal metod eftersom det 

var så losstagning skedde innan 

hydraulverktygen tog över. 

I Norge har den kallats hurtigfrigjöring, 

snabblosstagning. 

Bakgrunden till metoden är att 

en läkare vid Ullevåls universitetssjukhus 

i Oslo 1985 slog larm 

om att räddningstjänsten säkrar 

ihjäl folk på olycksplatsen. 

En vanlig dödorsak vid trafikolyckor 

är inre blödningar 

och dessa patienter måste under 

sjukhusvård så snabbt som 

möjligt. 

Metoden bygger på att när en 

konstruktion en gång deformerats 

krävs det relativt liten kraft 

att dra isär den. 

Räddningstjänsten i Storgöteborg 

har arbetat med metoden 

i fyra år och där är den för att 

stanna. 

– Jag kan inte se att det skulle 

finnas situationer där kättingar 

inte skulle kunna användas. 

Däremot har jag sett fall där det 

inte gått att använda hydraulverktyg, 

säger Magnus Thomp- 

son, brandman i Mölndal. 

Göteborg har modifierat metoden 

en aning och låtit ett företag 

ta fram en egen sats med 

länkar. Räddningsverket har följt 

utveckling och för att förhindra 

en flora av speciallösningar 

bjöd Räddningsverket i Skövde 

tillsammans med räddningstjänsten 

södra Älvsborg i slutet 

av augusti in representanter för 

räddningstjänst, sjukvård och 

biltillverkare till en genomgång 

av metoden. 

– Vi vill styra upp och se till 

att metoden används på ett säkert 

sätt, både för personal och 

skadade. Inte minst vill vi ha acceptans 

från den medicinska expertisen, 

säger Dan Wargclou, 


På Räddningsverket i Skövde 

drogs ett antal bilar isär under 

ledning av Magnar Skjelseth, 

Södra Älvsborg, med erfarenhet 

av metoden från sin tid som 

brandman i Norge. 

Alla närvarande var efteråt positiva 

till metoden. 

– Vi har i så många sammanhang 

betonat tidsaspekten, men 

om vi tittar på verkliga olyckor 

har den gyllene timmen passerats 

i de flesta fall. Den här är 

en fantastisk metod med stor 

potential. Vi får ökad snabbhet 

och ökad öppning – det är bara 

och tacka och ta emot, säger Ulf 

Björnstig, professor i kirurgi vid 

Umeå universitet. 

Peter Johansson, ambulanssjukvårdare 

från Umeå, nöjde 

sig inte med att se på, han ville 

uppleva en lossdragning inifrån 

bilen. 

– Det kändes helt okej, inga 

hastiga rörelser. Jag ser inga 

problem att stabilisera patienter 

under draget. Jag tror absolut 

på metoden. Här får vi allt, stor 

öppning och möjlighet att ta ut 

patienten snabbt. Det som krävs 

är träning för räddningstjänsten. 

För oss innebär det inga nya 

åtgärder. 

Göran Valentin, Räddningsverket 

Revinge och lärare i losstagning 

med internationell erfarenhet 

tror på metoden. Liksom 

alla understryker han att det är 

en metod bland flera. 

– Om vi får det accepterat sjukvårdsmässigt 

ser jag inga konstigheter. 

Det är lätt att vi låser 

oss och gör som vi alltid gjort. Ju 

större verktygslåda som vi kan 

hantera, desto bättre. 

Räddningsverket ska nu ta 

fram ett utbildningsmaterial 

och uppdatera losstaqningshandboken. 

– Målet är att skapa uppslutning 

kring ett grundkoncept. 

Om vi sedan fäster kättingen i 

ratten eller inte kanske inte är 

avgörande, säger Dan Wargclou. 

GUNNO IvANSSON


Peter Johansson, ambulanssjukvårdare från Umeå, ville uppleva en lossdragning inifrån bilen. 

– Det kändes helt okej, inga hastiga rörelser. Jag ser inga problem att stabilisera patienter under draget. 

Jag tror absolut på metoden. Här får vi allt, stor öppning och möjlighet att ta ut patienten snabbt. 

Vid lossdragning används hydraulverktyg till att bända upp dörrar och klippa stolparna för att skapa 

maximal öppning 

Magnar Skjelseth, Södra Älvsborg, med erfarenhet av metoden från sin tid som brandman i Norge, 

ledde lossdragningarna. Göran Valentin, Räddningsverket Revinge, Dan Wargclou, Räddningsverket 

Skövde och Ulf Björnstig, professor i kirurgi vid Umeå universitet, är alla positiva till metoden. 

Sparkrav hos Gästrike 

27 

Stora Enso förlänger inte avtalet med Gästrike räddningstjänst, 

vilket innebär att räddningstjänsten i Skutskär får gå från deltid 

till heltid. 

Samtidigt har räddningstjänstförbundet fått sparkrav på 5,5 

miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär fem procent av budgeten. 

Räddningschef Mats Granat uttryckte först hopp om att ingen 

skulle behöva sägas upp på grund av Storas avhopp. 

– Men det var innan sparkraven kom. Nu är det helt klart att 

brandpersonal kommer att förlora jobbet. Personalen står för 74 

procent av våra kostnader. 

Kan ni behålla alla stationer? 

– Det är inte säkert. 

Stora Enso har betalat sex miljoner kronor om året till räddningstjänsten 

och bland annat fanns tidigare tre brandmän 

dygnet runt på pappersbruket i Skutskär. Nu minskar bruket på 

kostnaderna och anlitar Securitas att sköta skydds- och säkerhetsarbetet 

och företaget kommer att ha tre personer på plats 

under dagtid. 

Kemberedskapens rätta namn 

Företagens kemberedskap. 

Så kallas numera det avtal som finns mellan Räddningsverket 

och landets största kemindustrier om deras medverkan i kommunal 

räddningstjänst vid olyckor med kemikalier. 

Avtalet har tidigare kallats samverkansavtalet, men det har 

ansetts för vagt varför man nu myntat begreppet företagens 

kemberedskap. 

Beredskapen omfattar följande kemikalier: ammoniak, klor, 

svaveldioxid, kaliumhydroxid, natriumhydroxid, natriumhypoklorit, 

salpetersyra, saltsyra, svavelsyra och oleum (rykande 

svavelsyra). 

Konferens om risker 

Hur hanterar vi risker? 

Det diskuteras på konferensen Risk 2008 i Malmö 12 november. 

Att hantera risker klokt och ha en fungerande krishanteringsorganisation 

behöver inte vara komplicerat, konstateras i konferensens 

programförklaring. 

Riskhantering som strategiskt verktyg, operationella risker och 

riskundersökning hos 100 stora börsföretag . 

Nya utrymningsskyltar 

Utrymningsväg för funktionshindrade. 

Utrymningsväg via säker hiss. 

”Utrymningsväg för funktionshindrade” och ”Utrymningsväg 

via säker hiss” är två nya utrymningsskyltar som Arbetsmiljöverket 

infört i en ny föreskrift, AFS 2008:13 ”Skyltar och signaler”. 

Föreskriften gäller från den 1 oktober 2008 och upphäver då den 

äldre förskriften AFS 1997 ”Varselmärkning och varselsignaler”. 

Dags söka Mohlins stipendie 

Det är åter dags att söka stipendier ur Torsten Mohlins stipendiefond. 

Fondens ändamål är att bereda elever vid Räddningsverkets 

skolor möjlighet till fortsatta studier. Ansökan om 2009 års stipendie 

ska göras senast 31 januari och skickas till: 

Torstens Mohlins stipendiefond, skolchefen vid Räddningsverket 

Revinge, Revinge 241, 247 81 Södra Sandby, eller på e-post: 

revinge@srv.se

28 erfarenheter 


Klena släckresurser i 

Branden i parhuset startade explosionsartat. I den vänstra lägenheten, 

som också blev förstörd, fanns en mamma med två mindre 

barn. De hann ut i tid. Foto: Claes Arnheim 

En förvirrad man anlade brand 

i sin bostad i ett tvåvånings 

parhus. Han var mycket grundlig 

i sina förberedelser. 

Till sin hjälp hade han tre dunkar 

med vardera cirka fem liter 

bensin. Innehållet i dessa hällde 

han över golv och inredning på 

vinden, övervåningen respektive 

på bottenvåningen. 

För att förvissa sig om att det 

verkligen skulle ta sig ordentligt 

tog han sig till en bensinmack 

och köpte ytterligare ett par 

dunkar med bensin som han 

hällde ut inne i huset. 

Tillsammans handlade det om 

cirka 25 liter bensin. Eftersom 

han inte ville att någon annan 

människa skulle bli skadad gick 

han ett varv runt grannhuset och 

tittade in genom fönstren. Han 

såg inte någon och förutsatte då 

att ingen var hemma. 

Men där hade han fel. 

Förberedelserna tog tid och när 

han skulle tända hade bensinen 

förgasats ordentligt. 

I skydd bakom den halvöppna 

lägenhetsdörren kastade mannen 

in en brinnande tändsticka 

på hallgolvet. 

Det blev en våldsam explosion. 

Ytterdörren trycktes upp så att 

mannen flög bakåt och skadade 

sig. Alla fönster trycktes ut och 

huset blev omedelbart ett eldhav. 

Den förvirrade brandanläggaren, 

som trodde att bensinen 

skulle brinna sakta i en sträng på 

golvet som han sett på TV, blev 

överraskad av resultatet och 

ringde själv till 112. 

I ett sovrum på övervåningen i 

det sammanbyggda grannhuset 

låg två små barn och sov middag. 

Deras mamma, som också 

var hemma, kände bensinlukt 

och höll just på att undersöka 

orsaken. 

När explosionen kom sprang 

hon genast upp på övervåningen 

och hämtade sina barn. Tillsammans 

lämnade de omedelbart 

byggnaden. 

Det beslutet räddade utan tvekan 

barnens liv eftersom branden 

till följd av explosionen 

genast spred sig genom den demolerade 

gipsväggen mellan 

lägenheterna i parhuset. 

Det brinnande huset låg i ett 

område med tvåplans parhus 

och friliggande villor. Området 

är i huvudsak uppfört under 

1993-1994. 

Alla byggnader har brännbar 

fasad, obrännbar isolering och 

invändig gips. Yttertaken har 

betongpannor. Lägenheterna i 

parhusen är avskilda i EI60 från 

betongplattan till yttertakens 

undersida. 

Avstånden mellan husen i 

området kan verka små, men 

de uppfyller de krav som finns 

i byggreglerna. 

Kraven innebär att om det är 

kortare avstånd än åtta meter 

mellan två byggnader så ska de 

motstående fasaderna vara utförda 

med 30 minuters brandmotstånd. 

Det finns inget som tyder på 

att husen skulle vara felaktigt 

utförda. 

Stark vind, 12-13 meter per sekund, 

rådde vid brandtillfället. 

Båda lägenheterna i parhuset var 

strax övertända. 

Den första räddningsstyrkan 

var på plats åtta minuter efter 

larm. Men den bestod bara av 

släckbil och höjdfordon. Den 

tankbil som rutinmässigt skulle 

ha ingått i utryckningen befann 

sig på en skogsbrand där det pågick 

eftersläckning. 

Dessutom uppstod ett misstag 

vid utlarmningen som gjorde att 

tankbilar inte direkt larmades 

till branden. 

Brandvattenförsörjningen 

i området är ett modifierat så 

kallat alternativsystem med max 

500 meter mellan brandposterna. 

Det bygger på växelkörning 

med tankbilar. 

Det är alltså inte meningen att 

man ska dra slang från brandpost 

till släckbil. 

I det aktuella fallet var avståndet 

mellan brandplatsen och 

närmaste brandpost cirka 200 

meter. 

Tyvärr tog det lång tid att sä- 

kerställa vattenförsörjningen. 

Åtgärden fördröjdes av flera 

slangbrott på grund av glassplitter 

som kastats iväg vid explosionen. 

Räddningsledaren fick i ett tidigt 

skede veta att båda lägenheterna 

i det först antända parhuset 

var utrymda. Arbetet koncentrerades 

på att hindra spridning 

till intilliggande hus. 

Översikten försvårades av tät 

rök. Under ett skede av branden 

var risken för områdesbrand 

stor. Ett grannhus i vindriktningen 

kunde räddas med spräckta 

fönster och svedd träpanel. 

Andra byggnader var starkt 

hotade men kunde hindras från 

att bli antända. Växtlighet och 

brännbara föremål i trädgårdarna 

tog eld men kunde släckas. 

När förstärkning anlände upptäckte 

personalen att branden 

fått fäste i taket på en annan villa 

längre bort på gatan. 

Ett vittne uppger efteråt att 

han sett hur flygbränder sökt 

sig in under takbeläggningen 

och startat en brand på vinden. 

Villan blev totalförstörd. 

Redan under pågående släckningsarbete 

larmades kommunens 

Posom-grupp som ordnade 

en mötesplats i en närbelägen 

barnstuga. 

Trots det uppstod en mängd 

rykten bland de boende i området. 

Här är några exempel: 

l Vattenförsörjningen försenades 

därför att kommunen 

hade asfalterat över brandposterna 

i området. 

l Mannen som anlade branden 

försökte tillverka raketer. 

Men de ville inte fungera så han 

tog bensin till hjälp. Det var en 

av hans misslyckade raketer 

som for iväg och antände villan 

som förstördes längre bort 

på gatan. 

l SOS förstod inte allvaret i 

larmet och därför larmade man 

bara två brandbilar. 

l Kommunen är snål mot 

räddningstjänsten och lägger 

hellre pengar på fula rondeller. 

l Kommunen bryter mot reglerna 

vid bygglov så att husen 

kommer för nära varandra. Därför 

kunde branden sprida sig. 

En tid efter branden kallade 

räddningstjänsten till informationsmöte 

tillsammans med 

andra kommunala myndigheter. 

Cirka 35 personer hörsammade 

inbjudan. 

Under mötet förklarade räddningstjänstens 

representanter 

brandförloppet, vattenförsörjningen, 

insatsen, utlarmningen 

med mera i syfte att hantera den 

ryktesspridning som var i omlopp. 

Mötet blev lyckat och den kritik 

räddningstjänsten förväntat 

sig uteblev nästan helt. 

Brandanläggaren greps på 

platsen och åtalades senare för 

grov mordbrand. Han dömdes 

till psykiatrisk vård. 

Artikeln bygger på en rapport av 

Hans Lardner, Södra Roslagens 

Brandförsvarsförbund

Sirenen Nr 6 • September 2008 erfarenheter 

villabrand 

Det blåste kraftigt, vilket fick katastrofala följder 

för en granne. Till höger syns branden i parhuset. 

Eld blåste i väg och antände huset till vänster... 

Foto: Claes Arnheim 

...som också blev totalförstört i branden. Avståndet 

mellan husen var cirka 25 meter. 

Foto: Hans Lardner 

Räddningstjänsten kom till brandplatsen åtta 

minuter efter larm. Släckresurserna var för klena 

för uppdraget, det blev inte mycket kvar av parhuset. 

Foto: Hans Lardner 

Erfarenheter 

utlarmning 

n Det här var inte någon normal brand. Det 

extrema brandförloppet och den kraftiga vinden 

gjorde att räddningstjänstens styrkor och 

resurser inledningsvis inte räckte till. 

n Stationsbyten på grund av övningar samt en 

mindre skogsbrand påverkade insatsen negativt. 

n Kunskaperna om rutinerna vid larmning av 

enheter till områden med alternativt brandpostsystem 

måste stärkas hos såväl personalen 

på larmcentralen som hos operativt befäl. 

n Aktuellt kartmaterial måste finnas såväl i 

larmcentralen som på fordonen. Rutiner för 

uppdatering (både digitalt och på papper) 

måste skärpas. 

Vid niotiden en kväll upptäckte 

en granne att det 

kom rök från ett fönster på 

andra våningen mitt i en radhuslänga. 

Räddningstjänsten 

larmades genast men på grund 

av en annan brand i distriktet 

bestod de först anlända enheterna 

bara av en stegbil och en 

personbil med befäl. 

Någon minut efter deras ankomst 

inträffade en explosionsartad 

övertändning och lågor 

slog ut från samtliga fönster 

från radhuslägenheten om två 

våningar. 

Den starkt reducerade styrkan 

försökte dämpa branden 

genom att använda ett par 

stora handbrandsläckare med 

pulver. 

Försöket lyckades till viss del 

och när förstärkning med släckbil 

anlände sju minuter efter de 

först anlända kollegorna kunde 

man övergå till släckning med 

vatten. 

Den första åtgärden blev att slå 

in dimspikar igenom yttertaket 

till vindsutrymmena till lägenheterna 

på båda sidor om den 

brinnande lägenheten. Därefter 

kunde branden inne i lägenheten 

relativt snabbt slås ner med 

vattenstrålar. 

Tillsammans med polisens 

29 

Radhusbranden begränsades. Den tidiga insatsen och vattenbegjutning 

med dimspik var en viktig åtgärd för att förhindra en 

allvarlig radhusbrand. Foto: Anders Ericsson 

Radhusbrand 

begränsades 

med dimspik 

Spisvredets lägen står diagonalt, 

vilket tyder på att plattan 

var påslagen. 

Foto: Anders Ericsson 

tekniker gjorde räddningstjänstens 

brandutredare en undersökning 

av brandplatsen. Den 

visade klart att branden börjat 

i köket. En undersökning av 

köksspisen tillsammans med 

Electrolux Service visade att två 

av spisplattorna var påslagna. 

Radhuslängan uppfördes 

1974-1975. Den bestod av sju lägenheter 

med källare och krypvind. 

Ytterväggarna var av trä 

med utvändig beklädnad med 

tegel. De lägenhetsavskiljande 

väggarna bestod av gipsplattor 

med obrännbar isolering. 

Tidig rökspridning och smärre 

otätheter visar dock att de 

inte uppfyllde kravet att motstå 

brandspridning i minst 60 

minuter. 

Vid utredarnas kontroll 

upptäcktes att det brunnit i 

takstolarna både på den egna 

vinden och på vinden till en 

av grannlägenheterna. Det är 

uppenbart att den tidiga insatsen 

och vattenbegjutning med 

dimspikar var en viktig åtgärd 

som förhindrade en allvarlig 

radhusbrand. 

Artikeln bygger på en rapport 

av Anders Ericsson, Räddningstjänsten 

Syd. 

Erfarenheter 

brand i byggnad 

n Ytterst få räddningstjänster 

i Sverige är dimensionerade 

för två larm samtidigt 

i distriktet Det är förmodligen 

något vi måste leva 

med. 

n ”Begränsa först, släck 

sedan” lyder en av brandsläckningstaktikens 

gamla 

huvudregler. Den gäller än. 

En så kallad dimspik är ett 

bra verktyg för brandsläckning 

i dolda utrymmen.

30 Sirenen Nr 6 • September 2008 

En vanlig bärgning ansågs det som inledningsvis. Först efter en och en halv timme larmades räddningstjänst och polis. Då vidtogs säkerhetsåtgärder som inte alla tyckte var 

nödvändiga. Foto: Patrik Arlbrandt 

Tankbil hotade välta 

Säkerhetskrav ifrågasattes 

En vinterdag med våta vägbanor 

råkade en lastbil med 

trailer lastad med 30 ton flytande 

gasol köra fast i ett dike vid en 

trafikplats i Göteborg. 

Gasoltanken blev inte skadad, 

men när det långa ekipaget skulle 

ta den tvära kurvan skar bakre 

hjulparen ner i vänstra diket så 

att tankens mantelyta hotade 

att falla mot en vass bergsformation. 

Lutningen motverkades av 

dragbilen vars högra hjulserie 

blev hängande fritt i luften. Det 

innebar att kopplingsanordningen 

mellan trailer och dragbil, 

den så kallade king-pin, var 

utsatt för stora krafter. 

Ekipaget säkrades inledningsvis 

med vajer från en bärgningsbil. 

Till en början uppfattades händelsen 

inte som en olycka utan 

som en vanlig bärgning. Räddningstjänst 

och polis larmades 

Iett äldreboende hade en frusen 

man lagt en elektrisk värmedyna 

kring sina fötter. 

Den var av den gamla modellen 

med värmetrådar som ligger 

klistrade mellan två tunna lager 

av skumgummi. Medan han sov 

uppstod ett fel i värmedynan och 

den började brinna. 

Branden spred sig till ett täcke 

men lyckligtvis utlöste det automatiska 

brandlarmet och personal 

skyndade till. Branden kunde 

släckas och den gamle mannen 

blev inte skadad 

Polisens och räddningstjänstens 

undersökning visar att värmedynan 

var av märke Beurer 

HKD 50 S. Av tillverkningsetiket- 

inte förrän efter cirka en och en 

halv timme. Förståelsen för räddningsledarens 

höga säkerhetstänk 

var initialt mycket lågt. 

Men vid ett möte som inledningsvis 

hölls med alla inblandade 

framkom att ingen kunde 

garantera att trailern inte skulle 

välta eller, om så skedde, inte gå 

sönder med läcka som följd 

Olycksförloppet bedömdes 

vara statiskt. Följande beslut om 

åtgärder togs på mötet: 

l Läktring av gasol till annan 

tankbil 

l Sprängmattor som skydd 

mot vassa bergskanter, om tanken 

skulle välta. 

l Kranbil att lyfta trailern efter 

läktring 

l Kostnadstäckning av åkeriet 

för dessa åtgärder. 

l Avspärrning 300 meters radie 

kring olycksplatsen bestämdes 

initialt. 

l Indelning i het, varm och 

kall zon. 

ten framgick att den var tillverkad 

i Västtyskland. Det innebär 

att den förmodligen var minst 

19 år gammal. 

Värmetrådarna hade lossnat 

och låg i en enda härva. Dessutom 

var en av de båda termostater 

som ska reglera temperaturen ur 

funktion. Det gjorde att dynan 

snabbt blev överhettad och orsakade 

branden. 

Räddningsverket har flera 

gånger tidigare slagit larm om 

riskerna med bränder i värmedynor, 

sängvärmare och värmefiltar. 

Se bland annat ”erfarenheter” 

i Sirenen nummer 1/-01 och 

nummer 1/-03. 

l Stabscontainer till skadeplats. 

l Skede 2, läktring, speciella 

räddningsenheter på plats 

l Skede 3, Tillfällig larmplan 

”worst case” ska upprättas. 

Expertis från den så kallade 

Gasakuten bedömde, med stöd 

av egna erfarenheter, att det 

vid den aktuella väderleken 

inte skulle kunna uppstå någon 

brännbar gasolblandning 

utanför det avspärrade området 

på 300 meter. 

En annan beräkning av riskområdet 

påbörjades av staben med 

hjälp av verktyget Gasol i Rib. 

Men det bedömdes inte pålitligt 

då det räknade fram ett spridningsområde 

som i praktiken 

uppskattades som för litet. 

Ekipaget säkrades med vajrar 

från ännu en bärgningsbil. Läktringen 

av den flytande gasolen 

till ett annat fordon bedömdes 

Den störste generalagenten 

har också ändrat sin import så 

att hans produkter numera har 

först ta cirka en och en halv timme. 

I verkligheten tog det ungefär 

dubbelt så lång tid. Därefter 

lyfte en kranbil enkelt och smidigt 

bort den tomma tanken. 

Händelsen har varit föremål 

för en grundlig olycksundersökning 

och analys enligt metod 

AcciMap. Närmare information 

Erfarenheter 

farligt gods 

n Det är viktigt att information 

från stab till andra myndigheter 

och media fungerar bra 

och att man använder sig av 

trafikmeddelanden för att 

informera allmänheten om avspärrningar 

av gator och vägar 

n Kunskapen om räddningstjänstens 

roll behöver förbättras 

bland externa aktörer. 

Att det dröjde 90 min innan 

räddningstjänsten tillkallades 

belyser behovet av en bredare 

ett extra skydd mot kortslutning 

och överhettning. Men tyvärr 

finns det fortfarande kvar 

massor av värmare av den gamla 

farliga modellen ute bland konsumenterna. 

Du som har vänner eller släktingar 

som är gamla eller sjuka, 

ta reda på vad det är för prylar de 

använder för att hålla värmen. 

Kassera alla värmedynor och 

-filtar som är äldre än 10 år och 

ersätt dem med apparater med 

förstärkt skydd mot kortslutning 

och överhettning. 

Artikeln bygger på en rapport av 

Per Ringqvist, räddningstjänsten/polisen 

Gästrike. 

kan lämnas av olycksutredare 

Tove Nyth, 031-335 28 64 eller 

0705-59 69 82 

Artikeln bygger på en olycksundersökning 

av Lars Jacobsson 

och Tove Nyth, räddningstjänsten 

Storgöteborg. 

utbildning av chaufförer och 

speditörer. 

n Den havererade trailern är 

en av de största som finns i 

Sverige. Rondellen och dess 

omgivningar var inte anpassade 

för regelbunden trafik med 

så stora tankbilar. Trafikmiljön 

håller nu på att planeras om 

och anpassas till fordonsbeståndet. 

n Vilken förmåga har samhället 

att hantera ett stort 

utsläpp från en rämnad gasoltank? 

Vilken räddningstjänst 

klarar den uppgiften? 

Se upp för gamla värmedynor 

Värmedynan med trasig 

termostat. Branden startade i 

de överhettade motståndstrådarna. 

Foto: Per Ringqvist 

Ulf Erlandsson, 

brandingenjör vid 

Räddningsverket, 

leder verkets 

brandutredarprogram. 

Erlandsson medverkar 

i Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter ur brandutredar 

programmet och från 

fördjupade olycksundersökningar. 

Han tar gärna emot 

synpunkter och tips på tel 

054-13 50 39, fax 0470- 

208 04, epost: 

ulf.erlandsson@srv.se

Sirenen Nr 6 • September 2008 ordet fritt 

Förväntningar från 310 viktiga kunder 

Viktigt bygga underifrån 

och ha vardagsperspektiv 

Två färre myndigheter. 

Efter tio års påpekande 

från den lokala och regionala 

nivån av det orimliga i att 

den nationella nivån organiserar 

sin del av samhällets arbete 

med trygghet och säkerhet i ett 

flertal myndigheter närmar vi 

oss nu en omorganisation. 

Många, speciellt inom den 

statliga världen, pratar om 

Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB) 

som en ny myndighet. 

Ur 310 kommuners, landstings 

och regioners perspektiv 

handlar det snarare om två 

färre myndigheter. Två färre 

myndigheter som ställer krav. 

Krav som ibland dessutom är 

kontraproduktiva. Två färre 

myndigheter som bedriver 

”kärnverksamhet”. Kärnverksamhet 

där ibland andras 

intressen förbises. Men det 

kommer också bli två färre 

myndigheter som stödjer. 

Stödjer de 310 aktörer, som på 

riktigt, dygnet runt, över hela 

hotskalan och över hela landet 

producerar trygghet och säkerhet. 

En produktion där ”samhällsskydd 

och beredskap” 

bara är en delmängd. 

Utvecklingen är bra,

32 ordet fritt 


BRF svartmålardeltidsbrand- 

mannayrket 

På många orter är det är 

svårt att rekrytera deltidsbrandmän. 

Skälen till 

detta varierar. 

BRF (Brandmännens Riksförbund) 

tycks inte vilja bidra till 

att få flera att intressera sig för 

att bli deltidsbrandmän. I BRF:s 

tidning ”Swedish Fire Fighters” 

staplas argumenten för att INTE 

bli deltidsbrandman på varandra, 

särskilt under rubriken 

”Platsannons” (sid 41). 

För en kommuninvånare 

som funderat på deltidsbrandmannayrket 

– kombinationen 

att göra en samhällsinsats och 

tjäna lite extrapengar – och råkar 

läsa senaste numret torde 

intresset svalna direkt. 

Fortsätter BRF att driva sin 

linje om hur eländigt det är 

att vara deltidsbrandman lär 

det bli svårt att rekrytera nya 

samtidigt som risken finns att 

många av de redan befintliga 

hoppar av. 

I bästa fall återstår därefter ett 

frivilligt brandvärn på orten. 

Helt oavlönade, utan fem veckors 

utbildning och utan krav 

på att dyka upp på brandstationen 

när larmet går. 

Förbundsordföranden Kenneth 

Carlsson skriver i sin ledare: 

”Att få några tusenlappar i 

handen för en veckas omänskligt 

slit stimulerar inte till att 

välja bandmannayrket.” 

Detta är att svartmåla. I min 

kommun är utryckningarna 

för en normal jourvecka lätträknande 

och majoriteten av 

insatser är snabbt avklarade, 

utan att det krävs ”ett omänskligt 

slit”. Den största uppoff- 

En av landets två bästa personaltidningar 

inom räddningstjänsten 

är ”Brandscoopet”, 

från Räddningstjänsten 

Storgöteborg. Den andra 

är ”Räddnings-plankan” från 

Jönköpings kommun och dess 

räddningstjänst. 

Den förstnämnda tidningen 

är mycket inriktad på personalens 

intressen. Den andra speglar 

personalens erfarenheter 

från insatser och övningar. 

Båda har utmärkta ledarear- 

ringen torde vara att brandmannen 

låser upp sig en vecka 

varje månad och för detta 

skulle förvisso jourersättningen 

kunna höjas. Det är viktigt 

att deltidsbrandmännen, som 

kallats räddningstjänstens 

ryggrad, finns kvar. 

BRF ska givetvis slåss för sina 

medlemmars villkor, men 

fokusera inte bara på det negativa 

med att vara deltidsbrandman. 

Lyft i stället fram det 

positiva med gemenskap, kamratskap, 

värdefull utbildning 

som man kan ha stor nytta av 

i alla tänkbara sammanhang 

samt känslan av göra en insats 

för hembygden. 

Räddningsnämndledamot 

i Norrland 

Sanningen gör ont ibland 

SVAR DIREKT: Insändaren 

här ovan kommenteras av Kenneth 

Carlsson, förbundsordförande 

i Brandmännens Riksförbund: 

Den ”platsannons” som är 

införd i senaste numret av Swedish 

Firefighters (SFF) är ironiskt 

utformad, men speglar den 

verklighet som de flesta deltidsbrandmän 

kan skriva under på. 

Brandmännens Riksförbund, 

BRF, har under en följd av år påtalat 

rekryteringsproblemen av 

deltidsbrandmän till regeringen, 

Räddningsverket och Sveriges 

kommuner och landsting, 

SKL men föga konkret har hänt. 

tiklar av sina respektive chefer. 

I det senaste numret av 

Brandscoopet skriver Nils 

Andréasson om rätten till och 

nyttan av att vara olika. 

Rubriken är ”Vi får, kan 

och behöver vara olika!”. På 

ett utmärkt sätt tar han upp 

frågorna, om olikheter i kön, 

sexualitet, religion och intressen. 

I frågan om jämlikhet 

skriver han, att Räddningstjänsten 

Storgöteborg anställt 

en kvinnlig brandman, samt 

Brandmännens Riksförbund (BRF) svartmålar ryggraden i svensk räddningstjänst, deltidsbrandmännen, 

anser insändarskribenten. Kenneth Carlsson, ordförande i BRF, ger svar på tal. 

I dagens moderna samhälle, 

där det är hård konkurrens om 

människors tid, måste löne- och 

anställningsvillkoren förbättras. 

BRF tvingades i senaste avtalsrörelsen 

ta till strejkhot för att 

få till en förbättrad sjukersättning, 

dock under bara de första 

90 dagarna. Men ändå ett stort 

framsteg, arbetsgivarna var naturligtvis 

emot. 

Vi ser i dag facit på arbetsgivarens 

förda ”snålpolitik” mot 

deltidsbrandmän. Man kan väl 

säga att marknadskrafterna styr, 

tillgång och efterfrågan. 

Blir det ont om en resurs 

måste den vårdas bättre för att 

att det i fortsättningen kommer 

att bli fler. 

I Sirenen har förre generaldirektören 

Göran Gunnarsson, 

på flera sätt förklarat sin egen 

och Räddningsverkets inställning 

till jämlikhetsfrågorna. 

Senast genom att skriva om homosexualitet 

bland räddningstjänstpersonal 

och genom sin 

närvaro vid Pride-festivalen i år 

i Stockholm. 

Där framträdde Stockholms 

kunna rekryteras eller behållas. 

Där kan alla politiker medverka 

till att påverka att villkoren 

kan förbättras. 

Jag håller med ”räddningsnämndledamot” 

att deltidsbrandmännen 

är en mycket 

viktig del, 75 procent av svensk 

räddningstjänst. Deltidsbrandmännen 

uppskattar det goda 

kamratskapet, gemenskapen 

och att man känner sig göra stor 

nytta för bygden. 

Jag själv arbetar sedan nästan 

30 år som brandförman på 

deltid, jag är stolt över de olika 

insatser vi deltidsbrandmän 

dagligen utför i Sverige. Men vår 

räddningschef, Jan Wisén, 

för vad jag vet, första gången 

offentligt, med sin ”olikhet” i 

sexualitet. 

Jan Wisén har ännu en gång 

visat vilken stor personlighet 

han är. Genom sin karriär, från 

brandman till chef för räddningstjänsten 

i Storstockholm, 

och en rad andra uppdrag, har 

han visat att en ”olik” kan vara 

bättre än många andra. 

Heder åt Jan Wisén, som 

genom sitt framträdande 

arbets- och lönesituation måste 

förbättras. Våra brandstationer, 

utrustning, med mera måste 

anpassas till den mångfald av 

personal som är så viktig i framtida 


Artikeln i SFF belyser hur vi 

deltidsbrandmän och våra familjer 

påverkas. 

BRF svartmålar inte utan belyser 

bara i ord den situation som 

råder och den sanningen kanske 

gör ont. 

Vad gör ni arbetsgivare för att 

förbättra situationen? 

Kenneth Carlsson 

Kaare Brandsjö om mångfald 

Vi är olika – det är en fördel 

nu, inte gjort det för sin egen 

skull, utan för att det hjälper så 

många andra, som inte ansetts 

acceptabla på grund av sitt kön 

eller annan olikhet mot flertalet. 

Alla har inte modet att tala 

ut, med tanke på de olägenheter 

det kan få. 

Jan Wisén har, till sina övriga 

goda egenskaper, visat medkänsla, 

eller empati, som det 

nu ofta kallas. 

Kaare Brandsjö

Sirenen Nr 6 • September 2008 ordet fritt 

Viktigast för räddningschefen 

– lönen eller samvetet? 

Krister Ejeros har rätt i det mesta 

han skriver i sitt inlägg i förra 

numret av Sirenen. 

Vi borde ha lagkrav på sprinkler 

vid ny- och ombyggnation, retroaktivt 

lagkrav på brandvarnare i lokaler 

där människor bor, enkel brandsläckare 

på motsvarande ställen, retroaktivt 

lagkrav på jordfelsbrytare och självklart 

avskaffande av möjligheten att 

nyttja räddningstjänstens stegar som 

alternativ utrymningsväg från bostäder 

och liknande lokaler. (Hur olika ser vi 

inte ute i landet på den definitionen 

förresten? Jag vet att det spretar oerhört 

i tolkningen av begreppet.) 

Det mesta av detta finns redan i våra 

nordiska grannländer Danmark och 

Norge, åtminstone om man adderar 

deras lagar sedan 1988. 

Detta fick några brandbefäl från 

Norden lära oss på en konferens i Oslo, 

alltså för 20 år sedan. 

Vad har hänt i Sverige sedan dess? Nä 

just det, inte mycket. Inte ens lagkrav 

om brandvarnare i alla bostäder. 

”Vi har inte rätt att skriva föreskrifter 

på verket” används som ursäkt nu såväl 

som då. 

Frågan om utrymning via räddningstjänstens 

stegutrustning vore intressant 

att kontrollera ur tillgångsperspektiv, 

såväl i mindre som större orter, eftersom 

kommunerna numera samarbetar 

så mycket att en kommun kan tappa sin 

styrka initialt under en viss tid, och då 

ställa de ”egna” boende utan stegutrymning. 

Jag hade själv i Mariestad på 1980-talet 

hjälp av hävare från Töreboda, utan 

att kunna ordna någon omedelbar ersättningsresurs 

inom rimlig tid om det 

skulle behövts där... 

Sedan dess har samarbetet ökat och 

nedskärningar har skett, främst på natten, 

till förmån för dagstyrkor. Trots att 

det är på natten som människor sover, 

och de flesta dödsbränder inträffar. 

Intressant är också att Arbetsmiljöverkets 

uppfattning på central nivå är 

att utrymning med räddningstjänstens 

stegutrustning INTE kan räknas som en 

Därnere i korsningen stod den 

med näsan mot mig, brandbilen 

med blinkande blåljus. En ny 

trafikolycka på den ännu inte ombyggda 

delen av E6:an i norra Bohuslän? 

Jovisst, det fanns en personbil som 

hade råkat ut för något, vad vet jag inte. 

Men det var nåt annat som inte stämde. 

”Brandbilen” saknade vanliga saftblandare 

på taket och ”blåljusen” satt nedtill. 

Dom var dessutom väldigt bleka. 

Fordonet ifråga visade sig vara en bärgare 

och ”blåljusen” var ett par jättelika 

fjärrljus med blåaktigt sken. Dessa var 

kopplade så att de blinkade växelvis. 

Det är knappast troligt att bärgaren 

bara råkade se ut som ett utryckningsfordon. 

Det är ju allmänt känt att man 

inom den branschen gärna skulle vilja 

byta färg på sina saftblandare. Och här 

i Göteborg har vi sen lång tid tillbaka 

alternativutrymningsväg 

enligt 

AFS 2000:42 om 

arbetsplatsens utformning. 

Det krävs alltså tillgång till 

ett extra trapphus eller en utvändig 

trappa för att uppfylla kravet. 

När detta slår igenom får det naturligtvis 

stora konsekvenser för många fastighetsägare, 

men är inget som inte går att 

lösa. Speciellt mot bakgrund av att osäkerheten 

om hjälp verkligen kommer 

ökar, och att den med största sannolikhet 

INTE kommer inom de 3-5 minuter 

som man har på sig att utrymma en 

normalt utformad arbetsplats innan 

kritiska förhållanden uppstår. Och tänk 

efter själv, visst är det rimligt att man år 

2008 inte ska behöva stå och vänta på 

extern hjälp för att kunna utrymma sin 

arbetsplats. 

Varför då få vänta länge i sin bostad? 

Det som jag inte håller med Krister 

Ejeros om är delen att ge politikerna 

större delen av skulden för dessa brister. 

Visserligen har politiker formellt 

ansvaret för i princip allt, men om man 

inte får tydliga och enhälliga signaler 

om att något är fel så är det inte lätt 

några tungbärgare med blåljus. Men 

detta undantag beror på deras uppdrag 

för Spårvägen. 

Varför bärgarna vill ha blåljus är väl 

knappast i första hand för att de behö- 

för politiker att 

agera i någon 

fråga vi snackar om här 

(jag vet av erfarenhet som 

fritidspolitiker i olika nämnder). 

om politiker ska agera krävs att en tillsynsmyndighet 

(läs länsstyrelsen eller 

Räddningsverket) ställer tydliga krav 

på åtgärder, något som är mycket ovanligt. 

Eller att en stor olycka sker i egna 

området eller dess omedelbara närhet, 

vilket också är ganska ovanligt. Eller för 

det tredje, att man som räddningschef/ 

förvaltningschef vågar sticka ut hakan 

och säga den osminkade sanningen, 

vilken inte alltid är så rolig att höra och 

dessutom oftast kräver ytterligare ett 

antal miljoner för att uppnå. Inga roliga 

krav för politiker som oftast matas med 

att det gäller att hålla budget. 

Flertalet människor är ju funtade på 

det viset att man tror på talesättet att 

”hälsan tiger still”, man saknar kunskap 

att själv hitta bristerna. 

Lyder man som räddningschef sitt 

samvete och till exempel skriver direkt 

till alla ledamöter i fullmäktige när 

ver påkalla fri väg. Däremot behöver de 

skydd när de arbetar på vägen. 

Men om bärgarna ska få blåljus, i så 

fall bör väl även plogbilar och andra 

fordon med vägen som arbetsplats, få 

33 

inget händer av det som behövs, eller 

talar klarspråk i pressen när man blir 

tillfrågad om läget i sin kommun, så 

åker man oftast ut i kylan. Så får man 

nämligen inte göra. 

Det finns ett antal kollegor som 

liksom jag inte varit rädda för att 

påpeka att ”kejsaren är naken”, och 

därefter åkt snett ut och inte kunnat 

återvända som räddningschefer eller 

ställföreträdande räddningschefer. 

Jag högaktar er kollegor som vågade 

stå för dessa självklara värderingar. Och 

undrar samtidigt hur ni andra som inte 

ids/orkar/kan/vågar berätta den sanna 

bilden för era politiker eller till pressen, 

kan sova på natten? 

Visserligen får ni säkert bra löner, 

ni som inte ”bråkar” och ställer krav 

på förbättringar, men samvetet då? 

Den dagen då en eller flera människor 

omkommer som en följd av en situation 

som genom era krav på åtgärder eller 

organisation kunde ha förhindrats ? 

Det är lite samma sak som med tillsynsförrättaren 

som väljer att blunda 

för en brist, för att vara ”hygglig”. Mot 

vem kan man ju undra. 

Om inte tillsynsförrättaren/experten 

kan eller vågar visa på bristen och den 

åtgärd som krävs, hur ska då en ägare/ 

innehavare eller ens en politiker kunna 

det? 

Lennart Jonsson 

EHS Coordinator, ESAB, Göteborg 

(f d förebyggande brandingenjör) 

Blåljus – endast på utryckningsfordon 

Blåljus ska enbart få finnas på utryckningsfordon, tycker Johnny Hildingsson. 

Håller du med? 

Lennart Jonsson är kritisk till förvaltningschefer 

och räddningschefer 

som inte vågar sticka ut hakan och 

säga sanningen. Har Jonsson rätt? 

Vad tycker du? Skriv till Sirenen, 

max 3 500 tecken, inklusive mellanslag. 

det? Och då blir det inflation i blåljus. 

I dag finns det mycket bra brandgula 

saftblandare och dessutom Xenon-blixtar. 

En välutrustad bärgare kan synas 

mycket bra utan falska blåljus. 

Även om blåljuset har vissa brister i 

dagsljus, så är det suveränt bra genom 

att det är förbehållet just uttryckningsfordon. 

När jag växte upp hade brandbilarna 

samma färg på sina larmljus som alla 

andra bilar hade på sina bakljus. Inte 

bra. 

Bevara därför gränsen mellan uttryckningsfordon 

och övriga fordon. Vi är 

alla beroende av att just dessa ska få fri 

väg – och detta mer än bärgarna. 

Johnny Hildingsson 

frilansskribent

34 ordet fritt 


Hyggesbränningar 

– ska de behövas? 

Ett personligt sommarminne 

med frågetecken 

som följd. Det var hett, det var 

torrt, absolut eldningsförbud 

och ständiga varningar och 

uppmaningar att inte elda. 

Skogsbränderna härjade runt 

omkring oss i Mellansverige. 

Då initierade det stora skogsbolaget 

en hyggesbränning. 

Jag kan försäkra att det inte 

var någon trevlig upplevelse 

för oss som vistades i byar och 

fäbodar i närområdet. 

När det sedan blev vild 

skogsbrand som efterspel (se 

Sirenen nr 5 angående räddningstjänsten 

i Leksands anmälan) 

och vinden låg på, blev 

det som skulle varit semesteridyll 

något helt annat. 

Främst fanns oro för att 

elden skulle komma in i byn, 

Kommentar från Leif Sandahl, 

brandingenjör vid Räddningsverket, 

till insändaren här ovan: 

Det är ofta för miljöns skull 

man avsiktligt eldar i skog och 

mark. Det kallas för naturvårdsbränningar 

och syftar bland 

annat till att ge fler arter bättre 

förutsättningar att överleva då 

de behöver bränd skog. Det är 

också ett villkor i vissa miljöcertifieringar 

att de som avverkar 

sin skog också bränner en viss 

andel av ytan. 

Ja, lokalt sker en påverkan av 

luftlagren i form av rök med 

mera. Men då det ska växa upp 

ny skog igen torde den globala 

påverkan i det långa loppet 

bli plus minus noll. Man kan 

förenklat säga att om det som 

eldas upp åter kommer att få 

För alla inom räddningstjänsten 

är det viktigt att 

medborgarna har det största 

förtroendet för organisationen 

och dess anställda. 

Det är därför angeläget att 

vissa företeelser, som till exempel 

homosexualitet eller medlemsskap 

i extrema politiska 

men även oro för vår hälsa. 

Solen som sken så starkt kom 

inte igenom rökdiset längre 

och inte bara vi utan våra hem 

luktade rök, intresset för grillen 

försvann totalt. 

Det var mycket varmt och 

vi tvingades stänga om oss i 

stugorna inför natten. Vi valde 

den heta sommarvärmen i stället 

för mera brandrök. 

Personligen fick jag anledning 

att uppskatta att mina 

astmatiska barnbarn fått förhinder 

och inte fanns på fäboden. 

Jag lämnade själv i förtid 

på grund av brandröken. 

Efteråt har ett antal frågor 

väckts: 

Hyggesbränning trodde jag 

tillhörde forntiden. Varför görs 

sådana? 

växa upp i motsvarande grad så 

påverkas inte klimatet vad avser 

koldioxid. 

Lagen om skydd mot olyckor 

ger kommunen eller länsstyrelsen 

rätt att besluta om eldningsförbud 

utomhus. De kan också 

medge avsteg från förbudet 

(dispens) om någon söker detta. 

Möjligen kan de i sitt beslutet 

om eldningsförbud ha angett 

vissa generella undantag från 

förbudet. 

Jag känner inte hur det var i 

detta fall, men det brukar vara 

mest vanligt att man söker om 

”dispens” för varje enskild bränning 

och då också redovisar hur 

man ska hantera sin bränning 

säkerhetsmässigt. 

Givetvis måste de som bränner 

under eldningsförbudstid 

vidta särskilda skyddsåtgärder 

grupper inte redovisas så att 

det är lätt att få uppfattningen 

att inställningen gäller för en 

stor del av de anställda. 

Det finns exempel på att insatsstyrkor 

utsatts för trakasserier 

där religiösa uppfattningar 

påverkat, helt oförskyllt. 

Det finns således skäl för 

Tas hänsyn till påverkan på 

klimatet då tillståndet ges? 

Påverkas luftlagren och den 

yttre miljön av en hyggesbränning? 

Okunnig som jag är 

tror jag att det är ett enormt 

utsläpp. 

Gäller tillståndet övergripande 

i förhållande till generellt 

eldningsförbud? Och hur resonerar 

man i så fall? 

Jag inte är ensam att undra 

över dessa frågor. 

Tack till Sirenen som ger 

mycket och god information 

även till oss ”vanliga” medborgare! 

Kerstin Melén 

Man eldar ofta för miljöns skull 

och planera sin bränning samt 

ha ett medgivande (dispens) 

att de får elda trots att det är 

eldningsförbud. 

Hyggesbränningar kan förstås 

inte genomföras när det regnat 

mycket och marken är genomfuktig. 

Bränningarna måste ske 

när markerna är torra. Avvägningar 

görs i varje enskilt fall 

med hänsyn till hur extremt 

torrt det är, spridningsrisker, 

bevakning, med mera. 

Någon gång händer det att 

naturvårdsbränningar sprider 

sig utanför det område det var 

tänkt. Det kan bero på oväntade 

faktorer som snabba vindkantringar, 

men också på att 

bolaget inte vidtagit tillräcklig 

bevakning. 

Leif Sandahl 

Håll kårerna utanför! 

Det känns för sorgligt att 

de två räddningsskolor 

som finns i trakter där flest 

människor bor inte ska finnas 

inom den nya myndighet som 

ersätter Räddningsverket. Åtminstone 

borde en av dem få 

chansen till fortsatt verksamhet, 

i första hand Skövde där 

det tycks finnas en stor framåtanda 

hos personalen. 

I förra numret av Sirenen sä- 

ger den utredare som tillsatts 

för att undersöka om Skövde 

och/eller Rosersberg kan drivas 

vidare i annan regi: 

”Att rakt av lägga ner och 

jämna med marken är inte så 

begåvat.” 

Det är bara att hålla med och 

jag hoppas att politikerna som 

gett honom uppdraget lyssnar 

på hans argument. 

Skolan i Skövde har lokaler 

brandchefen i vår huvudstad 

och hans kompisar att de tar 

sig en fundering i den här frågan 

och håller homosexualiteten 

inom den egna, personliga 

nivån. Det finns skäl att hålla 

kårerna utanför. 

Erik Nilsson 

Utbildning i Skövde nödvändig 

och utbildningsanordningar 

som ingen annan privat aktör 

kan skapa inom överskådlig 

tid. 

Att för oss som arbetar inom 

upptagningsområdet behöva 

åka längst söderut i landet 

(Revinge) eller till Norrland 

(Sandö) för utbildning och 

övning känns inte bra. 

västsvensk brandförman 

Trion som formade gruppen 1998 fanns på plats under jubiléet 

i Kristinehamn, från vänster Nils Andersson, f d tekniker, Örebro, 

sammankallande Sven-Erik Andersson, Kristinehamn och 

Kent Lindström, tekniker, Karlstad. 

Tioårigt samarbete 

för brandutredare 

kRISTINEHAmN.

Sirenen Nr 6 • September 2008 platsannonser 

Nyutgivet från 


Handbok 

Hantering av brandfarliga gaser och vätskor 

på bensinstationer 

Handboken ska underlätta planeringen vid ny- eller ombyggnationer, 

drift och skötsel samt handläggning av tillstånds- och 

tillsynsärenden. 

Best nr: U30-674/08 

Broschyr 

Att informera allmänheten om risker och skydd 

vid Sevesoverksamheter 

Broschyr med vägledning om hur man informerar allmänheten. 

Best nr: I99-180/08 

Så här beställer du 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Annan utgivning 

Sirenen 

är Räddningsverkets tidning. 

I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och 

skydd mot olyckor. Nyheter, 

reportage, debatt och mycket 

annat. 

Bli prenumerant utan kostnad 

– enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi kan tyvärr inte ta emot 

personallistor. 

OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

Attack mot anlagd brand 

DVD inspelad på konferensen ”Attack mot anlagd brand” i 

Malmö. Dessutom några extra inslag. Lämplig i samband med 

utbildning, informationsträffar med mera. 

Pris 675 exkl moms och frakt. Beställning: info@informationsbolaget.se 

eller på fax 040- 97 40 00 

Brandbelastning 

Boverkets handbok om brandbelastning kan användas som 

underlag för att beräkna påverkan på konstruktioners bärförmåga 

vid brand. Innehåller två metoder för att bestämma 

brandbelastningen. Handboken vänder sig till projektörer och 

konstruktörer av brandskydd. 

Pris: 84,80 kr. Beställning: 0455-35 30 50. 

E-post: publikationsservice@boverket.se 

Ja tack,

36 platsannonser 


Sveg slutar 

med brandmän 

i vården 

För sju år sedan anställde Härjedalens 

kommun sex personer 

som skulle dela sin tid mellan 

räddningstjänsten och vården. 

Nu upphör kombitjänsterna. 

– Skälet är arbetsbrist på 

brandstationen. Man har för 

lite att göra, säger Leif Gillgren, 

personal i kommunen. 

Problem att rekrytera deltidsbrandmän 

var ett av skälen 

till att man till den speciella 

lösningen i Sveg 2001. 

Sex personer anställdes, de 

jobbar en vecka på brandstationen 

och två inom vården. Det 

innebar att räddningstjänsten 

ökade bemanningen med två 

personer på dagtid och kunde 

klara beredskapen. 

Nu står kommunen dels inför 

en omorganisation, dels ska 

räddningstjänsten minska sina 

kostnader med 600 000 kronor. 

Och då övergår räddningtjänstens 

beredskap åter till renodlad 

deltid. 

– Om de anställda behövs 

inom vården eller om de kan 

övergå till annan verksamhet 

inom kommunen utreds nu, 

säger Gillgren. 

Bygginsats 

aktuell 

i Bagdad 

Räddningsverket rekar för 

att bygga nya kontor åt FN:s 

flyktingkommissariat, UNHCR, 

Bagdad. 

– UNHCR behöver omgående 

ytterligare 20-25 kontorsplatser 

och i dag finns inga tillgängliga 

lokaler, säger Martin Sjöholm, 


Därför diskuteras en snabb 

lösning, förmodligen av prefabricerade 

kontor. 

Martin Sjöholm och Christian 

Di Schiena, Räddningsverket, 

samt byggnadsingenjören 

Ingvar Sahlin var i slutet av september 

i Bagdad och tittade på 

byggmöjligheterna. 

Forsknings- 

resultat 

presenteras 

Resultat från 16 forskningsprojekt 

presenteras under en dag. 

Seminariet ”Ny kunskap för 

ett säkrare samhälle” arrangeras 

i Stockholm 5 november av 

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. 

16 projekt med Samhällets 

säkerhet som gemensam nämnare 

kommer att presenteras. 

Resultaten borde vara intressanta 

för alla som jobbar med 

risk, säkerhet och krisberedskap. 

Sista anmälningsdag till 

seminariet är 6 oktober. Mer 

information finns på www. 

krisberedskapsmyndigheten.se/ 

forskning08 

Storbranden 1889, en modell av en av landets största gasexplosioner. 

Det är några av de saker som visas på Köpings brandmuseum. 

På muséet finns också en brandstation från 50-talet med morsetelegraf 

och stans gamla brandbil, en Volvo i originalskick från 1932. 

Foto: Anders Dahlberg 

Räddningstjänsten Östjämtland är ett kommunalförbund 

bestående av räddningstjänsterna i Bräcke 

och Ragunda kommuner med tillsammans ca 13.000 

invånare. Förbundet bildades 2003 och består av 6 

deltidskårer och 3 räddningsvärn. 

Räddningstjänsten Östjämtland 

söker 

Räddningschef 

Kvalifikationer som vi gärna ser att du har är: Utbildning hos Statens 

Räddningsverk för räddningsledare A och B samt tillsyn A och B 

alternativt Brandmästarkompetens och förebyggande 1 och 2 enligt 

Statens Räddningsverks skolor. Meriterande är erfarenhet från arbete 

som räddningschef. 

Du skall ha god förmåga att leda och utveckla arbetet inom förbundet, 

samt kunna ta ansvar och fatta beslut inom givna rama och fastställda 

mål. 

För information om tjänsten ring: 

Räddningschef Kjell Lundbom 073-066 55 71 

Facklig företrädare: SKTF, Alf Persson 0693-161 94. 

Ansökan med meritförteckning och övriga handlingar sökanden önskar 

åberopa skall vara Östra Jämtlands kommunalförbund, Box 190, 

840 60 Bräcke tillhanda senast 2008-10-31. 

Välkommen med din ansökan. 


Räddningschef 

Trygghet och säkerhet prioriteras högt i kommunen vilket bland 

annat visar sig i att vi har för avsikt att investera i nya lokaler för 


Räddningstjänsten är organiserad som egen förvaltning direkt 

under kommunstyrelsen där Du med uppdraget som förvaltningschef 

har stort samverkansansvar med andra verksamheter inom 

och utanför kommunen. 

I räddningstjänstens organisation ingår 16 heltidsanställda och 21 

deltidsanställda brandmän, 1 stf räddningschef, säkerhetssamordnare, 

stationsbefäl samt en assistent. 

Som förvaltningschef har Du det fulla ansvaret att leda och 

utveckla verksamheten utifrån kommunens övergripande mål, 

räddningstjänstens mål och verksamhetsplan. 

I uppdraget ingår att utveckla och stimulera medarbetarna för att 

arbeta mot uppställda mål. I arbetsuppgifterna ingår bland annat 

befälsberedskap och tillsynsverksamhet i samverkan med Orsa 

och Älvdalens kommuner, en samverkan som kommer att både 

vidgas och fördjupas. 

Mora kommun är inne i ett dynamiskt skede, med ökande födelseantal, stor inflyttning och en 

spännande arbetsmarknad. Kommunen präglas av en entreprenörsanda som skapat ett stort antal 

små företag som komplement till de större, mera kända, företag såsom Wibe, Ostnor, Mora of 

Sweden, Vasaloppet m fl. Ingenting är omöjligt för den som vågar satsa på sig själv. 

Mora ligger vackert vid stranden av Siljan. Hälften av kommunens innevånare bor i centrala 

Mora, medan övriga bor i de genuina byarna som omger centralorten. Alla typer av boende finns. 

Det byggs både lägenheter och villor för närvarande. För den som är intresserad av natur och 

friluftsliv erbjuder kommunen stora möjligheter. Livsmiljön är härlig året om. 

Kvalifikationer 

• Du är en erfaren ledare med goda ledaregenskaper, utvecklingsinriktad 

och drivande 

• Du är en tydlig och strukturerad ledare med en positiv människosyn 

och helhetssyn 

• Du har genomgått Räddningsverkets utbildning för räddningsledning 

B och tillsyn A 

• Du är kunnig inom ekonomi, personalarbete och IT och har lätt för 

att uttrycka dig i tal och skrift 

Upplysningar 

Kommundirektör Tord Karlsson 0250-261 03 

Fackliga upplysningar lämnas av 

Eva Larsson, Sveriges Ingenjörer 0250-261 52 

Kommunal 0250-267 97 

Välkommen med din ansökan till Mora kommun, Personalenheten, 

792 80 Mora senast 2008-10-10. 

Ansök gärna via e-post; personalenheten@mora.se

Sirenen Nr 6 • September 2008 platsannonser 

Annonsera i Sirenen – boka senast 13 oktober 

Sirenen är perfekt för dig som 

ska rekrytera personal inom 

räddningstjänst och skydd mot 

olyckor. 

Ingen tidning i branschen har 

sådan täckning som Sirenen. 

Nästa nummer trycks 29 

oktober. För att vi ska hinna få 

med din annons vill vi att du 

förhandsbokar utrymme senast 

13 oktober samt lämnar färdig 

annons senast 20 oktober. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 mm 



5 spalter 227 mm 

Priser 

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter 

för svartvita annonser, 

18 kronor per spaltmillimeter 

för färgannonser (priserna är 

exklusive moms). 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar du 

ut enligt följande: antal spalter 

x höjden x millimeterpris. 

Den artikel du just nu läser är 

3 spalter bred och 74 mm hög. 

Priset för en annons i den här 

storleken är 35 52 kronor (3 x 

74 x 16 kr) för svartvit och färg 

3 996 kronor (3 x 74 x 18 kr). 

Kontakt 

Ring eller e-posta till redaktionen 

om du vill förhandsboka 

eller har några frågor. 

Kontaktperson för annonser 

är i första hand Per Larsson, tel 

054-13 51 02. 

Du kan även tala med Gunno 

Ivansson Stig Dahlén eller 

Katarina Sellius. Telefonnummer 

och e-post adresser finns 

på sidan 2. 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bestående av räddningstjänsterna 

i Östersunds, Krokoms och Strömsunds kommuner med ett invånarantal 

på totalt ca 86000. 

Förbundet bildades 1 mars 2004 och förfogar över en heltidskår, 14 deltidskårer och 13 

räddningsvärn spritt på knappt 20 000 km 2 . Förbundet har ca 350 medarbetare. 

Jämtland har ett rikligt utbud av sevärdheter, aktiviteter och evenemang. Förutom det har 

vi fjällutsikt och naturen runt knuten som inspirerar till fjällturer, fisketripper eller en stilla 

promenad längs en skogsstig. 

I vår vackra stad Östersund finns många upptäckter att göra, oavsett intresse. Spännande 

aktiviteter eller rofyllda upplevelser – här finns något som passar alla! 

Vi söker en 

Brandingenjör / Riskingenjör 

I ditt ansvarsområde kommer du att kunna medverka 

och utveckla förbundets olycksförebyggande 

verksamhet där fokus är att skapa trygghet 

och säkerhet för medborgarna, allt enligt lag om 

skydd mot olyckor. Du ska även ingå i förbundets 

beredskapsorganisation som Insatsledare. 

Förbundet är relativt nybildat och det finns stora 

möjligheter att forma den räddningstjänst som 

ska svara upp mot samhällets behov i framtiden. 

På avdelningen finns ytterligare två brandingenjörer 

och två brandinspektörer. 

Kvalifikationer 

Du är en ledare med brandingenjörsexamen samt 

Räddningsverkets vidareutbildning för brandingenjörer 

(RUB) Tjänsten kräver hög grad av självständighet 

och att du är resultatinriktad med god 

förmåga att fatta beslut. 

Vi söker dig som 

• Är prestigelös, gillar att coacha medarbetarna i 

deras utveckling och kan skapa goda relationer. 

• Är en drivande och målinriktad person 

• Har pedagogisk och kommunikativ förmåga 

och en helhetssyn på säkerhetsarbetet inom kommunen 

Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper. 

Tjänsten är på heltid med tillträde enligt överenskommelse. 

Lön och övriga anställningsvillkor 

överenskommes i samband med anställning. 

För ytterligare information, kontakta: 

Håkan Olsen 063-14 47 02, 070-63 99 112 

eller läs mer på www.raddningsforbundet.se 

Facklig företrädare 

Sveriges ingenjörer: 

Niclas von Essen 063-14 30 17 

Dina ansökningshandlingar som vi vill ha senast 

17/10 skickas till: 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Regementsgatan 23 

831 41 Östersund 

Glesbygd hårdare drabbat 

av byggnadsbränder 

Ljusnarsbergs kommun hade 

flest bränder i byggnad 2007, 

sett till antalet invånare. 

Lugnare var det i Nykvarn som 

bara hade 0,11 bränder per 

1 000 invånare. 

I faktiska siffror hade Ljusnarsberg 

(5 000 invånare) 22 bränder, 

Nykvarn (9 000 invånare) 

hade bara 1 brand i byggnad. 

Med hjälp av Räddningsver- 

Byggnadsbränder per 1 000 invånare 2007 

1 Ljusnarsberg 4,24 

2 Åsele 3,98 

3 Munkfors 3,61 

4 Dorotea 3,34 

5 Hultsfred 3,17 

6 Gullspång 3,13 

7 Hylte 3,12 

8 Bengtsfors 3,11 

9 Grästorp 3,09 

10 Högsby 3,03 

11 Torsby 2,80 

12 Malung 2,78 

13 Nordanstig 2,75 

14 Vimmerby 2,69 

15 Sjöbo 2,66 

16 Smedjebacken 2,61 

17 Nordmaling 2,57 

18 Vaggeryd 2,55 

19 Lekeberg 2,54 

Orsa 2,54 

37 

kets statistikportal Ida (ida.srv. 

se) kan Sirenen visa de 20 kommuner 

som hade flest bränder 

och de som hade minst antal. 

Noterbart är att det bland 

de mest drabbade är en tydlig 

övervikt på kommuner i landsbygd 

eller glesbygd. Bland de 

minst drabbade är det många 

förortskommuner med höginkomstkaraktär. 

Mest drabbade kommuner Minst drabbade kommuner 

1 Nykvarn 0,11 

2 Salem 0,13 

3 Öckerö 0,33 

4 Götene 0,38 

5 Danderyd 0,42 

Svedala 0,42 

7 Lidingö 0,47 

Vaxholm 0,47 

9 Nacka 0,51 

10 Hammarö 0,55 

11 Lomma 0,60 

12 Lerum 0,61 

Staffanstorp 0,61 

14 Sollentuna 0,62 

15 Burlöv 0,63 

Tidaholm 0,63 

Trosa 0,63 

Täby 0,63 

Upplands-Bro 0,63 

20 Härryda 0,64

38 eftersläckning 


Daniel Hallgren, tuffare än de flesta 

Lös Sirenens korsord, vinn fina 

priser. Skicka lösningen senast 

14 oktober till: 

”Krysset”, Sirenen, 

Räddningsverket, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Bär slang som en mästare 

Världens tuffaste brandman finns i 

Skutskär. 

Daniel Hallgren, 35, vann grenen 

vid brandmanna-VM i Liverpool. 

– Kul att man på äldre dar hittat 

en gren som passar, säger han. 

I TFA (Toughest firefighter alive) ska 

brandmännen bära dockor och 

dunkar, dra slang, klättra och 

avsluta med trapplöpning. Den 

här gången 40 våningar upp i 

St Johns Tower. Det tog ganska 

exakt 4 minuter. 

300 deltog, Daniel Hallgren 

och Herbert Krenn, Österrike, 

gjorde det snabbast av alla, båda 

fick tiden 8 minuter och 49 sekunder 

och delade på segern. 

Daniel kunde varit helt ensam 

i täten om han inte fått 

15 sekunders tidstillägg för 

en miss under slangutläggningen. 

– Men jag unnar även österrikaren 

att få vinna, han 

har varit med så länge. 

Daniel blev sexa vid VM 

-krysset 

Namn: ............................................... 

Adress:............................................... 

Postadress:........................................... 

2004, för två år sedan blev det silver. 

Så segern var kanske logisk. Vid VM i 

Sydkorea om två år får Daniel Hallgren 

vara prisutdelare. Och dela ut guldet 

till sig själv? 

– Det var du som sa det. 

I vilket fall siktar deltidaren i Gästrike 

räddningstjänst framåt. Han ägnade 

sig åt längskidåkning förr. Men nu är 

all träning inriktad på TFA. 

Vilken är din bästa gren? 

– Att jag är jämn. Det krävs kondition, 

styrka och teknik för att lyckas. Har man 

två av dem kommer man inte långt. 

Jonas Gårder, Solna vann sin åldersklass 

i TFA och kom trea totalt. 

Svenskt facit i brandmanna-VM blev 8 

guld, 4 silver och 3 brons. 

För en stor del av medaljskörden 

svarade Björn Eriksson, Gästrike räddningstjänst, 

som knep tre guld och ett 

brons i simning. Han noterades för 

fina tider, exempelvis 31,31 på 50 meter 

bröstsim. 

Medaljer tog också: 

n Thomas Fältsjö, Ludvika, segrade i 

armbrytning 100 kg 

n Två guld i TFA, Jonas Gårder, Solna, 

vann öppen klass och Daniel Hallgren 

35-39 år 

n Trapplöpning var en gren. 550 steg 

uppför St Johns Tower. Bo Johansson, 

Stockholm, vann guld i klassen 60+ efter 

att ha sprungit på 4,24. Yngve Letterholt, 

Stockholm, tog silver i samma 

klass. 

n Kjell Qvick, Malmö, simmade hem 

ett silver och ett brons i herrar 60+ 

n Ronny Dahl, Lessebo, blev bronsmedaljör 

i badminton. 

n Peter Mickos, Södertörn, sprang 

maraton på 3.04,78. Det gav silver i 

klassen 40-44 år. 

n Richard Balczar, Södertörn, vann 

guld i grekisk romersk, 30-39 år. 

n Lars Andersson, Stockholm, kunde 

hämta hem silver i orientering kort 

bana. 

Medaljligan brandmanna-vM 

1 England 217 178 164 

2 Frankrike 52 33 32 

3 Spanien 35 29 29 

17 Sverige 8 4 3 

Brandsläckaren till Uppsala 

Först öppnade rätta lösningen i förra krysset kom från Uppsala. Vi på Sirenen 

säger grattis till Hans Belin och övriga vinnare. 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc): Hans Belin, Uppsala. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Börje Kvarnström, Örebro, Hjördis Falkensson, Landskrona, 

Stig Larsson, Ballingslöv. 

5–8:e pris (brandvarnare): Lars Johnsson, Kristianstad, Marianne Thollander, Södertälje, 

Ulf Jonsson, Brottby, Mårten Sandkvist, Piteå.

Sirenen Nr 6 • September 2008 eftersläckning 

ROFFE 

Av Ulf Lundkvist 

Nisse Larsson 

Trelleborgs tre triathleter R äddningsverket 

hade fest, 

Trelleborg vann triathlontävlingen 

på Tjörn. 

Deltidsbrandman Lotta 

Nilsson hade utmanat landets 

räddningstjänster på 

triathlon, en halv Ironman. 

Ett antal räddningstjänster 

antog utmaningen, och 

de verkliga triathleterna 

var Trelleborg som vann 

på tiden 4 timmar och 12 

minuter. Johan Jönsson simmade 

1 900 meter på 26,53, 

Magnus Magnoy cyklade 9 

mil på 2.22,26 och Kristian 

Rybak sprang 2,1 mil på 

1.22,14. Tvåan Storgöteborg 

blev slagen med 37 minuter. 

– Vi kommer tillbaka med 

tävlingen nästa år, säger tävlingsledaren 

Lotta Nilsson. 

Man ska akta sig för att gå 

in i väggen, konstaterar Per 

Hultman, Södertörn. Men ska 

man utrymma ur den här 

lokalen finns kanske inget annat 

alternativ... Foto: Per Hultman 

Trelleborgs segrande lag tillsammans med tävlingsledaren 

Lotta Nilsson. Från vänster Johan Jönsson, Lotta Nilsson, Kristian 

Rybak och Magnus Magnoy. Foto: Räddningstjänsten Tjörn 

Resultat, 1 Räddningstjänsten 

Trelleborg, 4.12,00; 

2 Storgöteborg/Insatsledarna, 

4.49,51; 3 Storgöteborg/ 

Angered grupp 3, f 4.54,19; 

nytt om namn 

u Storstockholms brandförsvar blir 

namnet på nya förbundet som bildas 

från årsskiftet. Jan Wisén har utsetts till 

brandchef i förbundet. 

u Brandingenjör 

Sandra Danielsson, 

32, lämnar Södertörn 

och börjar vid 


Syd med placering 

på operativ ledning. 


Syd har anställt 

ytterligare fyra 

brandingenjörer: 

u Daniel Gren, 34, har tidigare jobbat 

som brandkonsult, ska nu jobba 

med tillsyn och plan- och byggfrågor. 

u Johannes Bjerregaard, 31, flyttar 

i november från Räddningsverket Revinge 

till brandstationen i Lund. 

u Fredrik Ryber, 32, börjar 1 december. 

Han kommer från Attunda och ska 

jobba i produktionsstaben. 

u Johan Danielsson, 27, läser fjärde 

året på brandingenjörsutbildningen, 

har redan klart med anställning hos 

4 Storgöteborg/Angered 3b, 

5.07,27; 5 Räddningstjänsten 

Tjörn, 5.34,09. 

och räddningstjänsten 

fick rycka 

ut. 

I augusti var alla 

anställda bjudna 

på avslutningsfest 

i Skövde. 

Innan festen 

gjorde en av 

festdeltagana sig 

hårfin på hotellrummet. 

Men effekten 

blev hårresande, 

kanske någon 

tycker. Molnet från 

hårsprejen fick detektorn 

att utlösa, 

larmet gick och 

räddningstjänsten 

kom. 

Räddningstjänsten Syd. 

u Mats Renning, 50, blir ny räddningschef 

i Örnsköldsvik efter Lars 

Larsson som övergår till andra uppgifter 

i kommunen. Renning har jobbat 

ett år i organisation, kom tidigare från 

Södertörn. 

u Judith Melin har utsetts till generaldirektör 

för Kustbevakningen. Melin 

var generaldirektör för Kärnkraftsinspektionen, 

SKI, fram till att myndigheten 

slogs samman med Strålskyddsinstitutet 

i somras. 

u Brandmästare och styrkeledare 

Johan Biörsmark lämnar räddningstjänsten 

Storgöteborg och börjar på 

Cold Cut Systems i Kungsbacka med 

försäljning av Skärsläckaren. 

n n n HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster i din 

organisation byter jobb eller någon 

nyanställs. Ring 

054-13 51 02, 13 51 04, 13 5106 eller 

skicka e-post: sirenen@srv.se (givetvis 

kostar det inget att ”annonserna” 

denna information). 

39 

Hjulen på bilens högra sida måste ha varit 

millimetrar från avgrunden. Kanske var 

det några centimeter eller rentav en decimeter. 

Vet inte riktigt, jag körde på känsla. Men 

kallsvettig var jag där jag rattade hyrbilen i ett 

möte med en stor lastbil på en (mycket) smal väg 

högt uppe i de montenegrinska bergen. Direkt till 

höger om den stenbelagda vägen stupade det 700 

meter. Vägräcken? 

Glöm det! 

Det hände första 

veckan i september, 

min sista semestervecka. 

Lastbilen hade 

stannat och chaffisen 

vinkade fram mig. I 

hyrbilen fanns tre av 

mina bästa vänner. 

Halvvägs i mötet tvingades jag ytterligare lite åt 

höger för att inte skrapa i lastbilen. 

Miljöskadad som jag är från Räddningsverket 

var det läge för riskbedömning: Finns det plats 

att mötas? Lars-Erik, kan du gå ut och kolla hur 

långt från stupet hjulen är? Nej, nej, för Guds 

skull, då kliver du rakt ut i fritt fall! 

Tankarna snurrade. Backa? Vågade inte! Lösningen? 

Vevade ner rutan och fällde in vänstra 

backspegeln. Med millimetrar tillgodo på den 

långa, breda lastbilen tog jag oss förbi. Puh! Bergen 

i Montenegro är verkligen overkligt vackra, 

men frågan är om utsikten är värd rysaren det 

innebär att köra bil däruppe. 

Poliser och ambulanssjukvårdare kan 

Risk och riskbedömning – en väsentlig del av 

livet. Risk kan vara så mycket, betyda olika saker 

– riskhantering, riskområde, riskzon, riskfaktor, 

riskmanager och mycket annat. 

”Risk- och sårbarhetsanalyser” är en favoritsysselsättning 

hos många säkerhetsplanerare. De 

älskar att fylla arbetstiden med att hitta teoretiska 

lösningar på allt tänkbart och otänkbart elände 

som kan drabba oss. Ibland blir analyserna konkreta, 

verklighetsnära och angelägna. Men ofta 

mynnar de ut i obegripliga snömosdokument. 

Här några andra aktuella ”risker”: 

n Riskerna med snabbinsatsstyrka (enbart 

två brandmän i första läget) är för stora, tycker 

många i räddningstjänsten. Visst, de får inte 

rökdyka direkt, men kan ambulans och polis, 

som också har två personer i frontlinjen, ta första 

stöten så kan väl också brandmän. Eller? 

n Risken för en ny katastrofbrand som den som 

hände i Göteborg för tio år sedan är uppenbar 

(63 döda ungdomar). Politiker, Boverket, Räddningsverket 

– vad har ni gjort för att förhindra en 

upprepning? Är ni nöjda? 

n Risken är stor att delar av svensk räddningstjänst 

konserverar sig själv. Rädd för 

allt nytt. Mångfald, fridykning 

i vatten, skärsläckaren och så 

vidare. Och Stockholms nya storförbund 

sänder ut konservativa 

signaler med att klamra fast vid 

urgammal nomenklatur – väljer 

att kalla sig brandförsvar med 

brandchef. Utropar sig samtidigt 

som Sveriges ”största 

brandförsvar.” OK då, men 

största räddningstjänsten 

finns fortfarande på 

västkusten, Räddningstjänsten 

Stor- 

göteborg! 

n Räddningsverket 

läggs snart ner. 

Samma händer med 

Sirenen. Om det är en 

risk – eller chans – får 

du läsare bedöma. 

Oavsett vad du 

tycker så är detta det 

tredje sista numret av 

Sirenen. 

Risk – en 

väsentlig 

del av livet 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

välkommen med synpunkter! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som 

framförs i denna kolumn är hans personliga och har 

inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

Posttidning B 

Returadress: 

L 257 

651 80 Karlstad 

SkÖVDE.

Sirenen Nr 06 2008 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?