Sirenen nr 4 2008

Räddningsverkets tidning Nr 4 • Juni 2008 

Slitigt i Slitesidan 

Slitesidan 

Syd lägger 

om kursen 

sidan 4 

20 

Vem vågar följa 

efter Merseyside? 

sidan 12

2 inledaren 

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Cheferna måste 

gå i bräschen för 

mångfalden 

I 

min första Inledare i år tog jag upp den 

mycket aktuella frågan om jämställdhet 

och mångfald i svensk räddningstjänst. Jag 

gjorde det efter att ha mött bristerna på dessa 

områden så många gånger vid besök runt om i 

landet och i andra sammanhang. Min Inledare 

drog igång en intensiv debatt i Sirenen och på 

andra ställen. Jag fick uppmuntrande tillrop 

från vissa och mer eller mindre idiotförklarades 

av andra. De skiftande uppfattningarna 

är naturligtvis ett bevis så gott som något på 

att frågan om jämställdhet och mångfald är i 

behov av akut behandling. Erfarenheten pekar 

entydigt på att ökad jämställdhet och mångfald 

leder till bättre prestationer. 

Samtidigt som debatten varit välgörande ur 

flera aspekter tycker jag mig kunna se en viss 

ljusning i inställningarna. Det är flera faktorer 

som fått mig att ana en mera positiv atmosfär. 

Räddningsverket anordnade i slutet av april 

ett tvådagars seminarium i Linköping om 

ämnet. Det var mycket glädjande att också de 

tre storstädernas räddningschefer fanns på 

plats tillsammans med 20-talet kolleger från 

hela landet. Jag vidhåller att cheferna måste 

gå i bräschen och uttala sin vilja att ha båda 

könen representerade bland de anställda och 

därmed också ta ett tydligt ansvar för rekryteringen. 

Jag är övertygad om att chefernas 

inställning och uthålliga arbete är avgörande 

för att vi ska nå framgång på det här området. 

Vår målsättning med mötet i Linköping var 

– och är – att i samverkan med kommunernas 

företrädare få ett underlag till Räddningsverkets 

handlingsplan för att stödja kommunerna 

i arbetet med jämställdhet och mångfald. 

Vi måste kunna peka på konkreta åtgärder när 

vi för regeringen redovisar resultatet av det 

uppdrag vi fått. Och de åtgärderna måste hitta 

grogrund ute i kommunerna för att verkligen 

slå rot. Nu siktar vi på att före midsommar 

presentera en skiss för arbetet och en färdig 

nationell plan om ett år. 

I slutet av maj arrangerades Brand 2008. 

Ett av alla de angelägna ämnen som fanns 

på dagordningen vid sidan av jämställdhet 

och mångfald var frågan om förnyelse och 

förändring av verksamheten. Sirenen har flera 

gånger haft reportage från Merseyside County 

i engelska Liverpool. Räddningstjänsten i 

Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och ska 

stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart 

Inledaren på sidan 2 är att betrakta som 

Räddningsverkets officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

E-post: sirenen@srv.se 

Webb: http://sirenen.srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt 

genom att skicka in prenumerationstalongen 

som finns i slutet av varje nummer. 

Merseyside har verkligen radikaliserat arbetet 

med säkerheten. Personalen gör hembesök, 

antalet döda och skadade i bränder minskar 

påtagligt. 

Merseysides presentation på Brand 2008 imponerade 

på konferensdeltagarna. Det stora 

och annorlunda grepp Merseyside tagit borde 

i vissa delar kunna överföras till våra förhållanden 

– utan många och långa utredningar 

om det är praktiskt genomförbart. 

Är till exempel Räddningstjänsten Syd på 

rätt väg? Politiker och tjänstemän har satt upp 

nya mål för verksamheten. Varje anställd ska 

under 20 procent av sin arbetstid ägna sig åt 

nya uppgifter. Kulturförändringen kräver attitydförändring 

och det är därför Räddningstjänsten 

Syds initiativ är så intressant och 

välkommet. 

Sista veckan i maj Räddningsverket politiker 

och tjänstemän från alla nivåer, företrädare 

för frivilligorganisationer och samarbetspartners 

till en så kallad kunddag. Den kundundersökning 

vi gjorde tidigare i år visade goda 

värden men också möjliga förbättringsområden, 

som att på ett tydligare sätt driva säkerhetsfrågorna. 

Genom att låta våra intressenter 

vara med i denna process skapar vi goda förutsättningar 

för arbetet mot ett säkrare samhälle. 

Resultatet ska användas för att på kort sikt 

utveckla verksamheten vid Räddningsverket 

och senare vid Myndigheten för samhällskydd 

och beredskap, MSB. 

Jag kan bara hoppas att slutorden på Brand 

2008 – ”det känns som att vi är på väg mot något 

nytt och bredare” 

– inte är läpparnas 

bekännelse utan leder 

till säkerhetsarbete, 

som gör oss redo att 

möta framtidens krav. 

Det här är min sista 

Inledare i Sirenen. Tiden 

på Räddningsverket 

har varit mycket 

bra. Jag ber att få tacka 

alla jag haft förmånen 

att möta under mina 

drygt två år som generaldirektör. 

GÖRAN GUNNARSSON 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Upplaga: 32 000 exemplar. 

Adressändring görs via epost, på webbplatsen 

eller genom talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, 

Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla adressen vid 

adressändring. 

Tryck: V-TAB, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Tryckdag detta nummer: 3 Juni. 

Nästa nummer trycks 15 augusti 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04 

070-243 33 85 

stig.dahlen@srv.se 

Gunno Ivansson 

Journalist 

054–13 51 06 

070-364 33 45 

gunno.ivansson@srv.se 

INNEHÅLL 

nyheter 

Syd ger nya uppgifter – till alla …………………4-5 

Drastiska sparförslag på utbildningen ………… 6 

Sotningen vill inte till Revinge ……………………7 

Lär av misstagen – spara liv …………………… 8 

Döm först – förlåt sen …………………………… 9 

Inget generellt krav på bostadssprinkler ……… 24 

Dubblar insatsen – det ska Mälardalen vinna på 25 

Bara var fjärde har aktuellt handlingsprogram 26 

Räddningstjänsten inte snabbt på plats ……… 29 

Nu lär Leif ut trafikvett …………………………… 31 

reportage 

Dykare trots motgångar ………………………… 10 

Brand 2008 

Se inte problem – gör jobbet …………………… 12 

En brandman måste kunna att prata med folk … 13 

”Politikerna för mesiga” ………………………… 14 

Ett larm stör verksamheten ……………………… 15 

Det bästa är utbildningen ……………………… 16 

Höjd kompetens när verksamheter möts i MSB 16 

Effektivt med defibrillatorer …………………… 17 

skolbränder 

Kräver hårdare tag mot skolbränder …………… 18 

Begär sänkt taxeringsvärde för närhet till skola 19 

oljeskydd 

Samverkan räddade Slites badstränder ………… 21 

mångfald 

Dags ta mångfald på allvar? …………………… 28 

ordet fritt 

Klarar testerna men får inte chansen till jobb …30 

Det är de tre procenten som räknas …………… 31 

erfarenheter 

Klämlampa föll ner – kunde gått illa …………… 32 

Batteriet exploderade …………………………… 34 

Omslagsbilden 

Foto: Gunno Ivansson 

I mitten av maj samövade 

för första gången 

Kustbevakningen 

och Räddningsverket 

i strandnära område. 

Förutsättningarna 

var ett fingerat oljeutsläpp 

utanför Slite på 

Gotland. 

Per Larsson 

Journalist 

054–13 51 02 

070-287 22 75 

per.larsson@srv.se 

Katarina Sellius 

Journalist 

054–13 52 58 

070-374 22 90 

katarina.sellius@srv.se

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 nyheter 

Ny föreskrift stoppar räddningstjänsten 

Otillåtet sätta halskrage 

I framtiden får räddningstjänsten 

inte använda 

halskragar och ryggbrädor 

vid IVPA-larm. Räddningstjänsten 

får bara vidta enkla, 

livräddande åtgärder som inte 

kräver några hjälpmedel. 

I sitt kommande förslag till föreskrifter 

om ambulanssjukvård 

reglerar Socialstyrelsen IVPAverksamheten. 

Om förslaget går 

igenom får det konsekvenser för 

räddningstjänsten. I förslaget till 

föreskrift sägs det bland annat 

ett IVPA-avtal ”får endast omfatta 

och reglera enkla åtgärder 

utan hjälpmedel som omedelbart 

måste vidtas för att rädda 

liv (första hjälpen) samt behandling 

med medicinsk oxygen och 

defibrillator. Vid ett konstaterat 

hjärtstopp får enkla hjälpmedel 

användas, t.ex. andningsmask av 

typen pocketmask.” 

Trots att föreskriften ännu inte 

trätt i kraft har den redan fått 

konsekvenser. I februari drog 

ambulansöverläkaren i Skaraborg 

in halskragarna för räddningstjänsterna. 

Sylvia Myrsell, som förberett 

föreskriften, men som numera 

arbetar på SOS Alarm, förklarar 

bakgrunden till formuleringen: 

– Räddningstjänsten ska inte 

bedriva sjukvård, de ska bedriva 

bra första hjälpen vilket är det 

viktigaste vid ett IVPA-larm. De 

har inte kompetens att göra 

medicinska bedömningar och 

vidta åtgärder utifrån det. 

Om räddningstjänsten har delegering 

blir det fortsatt tillåtet 

att ge syrgas och defibrillera vid 

hjärtstopp. Men det är knappast 

en sjukvårdsåtgärd enligt Sylvia 

Myrsell. 

LUND. 24 unga invandrare ska 

projektanställas under ett år. 

Räddningstjänsten Syd hoppas 

att åtta-tio av dem ska bli 

brandmän. 

Mångfald 

– Lyckas vi inte med mångfalden 

lyckas vi heller inte med uppdraget, 

säger förbundsdirektör Per 

Widlundh. 

40 procent av Malmös befolkning 

har invandrarbakgrund, i 

Räddningstjänsten Syd är andelen 

1-2 procent. Per Widlundh 

uppskattar att 60 procent i åldern 

22-30 år, där man rekryterar 

brandmän, är invandrare. 

– Resten är 20 procent svenska 

kvinnor och 20 procent svens- 

Förbjuden åtgärd? Socialstyrelsen är på väg att ge ut nya föreskrifter för IVPAlarm. Enligt förslaget 

tillåts räddningstjänsten endast utföra enkla åtgärder utan hjälpmedel. Halskrage och ryggbrädor får 

inte användas av räddningstjänsten. Foto: Gunno Ivansson 

– Det är mer en första hjälpenåtgärd 

tycker jag, den uppgiften 

finns inte reglerad någonstans. 

Räddningsverket och Socialstyrelsen 

har olika uppfattningar 

om definitionen av enklare 

hjälpmedel. 

– Halskrage är inte ett enklare 

hjälpmedel. En stor missuppfattning 

inom räddningstjänsten är 

att man tror att sätter man på en 

nackkrage är nacken stabiliserad, 

vilket är helt fel. 

– Nackkragen stabiliserar som 

ka män. Och det är mot de sistnämnda 

vi är fokuserade. Vi behöver 

speeda upp arbetet med 

mångfalden en del. 

Därför startas nu ett projekt 

där räddningstjänsten anställer 

24 personer med utomnordisk 

bakgrund. De ska få inblick och 

viss utbildning i jobbet. 

Förhoppningen är att åtta-tio 

av dem blir intresserade och vill 

gå vidare. 

– Vi vill då skicka dem på SMOutbildning. 

Menar Räddningsverket 

något med mångfalden 

så hoppas jag verket ser till så att 

de får utbildningen, säger Linus 

Eriksson. 

Han efterlyser alltså en särskild 

behandling. Om inte det 

skulle gå? 

bäst 15-20 procent. Därför har vi 

resonerat så att bedömer man att 

det finns risk för en nackskada, 

då får man stabilisera med sina 

egna händer. Uttagningshjälpmedel, 

som ryggbrädor, kan i 

vissa fall vara mer till skada än 

nytta. 

I sitt remissvar anser Räddningsverket 

att räddningstjänsten 

ska få använda enklare hjälpmedel 

och föreslår bland annat 

följande tillägg: ”Med enkla 

– Då får vi skicka dem på utbildning 

i räddningsinsats och 

ge dem SMO-tänket själva. Något 

måste göras. Ska vi fortsätta att 

enbart anställa brandmän som 

tagit sig in vanliga vägen på SMO 

– då är jag pensionär innan vi har 

en acceptabel andel invandrare 

i vår kår. 

Som en tänkbar arbetsuppgift 

lanseras begreppet närbrandmän. 

– Vi vill att personerna ska vara 

aktiva i bostadsområden. Mycket 

handlar om information. Tanken 

är att de med stöd av handledare 

ska verka som närbrandmän under 

utbildningen, säger utvecklingsledaren 

Gunilla Jansson. 

De som förhoppningsvis fattar 

tycke för yrket ligger bra till 

hjälpmedel menas exempelvis 

förbandsmaterial, hypotermimaterial, 

brännskadematerial, 

enkel fixeringsutrustning och 

lyfthjälpmedel.” 

Pontus Albertsson, medicine 

doktor och ämneskoordinator 

på Räddningsverket i Sandö, anser 

att förändringen kan skapa 

förvirring eftersom räddningstjänsten 

har möjlighet att använda 

enkla hjälpmedel, exempelvis 

sätta halskrage vid en 

vanlig räddningsinsats, men inte 

för anställning, de kan bli både 

närbrandmän eller hamna i utryckningsstyrka. 

Var ska de placeras? 

– De ska spridas i våra kommuner. 

Utanförskapet har främst 

varit ett Malmöproblem, men 

vi har det i andra kommuner 

också, säger Gunilla Jansson. 

Räddningstjänstens projekt 

är kostnadsberäknat till dryga 

nio miljoner kronor. EU-medel 

täcker en tredjedel, Malmö 

stad och Arbetsförmedlingen 

satsar också resurser. De personer 

räddningstjänsten söker till 

projekt ska vara 18-30 år och ha 

gymnasieutbildning. 

PER LARSSON 

3 

i samband med ett IVPA-larm, 

om Socialstyrelsen får sin vilja 

igenom. 

– Lagen om skydd mot olyckor 

säger att räddningstjänsten ska 

hindra och begränsa skador på 

människor egendom eller miljön. 

Vi anser att det är rimligt 

att räddningstjänsten ges förutsättningar 

att kunna leva upp 

till detta. 

Att sätta halskrage och andra 

enklare åtgärder ligger enligt 

Räddningsverket inom ramen 

för första hjälpen-åtgärder, men 

att det krävs utbildning. 

– Efter genomgången utbildning 

anser vi dock att det är förknippat 

med minimala risker för 

den drabbade. Det finns risker 

med att inte göra någonting också, 

säger Pontus Albertsson. 

Yvonne Näsman, utvecklingsansvarig 

och PHTLS-koordinator 

vid Räddningsverket Sandö, 

påpekar att Räddningsverkets 

utbildningar bygger på PHTLSkonceptet. 

– I den senaste upplagan av 

PHTLS-boken sägs att halskragen 

ger ett 90 procentigt stöd 

för fram och bakåtrörelser och 

begränsar sidoböjning och rotation 

med 50 procent. Och att 

en nackkrage alltid ska användas 

tillsammans med manuell stabilisering. 

Det är detta vi lär ut till 

våra elever. 

Socialstyrelsen ska ta ställning 

till remissvaren i början av juni 

och någon gång i höst beräknas 

den nya föreskriften ges ut. 

GUNNO IvANSSON 

Fotnot: PHTLS (Prehospital 

Trauma Life Support) är ett amerikanskt 

utbildningskoncept för 

akut prehospitalt omhändertagande 

av traumapatienter. 

Malmö vill anställa 24 invandrare Särbehandling 

olagligt 

Räddningsverkets jämställdhetsstrateg 

Dennis Kullman 

säger att räddningstjänsten Syd 

inte kan få öronmärkta platser 

för personer med utomnordisk 

bakgrund på SMO-utbildning. 

Positiv etnisk särbehandling är 

olagligt. 

– Konskevensen skulle vara att 

andra missgynnas. Det finns ett 

utslag i Högsta domstolen som 

fällde Uppsala universitet för 

att de vikt 30 platser åt sökande 

med utländsk bakgrund. 

– Däremot kan man tänka sig 

att de får ett försteg meritmässigt 

genom att de deltar i 

projektet, och om det behövs 

kanske det går att göra specialinsatser 

för att öka möjligheten 

att bli antagen till SMO.

4 nyheter 


Syd ger nya uppgifte 

LUND. Offensiva enheter 

ska klara 75-80 procent av 

larmen. 

Alla anställda får nya uppgifter 

för att bredda kompetensen 

och höja effektiviteten. 

Räddningstjänsten Syd har 

gjort vägval. 

– Vi har haft vår omställningsperiod, 

nu ska vi börja visa resultat, 

säger förbundsdirektör 

Per Widlundh. 

Förbundet i syd föddes 2006. 

Det var ingen smärtfri förlossning. 

Drygt två år senare anser 

ledningen att det är dags att 

börja röra sig framåt. 

Tjänstemän och politiker har 

gemensamt formulerat fyra 

mål som går ut på att färre ska 

skadas, allmänhetens 

kunskap 

att förebygga 

och hantera 

skador ska öka 

och att skadade 

snabbare ska få 

hjälp. 

Samtidigt förändrasorganisa- 

Per Björkman 

tionen.Traditionell avdelningsstruktur är borta. 

Nu pratar ledningen processtyrning 

och processägare. 

– Det blir lite smurfspråk. 

Egentligen gör vi inget nytt, men 

vi försöker göra det smartare och 

mer strukturerat, säger verksamhetsstrateg 

Per Björkman. 

– I slutänden handlar det om 

lust och engagemang. Vi vill individualisera 

de anställda, lyfta 

upp dem, säger kommunikationsstrateg 

Charlotte Sjövall. 

Det är effektivitet som jagas, 

att göra rätt saker. Med det nya 

arbetssättet ”80-20” ska personalen 

jobba 20 procent av sin tid 

med nya uppgifter. 

– Vi står inför en kultur- och 

attitydförändring. Rädsla och 

oro hos personalen måste vi 

förstå. Men vi får inte stoppa 

utvecklingen. 80-20 tar bättre 

LUND. Kejsarens nya kläder, eller? 

Bland brandmännen i Lund finns 

en skepsis mot omorganisationen i 

förbundet. 

– Så vissa dagar ska vi inte åka på larm 

utan vara i verkstaden. Men det gjorde vi 

ju förut också. Det här är inget nytt, det 

bara heter något nytt, säger brandman 

Per-Axel Svensson. 

Det flera av brandmännen som Sirenen 

pratat med vänder sig mot är att man inte 

anser sig fått vara delaktiga. 

– Vi är inte medarbetare utan arbetare. 

Jag tror på förbundet. Men när man bildar 

ett förbund kan man göra det med eller 

utan bedövning, här var det utan bedövning, 

säger Jonas Borg. 

tillvara de resurser vi har, säger 

Björkman. 

Brandmän har vant sig vid att 

de ska göra mer än rycka ut på 

olyckor. Hembesök, utbildning 

och information är vanliga uppgifter. 

De finns med hos Räddningstjänsten 

Syd också. Men 

här ska även dagtidspersonal 

välja en ny uppgift. 

Om vi drar tankesättet till sin 

spets innebär det att många jobbar 

med förebyggande uppgifter 

i olika former så länge det 

inte är larm. När det är larm ska 

i princip alla kunna ha en operativ 

uppgift om krisen blir riktigt 

stor. 

Pendeln ska kunna slå extremt 

åt båda hållen. I vardagsläget 

handlar effektiviteten om fördelning 

och bredd i 

uppgifterna. 

Det är lätt att 

säga tulipanaros, 

men för Per 

Widlundh finns 

inget annat alternativ 

än att 

kliva på framåt. 

Även om hans 

förbund har besparingskrav 

på sig även i år så 

anses ekonomin på fötter. Och 

det var första kravet från politikerna 

när förbundet bildades. 

– Nästa steg är samhällsnyttan. 

Vi vill ge mer än lagen föreskriver, 

och skattebetalarna som ger 

oss en miljard på fyra år har rätt 

att kräva det, säger Widlundh. 

Han välkomnar en större politisk 

styrning, och därmed större 

krav utifrån. 

– När lagen om skydd mot 

olyckor presenterades sa dåvarande 

försvarsministern Leni 

Björklund att olyckorna inte får 

kosta så mycket. Men var hamnade 

det kravet, jo i knät på räddningschefen. 

Det är viktigt att 

vi gör allvar av lagen om skydd 

mot olyckor, jag tycker kanske 

inte att räddningstjänst-Sverige 

har gjort det. 

Han tycker att ledningen inte lyssnar på 

förslag från golvet. Någon annan konstaterar 

att det bildats grupper där brandmännen 

fått medverka för syns skull, konceptet 

har ändå redan varit färdigt. 

– När vi för några år sedan skulle hämta 

idéer från andra håll ville jag åka till 

Alingsås. Men det var inte aktuellt. Nu ska 

vi plötsligt börja jobba som Alingsås, säger 

Jonas Borg. 

Brandmännen tror inte på offensiva enheter 

som en bra lösning, åtminstone inte 

i Lund där de jobbar. De anser att olycksbilden 

talar emot det. 

För några veckor sedan inträffade en 

lägenhetsbrand i Lund där det från allmänhet 

luftades kritik mot att styrkan 

Efter förbundsbildandet anser chefen Per Widlundh att det nu är dags för Räddningstjänsten Syd att 

visa vad den verkligen kan. 

Ett av räddningstjänstens mål 

är att en första skadebegränsande 

åtgärd ska genomföras 

inom två minuter från det att 

en olycka inträffat. 

– Det innebär att vi måste lära 

folk hur de utför åtgärder, säger 

Per Widlundh. 

En annan konsekvens är 

nämnda effektivitet hos räddningstjänsten. 

Syd tänker satsa 

mer på offensiva enheter. 

Per Widlundh tror att mindre 

enheter kan klara 75-80 procent 

av larmen. 

– Vi når fram snabbare, kan 

oftast bryta olycksförloppet tidigare. 

Räddningstjänsten är 

som kom till branden var för liten. Lunds 

styrka var på en containerbrand när det 

andra larmet kom. En insatsledare skickades 

ensam till branden och backades senare 

upp av kåren i Löddeköpinge. 

– Det var inte frågan om utan när det 

skulle ske. Vår oro ligger i bemanningsfrågan. 

Vi i Lund och Malmö upplever hög 

belastning, i Eslöv och Löddeköpinge drar 

man ner dramatiskt. Hur ska vardagen te 

sig? undrar facklige representanten Martin 

Lundquist. 

Det pratas från ledningen mycket om 

individen och att bryta gruppmentaliteten. 

– Att ge den enskilde möjligheter att 

utvecklas är väl bra. Individualiseringen 

uppbunden till 1+4, inte till 

vad vi faktiskt gör. Våra politiker 

har sagt att det är bättre att 

vi snabbt kan påbörja insats och 

vänta på avancerade resurser än 

att komma senare med alla resurser 

på en gång. 

”Inget nytt, det bara heter något nytt 

är en samhällsutveckling vi inte rår över. 

Men vi påstår också med en åsnas envishet 

att det är viktigt med gruppdynamik för 

att klara svåra insatser, säger Lundquist. 

Operative chefen Linus Eriksson konstaterar 

angående branden i Lund: 

– Det är inget nytt att vi får problem 

med beredskapen vid två samtida larm, 

så var det redan innan förbundet bildades. 

Vi blev nio minuter senare på grund 

av containerbranden. I detta fall verkar 

det som att det inte hade avgörande betydelse. 

Väl på plats gjordes en bra insats, 

branden hölls inom startlägenheten. Det 

man kan diskutera är hur vi larmar ut våra 

styrkor och här ser man vad anlagda bränder 

kan ställa till med.


r – till alla 

LUND. Process är modeordet. 

Räddningstjänsten Syds nya 

organisation innebär att nästan 

alla ska jobba i processer 

20 procent av sin arbetstid. 

Mer dagtid för brandmän 

innebär färre personer i utryckningsstyrkorna. 

Verksamheten får sex processer 

och två stödprocesser. Processerna 

är marknadsföring, information 

och utbildning, lära och 

utvärdera, genomföra insatser 

samt reducera risk. De två stödprocesserna 

är drift/underhåll 

och säkra insatsförmåga. 

Samtliga anställda, utom deltidsbrandmän 

och administration, 

har fått välja inom vilken 

process de vill jobba 20 procent 

av sin tid. En form av ”fritt valt 

arbete”. 

– Alla jobbar redan med någon 

av uppgifterna. I princip alla fick 

den uppgift de valde, säger HRstrategen 

Stina Blix. 

Några få gjorde inget val och 

har placerats i de processer där 

det fanns lediga platser. 

– Alla ska kunna 

användas operativt 

MALMÖ. Ida Texell tvekade 

inte när hon skulle välja inriktning 

för 50 procent av arbetstiden. 

Det blev operativa 

insatser. 

– En spännande uppgift. 

Vi får möta människor som 

vi kan hjälpa. Det är det som 

driver oss, säger hon. 

Brandingenjör Ida Texell är 

ansvarig för området ”genomföra 

insatser”. 

I dag jobbar Ida i huvudsak 

förebyggande, har befälsjour 

två gånger i veckan samt beredskap 

var femte helg. I den nya 

organisationen ska hon ägna 50 

procent av sin tid åt att utveckla 

räddningstjänstens operativa 

förmåga. 

Räddningstjänsten Syds nya 

organisation syftar till flexibilitet. 

Det pratas ofta om att alla 

måste jobba förebyggande. Här 

poängteras också att alla förebyggare 

kan behövas operativt. 

– Vid behov ska hela organisationen 

kunna användas operativt. 

Det handlar bara om att 

vi har tydliga uppgifter, säger 

Ida Texell. 

– Det härliga i min process är 

att personalen tycker det är väldigt 

kul att vara brandman, de 

vill verkligen hjälpa folk. 

Hon ler med hela ansiktet och 

verkar bara vänta på att få trycka 

på startknappen. 

– Vi kan utveckla mycket. Vi 

kan bli bättre på att analysera 

våra insatser, det är viktigt att 

vi blir medvetna om vad vi gör. 

Text och foto: PER LARSSON 

Omorganisationen 

Mer dagtidsarbete 

Vad gör att vi får effekt och vad 

är effekt? 

Utveckling handlar om att 

staka ut vägar för jobbet, lägga 

fram beslutsunderlag. 

– Vi pratar om ”från larm till 

insiktsfull drabbad”. Vi måste 

möta drabbade på ett bra sätt, 

våra tjänster ska skapa ett mervärde 

för dem. 

Hur är befälsstrukturen, hur 

fungerar samverkan på strategisk 

nivå, hur proffsigt hanterar 

man dödsfall vid olyckor när 

det gäller media och egen personal? 

Det är frågor Ida Texell 

vill ta upp. 

– Det vi måste göra är att synka 

visionen genom de egna leden. 

Om detta ska fungera måste vi 

få förankring och förståelse, ha 

hög grad av delaktighet. 

Stina Blix 

Det nya arbetssättet innebär 

ett förändrat schema för skiftpersonalen. 

20 procent av arbetstiden, 

tiden i processer, är 

förvandlad till ren dagtid. 

Det innebär fyra dagskift under 

en femveckorsperiod. Det 

nya schemat ger mindre helgtjänstgöring, 

nu jobbar skiftpersonal 

två helger av fem i stället 

för varannan. 

Martin Lundquist, facklig representant 

för Kommunal, har inget 

emot det nya skiftschemat. 

– Arbetstidsmodellen tror jag 

kan vara bra, vitaliserande. Sen 

vet vi inte vad det kommer att ge. 

Vi har besparingskrav och samtidigt 

ska vi utveckla. Jag kan vara 

5 

lite orolig för att det inte finns 

nog med kraft för utveckling. 

2005, året innan förbundet 

bildades, fanns det ständigt 

80 brandmän i beredskap i de 

fem kommunerna. Det har nu 

minskat med 19 personer. Heltiden 

har minskat från 44 till 34 

brandmän i beredskap. 

– Vi kommer också att ha 34 

personer som jobbar dagtid, 

och det är lika många som på 

vår före detta förebyggandeavdelning, 

säger operative chefen 

Linus Eriksson. 

Minskning av beredskapen beror 

delvis på att kärnkraftsverket 

i Barsebäck stängts. Beredskap 

på heltid i Kävlinge, Löddeköpinge 

och Eslöv går från 1+4 till 

1+2. Deltiden i Löberöd och Revinge 

har vardera haft 1+4, nu 

ska stationerna dela den bemanningen, 

två på varje ort och gemensam 

styrkeledare. 

– Styrkeledaren är förstainsatsperson 

på båda orterna, sedan 

fyller man på från aktuell ort. 

Ida Texell tar ansvar för processen som kallas genomföra insatser.

6 nyheter 


Om det måste sparas 50 miljoner på utbildningen: 

Drastiska konsekvenser 

Vad händer med utbildningen 

inom skydd mot olyckor om 

anslaget minskas med 30 eller 

50 miljoner kronor per år? 

Det vill kommittén som 

formar den nya myndigheten 

MSB veta. 

Svaret är att det kan få 

drastiska konsekvenser. 

Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB) bildas 1 

januari 2009. Några av många 

uppdrag som MSB-kommittén 

delat ut för snabbutredning 

handlar om utbildningen av 

räddningstjänstens personal. 

Två av Räddningsverkets fyra 

skolor, Rosersberg och Skövde, 

kommer inte att ingå i MSB. 

I ett första uppdrag redovisade 

CRS (Räddningsverkets centrum 

för risk- och säkerhetsutbildning) 

utbildningsbehoven för 

åren 2009-2011 på de två kvarvarande 

skolorna, Sandö och 

Revinge. 

– Samhällets behov av den avgiftsfinansieradeuppdragsutbildningen 

ökar de kommande 

tre åren. Vi bedömer att en fjärdedel 

av denna utbildning kan 

bedrivas i Revinge och Sandö, 

resten får läggas ut på andra 

aktörer, säger CRS-chefen Stefan 

Lundqvist. 

För utbildningen av deltidsbrandmän, 

SMO-utbildningen 

och författningsreglerad utbildning 

uppmanades CRS att räkna 

på tre dimensioneringsalternativ 

för Sandö och Revinge – att 

90, 70 respektive 50 procent av 

denna utbildning genomförs på 

skolorna (och resterande läggs 

ut på andra aktörer). 

– Att lägga ut på andra aktörer 

Hur ska skolorna i Skövde 

och Rosersberg klara inbokad 

utbildning resten av året? De 

kommer ju inte att ingå i nya 

myndigheten, lärare med flera 

har börjat söka andra jobb. 

– Självklart ska vi klara 

utbildningen, säger Mona-Lena 

Beckman, skolchef i Skövde. 

Där har hittills enbart några få lärare 

lämnat skolan senaste halvåret. 

I Rosersberg, med en hetare 

arbetsmarknad runtomkring, ser 

det värre ut för skolan. 

– Ett tiotal lärare har lämnat 

Rosersberg sedan propositionen 

kom i mars, lika många försvann 

efter Mats Sjöstrands utredning i 

maj förra året, säger skolchefen 

Kennie Thörn. 

Hur ska ni klara inplanerad 

utbildning hösten 2008? 

– Det blir tufft, men förutsatt 

Deltidsbrandmän på utbildning. Hittills har staten stått för merparten av kostnaderna. Men om den 

nya myndigheten MSB måste spara 30 eller 50 miljoner på utbildningen jämfört med Räddningsverkets 

utbildningsbudget för 2008 kan kostnader vältras över på kommunerna. Foto: Per Westergård 

blir dyrare de närmaste åren eftersom 

det finns en startkostnad för 

MSB:s skolor oavsett utbildningsvolym, 

säger Stefan Lundqvist. 

– Dyraste alternativet blir om 50 

procent läggs ut på andra aktörer 

eftersom detta ska finansieras av 

MSB. Jag hoppas att kundens behov 

är i fokus, inte att disponibel 

ekonomisk ram får avgöra. 

Efter att detta uppdrag redovisats 

kom nästan som ett brev 

på posten ett nytt uppdrag från 

att vi inte tappar många medarbetare 

samt att vi vid behov kan 

få stöttning från Sandö och Revinge 

inom vissa områden ska det 

kunna gå. Men jag kan givetvis 

inte garantera något. 

– Gränssättande är att vi kan 

upprätthålla dels säkerheten för 

personal och elever, dels en godtagbar 

kvalitet på utbildningen, 

säger Kennie Thörn. 

Regeringen har,


Vill inte 

flytta till 

Revinge 

Sveriges Skorstensfejaremästares 

Riksförbund (SSR) slåss 

för att sotningsutbildningen 

blir kvar i Rosersberg. Om 

den ska läggas ut på en extern 

aktör vill förbundet bli denna 

aktör. 

När förslaget kom att Räddningsverkets 

skolor i Rosersberg och 

Skövde bör avvecklas sades att 

sotningsutbildningen kan flyttas 

från Rosersberg till skolan i 

Revinge i Skåne. Revinge och 

skolan i Sandö utanför Kramfors 

blir kvar inom Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap 

(MSB). 

– Det vore extremt dåligt och 

olyckligt att skrota den moderna 

anläggningen på Rosersberg och 

bygga upp en ny i Revinge. De 

investeringar som gjorts senaste 

fem åren på 20 miljoner skulle 

vara bortkastade, dessutom 

skulle det ta tid att bygga upp 

en lärarkader till motsvarande 

nivå som nu finns på Rosersberg, 

säger Ulf Lindén, vd i SSR. 

Han lägger till ytterligare ett 

skäl: 

– Som skåning värnar jag om 

Skåne, men när det gäller lokaliseringen 

av en enda skola för sotningsverksamheten 

i landet inser 

jag att Rosersberg geografiskt är 

ett överlägset alternativ. 

SSR diskuterade frågan på ett 

styrelsemöte den 22 maj. Lindén 

ser två realistiska möjligheter. 

– Den ena är att skolan blir 

kvar i Rosersberg och organisatoriskt 

drivs vidare inom ramen 

för MSB, exempelvis från skolan 

i Revinge. Den andra innebär att 

en annan aktör tar över, och då 

är vi i Skorstensfejarmästarnas 

Riksförbund intresserade. 

Styrelsemötet uppdrog förbundets 

verkställande utskott 

att kontakta landshövding Sven 

Lindgren, som av regeringen 

utsetts att undersöka möjligheterna 

för andra aktörer att 

från 2009 ta över delar av Räddningsverkets 

nuvarande utbildningar. 

STIG DAHLÉN 

Riksdagen 

tog beslut 

Riksdagen röstade den 20 maj, 

som väntat, ja till regeringens 

proposition ”Stärkt krisberedskap 

– för säkerhets skull”. 

Ett antal motioner hade kommit 

in, men samtliga avstyrktes i 

försvarsutskottets betänkande. 

Riksdagsbeslutet blev det slutliga 

politiska ställningstagandet 

att Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten 

och Styrelsen 

för psykologiskt försvar läggs ner 

vid kommande årsskifte. 

Hjälp med att rena 

vatten i Burma 

I slutet av maj skickade 

Räddningsverket vattenreningsutrustning 

och tre 

vattenreningsexperter till 

det översvämningsdrabbade 

Burma. 

Det handlar om tre utrustningar 

för massvattenrening. Två personer 

från Räddningsverket åkte 

till Rangoon en vecka tidigare 

för att förbereda insatsen. 

– Utrustningen doneras till 

Rädda Barnen och våra experter 

ska utbilda lokal personal i hur 

vattenreningsutrustningen används, 

säger projektledaren Lina 

Eliasson, Räddningsverket. 

Räddningsverket har tidigare 

i omgångar haft personal i Burma, 

på uppdrag både av EU och 

FN, för att förbereda insatser och 

samla information om situationen. 

Dessutom finns en logistiker 

på flygplatsen i Bangkok. 

Utbildningen i att hantera vattenreningsutrustningen 

tar någ- 

– Det enda negativa är att 

drömjobbet inte varade mer 

än drygt två år. 

Säger Göran Gunnarsson 

som gör i juni sin sista månad 

som generaldirektör för Räddningsverket. 

Han lämnar myndigheten utan 

att ha ett nytt jobb att gå till. 

Om han accepterat det sex-årsförordnande 

han erbjöds hade 

han fått andra arbetsuppgifter 

av regeringen. Trots det har Göran 

Gunnarsson enbart positiva 

minnen från sin tid på Räddningsverket. 

– Jag kom inte till Räddningsverket 

för att det var vilket jobb 

som helst. Det var precis det jobb 

jag ville ha och jag har trivts från 

första dagen. Räddningsverket 

har en otroligt engagerad personal 

och är – som jag själv – väldigt 

uppgiftsfokuserad. 

Han tillträdde 1 mars 2006 och 

ägnade de första månaderna 

till att lära sig den interna verksamheten. 

Vissa saker klarnade 

snabbt andra tog lite längre 

tid. 

– I många delar har det handlat 

om att fortsätta utveckla och 

driva på arbeten som redan var 

igång. Räddningsverket var 

Räddningsverkets experter genomförde i slutet av maj den första 

utbildningen av lokal personal i Rangoon hur man hanterar vattenreningsutrustningen. 

Foto: Räddningsverket 

ra dagar men insatsen beräknas 

pågå i en månad. 

– Det kan behövas stöd om det 

skulle uppstå problem med utrustningen. 

Dessutom kan det 

bli lättnader i restriktionerna för 

Gunnarsson-passning till MSB 

Kvalitén i utbildningen 

måste vårdas ömt 

Vid halvårsskiftet tackar Göran Gunnarsson för sig efter två år 

som chef för Räddningsverket. Foto: Gunno Ivansson 

långt framme i processutvecklingen. 

Med denna grund var 

det naturligt att vidareutveckla 

verksamhetsstyrningen mot en 

tydlig ”kundfokusering”. 

En viktig fråga var att få fram 

resurser för den framtida utvecklingen 

av skolorna. 

– Genom att anpassa en för 

stor utbildningsorganisation 

har vi frigjort resurser för den 

utveckling av utbildningen som 

nu ska genomföras. 

Bedömningen av vad han 

åstadkommit under sin tid på 

Räddningsverket överlämnar 

han åt andra. Han vill dock fram- 

utländsk hjälppersonal och då 

kan våra medarbetare följa med 

ut till de drabbade områdena. 

Det kan också bli fråga om ytterligare 

insatser. 

– FNs matprogram planerar 

hålla den omfattande framtidsstudie 

Räddningsverket genomfört. 

– Det är oerhört viktigt att den 

får ligga till grund för den framtida 

utvecklingen. 

Eftersom han beslutat sig för 

att avgå vill han inte ge organisationskommittén 

för den nya 

myndigheten några råd men 

säger: 

– Det talas mycket om krishantering, 

men vi kan inte fortsätta 

leva i ett samhälle där 3 000 

människor dör i olyckor varje 

år. 

7 

för en omfattande insats i Burma 

och om det blir verklighet kan 

det finnas behov av fältkontor, 

säger enhetschef Lars Johansson, 

Räddningsverket. 

Räddningsverket gör också en 

insats för det jordbävningsdrabbade 

Kina. Bidraget består av 

3 700 tält och 17 000 filtar. 

1 300 tält är en donation från 

Lions, men den den stora delen 

är svenska militärtält, 2 000 sjukvårds-, 

förråds- och 12/20-mannatält. 

Nästan alla tält sys numera 

i Kina och drygt 1 000 av 

tälten är inneliggande order 

som i stället för att levereras till 

Europa går direkt till de drabbade 

provinserna. 

Kinesiska Röda Korset står som 

mottagare. Stödet är ett svar på 

begäran om hjälp både från den 

kinesiska regeringen och internationella 

Röda Korset. 

En person från Räddningsverket 

finns på plats i Kina för att 

följa upp leveransen. 

– Utbildningskvalitén måste 

vårdas ömt. För en kompetensorganisation 

är utbildning ett 

effektivt och snabbt sätt att nå 

ut med sina kunskaper. 

Räddningsverket läggs inte ner 

förrän vid årsskiftet och Göran 

Gunnarsson tycker inte att han 

sviker genom att gå i förtid. 

– Räddningsverket har en balanserad 

och målstyrd verksamhet. 

Bitarna i arbetet inför den 

nya myndigheten ligger på plats. 

Det finns en organisationskommitté, 

en avvecklingskommitté 

och en utredningsman för skolorna 

har tillsatts. 

– Det var inget lätt beslut, men 

för mig är chefsjobbet förknippat 

med utmaningar. Med allt 

på plats finns inget att utveckla, 

inget jag kan bidra med. Svika, 

det hade varit att lämna när jag 

fortfarande hade möjlighet att 

påverka. 

Vad han ska syssla med efter en 

sommar i fritidsbåten är oklart. 

Kanske kommer han att dra en 

och annan vals. 

– Jag vet inte vad jag ska göra, 

men jag har köpt mig ett dragspel, 

säger Göran Gunnarsson, 

och skrattar. 

GUNNO IvANSSON

8 nyheter 


Lär av misstagen – spar 

KARLSTAD. – Det gäller att 

skapa en vilja att lära av misstagen. 

Men hur? 

Frågan ställdes av Räddningsverkets 

generaldirektör Göran 

Gunnarsson. 

Det triggade till en bred 

debatt om skuld, straff, ansvar 

och lärande. 

Vems var felet? Det är ofta frågan 

som ställs när en olycka inträffat. 

Någon ska ställas till svars. Men 

hur kommer vi steget längre? 

Det diskuterades på Räddningsverkets 

konferens ”Lära 

av misstag eller upprepa 

dem?”. 

– På Räddningsverket 

har vi att göra med hela 

skalan av olyckor, allt 

från vardagsolyckor till 

katastrofer som tsuna- 

min, sa Göran Gunnarsson. 

3 000 människor dör 

varje år i olyckor. På 

tio år betyder det att 

två medelstora svenska 

samhällen utplånas i 

sånt som ofta bara blir 

notiser i tidningarna. 

– Lägger man till alla 

svårt skadade, blir det 

uppenbart att vi måste 

lära oss av såväl tillbud 

som vardagsolyckor, stora 

olyckor och katastrofer. 

Lena Svenaeus, chefsjurist på 

Akademikerförbundet SSR, lyfte 

fram sjukvården som exempel 

på hur en dålig säkerhetskultur 

förhindrar att man lär av inträffade 

olyckor. I stället för att rätta 

till fel i rutiner, går det ut på att 

hitta syndabockar. 

– Man måste våga berätta om 

egna och andras misstag, men 

den som riskerar straff berättar 

inte, sa hon. 

Lena Svenaus var försvarare 

för den sjuksköterska som fick 

bära ansvaret för dialysolyckan 

på regionsjukhuset i Linköping 

1983. 

– All skuld lades på sjuksköterskan, 

varför ställde man aldrig 

– När ska man straffas för ett 

misstag? Sverige har en stark 

syndabockskultur som bland 

annat tar sig uttryck i att man 

alltför snabbt frågar efter vems 

fel det är att en olycka inträffat. 

(Lars Harms-Ringdahl, professor 

i riskhantering) 

Göran Gunnarsson 

– Att jaga syndabockar är den 

lates sätt att jobba med säkerhetsfrågor, 

för det är enkelt. 

Ett annat perspektiv kräver ett 

mycket större engagemang. Att 

skada en patient, är ett straff i 

sig. 

Lena Svenaeus 

frågan om det var något fel i systemet? 

frågade hon sig. 

Hanteringen upprepades 2002 

i Kalmar då en sjuksköterska 

dömdes för att ha orsakat ett 

litet barns död efter en läkemedelsförväxling. 

Lena Svenaeus 

föreslår att Haverikommissionen 

bör utreda allvarliga olyckor 

inom vården. 

Chefsläkare Carina Forsberg 

från Varberg har jämfört säkerhetstänkandet 

inom sjukvården 

med kärnkraften. Skillnaderna i 

arbetet med olyckor gör 

henne frustrerad. I kärnkraftsindustrin 

råder öppenhet 

och varje incident 

rapporteras för att 

förebygga olyckor. Bara 

på Ringhals rapporteras 

200 händelser per år. 

På sjukhuset är motsvarande 

siffra – rapporter i 

enlighet med lex Maria – 

omkring fem per år. 

– Det innebär en enorm 

skillnad i möjligheter 

att granska arbetsprocessen. 

Vi måste skapa 

en miljö där människor 

vågar rapportera. 

Enligt henne ligger 

vården 20-30 år efter i 

säkerhetstänkandet. 

– Man uppskattar att 

mellan 2 000 och 4 000 personer 

dör av svensk sjukvård varje 

år. På grund av misstag, olyckor 

och felbehandlingar, säger Carina 

Forsberg. 

I höst kommer kommer Socialstyrelsen 

med en sammanställning. 

Det är första gången denna 

typ av siffror tas fram specifikt 

för Sverige. 

Inom industrin tänker man annorlunda. 

I alla fall på Akzo Nobel 

Surfactants, där man tillverkar 

tensider och hanterar riskfyllda 

råvaror som exempelvis 

ammoniak. 

Agneta Gerdner är produktionsansvarig: 

– I vår verksamhet lönar det 

(Carina Forsberg, chefsläkare) 

– Hierarkin är stark. En undersköterska 

som ser att en läkare 

gör fel skulle aldrig påpeka det. 

(Carina Forsberg, chefsläkare) 

– Vi bör skapa en säkerhetskultur 

där man vågar berätta om 

andras och egna misstag. Den 

som riskerar straff, är tyst. 

(Lena Svenaeus, chefsjurist 

Akademikerförbundet SSR) 

– Olyckor kostar, både i mänskligt 

lidande och pengar. Det 

Möte mellan två helt olika säkerhetskulturer. Sjukvården versus kemindustrin. Carina Forsberg är chefsläkare 

vind för en ökad patientsäkerhet. Agneta Gerdner, produktionschef på Akzo Nobel, har en annan situation. I henn 

brister. 

sig att påpeka säkerhetsrisker 

och vi uppmuntrar tillbudsrapportering. 

Det är nödvändigt för 

att vi ska hitta risker och kunna 

åtgärda. Det belönas i form av 

kolletiv bonus. Att någon skulle 

straffas för att ha gjort fel händer 

inte, säger hon. 

Hon framhåller att säkerheten 

är viktigare än leveranserna och 

har själv varit med om att stoppa 

produktion av säkerhetsskäl. 

Det straffrättsliga ansvaret diskuterades 

utifrån nödvändigheten 

att söka felet hos systemet i 

stället för hos individen. Är det 

möjligt att ha en mer förlåtade 

inställning? 

politiska ansvaret måste stärkas. 

Bara denna vecka dör 50 människor 

i olyckor i Sverige, 12 000 

hamnar på akuten och 20 000 

uppsöker primärvården. 

(Johan Pehrson, gruppledare 

för Folkpartiet liberalerna om 

siffror från NCO) 

– Det finns bara ett sätt att få 

människor att aldrig göra fel 

– bygga bort problemet och 

bygga in människan i systemet. 

Säkerhet är inte en individfråga. 

(Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör 

vägverket) 

Överåklagare 

Sven-Erik 

Alhem anser 

att de båda 

dömda sjuksköterskorna 

visar att chefer 

och läkare 

Sven-Erik kommit allde- 

Alhem les för lindrigt 

undan: 

– Vid en olycka måste straffansvaret 

sökas så högt upp i hierarkin 

som man bara kan. 

Juristen Sverker Jönsson, doktor 

i straffrätt, framhöll dock det 

nödvändiga i att i vissa fall straffa 

den som orsakat en olycka. 

– Ska vi sluta straffa misstag i 

Sagt på konferensen Lära av misstag eller upprepa dem? Fria eller fälla? 

– Vi pratar inte om brott och 

straff i vår vardag. Vi pratar om 

att folk inte ska göra sig illa när 

de är på jobbet, och om att vi 

måste lära oss även från små 

tillbud. 

(Eva Mörk Månsson, Eka 

Chemicals) 

– Det är svårt att peka ut vem 

som är ansvarig om systemperspektivet 

får dominera. Problemet 

är att organisationer i dag 

är så komplicerade. Risken är 

att ansvaret svävar fritt. Alla kan 

tjänsten, är det ett argument för 

allmän avkriminalisering. Vår 

fängelsepopulation består av 

unga killar utan utbildning, oftast 

med mycket svåra uppväxtförhållanden. 

Det är fullt möjligt 

att beskriva deras brott som 

systemets fel. Om människor ursäktas 

vid ett tillfälle, måste de 

göra det även vid andra brott. 

Räddningsverkets generaldirektör 

Göran Gunnarsson är 

angelägen om att fortsätta diskussionen 

om hur samhället ska 

lära av misstag. Men han påpekade 

även att lärande sker, men 

att det inte alltid lyfts fram. Efter 

tsunamin byggdes den stödstyr- 

säga att de bara gjorde sitt jobb, 

sa han. 

(Sverker Jönsson, doktor i 

straffrätt, Lunds universitet) 

– Varför ingen reagerar särskilt 

mycket över att så många 

dör till följd av misstag inom 

sjukvården, beror på att man 

inte ser storleken på problemet. 

Men om ett helt flygplan 

går i marken med hundratals 

omkomna, får det naturligtvis 

uppmärksamhet. 

(Carina Forsberg, chefsläkare)


a liv 

vid Varbergs sjukhus och jobbar i motes 

värld belönas de som påpekar fel och 

Foto: Katarina Sellius 

ka upp som numera står redo att 

snabbt undsätta svenskar i krissituationer. 

– När Libanonkrisen bröt ut 

sommaren 2006 fanns 8 000 

svenskar i området. Sverige hade 

lärt av tsunamin, inget annat 

land hjälpte hem som många 

av sina medborgare så snabbt 

som vi gjorde. Men det talar vi 

inte om – är det av blygsamhet? 

Vi måste vara tydliga med att lärande 

ger effekt, säger han. 

KATARINA SELLIUS 

Stora förändringar är att 

vänta inom hälso- och sjukvården 

– en annan syn på vem 

som bär ansvar för patienternas 

säkerhet. 

Det avslöjade Per-Anders Sunesson, 

huvudsekreterare i den pågåendepatientsäkerhetsutredningen, 

på Räddningsverkets 

konferens. 

– Patientsäkerheten måste öka. 

KARLSTAD. – Jag har förlåtit 

killarna. Men inte det de 

gjorde. 

Det säger Ann-Britt Söderberg, 

mamma till Johanna 

som dog i brandkatastrofen. 

Det är snart tio år sedan hon förlorade 

sin 17-åriga dotter i diskoteksbranden 

i Göteborg den 

30 oktober 1998. 63 unga människor 

dog när fyra killar tände 

eld i trapphuset till en festlokal 

för att de inte fick komma in. 

Sheila de Vaughns 15-åriga 

dotter överlevde men chockades 

svårt. 

– En smågalen, livsglad och 

odödlig tjej ena dagen. Nästa 

dag en främling. Hon kom hem 

lortig, sotig och med tom blick. 

Det första hon sa var ”rör mig 

inte, jag är äcklig”. 

Dottern mådde psykiskt mycket 

dåligt och bar på en vrede och 

ett hat som hon länge riktades 

mot alla i sin omgivning. 

– Såväl mot henne själv som 

mot mig, som låtit henne gå på 

discot. Det var en fruktansvärd 

tid, det tog tre år att ”få tillbaka” 

henne. Då först kunde jag börja 

bearbeta min egen sorg, förklarar 

Sheila de Vaughn. 

För henne var det nödvändigt 

att först känna hat, vrede och 

hämndbegär. Ett måste var att 

få veta sanningen och att straffa 

de skyldiga. 

Rättegången, ett år efter branden, 

blev början till försoning. 

I rättegångssalen satt de fyra 

killarna tillsammans med sina 

försvarsadvokater. Bakom dem 

stod åtta tomma stolar. 

– Vi hade förväntat oss monster, 

men där satt fyra unga, förtvivlade, 

rädda och övergivna 

killar. Helt utan stöttning från 

anhöriga, säger Ann-Britt Söderberg. 

De åtta stolarna, avsedda för 

föräldrarna, förblev tomma resten 

av rättegången. 

– Inom mig vaknade moderskänslorna 

och med det en förståelse, 

förklarar hon. 

Och med förståelsen kom så 

småningom också förlåtelse. 

– Även om jag inte kan förlåta 

deras handlingar så har jag 

”Samma misstag upprepas gång på gång” 

Den gagnas inte av att man jagar 

enskilda syndabockar som gjort 

fel. Vi kommer med all sannolikhet 

att föreslå att vårdgivaren, 

den som förestår och bedriver 

verksamheten, ska få ett tydligare 

ansvar. Lagstiftningen säger 

i dag att när något går snett 

är det den enskildes ansvar, sa 

Sunesson, som även är jurist vid 

Socialstyrelsen. 

Känslor av hat, hämnd och skuld är till en början ofta nödvändiga för anhöriga efter svåra olyckor. 

Biskop Esbjörn Hagberg i samtal med Sheila de Vaughn och AnnBritt Söderberg, aktiva i föreningen 

Brandoffrens anhöriga. Foto: Katarina Sellius 

Offer för brandkatastrofen 

Döm först 

– förlåt sen 

förlåtit dem. Det gjorde att jag 

själv kunde komma vidare med 

mitt liv. 

Killarna dömdes till fängelse, 

mellan två till åtta år. 

– Men de anhöriga som fortfarande 

inte börjat förlåta mår inte 

bra, säger Sheila de Vaughn. 

– Jag valde ljus i stället för mörker. 

Då kunde jag till slut förlåta 

mig själv för att jag lät min dotter 

gå på discot. 

Biskop Esbjörn Hagberg framhåller 

att förlåtelse är en process 

som ofta kräver en dom, att någon 

får skulden: 

– Den som förlåter säger: jag 

är beredd att lägga ner mina 

anklagelser. Men man måste 

döma för att kunna förlåta. Att 

förlåta är inte samma som att ur- 

Utredningen, som lägger fram 

sitt resultat för regeringen i december, 

lyfter fram flyget och 

kärnkraften som bra exempel 

på säkerhetskulturer. 

– Där jobbar man sedan länge 

med ett systematiskt säkerhetsarbete. 

Där redovisar alla vilka 

misstag som begås och man tänker 

ut vad som kan göras bättre. 

Inom vården ser vi att samma 

misstag upprepas gång på gång, 

säkta, att säga ”äh, det var inte så 

farligt”, säger han. 

Både Ann-Britt Söderberg och 

Sheila de Vaughn är aktiva i föreningen 

Brandoffrens anhöriga, 

Boa, som bildades efter katastrofen. 

Stödet de fått av andra anhöriga 

i samma situation, har varit 

ovärderligt. 

Ann-Britt Söderberg känner en 

stor frustration över att anlagda 

bränder fortfarande är ett stort 

problem i samhället. 

Därför vill hon hålla berättelsen 

om brandkatastrofen 

levande. 

– Det kan hända igen. Vi måste 

tidigt få barn och ungdomar 

att förstå vad konsekvenserna av 

en brand kan leda till. Vi får inte 

glömma att berätta. 

säger Per-Anders Sunesson, utredningens 

huvudsekreterare. 

Det kan handla om läkemedelsförväxlingar 

eller fallolyckor 

som återkommer utan att man 

lär sig. 

Sjukvården är en högriskverksamhet 

med högt tempo, snabba 

beslut och komplicerade vårdkedjor. 

Felaktigheter inom vården ska 

rapporteras till sjukhusledning- 

9 

Själv har hon träffat hundratals 

skolelever genom åren och 

försökt påverka. Hon leder ofta 

rundvandringar i brandlokalen 

– som i dag är minneslokal – för 

skolklasser från hela landet och 

berättar om katastrofen. 

Hur orkar man gå vidare när 

man mist ett barn? 

– Min tröst var att vi hade en 

bra relation, vi var inte osams 

när vi skildes. Sommaren innan 

hade vi rett ut en del saker, hon 

hade gett bort urväxta favorit-tshirtar 

till sin lillebror. Hon var 

harmonisk. Under det sista samtalet 

vi hade på natten sa hon 

”mamma, jag älskar dig” innan 

hon lade på, berättar Ann-Britt 

Söderberg. 


en. Men rädsla för disciplinåtgärder 

gör att få fall rapporteras. 

I LYHS (Lagen om yrkesverksamhet 

på hälso- och sjukvårdsområdet) 

finns bara bestämmelser 

om enskildas ansvar. 

– Vi planerar att föreslå ett nytt 

kapitel som handlar om vårdgivarens 

ansvar samt ett Nationellt 

råd för patientsäkerhet, berättar 

Sunesson.

10 reportage 


Dykare trots motgå 

GÖTEBORG. Hon kuggades i dykutbildningen 

i Stockholm och blev av med 

brandmannajobbet. 

Men att ge upp ligger inte för Therese 

Dahlberg. 

Nu är hon en av landets få kvinnliga 

räddningsdykare. 

Räddningsdykning 

Plus fyra grader, dyigt och gammal bråte 

på åtta meters djup. Noll sikt, de två dykarna 

famlar i blindo och söker av bottnen 

i två halvcirklar. De letar efter personbilen 

som setts fara över kanten. 

Efter en halvtimme tar sig räddningsdykare 

Therese Dahlberg upp på kajkanten, 

sliten och drypande våt. Tillsammans 

med dykkamraten John Bergholz har hon 

just bärgat den Mercedes som hamnat på 

bottnen i frihamnen i Göteborg. Dockan 

i bilen är redan räddad. 

Det är sista dyket på utbildningen vid 

Färjenäs Dykarskola. 

Sen är hon och de andra nio dykeleverna 

färdiga räddningsdykare med certifikat 

A och dykbok. 

– Det känns otroligt skönt, det här har 

jag verkligen kämpat för, säger hon. 

För ett och ett halvt år sedan blev Therese 

Dahlberg Trelleborgs första kvinnliga 

brandman på heltid. Men för att få fast 

jobb krävs att nya brandmän dessutom 

går in i dykorganisationen inom ett år. 

Under våren påbörjade hon därför dykutbildningen 

i Stockholm, men fick hoppa 

av efter fem veckor på grund av sjukdom. 

Återkom till höstens utbildning och fick 

en kalldusch veckan innan examen. 

– Jag hade fått godkänt i de moment jag 

hade gjort, när jag plötsligt fick beskedet 

att jag måste lämna utbildningen. 

Hon fick förklaringen att hon hade svårt 

att arbeta under stress. 

Besvikelsen var stor, att bli kuggad i 

slutskedet är ovanligt. 

– Det stämmer att det var väldigt jobbigt, 

men inte dykmomenten lika mycket 

som den hårda attityden på utbildningen. 

För mig var det helt enkelt inget positivt 

läroklimat. 

Det var inget hon mött tidigare, varken 

som brandman inom räddningstjänstens 

rökdykarövningar eller på SMO-utbild- 

Therese Dahlberg 

Ålder: 25 

Bor: Ronneby, men kommer från Sveg 

i Härjedalen 

Jobbar: Flygplatsbrandman F17 Blekinge 

flygflottilj 

Utbildning: 2-årig SMO-utbildning 

(Skydd mot olyckor) i Sandö, Räddningsverket, 

räddningsdykare 

Fritid: Tränar styrketräning, cykling, 

simning och löpning 

Drömjobb: Polis eller dykare Kustbevakningen 

ningen. 

– 90 sekunder och larmstress är en sak. 

Att bli stressad för att man är rädd att göra 

fel är en helt annan sak, menar hon. 

– Självklart måste en räddningsdykare 

vara vältränad och ha ett starkt psyke. Det 

är kallt och bråttom och dykarens säkerhet 

är alltid viktigast, säger hon. 

– Men man ska inte behöva bli provocerad 

eller vara rädd för att ställa frågor, 

som jag upplevt det. Eller vara skräckslagen 

redan när man kommer till utbildningen. 

Jag undrar om man verkligen 

måste ha sådana metoder för att få fram 

bra räddningsdykare? 

Kuggningen ledde dessutom till arbetslöshet, 

eftersom hon inte fick behålla jobbet 

som brandman i Trelleborg. 

Nyligen har Therese fått nytt jobb, nu 

som flygplatsbrandman. Men satsningen 

på räddningsdykningen har levt vidare. 

Hon gavs en ny chans på Färjenäs Dykarskola 

i Göteborg som var villiga att 

värdera hennes kunskaper i räddningsdykning 

under de två sista veckorna på 

sin vårutbildning. 

Den här gången fungerade det bättre. 

– Framför allt har det varit en öppen 

dialog mellan instruktörer och elever, 

ett klimat och en modell som antagligen 

passar mig bättre, förklarar Therese, 

som är lite seg i kroppen efter gårdagens 

”hemsim”. 

– Vi klev i kanalen vid Liseberg och simmade 

fyra kilometer i torrdräkt med 35 

kilo utrustning. Det tog två timmar och 

tjugo minuter, men det gick riktigt bra. 

Patrick Wennebäck är en av fyra instruktörer 

på dykskolan. Han har själva jobbat 

som räddningsdykare 

vid Räddningstjänsten 

Storgöteborg under 

flera år. 

– Målet är att utbilda 

självgående räddningsdykare, 

vi ger eleverna 

Patrik 

Wennebäck 

stort ansvar från dag 

ett, berättar han. 

– Att tänka själv och 

ta initiativ är viktiga 

egenskaper. Lös uppgiften ihop, säger 

vi, med den kunskap ni fått. Man måste 

tillåtas att göra misstag för att man ska 

lära sig. Samtidigt är disciplinen hård när 

det gäller säkerhet, då måste allt vara solklart. 

Utbildningen är på åtta veckor och det 

märks tidigt om någon inte håller måttet. 

Avhoppen sker i regel under de två första 

– och benhårda – bassängveckorna. 

Erik Flink,

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 reportage 

ngar 

t som ses som en utmaning för en brandman och som få tjejer gett sig i kast med. Det tog 


Fotnot: Räddningsdykning finns i dag 

vid 18 räddningstjänster. Totalt finns 

omkring 350 aktiva räddningsdykare i 

landet. 

Färjenäs Dykarskola 

Är en del av Utbildningsavdelningen, 

Räddningstjänsten Storgöteborg. 

n Utbildar anläggningsdykare, räddningsdykare, 

dykarledare, forskningsdykare 

och tryckkammaroperatörer. 

n Samarbetar med KY-Akademien/ 

Studium, Chalmers Tekniska högskola, 

Östra Sjukhuset, branschföretag, 

Polisen Västra Götaland, Kustbevakningen 

och Röjdykardivisionen/Försvarsmakten. 

n Utbildar 20 räddningsdykare/år, 

de första 25 anläggningsdykarna tog 

examen efter 2 års KY-utbildning, juni 

2007. 

n Utbildning av en räddningsdykare 

kostar 86 000 kronor 

n Fullvärdig medlem av ISDA (International 

Diving School Association). 

Utfärdar internationella dykcertifikat, 

till examinerade elever. 

18 nya räddningsdykare 

Examen Stockholm: 

Fredrik Eriksson, Västerås 

Towa Lindh , Västerås 

Christer Weiberth , Falun 

Christer Skytt, Falun 

Peter Hansson, Falun 

Lars Jönsson, Faun 

Peter Johansson, Linköping 

Björn Gustafsson, Linköping 

Examen Göteborg: 

Jonas Svensson, Helsingborg 

Björn Nordström, Helsingborg 

Andréas Johansson, Helsingborg 

John Bergholtz, Kalmar 

Olof Mjöfors, Trelleborg 

Jimmy Olsson, Trelleborg 

Christian Särnbäck, SÄRF/Borås 

Joakim Karlsson, SÄRF/Borås 

Terese Dahlberg, Ronneby 

Erik Flink, Västervik 

– Rätt inställning krävs 

Det finns bara fyra utbildade kvinnliga 

räddningsdykare i landet. 

Ytterligare en tjej hade påbörjat utbildningen 

i Stockholm, men hoppat av. 

Varför är tjejerna så få? 

Janne Ström – som genom åren 

utbildat fler än 300 räddningsdykare 

vid Räddningsdykarskolan i 

Stockholm – ser inga hinder för 

att också tjejer ska kunna arbeta 

som räddningsdykare. 

– Det är egentligen inte mer 

krävande att vara räddningsdykare 

än att vara brandman i utryckningstjänst. 

De fysiska förutsättningar 

är i stort sett de samma, säger 

han. 

– Däremot anses räddningsdykning vara 

en spetskompetens och en utmaning för 

många. Kanske är det så att tjejer nöjer sig 

med att bli brandmän, vilket kan vara en 

utmaning för dem. 

Enligt Janne Ström finns ändå en markant 

skillnad: 

– Marginalerna skiljer. Som rökdykare 

finns ett visst utrymme om något går 

snett. Men går något fel under vatten, 

riskerar du att drunkna, säger han. 

– Av den anledningen kräver vi också 

mycket av våra elever. 

Hallå där! 

Towa Lindh, 28, nybliven räddningsdykare 

vid Räddningsdykarskolan 

i Stockholm. 

Var det en utmaning? 

Janne Ström 

– Jag hade aldrig dykt tidigare, så hela 

den här utbildningen har varit en stor utmaning 

för mig. Det känns som en seger 

att ha klarat det. 

– Nu går jag in i dykorganisationen 

hemma på räddningstjänsten, det blir 

en hel del nya rutiner att sätta sig in i, säger 

Towa Lindh, som började jobba som 

deltidsbrandman i Åre för nio år sedan. 

Numera är hon heltidsbrandman i Västerås. 

Förväntningarna innan? 

– Nervöst. Dels att vara ensam tjej, hur 

skulle man tas emot och komma in i gruppen? 

Dels vet man att många misslyckas. 

Folk hemma på stationen hade ju berättat 

en hel del, så man hade byggt upp en 

nervositet. Man är osäker och lite rädd för 

att man ska misslyckas, att det ska vara för 

tufft. Men det viktigaste är ändå att man 

verkligen vill klara det. 

– Och det är ju en tuff utbildning, både 

fysiskt och psykiskt. Jag var mest oroad 

inför de två första veckorna i bassängen 

med hård vattenfys. Men det har gått riktigt 

bra alltihop. 

Utbildningen är åtta veckor lång. Towa 

Lindh och kollegan Fredrik Eriksson har 

väntat några år på att få gå. Räddningstjänsten 

i Västerås har som krav att de 

flesta brandmän i organisationen också 

ska vara räddningsdykare. 

– Bara två per år skickas, nu var det vår 

tur. 

11 

Utbildningen bygger på grundprinciper 

med disciplin, ordning och reda. Det 

grundar sig i att säkerheten för dykaren 

är det viktigaste. 

– Att dyka är inte särskilt svårt. Men att 

hantera situationer som går fel, kräver 

att man är utbildad och psykiskt 

stark. Jobbet innebär oplanerade 

dyk, du kan ligga och sova för att 

några minuter senare befinna dig 

under vatten. 

– Det är möjligt att utbildningen 

av en del uppfattas som tuff, men 

det är denna nivå vi måste ha. Sen 

kanske det inte passar alla. 

Lång ifrån alla blir godkända. 

Det är oftast någon eller några i varje kurs 

som hoppar av eller ombeds åka hem på 

grund av att de inte håller måttet. Men det 

kan också handla om att man blir sjuk, 

en enkel förkylning räcker eftersom det 

innebär problem med att tryckutjämna 

under vatten. 

– Av cirka 40 genomförda utbildningar 

är det kanske ett tiotal kurser där samtliga 

gått igenom felfritt, konstaterar Janne 

Ström. 

– Man måste ha rätt inställning och vara 

trygg i sitt kunnande och lita på sig själv. 

Det mesta sitter inne i huvudet. 

Så när visste du att du var godkänd? 

– Jag vågade nog inte tro att jag klarat 

det förrän sista dagen och hemsimmet 

var gjort. Även om allt kännts bra under 

utbildningen. 

Du är en av fyra utbildade kvinnliga 

räddningsdykare, varför är ni så få? 

– Det är redan tufft för tjejer att komma 

in vid brandkåren, och detta blir ett steg 

till. Men det kommer nog fler tjejer framöver, 

tror jag. 

Positivt från utbildningen? 

– Gemenskapen, vi har varit en bra 

grupp som stöttat varandra när det varit 

tufft. Ingen halkade efter. Men att fridyka 

i tanken i Karlskrona, eller dyka i skärgården 

med bra sikt har också varit häftigt. 

– Inte lika kul att dyka i skitigt vatten 

med noll sikt. 

Som hemma i Svartån, då. 

Towa Lindh 

Foto: Janne Ström 

Ålder: 28 

Bor: Västerås 

Jobbar: Brandman Mälardalens Brand 

och räddningsförbund 

Utbildning: Räddningsdykarskolan 

Stockholm, Räddningsinsats Sandö 

2003, Brandmannautbildning vid Södertörns 

Brandförsvarsförbund 2005, 

Fritid: Träning samt tävlar med egna 

hunden – holländsk herdehund

12 Brand 2008 


Politisk styrning, 

mångfald, flexibla 

organisationer som 

i Öckerö, ledarskap i 

förändring. 

Det var några av 

ämnena på Brand 

2008 i Karlstad som 

blev en av de mest 

välbesökta konferenserna 

någonsin med 

529 deltagare. 

Men det stora 

dragplåstret var Merseyside 

Fire & Rescue 

från Liverpool som 

berättade om sitt 

samhällsarbete. Alla 

var överens om att 

den brittiska modellen 

är imponerande. 

Men alla vara inte lika 

övertygade om att 

de själva skulle börja 

jobba på samma sätt. 

Läs om Brand 2008 

på sidorna 12-17. 

Merseyside 

svarar på frågor 

Många var nyfikna, många ville ha 

svar. Representanter från Merseyside 

fick många frågor av åhörarna 

under Brandkonferensen. 

En av de mer återkommande 

var hur man fick med brandmännen 

när kursen lades om och 

Merseyside började knacka dörr 

för att öka säkerheten i hemmen. 

– Det fanns inget val. Och i dag 

kan ingen brandman säga att det 

var en dålig idé. Vi har ju resultaten, 

säger Tony Harland, chef 

för Community Fire Safety. Här är 

några av frågorna och svaren: 

Se inte problem 

KARLSTAD. Merseyside är en 

föregångare och vågar sticka 

ut hakan. 

Vågar någon i Sverige följa 

efter? 

– Vi måste sluta teoretisera 

och börja göra jobbet, säger 

Peter Löthman, räddningschef 

i Sundsvall-Timrå. 

Räddningstjänstens offensiva 

arbete i Merseyside betalar sig. 

Man besöker 9 000 hushåll i 

månaden och antalet döda och 

skadade i bränder minskar samtidigt 

remarkabelt. 

Räddningstjänsten har belönats 

för sitt arbete och jobbar 

numera även för ett friskare Liverpool. 

Fattigdom och ohälsa 

ska bekämpas. 

Den brittiska uppvisningen på 

Brand 2008 var imponerande, 

det höll alla med om. 

Men. 

Som så ofta dök det upp ett 

men. Exempelvis: vi kan inte 

jämföra deras miljö med vår, vi 

har inte så stora problem här. 

Fel. 

I Merseyside county bor cirka 

1,5 miljoner. Det är jämförbart 

med de områden räddningstjänsterna 

Södra Roslagen, 

Stockholm och Södertörn 

täcker. 

Merseyside hade 2006 färre 

döda i bränder än de jämförbara 

svenska räddningstjänsterna. 

De tre svenska räddningstjänsterna 

hade 832 utryckningar till 

bostadsbränder. 11 personer 

dog och 161 skadades i bränderna. 

Under samma period hade 

Merseyside 1 326 utryckningar 

till bostadsbränder, där dog 9 

och 126 skadades. 

Det sades också att socialtjänstlagen 

inte tillåter att vi 

jobbar som Merseyside gör. Men 

britterna går inte förbi sekretess 

Hur startade ni er verksamhet, testade 

på en station eller körde på alla? 

– Alla. Vi hade ingen pilotverksamhet. Vi 

hade då 1 200 brandmän, det var många 

brandmän att påverka. 

Hur var tanken med hembesök från 

början? 

– När vi började hade vi inga mål, vi 

bara drog igång. Nu ska varje skift på en 

tvåfordonsstation göra 110 hembesök i 

månaden, skiften på enfordonsstation ska 

göra 55 besök. 

Om någon frågade varför ni skulle göra 

detta? 

– Då bad vi dem tala om varför vi inte 

skulle göra det. Vi förändrade brandmännens 

sätt att tänka. Det finns säkert någon 

inom socialförvaltning och sjukvård, 

de samarbetar. Och nu, när 

resultaten är oomtvistliga, är det 

sjukvården som vill utöka samarbetet. 

För att komma dit krävs arbete. 

Merseyside började med att sätta 

upp brandvarnare i hemmen. 

– Tidigare var brandstationen 

vår borg. Vi fick larm och åkte 

ut och ”räddade” döda kroppar 

överallt. Vi sa att någon borde 

göra något åt det, till slut insåg 

vi att det var vi själva som skulle 

göra det, säger ställföreträdande 

räddningschef Michael Hagen. 

Sagt och gjort, eller? 

Michael Hagen insåg att det 

fanns hinder på vägen. De som 

säger nej utan att säga nej. 

– När du kommer med en idé 

och får svaret: bra, men först 

måste vi analysera nyttan. Eller 

vi måste utbilda personalen. 

Merseyside lyssnade inte på 

outtalade nej. De körde igång. 

– Vi fick ta en del svåra beslut. 

Men vi är i ”rädda livet-branschen”, 

det går inte att ifrågasätta 

om vi ska göra det här. 

Åhörare på konferensen svarade 

unisont att Merseyside sätt att 

arbeta är en bra idé, men bara 

30-70 procent ansåg det överförbart 

till Sverige. 

Alltså bra, men... 

Och i efterföljande diskussion 

om det brittiska arbetssättet var 

möjligt i Sverige dök dessa nej 

utan att säga nej upp. 

Exempelvis: 

– Visst, men det måste vara 

kommunalbrett. 

– Vi behöver ett tydligt politiskt 

uppdrag. 

– Vad är det för åtgärder som 

ger resultat? Vi saknar fakta. 

Peter Löthman tröttnade på 

alla ”men”: 

– Sluta problematisera. Ut och 

gör jobbet, ge mig mer verkstad, 

Merseyside gör jobbet, och till Karlstad kom just de som gör jobbet. 

Sagal Jama är somalisk invandrare och jobbar som brobyggare 

gentemot somalier, Claire Sunter är döv och brobyggare mot döva, 

sa han. 

Han konstaterade att vi vet vad 

vi behöver göra, ändå babblar vi 

om att vi ska veta mer. 

– Jag är trött på att man hela 

tiden hittar saker att ifrågasätta. 

Det som Merseyside inspirerar 

– En brandman måste va 

som fortfarande tycker att vi inte borde 

göra det. 

Hur visste ni var problemen fanns? 

– Vi frågade brandmännen, de är ju ute 

och ser verkligheten. I början handlade 

det bara om att komma in i folks hus och 

få upp brandvarnare. 

Hur reagerar folk, släpper de in er? 

– Vi är välkomna in i husen. Det är polisen 

de slänger igen dörren framför. 

Hur såg brandmännen på det när ni 

började organisera hembesök? 

– De hade ursäkter, måste öva. Men det 

fanns mycket tid. På vilket annat jobb kan 

man läsa tidningen och äta frukost på arbetstid. 

Vi måste ändra oss. 

mest med är att de lyckats förstå 

vem de är till för, sen försöker de 

hjälpa dem. 

Peter Löthman efterlyser att 

svensk räddningstjänst vågar 

prova utan att ha både hängslen 

och livrem. 

Vad sa ni till de som ansåg att de tagit 

jobbet för att släcka bränder? 

– De tog inte jobbet för att släcka bränder, 

de tog jobbet för att rädda liv, och det 

var det vi skulle göra nu. 

Hur motiverar ni brandmännen att 

göra hembesök? Det är en viktig fråga 

för oss. 

– Starkt ledarskap, vision hos chefer och 

politiker. Sen förs det ner till oss. Min roll 

är att motivera styrkan. Kan jag inte det 

ska jag inte vara stationschef. 

Har brandmännen fått specialutbildning 

för att klara de nya uppgifterna, 

exempelvis hur man informerar? 

– Nej. En brandman måste vara kapabel 

att prata med folk. Vi presenterade

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 Brand 2008 

– gör jobbet 

Tony Harland är chef för Community Fire Safety, Jennifer Welsh brobyggare mot flyktingar, Michael 

Tolond mot missbrukare och Catherine Owens mot äldre. Principen är att alla ska ha rätt till samma 

service, brobyggare har anställts för att nå grupper som kan vara svåra att komma i kontakt med. 

Foto: Per Larsson 

– När vi åker på larm har vi bara 

fokus på lösningar. Det gäller att 

välja det förhållningssättet även 

i alla andra situationer. 

–Vad är det värsta som kan 

hända om vi knackar dörr hos 

folk, att de öppnar dörren och 

varför vi skulle göra det och visade ny 

utrustning. 

Är brandmän positiva i dag? 

– De har accepterat. Majoriteten av de 

brandmän jag känner personligen tycker 

att kontrollen av säkerhet i hemmen är 

bra. De är mer motiverade i yrket. 

Hur går besök till? 

– En släckbil med fyra man åker ut, 

brandmännen jobbar parvis i bostäderna. 

Ett besök tar cirka 20 minuter. De 

kontrollerar brandsäkerhet och fyller i 

en lista. Om styrkan inte har några bokningar 

knackar de dörr i särskilt utsatta 

områden. För brandmännen är det väldigt 

organiserade dagar. Det är slut på de långtråkiga 

dagarna och de får ansvar. 

säger stick? undrar Löthman. 

Gör ni något i Sundsvall- 

Timrå? 

– Vi har ett samverkansforum 

där de som vet mest om olyckor 

är med, exempelvis hemtjänsten 

och sjukvården, och har gjort 

Lyckas ni alltid få tag i människorna? 

– En del är svåra att komma i kontakt 

med. Det hände mig en gång att vi försökte 

nå fram i tolv månader, och till slut 

lyckades vi. 

Hos utsatta personer, jobbar ni med 

sprinkler i hemmen där? 

– Vi har gjort, men det är ganska dyrt. 

Vi hade en höft-opererad sängrökare. Hos 

honom ställde vi in en flyttbar sprinkler 

så länge han hade svårt att röra sig. När 

han kvicknade till flyttades sprinklern till 

någon annan. 

Hur löste ni eventuellt motstånd från 

socialen och sjukvården? 

– Vi upptäckte andra problem vid hembesöken 

och de förmedlade vi, med per- 

punktinsatser. Men Merseysides 

breda anslag har vi inte. 

PER LARSSON 

ra kapabel att prata med folk 

sonens godkännande, vidare till socialen 

och sjukvården. De såg fördelarna. Det 

har aldrig varit något riktigt motstånd. 

Våra partner är nöjda, vi gör ju jobb åt 

dem. Och själva partnerskapet är nyckeln 

till framgång. 

Något som var hinder? 

– Största hindret var hur vi skulle ha tillgång 

till varandras datauppgifter. Men 

det löste sig. Nu har vi tillgång till vilka 

personerna är som behöver hjälp. Om en 

viss kategori är drabbad av dödsbränder 

visste vi förut inte vilka de människorna 

var, det vet vi nu. 

Vad säger de ni besöker om ni för vidare 

uppgifter till socialen? 

– Det gör vi inte utan deras godkännan- 

Merseyside i Sirenen 

Sirenen har haft flera reportage från Merseyside 

vilket väckt svenskt intresse för hur räddningstjänsten 

i Liverpool jobbar. Det senaste 

reportaget hade vi i nr 2 2008. Sidorna finns att 

ladda ner från vårt arkiv på http://sirenen.srv.se 

skriv sökordet Merseyside 

13 

Vid larm är vi fokuserade på lösningar, svensk räddningstjänst 

borde ha samma förhållningssätt i alla andra situationer också, 

anser Peter Löthman, räddningschef i SundsvallTimrå. 


de. När vi ser att det finns risker i hemmet 

säger vi till personen att denne behöver 

hjälp och erbjuder oss att prata med socialen. 

Det godkänner personen med en 

underskrift. 

Vad är det ni förmedlar vidare efter ett 

hembesök? 

– Det kan vara att det allmänna tillståndet 

inte är bra, att personen helt enkelt 

behöver hjälp med vardagslivet. Men det 

kan också vara att en handikappad bor på 

andra våningen utan hiss. Hur klarar en 

sån person en utrymning? 

– När problem rättats till är det viktigt 

att det når tillbaka till brandmännen. 

Då får de ett kvitto på att deras jobb gör 

nytta, eftersom det är de som uppmärksammat 

problemet.



Lokal- och rikspolitiker 

debatterade politisk styrning 

av skydd mot olyckor 

på Brand 2008. Bland 

annat om det är möjligt 

att föra över konceptet 

från räddningstjänsten 

i Liverpool till svenska 

förhållanden. Från 

vänster: Leni Björklund(s), 

Erik Ullenhag (fp), Nina 

Larsson (fp), Lena Melesjö 

Windahl (s) och Acko 

Ankarberg (kd). 

Debatt förbund vs förvaltning 

”Politikerna för mesiga” 

Politikerna måste greppa 

rodret och styra räddningstjänsten. 

Mer målstyrning – 

förbund eller förvaltning kan 

kvitta. 

Så skulle debatten Förbund vs 

förvaltning sammanfattas. Åke 

Jacobsson, tidigare räddningschef 

för Storgöteborg, numera 

kommundirektör, var nära att 

torpedera debatten direkt. 

– Förbund eller förvaltning? 

Det är typiskt räddningstjänst 

att vara så metodstyrd. Det är 

som att få frågan: Hur bra är en 

såg? Ja, den är bra om man ska 

såga, men värdelös om man ska 

slå i en spik. Organisationsformen 

måste tonas ner till förmån 

för målstyrning. 

Meddebattörerna höll i stort 

med honom, men organisationsformer 

blev trots allt diskuterade. 

Anne Carlsson, direktions- 

Hur ska vi plocka russinen ur 

kakan, som bakats i Liverpool? 

En fråga som engagerade 

politikerna på Brand 2008. 

– Självklart ska vi låta oss inspireras, 

men vi kan inte ta modellen 

rakt av, sa Leni Björklund, tidigare 

försvarsminster. 

Hon förordar ett breddat och 

tvärsektoriellt arbetssätt, men 

manar till viss återhållsamhet: 

– Vi vill att räddningstjänsten 

ordförande för Karlstadsregionens 

räddningstjänstförbund, 

är nöjd med förbundet. 

– Vi kan göra väligt mycket 

mer för samma pengar. På investeringssidan 

kan vi utnyttja våra 

resurser på ett helt annat sätt. 

Kjell Wahlbeck, chef för Södra 

Älvsborgs räddningstjänstförbund, 

skulle välja en annan organisationsform 

om det vore 

aktuellt i dag. 

– Jag skulle gärna se ett stort 

operativt samarbete i västra Sverige 

och sen hitta lösningar för 

att komma närmare in i kommunerna 

med krishantering, säkerhets- 

och skyddsarbete. Det är en 

av svårigheterna i ett förbund att 

man gärna hamnar utanför de 

här frågorna. 

Räddningstjänsten i Jönköping 

är en förvaltning inom 

kommunen och räddningschef 

Bengt Martinsson vill inte byta. 

ska vara urbra på att släcka bränder, 

och socialtjänsten ska vara 

urbra på sociala frågor. Meningen 

är att de ska hitta varandra 

och samverka, det är det svåra. 

Det är inte meningen att brandmän 

ska vara socialarbetare, sa 

hon. 

– Bristen på tydlighet är ett bekymmer, 

sa Anne Carlsson (s), 

ordförande i direktionen för 

Räddningsrjänsten Karlstadsregionen. 

– Vad skulle jag sakna om vi 

blev ett förbund? Som Kjell 

Wahlbeck tror jag att ett län eller 

landskap mycket väl skulle 

kunna vara område för ett operativ 

räddningstjänst. Men jag 

skulle kämpa för jättehårt för att 

få behålla den andra biten i den 

kommunala familjen, närheten 

till förvaltningarna och möjligheten 

att jobba i samklang med 

skola, social och tekniska. 

I Göteborg är förbund ingen 

självklarhet, formerna för verksamheterna 

prövas ständigt. 

– Just nu är vi oerhört nöjda 

från stadens sida, men vi kan 

bli bättre på att styra räddningstjänstfrågorna.Räddningstjänsten 

har väldigt stor frihet, säger 

Åke Jacobsson. 

Därmed gled debatten in på 

frågan om, eller snarare bristen 

på politiskt styrning. 

– Arbetet med handlingspro- 

– Det är en bakläxa till dagens 

politiker, att vi inte är tillräckligt 

tydliga i det politiska uppdraget. 

Vi måste fatta besluten om hur vi 

ska jobba och med vad. Helst ska 

det vara uppföljbara uppdrag. 

Anti Avsan (m)


– Ett larm stör 

verksamheten 

I dag är larm ett störande 

inslag i vår verksamhet. 

Det säger Kenneth Ericson, 

räddningschef på Öckerö, som 

tagit ett samlat grepp kring 

hälsa och trygghet. 

På Öckerö har räddningstjänsten 

bytt namn till Riskhanteringsenheten 

och arbetar numera inom 

tre ansvarsområden: folkhälsa, 

säkerhetssamorning och räddningstjänst. 

– Det har lyft taket på vår 

verksamhet, vi har fått en annan 

status. Vi ser det som om 

våra uppgifter vidareutvecklas. 

Vår personal har byggt upp en 

förmåga att hantera andra saker 

än tidigare. Stämningen är god 

och vi har massor att göra, säger 

Kenneth Ericson. 

Öckerömodellen infördes 1999 

och bygger på att politikerna 

målstyr utvecklingen genom att 

dela ut uppdrag till förvaltningarna. 

Tjänstemännen utför och 

får de ekonomiska resurser som 

krävs för uppgiften. 

Kenneth Ericson medger att 

han till en början var skeptisk 

till målstyrd räddningstjänst. 

Men det gick, numera finns mål 

för både trygghet och säkerhet 

i kommunen. 

Olyckor slår inte blint. Ofta 

har de sina orsaker i sociala 

förhållanden. 

Med rätt bild av läget kan 

kommunerna se sambanden 

och planera för framtiden. 

– Och det är inte krångligt! 

Det hävdade de bägge brandingenjörerna 

Ulf Lago och Fredric 

Jonsson som berättade om hur 

underlag tas fram i Norrköping 

respektive Jönköping. 

– För att ta rätt strategiska 

beslut i arbetet med skydd mot 

olyckor, behövs ett vederhäftigt 

underlag. Underlag är viktigt för 

trovärdigheten, även om man 

har en magkänsla för vad man 

tror är rätt bedömning. Man ska 

inte bygga verksamheten på gissningar, 

säger Fredric Jonsson. 

– Folk tror att det är så krångligt 

att få fram underlag. Men vi 

menar att ganska enkla underlag 

räcker för att vi ska kunna fatta 

de rätta besluten på strategisk 

nivå, säger Ulf Lago. 

I Norrköping och Jönköping har 

man i stort sett använt fyra typer 

av underlag för sina strategiska 

beslut inom skydd mot olyckor: 

övergripande riskanalys (inkl 

Kenneth 

Ericson 

– Riskerna ligger 

till grund 

för vilka uppdrag 

som ska 

utföras. Vi tittade 

på vilka 

uppdrag som 

var vanligast, 

det visade 

sig vara villa- 

brand och trafikolycka. 

Öckerö har 100 räddningstjänstinsatser 

och 150 IVPAinsatser 

per år. 

Varje uppdrag har en prislapp, 

vilket gör det möjligt att beräkna 

hur mycket exempelvis stegresning 

kostar på ett år. Ett stort 

larm kostar 4 500 kr, en IVPAinsats 

1 100 kronor. 

– Det betyder att vi kan precisera 

för politiken exakt vad verksamheten 

kostar, det är ett sätt 

att släppa in politikerna, säger 

Ericson. 

Arne Lernhag (m) är kommunstyrelsens 

ordförande i Öckerö 

kommun: 

– Jag visste egentligen inget 

om räddningstjänst, mer än at 

de var ute och åkte med blåljus. 

Förr när det krävdes mer pengar 

och man sa nej, kunde vi få höra 

att ”annars får vi lägga på tre minuter 

på insatstiden”. Ja, då fick 

Lätt hitta underlag för 

olycksförebyggande 

omvärldsanalys), skyddsanalys, 

jämför med andra kommuner 

(benchmarking) och fråga vad 

kommuninvånarna tycker (brukarundersökningar). 

Ett tillräckligt bra underlag 

plockas fram på ett par dagar. 

Verktygen finns redan. Några 

exempel: 

l I Räddningsverkets webbaserade 

system IDA (indikatorer, 

data och analys) kan kommuner 

hämta statistik, analysera skyddet 

och jämföra sig med andra. 

l Hur en skyddsanalys kan se 

ut går att se på Jönköping kommuns 

hemsida. www.jonkoping. 

se 

l Omvärldsanalys? Ta hjälp av 

Räddningsverkets framtidsstudie, 

www.raddningsverket.se 

de ju sina pengar. Och det var 

bara för att vi inte var insatta i 

verksamheten. 

Kenneth Ericson lägger ner 

mycket arbete på underlagen 

för att politikerna ska ha den 

kunskap som krävs när beslut 

ska fattas. Hittills har han lämnat 

136 förslag och inte fått nej 

på ett enda. 

– Det handlar om förtroende 

och att vara tydlig, anser han. 

– Det viktigaste är att vi vet vad 

vi beslutar om numera, konstaterar 

Arne Lernhag. 

Inom folkhälsoarbetet väntar 

nya arbetsuppgifter. Ett exempel 

är ett treårigt projekt om 

mopedåkande och risker som 

nyligen avslutats. 

– I folkhälsoarbetet har vi även 

väckt liv i gamla fina traditioner. 

Frivilliga i olika organisationer 

är engagerade som hemfixare 

hos gamla människor, säger 

Kenneth Ericson. 

De kommande tre målen för 

folkhälsoarbetet är föräldrastöd, 

barns psykiska ohälsa och drogförebyggande. 

Fredric Jonsson, Jönköping och Ulf Lago, Norrköping 


Fredric Jonsson ger exempel 

på riktade insatser som blivit 

verklighet sedan man tagit fram 

underlag. För några år sedan visade 

statistiken att det brann 

allra mest i ett av Jönköpings 

miljonprogramområden. 

– Vi kunde till och med se i 

vilka trappuppgångar och vilka 

brandorsakerna var. 

Genom att anställa två kvinnliga 

informatörer som behärskade 

sex olika språk såg de till att de 

boende fick brandvarnare och 

en kort utbildning. 

– Skadorna minskade och tjejerna 

fick fast jobb i bostadsbolaget, 

säger Fredric Jonsson. 


När räddningstjänsten i 

Alingsås var körd i botten 

startades ett förändringsarbete 

för att på djupet 

förändra attityderna. 

Alingsås hade en deltidskår där 

det enligt en arbetsmiljöundersökning 

rådde misstroende, 

likgiltighet och det var murar 

mellan lag och individer. 

– Men bränderna släcktes 

– det märktes inte utåt, säger 

Per Andersson, som fick i uppgift 

att lösa problemen när han 

tillträdde som räddningschef 

2001. 

Han tog ett helhetsgrepp, 

från politiker ner till brandmän. 

Han tvingade politikerna 

att ta sitt ansvar, bland annat 

för räddningstjänstplanen. 

Parallellt började han jobba 

med attityderna på stationen. 

Alla stenar skulle lyftas på. Hur 

skulle den nya brandmannen 

se ut? 

– Vi har hög status, men är vi 

så fantastiska; är vi hjältar eller 

är den en myt? 

Även allmänhetens åsikt 

hämtades in genom att alla 

brandmän fick dela ut fem enkäter 

till vänner och bekanta, 

inte familjen. Enkäterna gav en 

del intressanta svar. 

15 

Alingsås lyfte 

på alla stenar 

Vi har inte ett brandsäkert 

boende i Sverige. Det hävdar 

Krister Ejeros, räddningschef 

i Leksand, som tog till storsläggan 

mot såväl den egna 

organisationen som Boverket 

och Räddningsverket. 

Ska vårt boende kunna sägas 

vara brandsäkert krävs att 

byggreglerna ställer krav, att 

det systematiska brandskyddsarbetet 

fungerar och att räddningstjänsten 

kan klara en utrymning. 

Inte en enda av de tre 

punkterna är uppfyllda enligt 

Krister Ejeros. 

– Tittar man på byggreglernas 

utveckling de senaste 40 åren 

kan man se att Boverket inte bedrivit 

någon raketforskning. 

– Och hur ska man få ett 

brandsäkert boende när vi har 

så dålig nationell målsättning 

som har i dag. Räddningsverket 

säger att färre ska dö, färre ska 

skadas och att vi ska ha ett antal 

bränder. Vi kan lika gärna säga 

att i snitt ska 80 människor dö 

per år i bostadsbränder och att 

500 ska skadas. 

Konkretisera målen och gör 

dem mätbara. Plan- och bygglagens 

egenkontroll ger han 

inte mycket för. 

– De förväntar 

sig att vi kommer 

snabbt 

med rätt utrustning, 

men 

också att vi 

ska förmedla 

tillbaka vad vi 

Per Andersson kan. 

Han tittade på 

arbetstiderna och fann att två 

tredjedelar bestod av vila och 

så kallad disponibel tid, det 

vill säga när man kunde meka 

med bilen. En tredjedel var arbetstid. 

– Med såna tider kan vi inte 

kalla oss hjältar. 

Per Andersson satte upp ett antal 

mål som räddningstjänsten 

skulle klara. Han fick med sig 

politikerna och resultatet blev 

att Alingsås inte bara gick upp 

till heltid, styrkan utökades 

med en man. För att bättre utnyttja 

arbetstiden inrättades ett 

femte skift, en dagstyrka. 

När han började fanns det 

uppfattningar som: ”vi är här 

för att släcka bränder”. Av såna 

attityder syns inte mycket i 

dag. 

– Nu kommer drivkraften helt 

och hållet underifrån, säger Per 

Andersson. 

Våra bostäder är 

inte brandsäkra 

– En pappersprodukt 

av 

värsta slag. 

En bra idé 

när den kom 

1994, men se 

till att reformera 

den, för 

Krister Ejeros det fungerar 

inte. Och där 

har jag Sveriges alla byggnadsinspektörer 

bakom mig. 

Byggreglerna är under revidering 

och de nya beräknas 

komma 2010. 

– Vad tror ni brandchefen 

svarar när byggherren säger: 

jag vill inte bygga ett brandsäkert 

trapphus för åtta miljoner, 

du får en ny stege för tre miljoner? 

Mitt råd till revideringen 

av byggnormen: ta bort möjligheten 

till schabloniserad alternativ 

utrymningsväg med räddningstjänstens 

utrustning. 

Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket 

avslöjade att det 

förs diskussioner med Boverket. 

– I vissa fall ska man kunna 

räkna med räddningstjänstens 

resurser, men det ska inte vara 

självklart att det är andra utrymningsvägen.



–Höjd kompetens när 

verksamheter möts i MSB 

– Om vi inte lär oss av olyckor 

och kriser och vad som hände, 

då sker ingen utveckling och 

samhället blir otryggare. 

Det sa Helena Lindberg i sitt 

första stora möte med svensk 

räddningstjänst. 

Helena Lindberg leder den kommitté 

som just nu formar Myndigheten 

för samhällsskydd och 

beredskap (MSB) och från 1 januari 

blir hon dess chef. 

I sitt anförande på Brand 2008 

såg Helena Lindberg framför 

allt tre samhällsbehov som den 

nya myndigheten ska svara upp 

mot: 

• Globalisering och en föränderlig 

värld leder till nya hot- 

och riskbilder. Det kan handla 

om att rusta sig mot pandemier 

eller hur man klarar ökad sårbarhet 

inom el, tele och IT. 

• Vardagsolyckorna. Olyckor 

i hemmet, i trafiken, drunkning 

och bränder orsakar 3 000 dödsfall 

varje år. En viktig uppgift för 

MSB blir att förebygga dessa 

olyckor. 

• Behovet av en verktygslåda 

med många olika verktyg. 

– Verktygslådan kanske är den 

viktigaste uppgiften för MSB. 

Här ska vi ju samla och utveckla 

verktygen för att klara allt från 

vardagsolyckan till den internationella 

biståndsinsatsen eller 

en stor kris i Sverige, sa Helena 

Lindberg och tillade: 

– MSB blir en minst sagt mångfacetterad 

myndighet. Där finns 

en utvecklingsmöjlighet. När lik- 

artade verksamheter från olika 

håll möts blir den samlade förmågan 

och kompetensen högre. 

MSB-kommittén har lindrigt uttryckt 

hektiska veckor före sommaren. 

Ett 20-tal uppdrag lades i 

april och maj ut på myndigheter 

och konsulter. 

– Det är snabba puckar. Vi 

kommer inte längre att kasta 

upp en massa nya bollar, nu gäller 

det att fånga och analysera 

innehållet i materialet vi fått in, 

sa kommitténs huvudsekreterare 

Thord Eriksson till Sirenen 

under Brand 2008. 

Hittills arbetar MSB-kommittén 

övergripande, detaljerna ska 

det borras i under hösten. 

Före midsommar kommer 

besked om MSB:s organisation 

i stort och på vilka orter myndigheten 

ska bedriva verksamhet. 

Stockholm och Karlstad samt 

skolorna i Sandö och Revinge 

är självskrivna. De anställda vid 

nuvarande myndigheter i Sollefteå, 

Karlskoga och Kristinehamn 

väntar med spänning på 

besked vad som ska hända med 

verksamheterna där. 

Senast 4 augusti ska kommittén 

lämna förslag till regeringen om 

verksamhetsmål, verksamhetsplan 

och budgetunderlag för 

2009-2011. 

– MSB startar 1 januari, men det 

kan vara på sin plats att påminna 

om att allt inte kommer att vara 

klart då. Det vi gör nu och fram 

till årsskiftet är framför allt att 

Det är snabba puckar för MSBkommittén, vars ordförande Helena Lindberg presenterade arbetet med 

att organisera den nya myndigheten. Projicerat i bakgrunden är kommitténs sekretariat. Foto: Stig Dahlén 

förbereda för den nya myndigheten, 

säger Thord Eriksson. 

– Skulle precis allt vara klart 

vid årsskiftet skulle det inte bli 

bra. Själva inredningen av MSB 

kommer senare, verksamheten 

Räddningsverkets 22 år 

– Det bästa är utbildningen 

Brand 2008 i Karlstad avslutades 

med en exposé över 

Räddningsverkets 22 år. 

– Utbildningen är det 

största avtrycket verket gjort, 

sa Göran Schnell, vd i Brandskyddsföreningen. 

Tillsammans med Peter Löthman, 

räddningschef i Sundsvall- 

Timrå och ny ordförande i Svenska 

Brandbefälets Riksförbund, 

mindes Göran Schnell tillbaka. 

När Räddningsverket endast 

var två år (1988) fanns ingen beredskap 

för räddningsinsatser 

utomlands. Då inträffade en svår 

jordbävning i dåvarande Sovjetrepubliken 

Armenien. Sverige 

och Räddningsverket fick en 

förfrågan om att skicka en sök- 

och räddningsstyrka. 

Göran Schnell: 

– Dåvarande SRV-chefen Lennart 

Myhlback ringde sent en 

fredagskväll i december till 

brandchefen i Stockholm Lars 

Henricsson och sa: ”Jag behöver 

50 man på Arlanda klockan åtta 

i morgon bitti för avfärd till Armenien. 

Kan ni åka – eller ska jag 

ringa Göteborg och fråga om de 

kan åka från Landvetter?” 

– Planet lyfte nästa dag, från Arlanda. 

Det var Myhlback och Räddningsverket 

i ett nötskal. Mycket 

handlingskraftigt, sa Schnell. 

Myhlback själv hade inte möjlighet 

att närvara på Brand 2008, 

men det hade hans två efterträdare 

som generaldirektörer på 

Räddningsverket, Christina Salomonson 

och Göran Gunnarsson. 

Salomonson, som numera 

är chefstjänsteman på den nationellakrisledningsfunktionen 

i regeringskansliet, var 

Räddningsverkets chef åren 

2000-2005. Hon gjorde några 

reflektioner utifrån sina personliga 

erfarenheter, bland annat 

flodvågskatastrofen då hon 

Räddningsverkets 22 år sammanfattades under Brand 2008 av 

Göran Schnell (till vänster) och Peter Löthman. Schnell berömde 

särskilt handlingskraften under verkets första år samt utbildningen. 

som chef för Räddningsverket 

försökte påskynda en svensk insats 

i Thailand. 

I andra chefsuppdrag var hon 

berörd av diskoteksbranden i 

Göteborg och flygplansolyckan 

där fyra personer från Kustbevakningen 

omkom. 

– Medias roll är oerhört väsentlig 

i sådana här sammanhang. 

byggs ju med hjälp av medarbetarna. 

STIG DAHLÉN 

Därför måste man se till att fortlöpande 

och snabbt komma ut 

med så korrekt information som 

möjligt. Tsunamin lärde mig 

också att man måste våga börja 

planera åtgärder tidigt även om 

man inte har hela bilden klar för 

sig, sa Christina Salomonson. 

Det hon annars mindes mest 

från sin tid som chef för Räddningsverket 

var förändringarna 

på utbildningsområdet: 

– Det var en stor förändring, 

plötsligt fick vi ett stort antal 

elever som själva sökte sig till 

Räddningsverket för att utbilda 

sig till brandmän. Utbildningen 

breddades samtidigt. 

– Ett annan nyhet under min 

tid som chef och som i hög grad 

påverkade Räddningsverket var 

arbetet med och införandet av 

Lagen om skydd mot olyckor, sa 

Salomonson. 

STIG DAHLÉN


Sirenen-enkät på Brand 2008: 

”Får inte bli hemmagjorda utbildningar 

på brandstationernas bakgårdar” 

Två av Räddningsverkets skolor läggs ned. 

Hur löser ni ert behov av utbildning i framtiden? 

Leif Andrén 

insatsledare, Göteborg 

– Jag tror att vi till viss del bygger 

ut vår egen utbildningsverksamhet 

och kanske även säljer 

en del, men vi arrangerar nog 

inte hela kurser. Vi förväntar oss 

också att de som är utbildade i 

SMO har mer med sig i bagaget 

och kanske kan vi på hemmaplan lösa deras behov 

av kompletterande kurser. Jag tror vi kommer att 

undvika resor till Revinge och Sandö, det är för 

långt bort. 

Tommy Ekstrand 

räddningschef, Uppsala 

– Det mesta av fortbildning av 

egen personal klarar vi, liksom tidigare, 

att utföra själva. För vidareutbildning 

måste vi skicka folk 

längre bort än Rosersberg och det 

blir förstås dyrare. 

– Att andra aktörer ska ta över i Rosersberg kan jag 

ju hoppas på, men jag tror inte det blir kommuner 

som blir aktörerna. Någon form av utbildning blir 

det säkert i Rosersberg, området är attraktivt och 

ligger bra till för många kunder. 

Cecilia Uneram 

räddningschef 

västra Sörmland 

– Det här skapar nya möjligheter. 

Det blir viktigt för nya myndigheten 

att vara tydlig med sina olika 

roller, dels som kravställare, det vill 

säga vad utbildningen ska innehålla, 

dels att följa upp hur det fungerar. Det blir bra. 

– Jag tror att andra aktörer kommer, dels på nuvarande 

skolor i Skövde och Rosersberg, dels nya som 

kommuner eller regioner. Vi i Västra Sörmland kan 

själva tänka oss att bli en utbildningsaktör. 

Anders Sigfridsson 

räddningschef, Åre 

– Det kommer att dyka upp andra 

aktörer, men inte på en gång, när 

de som bäst behövs. Jag befarar 

att det blir ett besvärande glapp 

när två skolor lagts ner och innan 

nya aktörer kommit igång. 

– För vår del hoppas jag att Sandös utbildningsutbud 

för vidarebildning blir lika brett som i Revinge. 

Det skulle kosta för mycket för oss att skicka elever 

till Skåne. 

Jan Sjöstedt 

räddningschef, varberg 

– Vi kommer använda de kvarvarande 

skolorna för att få SMObrandmän 

samt utbildade befäl 

och deltidsbrandmän. Farhågan är 

att nedläggningen går för snabbt, 

att det blir problem att få utbildad 

personal i den utsträckning vi behöver. 

– När det gäller ledarskap har vi tittat på andra lösningar 

för att täcka upp behovet. Styrkeledare har vi 

börjat utbilda vid IRL (Institutet för Räddningstjänstens 

ledarskapsutveckling). Våra avdelningschefer 

utbildas i chefsprogram inom vår egen kommun. 

Pär Kjellin 

operativ chef, 

Räddningstjänsten Dala Mitt 

– Farhågor finns. Vi har fyra fina 

skolor inom Räddningsverket som 

lyft statusen på brandmanna- och 

befälsutbildningen. Branschen 

och skolorna har pratat samma 

språk och det har fungerat jättebra. 

– Å ena sidan är jag orolig för att det ska spreta 

iväg, å andra sidan kanske det finns andra aktörer 

som kan ta över. Men det får inte bli hemmagjorda 

utbildningar på brandstationernas bakgårdar. 

Kenneth Ericson 

räddningschef, Riskhan- 

teringsenheten, Öckerö 

– Det är väldigt oklart. För oss är 

utbildningsbehovet ett glesbygdsproblem. 

Vi bygger våra styrkor på 

deltidsbrandmän och är beroende 

av utbildningen. Men vi anser att 

Räddningsverkets utbildning är stelbent. Vi har exempelvis 

gått ifrån rökdykning på två av våra tio öar, 

men det erbjuds ingen utbildning för deltidare utan 

inslag av rökdykning. Och vi vill inte skicka brandmän 

på kurs om de tvingas stå över vissa moment. 

– I Göteborgsregionen har vi inom ramen för gränslös 

räddningstjänst skapat ett utbildningsråd som 

ska se över utbildningsbehovet framöver. 

Glenn Borgkvist 

enhetschef, Helsingborg 

– Vi som jobbat ett tag är stöpta 

i samma form, har samma 

ledarskap. Jag tror framtidens 

utbildning blir mer specifik 

och jag tror vi kommer att genomföra 

utbildning själva. Men 

jag tror ingen annan i Skåne 

kommer att erbjuda de utbildningar som Revinge 

redan har. 

Gunnarsson blickade framåt 

Räddningsverkets siste ordinarie 

generaldirektör Göran 

Gunnarsson blickade i sitt 

anförande inte bakåt utan in i 

framtiden. 

Konferensdeltagarna fick en 

dragning av Räddningsverkets 

framtidsstudie (som Sirenen beskrivit 

i flera tidigare nummer). 

Gunnarsson betonade särskilt: 

– Det behövs tydligare nationella 

mål för säkerhetsarbetet. 

Varför ska man inte kunna ha exempelvis 

tio eller 16 nationella 

mål för säkerhet, när man har 

motsvarande inom flera andra 

områden. 

– Öka mångfalden och jämställdheten 

inom räddningstjänsten. 

Det är en självklarhet 

att alla verksamheter som finansieras 

med skattemedel ska 

spegla samhället. 

Inför alla företrädare för räddningstjänsten 

på Brand 2008 sa 

Göran Gunnarsson också: 

– Räddningstjänsten kommer 

att vara en av de tyngsta aktö- 

rerna inom skydd och beredskap 

även i framtiden, inte bara vid 

vardagsolyckor utan även vid 

större kriser. 

Avslutningsvis skickade Gunnarsson 

en passning till Helena 

Lindberg, blivande chef för Myndigheten 

för samhällsskydd och 

beredskap (MSB): 

– 400 personer från olika sektorer 

i samhället har bidragit till 

Framtidsstudien. Den är därför 

ett viktigt dokument som jag 

hoppas att MSB tar till sig. 

Effektivt 

med defi- 

brillatorer 

Fler defibrillatorer hos räddningstjänsten 

räddar liv – och 

sparar pengar. 

Det konstaterade Björn 

Sund på Brand 2008 i Karlstad. 

Björn Sund vid Örebro universitet 

forskar kring kostnad-nyttaeffekter 

och har bland annat undersökt 

vinsterna med snabbare 

insatser genom sambruk. 

De händelser han tittat på är 

hjärtstopp, blixthalka, drunkningstillbud, 

hot om självmord 

och vattenskador i byggnader. 

Att försöka hindra olyckorna 

vid blixthalka är sannolikt olönsamt. 

Väg- och gatunät att alltför 

stora för att räddningstjänst och 

andra jourresurser ska hinna 

göra något. 

En möjlig åtgärd för att förhindra 

drunkningar är bevakning 

av badplatser. Men inte heller 

det anses lönsamt eftersom de 

flesta drunkningar är i små sjöar, 

inte vid stora badplatser. 

Att larma räddningstjänsten 

vid hot om självmord är sannolikt 

samhällsekonomiskt lönsamt. 

Det är också lönsamt att utnyttja 

samhällets jourresurser vid 

plötsliga, stora vattenläckor. 

Den stora vinsten finns att 

hämta vid hjärtstopp genom fler 

defibrillatorer hos räddningstjänsten, 

inte bara vid huvudstationen 

utan även hos deltid 

och kanske värn. 

Dala Mitt tar över 

– Tack Karlstad och välkommen 

till oss i Dala Mitt om ett år, sa 

Leif Andersson, förbundschef 

i Räddningstjänsten Dala Mitt 

som avslutning på Brand 2008. 

Iförd ”dalafrisyr” (bilden) 

vände sig masen Leif Andersson 

till alla, inte minst sin kollega i 

Karlstad, Stefan Bergström. 

Leif Andersson sammanfattade 

Brand 2008 så här: 

– Tack Karlstad! Nu är det 

rätt tidpunkt att börja jobba i 

17 

Beräkningarna är gjorda för 

Jönköpings kommun och visar 

att en sån åtgärd skulle rädda 

0,83 liv per år. Om man dessutom 

sätter in en så kallad första 

insatsperson, med en anspänningstid 

på 90 sekunder, räddas 

1,9 liv per år. Beräkningarna 

bygger på att ett statistiskt liv 

värderas till drygt 18 miljoner 

kronor och kostnad/nytta kvoten 

är omkring 50 i båda fallen. 

Det vill säga åtgärderna ger 50 

gånger mer än de kostar. 

Egentligen ger de ännu mer 

eftersom Björn Sunds forskning 

visar att vi värderar ett räddat 

liv vid hjärtstopp högt. 18 miljoner 

är den värdering Vägverket 

använder och som gäller en 

30-35-årig människa. 

Medianåldern för en hjärtstoppspatient 

är 70 år och beräknas 

leva 6-7 år om han eller 

hon överlever stoppet. Trots det 

värderas ett räddat liv vid hjärtstopp 

högre än inom vägtrafiken 

i en färsk undersökning. 

– Det är överraskande, men 

en förklaring kan vara att man 

anses mer utsatt, att det kan 

drabba vem som helst var som 

helst, säger Björn Sund. 

En effekt av forskningen är 

att Vägverket preliminärt höjer 

värdet av ett statistiskt liv till 22 

miljoner kronor. 


termer som de gör i Merseyside. 

Smid medans järnet är varmt. 

Inget blir komplett direkt, men 

det är viktigt att vi drar igång. 

Dala Mitt arrangerar nästa års 

konferens 26-29 maj. Efter att 

ha lyssnat på Leif Andersson 

ligger det nära till hands att tro 

att en programpunkt på Brand 

2009 blir: 

”Merseyside-modellen, hur 

har vi förvaltat den?”

18 skolbränder 


Kräver hårdare tag 

De som är folkvalda 

måste sätta normer, tala 

om vad vi inte accepterar. 

MALMÖ. Lagen om skydd mot olyckor är 

bra, men betecknas ibland ändå som ett 

fiasko. 

Orsak? 

Den används inte. 

skolbränder 

Sedan lagen om skydd mot olyckor infördes 

2003 har antalet anlagda skolbränder 

skjutit i höjden. 

– 350 bränder om året har blivit 500. Det 

har givetvis inte med lagen att göra. Men 

staten har ett stort ansvar för att lagen inte 

slagit igenom. Jag vill närmast betrakta det 

som en flopp, säger Göran Schnell, Brandskyddsföreningens 

vd. 

Under en konferens i Malmö kring anlagda 

bränder ställdes frågan om politikerna tar 

för lätt på problemet med skolbränder. 

– Skolministern har ofta varit i debatten, 

men jag har inte en enda gång hört honom 

prata om skolbränder, sade Göran Schnell. 

Eva Ljungqvist, ställföreträdande räddningschef 

i Sydöstra Skåne, tycker inte politikerna 

MALMÖ. Skolan – ett nav i samhället. 

Det anser nog de flesta, men 

för en del tycks den vara ett 

nödvändigt ont. 

– Det har gått så långt att husägare 

begär sänkning av taxeringsvärdet 

för att de bor nära en skola. Vad ger 

det för signaler? Är skolan viktig? 

Nej, den är till besvär. Vi behöver 

står i första ledet. Lagen pekar på den enskildes 

ansvar, låt oss då ställa den enskilde till 

svars, anser hon. 

– Vi har en lag som inte används. Individen 

inser inte sitt ansvar. Och vi är dåliga på att 

plocka ut konsekvenserna i det lilla sammanhanget. 

Vi skapar det samhälle vi förtjänar. 

Vi måste tillbaka till konsekvenser för tilltag. 

Lagen är bra, låt oss använda den, sade hon 

och fick dagens spontana applåd. 

Hans Frank, skadechef på Länsförsäkringar, 

höll med om att man kanske är för snäll 

mot den enskilde kunden ibland. 

– Vi driver nog inte frågan om systematiskt 

brandskyddsarbete tillräckligt hårt. Har inte 

brandskyddet skötts ska försäkringstagaren 

stå för en del av skadekostnaderna. Här är vi 

inte nog hårda. 

Göran Schnell sa inte emot hårdare krav på 

den enskilde, men vill skjuta in sig på ett 

högre plan. 

– De som är folkvalda måste sätta normer, 

tala om vad vi inte accepterar. Politikerna 

måste kliva fram och sätta värdena i samhället. 

en attitydförändring om skolans 

värde, det behövs civilkurage, sade 

Ulrika Burman, rektor i Höllviken, 

på konferensen ”Attack mot anlagd 

brand” i Malmö. 

Hur når man föräldrarna när det 

är problem på skolan? var en fråga 

som ställdes. 

Ulrika Burman ansåg att man inte 

bara kan lita på skolan och lärarna. 

Vi måste tillbaka till 

konsekvenser för tilltag. 

Lagen är bra, låt oss 

använda den. 

Brandskyddsföreningen har uppvaktat 

Försvarsdepartementet. Ett huvudfel enligt 

föreningen är att staten enbart kommunicerat 

lagen med Räddningsverket och de kommunala 

räddningstjänsterna. Därför känner 

alldeles för få till vilket ansvar de har. 

Fler måste prata om lagen och den enskildes 

ansvar. Det borde exempelvis vara Skolverkets 

uppgift att se till att skolorna förstår vad 

lagen kräver, Socialstyrelsen att informera 

till vårdanläggningar och Boverket till fastighetsägare, 

anser Brandskyddsföreningen. 

– Dessa myndigheter måste börja jobba 

med frågorna, men det står inte en rad om 

brandskydd i dessa myndigheters regleringsbrev. 

När det gäller miljöfrågor och mångfald 

går kraven ut på bred front, så borde det 

vara med den enskildes ansvar mot olyckor 

också, säger Göran Schnell och fortsätter: 

– Varje vecka har vi 12 000 olycksfall som 

renderar sjukhusbesök och samtidigt vet färre 

än tio procent av befolkningen att de har 

ett eget ansvar. Det är dags att göra något. 

PER LARSSON 

– Husägare begär sänkning av taxerin 

Ulrika Burman 

Göran Schnell Eva Ljungqvist 

Hon gav ett räkneexempel: När en 

elev går ur nionde klass har denne 

varit 6 665 timmar i skolan. Räknas 

all dagar från 0-16 år innebär det 

att man haft eleven 1,15 minuter 

per dag. 

– Det hörs ofta att ”det måste 

skolan göra”. Vi gör mycket, men 

vi kan inte göra allt, sa Burman. 

Gert Åkesson är rektor på Sundsgymnasiet 

i Vellinge som till stor 

del förstördes av en brand anlagd 

i en papperskorg. 

8 000 böcker i biblioteket gick 

upp i rök, likaså läromedelsförråd, 

referensmaterial, dator, möbler och 

andra inventarier. 

Mycket var jobbigt, men en del positivt 

hade branden också med sig. 

Den stärkte banden mellan elever 

och lärare. Faktum är att skolan

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 skolbränder 

mot skolbränder 

Anlagda skolbränder är ett samhällsproblem. I Malmö krävde 

förespråkare att myndigheterna, inte bara räddningstjänsterna, 

börjar använda lagen och tuffare tag mot de som anlägger bränder. 

Foto: Peter Lundgren 

som nu delvis lever i provisoriska 

lokaler har fått fler sökande till 

kommande läsår. 

De flesta skolbränder sker dagtid, 

men det här var en kvällshändelse. 

Vilket fick Åkesson att reflektera 

över sina första skolår på en 

byskola. 

– Där bodde någon på skolan, 

kanske var det vaktmästaren eller 

någon lärare. Det är kanske en 

lösning i framtiden när vi bygger 

skolor, att någon bor i en lägenhet 

på skolan. Det löser inte grundproblemet 

med anlagda skolbränder, 

men det minskar risken kvällstid. 

Hans Frank, skadechef på Länsförsäkringar, 

blev engagerad i 

försäkringsarbetet efter branden i 

Vellinge. Han konstaterar att skolan 

hade en bra organisation för 

Sex frågor 

till ministern 

n Är utbildningsministern medveten om 

problemet med anlagda bränder? 

n Känner du till att det brinner mer än en 

skola per dag och att skadekostnaderna är 

en halv miljard per år? 

n Hur ska vi få en skola där elever trivs, är 

trygga och inte förstör för sig själva och 

andra? 

Är utbildningsminister Jan 

Björklund medveten om problemet 

med anlagda bränder? 

Sirenen hade en rad frågor. 

Tyvärr fick vi inga svar. 

Antalet anlagda skolbränder har 

fördubblats de senaste tio åren. 

Numera är mer än hälften av 

skolbränderna anlagda. 

Skolbränder totalt beräknas 

kosta 500 miljoner om året, det 

motsvarar ungefär 1 000 lärartjänster. 

Är ansvariga politiker medvetna 

om detta? 

Sirenen försökte få en intervju 

med utbildningsministern. Vi 

försökte också skicka över ett antal 

frågor. Men vi fick inga svar. 

– Utbildningsministern är 

medveten om att skolbränder 

är ett stort problem, säger hans 

pressekreterare Anna Neuman. 

Här ovan är de frågor Sirenen 

skulle vilja att utbildningsministern 

svarar på. Nu hoppas vi på 

svar till nästa nummer trycks 15 

augusti. 

gsvärdet för att de bor nära en skola 

att hantera krisen och snabbt få 

igång utbildning igen. Det handlade 

om 350 elever som behövde 

skollokaler. 

– Verksamheten är A och O, byggnaden 

finns bara för att verksamheten 

behöver den, sade han. 

Anlagda bränder kostar försäkringsbolagen 

stora pengar, och det 

får försäkringstagarna vara med 

och betala. Hur mycket påverkar 

det premien? Hans Frank uppskattar 

att företagen betalar 1 700 kronor 

per år och privatpersoner 110 

kronor per år för att täcka anlagda 

bränder. 

PER LARSSON 

Gert Åkesson 

19 

n Måste vi få en skolbrand där människor 

omkommer innan det händer något? 

n Vad anser du att man ska göra åt problemet 

med anlagda skolbränder? 

n Är du beredd att ta några initiativ för att 

vända trenden med skolbränder? 

Hur ser utbildningsminister Jan Björklund på problemet med anlagda 

skolbränder. Ministern får en ny chans att svara på Sirenens 

frågor. Foto: Mikael Lundgren

20 oljeskydd 


Kustbevakningen och räddningstjänsten samövade 

Tillsammans räddade 

– Så tajt har vi aldrig jobbat förut. För första gången har jag lånat ut en radio till Kustbevakningen för att vi ska 

kunna kommunicera. Jag har jobbat med oljeskydd i 15 år och det är första gången jag talat med Kustbevakningen 

under en övning. I alla fall ett fall framåt, säger insatsledaren Per Anders Zachrisson, Vänersborg. Till höger Anders 

Svensson, räddningstjänsten Östra Blekinge. 

Övningsledningen Ulf Jonasson, räddningstjänsten 

Gotland, Jan Fälteke, Kustbevakningen och Eva 

Ljungqvist, räddningstjänsten Ystad, var missnöjda 

med samverkan och beslöt göra ett nytt inspel. 

Att skruva ihop 15-meterslängderna av länsorna 

tog lång tid. De borde ligga i färdiga 300meterslängder 

ansåg insatsledaren Per Anders Zachrisson, 

efter övningen. 

SLITE. – Vi ska rädda ön. 

10 000 ton olja hotade ömtåliga Gotlänska stränder 

– och trots att det var första samarbetet med 

Kustbevakningen, tvivlade inte insatsledaren Per 

Anders Zachrisson om utgången: oljan skulle inte 

nå land. 

Även om utläggningen av länsor blev ett utdraget kämpande 

talar mycket för den självsäkra målsättningen 

höll; både fågelskyddsområden och badstränder klarade 

sig. 

Lyckligtvis var det inte olja den här gången utan två 

kubikmeter osaltade popcorn som ”läckt” ut i Östersjön 

utanför Slite. 

– Med kraftigt ökande oljetransporter på Östersjön 

är det snarast frågan när och inte om vi får en stor oljeolycka, 

säger Karl-Erik Kulander, Räddningsverket. 

Det var den första gången räddningstjänst och Kustbevakning 

övade tillsammans i strandnära område. 

Strikt sett har Kustbevakningen ansvaret ända fram till 

stranden, men eftersom det är så mycket lättare och billigare 

att ta upp oljan ute till havs än att sanera stränder 

vinner samhället på ett obyråkratisk samarbete. 

Förutsättningen var att en oljetanker kolliderat 20 

distansminuter ost om Slite och att 10 000 ton olja 

läckte ut. Det blåste hård ostlig vind. 

Vid övningen deltog personal från Räddningsverkets 

samtliga fem oljeskyddsförråd i Umeå, Vänersborg, 

Karlskrona, Botkyrka och Visby. Kustbevakningen deltog 

med sitt stora miljöbevakningsfartyg 181 och två 

arbetsbåtar för oljeupptagningen i vattnet. 

Kustbevakningens On Scene Commander (OSC) skötte 

sin uppgift från båten en bit ut medan Per Anders 

Zachrisson styrde på land. Länsstyrelsen bidrog med 

miljöexperter som informerade om särskilt känsliga 

områden. 

Till att börja med gick det lite trögt. Kustbevakningens 

arbetsbåtar zick-zackade runt och tog upp ”olja” 

och strandskyddsdukarna kom på plats, men länsorna 

dröjde. De kommer från oljeskyddscontainrarna i 

15-meters längder att skruva ihop dem till längder på 

flera hundra meter tog för lång tid. 

I övningsledningen var man heller inte helt nöjd med 

samverkan. Eva Ljungqvist, räddningstjänsten Ystad, 

som lånats in av Räddningsverket för övningsupplägget 

och som observatör beslöt tillsammans med Jan Fälteke, 

Kustbevakningen, att göra ett nytt inspel. 

– Båda organisationerna är stolta och duktiga på sitt 

område. Vi såg att de ”samverkade” var och en på sitt 

håll och ville tvinga dem att blanda besättningarna och 

lösa uppgiften tillsammans, säger Jan Fälteke. 

De ändrade förutsättningarna bestod i en vindkantring 

som ledde till att ett nytt strandområde hotades. 

De gavs också en deadline för att lösa uppgiften. 

Och den här gången kom inte bara stranddukarna 

snabbt på plats utan även länsorna. 

– Tekniken kan killarna, men samverkan och kommunikation 

kan förbättras. Inledningsvis var det trevande 

och synkroniseringen mellan arbetsuppgifterna 

– prioriteringen av strandduk kontra länsor – fungerade 

inte. När man plockade folk från strandskyddet för att 

få ihop länsorna gick det dubbelt så snabbt. Man kan 

också utveckla samverkansbefälets roll och betydelse, 

säger Eva Ljungqvist, som trots vissa invändningar ger 

övningen godkänt: 

– De har kommit långt när det gäller samarbetet och 

kan vara nöjda, men det finns områden som kan bli 

bättre. 

Jan Fälteke håller med: 

– Jag tycker vi kommit en bra bit på väg. Vi vill jobba 

ihop och förstår varandra bra. Sker en stor olycka som 

leder till resursbrist måste vi kanske jobba lite tajtare 

än i dag. Visst har vi resurser, men inte tillräckliga för 

ett stort utsläpp. Efter en vecka har vi ”förbrukat” personalen. 

Text och foto: GUNNO IvANSSON

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 oljeskydd 

de Slites badstränder 

Kustbevakningens strandbekämpare och Räddningsverkets oljeupptagare Cirkus plockade effektivt upp ”oljan” (popcornen). 

Strandduken kom snabbt på plats, men utläggningen fick kritik från observatörerna för att den hamnade för långt upp på land. 

21 

Daniel Romehed och 

Örjan Sandblom, On 

Scene Commander, 

skötte ledningen från 

båten. – Vi har fem olika 

kommunikationssystem, 

sex om jag ska ropa. 

Men det har fungerat 

bra. Jag ser från sjön och 

in, räddningstjänstens 

insatsledare utåt.

22 nyheter 


Räddningsverket startar 

webbutbildning 

Trenden i datavärlden är att 

allt fler program blir webbaserade. 

Så även Rib som tar 

första steget med en webbutbildning 

i farliga ämnen. 

Utbildningen togs ursprungligen 

fram för räddningstjänsten i 

Stockholm där det fanns ett stort 

antal brandmän som inte fått 

någon uppdatering på farliga 

ämnen de senaste 10-12 åren. 

– Vad på brandbilen kan användas 

vid en olycka med farliga 

ämnen? Nästan alltid är det närmaste 

stationen som kommer 

först fram till en olycka, det är 

sällan specialisterna och då måste 

man ha en grundkunskap, säger 

Susanna Ekströmer Lövgren, 

nätpedagog, som byggde en 

webbversion av utbildningen. 

Den blev klar i april förra året 

och efterhand har andra räddningstjänster 

visat intresse för 

utbildningen. Stockholm tog då 

kontakt med Räddningsverket, 

dels för få en kvalitetssäkring, 

dels för att Räddningsverket 

skulle ta över utveckling och 

förvaltning av utbildningsverktyget. 

– Vi såg hur det kunde användas 

och har gjort det till vårt 

verktyg för interaktiva utbildningar, 

säger enhetschef Monica 

Rhodiner, Räddningsverket. 

Även Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen 

var intresserade 

och lösningen blev att Räddningsverket 

köpte verktyget och 

står för stöd och support. 

– Eftersom vi har många gemensamma 

uppdrag med Socialstyrelsen 

och Rikspolisstyrelsen 

kan vi göra gemensamma delar 

av en utbildning. Varje organisation 

kan sedan fortsätta med 

egna fördjupningar. 

Utöver utbildningen i farliga 

ämnen har man redan hittat en 

ny utbildning anpassad för alla 

blåljusmyndigheter, den nya 

skadeplatsorganisationen som 

kommer i höst. 

– Vi tittar även på personsanering 

och indikering. Och fler 

myndigheter har visat intresse 

för verktyget, säger Monica Rhodiner. 

På Räddningsverket har verktyget 

hamnat hos Rib-enheten 

(Integrerat beslutsstöd för skydd 

mot olyckor). 

– Utbildningen passar bra in i 

Rib-konceptet, vi har även Hazmat 

training som bygger på interaktiv 

utbildning. Vi ser det 

som en första satsning på Webb- 

Rib, säger Jan-Anders Holmlund, 

projektledare på Rib. 

Utbildningen består av tio 

delar som ska tas i turordning, 

det går inte att till exempel börja 

med avsnitt sju och sen gå tillbaka 

till avsnitt fyra. 

Räddningsverket har övertagit det webbutbildningskoncept som 

togs fram av räddningstjänsten i Stockholm för utbildning i farliga 

ämnen. Verktyget är tillgängligt för alla blåljusmyndigheter 

– Utbildningen följer ett 

olycksförlopp och hoppar man 

omkring får man inget sammanhang, 

säger Susanna Ekströmer 

Lövgren. 

Att den består av kortare avsnitt 

är en anpassning till en 

brandmans vardag, om det 

kommer ett larm är det bara att 

avbryta. Vid nästa inloggning 

startar programmet där man 

avslutade. 

– Det tar 2-4 timmar att gå 

igenom och är ganska svårt på 

sina ställen, säger Susanna Ekströmer 

Lövgren, som nu arbetar 

åt Räddningsverket med att 

utveckla nästa steg, den nya skadeplatsorganisationen. 


I höst kommer en gemensam 

webbutbildning för alla 

blåljusmyndigheter i den nya 

skadeplatsorganisationen. 

En utbildning i farliga ämnen 

finns redan på Räddningsverkets 

webbplats 

www.raddningsverket.se


Till den nya modulen Spridning luft följer det med kartor för hela landet. Modulen hämtar automatiskt 

väderdata från SMHI. Olika scenarier kan snbbt och enkelt projiceras på en karta. 

Ny modul för 

spridning i luft 

Förra hösten ansåg Haverikommission 

att Räddningsverket 

borde ta fram ett verktyg 

för att beräkna spridning av 

farliga ämnen i luft. Nu finns 

verktyget som en ny modul i 

Rib, Integrerat beslutsstöd för 

skydd mot olyckor. 

Rekommendationen från Haverikommissionen 

kom i rapporten 

efter olyckan utanför 

Kungsbacka 2005 då ett tåg 

med tolv klorvagnar spårade 

ur. Räddningstjänsten använde 

Rib under insatsen för att göra 

bedömningar av riskområdet. I 

dåvarande version av verktyget 

fanns ingen möjlighet att automatiskt 

hämta in väderdata 

vilket Haverikommissionen rekommenderadeRäddningsverket 

att utveckla. 

Inom ramen för EU-projektet 

Preview (Prevention, Infor- 

Skadeutfall. Genom 

att föra markören 

över utsläppsplymen 

kan man se inte 

bara ämnets koncentrationer 

utan 

också vilka områden 

som har skadliga 

eller dödliga koncentrationer. 

mation and Early Warning for 

European Civil Protection) har 

Räddningsverket under ett par 

års tid arbetat med en Rib-modul 

för spridningsberäkningar 

av farliga ämnen i luft. I den nu 

färdiga modulen med namnet 

Spridning luft kopplas väderdata 

från SMHI till en karta. 

– Hela spridningsmodellen är 

ny. Tidigare var det mycket dyrt 

att koppla kartor till programmet, 

nu följer kartor över hela 

Sverige med, säger Tore Eriksson, 

chef för Räddningsverkets 

Rib-enhet. 

Olika scenarier kan projiceras 

på kartan. Genom att föra markören 

över utsläppsplymen kan 

man se inte bara ämnets koncentrationer 

utan också vilka områden 

som har skadliga eller dödliga 

koncentrationer. Alla data om 

ämnet finns lätt tillgängliga. 

– Om man i tidigare versioner 

ville se effekterna av en vindkantring 

var man tvungen att skriva 

in vindriktningen i grader. Det 

var inte alltid lätt och nya versionen 

har en kompassnål som 

vrids till önskad riktning. 

Sedan tidigare finns ett samarbete 

med Luft i väst och räddningstjänster 

i den regionen kan 

välja att i stället hämta väderdata 

från deras system Alarm. 

Rib har kommit att innehålla 

allt fler moduler som utvecklats 

för andra miljöer. Ett starkt önskemål 

från användarna att man 

ska kunna arbeta med det mesta 

utifrån sin karta. 

– Nästa fas blir att integrera 

alla verktyg så man arbetar i en 

och samma miljö, säger Tore Eriksson. 


Fortsatt många sökande till SMO 

23 

1 001 personer sökte till Utbildningen i skydd mot olyckor 

(SMO) inför höstterminen, varav 107 är kvinnor (10,7 procent). 

Förra våren sökte totalt 1 050 personer varav 104 kvinnor (9,9 

procent). Det är med andra ord ett fortsatt stabilt söktryck till 

SMO, vilket också omfattar det nyare distans-alternativet. 

Inom Centrum för risk- och säkerhetsutbildning(CRS) hade 

man förväntat sig att söktrycket skulle bli lägre den här omgången 

än tidigare, med tanke på att skolorna i Rosersberg och 

Skövde försvinner i statlig regi vid årsskiftet. 

– Kanske känner man inte till att skolorna är under förändring 

eller så vet man om det och litar på att det löser sig på ett bra 

sätt, säger Ann-Kristin Berghel, marknadsförare på CRS. 

282 sökte till Revinge, 214 till Rosersberg, 158 till Skövde och 

136 sökte till Sandö. Intressant är att det är 211 förstahandssökande 

till distansutbildningen, vilket teoretiskt gör den till den 

tredje populäraste ”skolan”. 

53 döda i bränder under januari-maj 

Vid 50 bränder omkom 53 personer under årets fem första 

månader. Det pekar mot en årssiffra på fler än 100 döda, vilket 

skulle bli ett bakslag på en nedåtgående trend de senaste fyra 

åren. 2004-2007 omkom i snitt 87 personer i bränder i Sverige. 

Sommaren brukar vara mera befriad från allvarliga bränder 

jämfört med vintermånaderna. Men i år började också juni illa, 

när två personer omkom i en båtbrand på Käringön. 

Tonårstjejer krävs på 32 miljoner 

Länsförsäkringar kräver tre tonårstjejer på 32 miljoner kronor. 

Orsak: de anlade en brand som förstörde badhuset i Brunflo. 

Det var för ett år sedan som badhuset förstördes i brand. 

Vid tingsrätten i Östersund dömdes en 16-årig tjej till 150 timmars 

ungdomstjänst för allmänfarlig vårdslöshet. De övriga två 

som var inblandade var för unga för att dömas. 

Länsförsäkringar ställer skadestånd på 32 miljoner kronor på 

de tre tonårstjejerna. Man överlåter åt tingsrätten att ta ställning 

till om summan är skälig och räknar med att summan kommer 

att jämkas. Men 32 miljoner är vad skadan kommer att kosta 

bolaget och dess försäkringstagare. 

– Å ena sidan vill vi inte spoliera unga människors liv med krav 

som skulle knäcka dem helt. Å andra sidan är det viktigt att markera 

att alla har ansvar för sina handlingar, säger skadechef Kent 

Jönsson till Östersunds-Posten. 

Östersunds kommun har ställt krav på 400 000 kronor i skadestånd, 

vilket är det samma som kommunens självrisk. 

Extremt torrt i skog och mark 

Vid pressläggningen av detta nummer av Sirenen var det väldigt 

torrt i skog och mark. Skogsbränder rasade i norra Hälsingland 

och brandrisken var en sexa på den sexgradiga skalan i södra 

Sverige och en bit upp i mellan-Sverige. I flera län infördes eldningsförbud. 

På Räddningsverkets hemsida finns skogsbrandriskkartor, 

som kontinuerligt uppdateras. www.raddningsverket.se 

Första brandingenjörerna i Luleå 

De första brandingenjörerna har tagit examen från Luleå tekniska 

universitet. Utbildningen är het. Utbildningen har 30 platser 

och det går tre sökande på varje plats. När utbildningen startade 

fanns bara åtta platser, och det är de som nu tagit examen. 

Strömstad bäst på krisberedskap 

Civilförsvarsförbundets hedersutmärkelse ”Årets krisberedskapskommun” 

går i år till Strömstad. 

För att få priset ska man bland annat ha en plan för hur enskilda 

och frivilliga resurser kan tas tillvara i samband med kris. 

Dessutom ska man ha minst en person i kommunen som arbetar 

med beredskaps- och säkerhetsfrågor. 

Ny webbportal för krisinformation 

Sedan 29 april finns en nationell webbportal för krisinformation, 

Krisinformation.se Den riktar sig i första hand till allmänhet och 

media med information om samhällets krisberedskap och vilka 

myndigheter som har ansvar vid olika kriser. Portalen drivs av 

Krisberedskapsmyndigheten. 

Förtydligande om jämställdhetsstrateg 

I förra numret av Sirenen hade vi en intervju med Räddningsverkets 

jämställdhetsstrateg Dennis Kullman. Av artikeln framgick 

att Kullman redan skulle vara anställd även i Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap (MSB). Enligt uppgifter till Sirenen 

hade Kullman i samband med anställningen i Räddningsverket 

utlovats fortsatt tjänst efter årsskiftet i MSB. Detta stämmer inte 

meddelas från kommittén som organiserar MSB. Det är hittills 

enbart generaldirektören Helena Lindberg, utnämnd av regeringen, 

som formellt är anställd i MSB.

24 nyheter 


Inget generellt krav 

på bostadssprinkler 

STOCKHOLM. Räddningsverket 

driver inget generellt 

krav på sprinkler i bostäder. 

Däremot har man sedan 2002 

arbetat för krav på sprinkler 

i äldreboenden. Räddningsverket 

tror också på vattendimma. 

Det berättade Mette Lindahl Olsson, 

Räddningsverket, när hon 

under Sprinkler-seminariet i 

slutet av april redogjorde för 

myndighetens syn på sprinkler. 

Hon slog inledningsvis fast var 

ansvaret ligger enligt lagen om 


– Brandskydd är inte räddningstjänstens 

ansvar. Det är 

ägaren eller nyttjanderättshavaren. 

Det ska vi aldrig glömma 

bort. Det innebär också att vägen 

dit måste få se lite olika ut. 

I bland är branschen själv största 

hindret för förändringar. 

Det sista var en passning åt 

sprinklerbranschen för motståndet 

mot vattendimma och den 

portabla släckutrustning som 

Räddningsverket tror på. 

– Fördelen med vattendimma 

är att systemen är lättare att efterinstallera, 

rören är tunnare 

och det går åt mindre vatten, 

säger Björn Albinson, Räddningsverket. 

Räddningsverket satsar framförallt 

på att olika former av boenden 

för äldre och funktionshindrade 

ska sprinklas. 

– Det talas ofta om funktionshindrades 

tillgång till byggnader, 

men inte alltid om frångänglighet. 

Räddningsverket ställer upp 

tre kriterier för brandskyddet 

inom äldreboenden. Om de 

boende själva förväntas kunna 

uppmärksamma larm och 

utrymma inom tre minuter 

räcker det med brandvarnare. 

Under många år har det 

funnits ett motstånd mot att 

sprinkla vägtunnlar. Ny forskning 

och teknik har på senare 

år ökat intresset. 

– Fullskaleförsöken vi genomförde 

i norska Runehammar 

2003 gav chockerande siffror 

på brandeffekt från en enda 

långtradare, berättade Magnus 

Arvidson, SP. 

Dessutom har ett antal tunnelbränder 

visat på dramatiska 

Räddningsverket satsar framförallt på att olika former av boenden för äldre och funktionshindrade 

ska sprinklas. Om de boende inte får hjälp med utrymningen inom tre minuter ska boendet sprinklas. 

– Det är inte rimligt att utrymningen ska klaras via fönster och trapphus för människor som inte själva 

kan gå, säger Mette Lindahl Olsson, Räddningsverket. 

Om de boende inte klarar detta 

själva, men kan få hjälp av utbildad 

personal inom tre minuter 

räcker det med rökdetekterande 

automatiskt brandlarm i bostaden. 

Uppfylls inget av dessa två 

kriterier är det boendesprinkler 

som gäller. 

Enligt byggreglerna ska det 

Fler vägtunnlar sprinklas 

konsekvenser. Han jämförde 

följderna av två tunnelbränder 

från förra året. Den ena i Santa 

Clarita Tunnel i USA, den andra 

i Burnley Tunnel i Australien. 

Santa Clarita är 165 meter lång 

och osprinklad. 

När en långtradare fattade eld 

omkom tre människor, minst tio 

skadades. Det slog ut flammor 

från båda mynningarna, tunneln 

skadades svårt och var avstängd i 

en månad. De direkta kostnader- 

normalt finnas två av varandra 

oberoende utrymningsväger. 

Den ena får utgöras av fönster 

och med hjälp av räddningstjänstens 

stegresurser eller ganska 

vanligt, två trapphus. 

– Det är inte rimligt att utrymningen 

ska klaras via fönster och 

trapphus för människor som 

na uppskattades till över motsvarande 

100 miljoner kronor. 

I den sprinklade Burnley-tunneln 

uppstod brand efter en 

trafikolycka som involverade 

tre lastbilar och fyra personbilar. 

Tre omkom och två blev lätt 

skadade. Sprinklersystemet kontrollerade 

och släckte branden 

på en timme. Tunneln öppnades 

delvis för trafik efter fem timmar 

och de direkta kostnaderna beräknades 

till motsvarande åtta 

inte själva kan gå. I byggreglerna 

borde man inte få tillgodoräkna 

sig räddningstjänstens resurser 

för utrymning. Ska vi acceptera 

såna lösningar när det egentligen 

borde lösas i byggkonstruktionen? 

Storbranden på Rud i Karlstad 

för ett antal år sedan orsakades 

miljoner kronor. 

I Västvärlden är få tunnlar 

sprinklade medan det är vanligt 

i Japan. Förklaringen är att Piarc 

(World Road Association), en 

sammanslutning av nationella 

Vägverk, direkt har avrått från 

att installera sprinkler i tunnlar. 

– Piarc bygger delvis på försök i 

Schweiz, men det känns som om 

det är mycket tyckande, mycket 

okunskap och kanske lite politik, 

säger Magnus Arvidson. 

av att en äldre storrökare tappat 

en cigarett. Hemtjänsten hade 

tidigare noterat brännmärken 

efter cigaretter i golvmattan 

men visste inte hur man skulle 

hantera saken. 

– För den här typen av riskpersoner 

och äldre som inte klarar 

sig själva rekommenderar Räddningsverket 

lätt monterbara automatiska 

släcksystem. 

Boverkets byggregler är under 

revidering och kommer preliminärt 

i en ny version 2010. Trots 

Räddningsverkets uppvaktningar 

är det tveksamt om krav på 

sprinkler i äldreboenden finns 

med i den nya utgåvan. 

– Vår inställning är att sprinkler 

är bra, men vi är tveksamma 

till att sätta det som en miniminivå; 

att vi då får en för 

hög lägstanivå, säger Staffan 

Abrahamsson, brandingenjör 

på Boverket. 

Enligt Staffan Abrahamsson 

finns ingen politisk opinion för 

sprinklerkrav. 

– Ska man inte få bygga utan 

sprinkler blir det dyrare och 

signalerna från politikerna är 

snarare att vi inte får fördyra 

byggandet. 

Boverket skulle hellre se att 

Räddningsverket driver sprinklerfrågan 

rättsligt enligt Lagen 

om skydd mot olyckor. 

– Då kan man peka ut enskilda 

byggnader där brandskyddet 

verkligen är dåligt. Det är kanske 

inte i nybyggen vi har det sämsta 

brandskyddet. Nybyggen står för 

1-2 procent per år av byggnadsbeståndet 

vilket innebär att vi 

fortfarande inte kommer åt de 

befintliga 98 procenten. 


Piarc har numera tonat ned 

argumenten mot sprinkler och 

sprinklerkostnader vägs nu mot 

kostnader och konsekvenser av 

en brand. 

– Försök och praktik har visat 

att sprinkler kan förhindra konsekvenserna 

av en brand. Brand i 

en långtradare får inte bli brand 

i 20 fordon. Därför ska vi sprinkla 

tunnlar. 

GUNNO IvANSSON


Dubbel förstainsatsperson. Deltidsförman Gunnar Johansson kör släckenheten, deltidsbrandman Henrik Nordin räddningsenheten. De har med fordonen dygnet runt under 

beredskap. Det gör att räddningstjänsten snabbt har två personer på skadeplats. Övriga tre i styrkan hämtar släckbilen på stationen. Foto: Per Larsson 

VÄSTERÅS. Förstainsatsperson blir allt 

vanligare. 

Mälardalen har valt två förstainsatspersoner 

per insatsstyrka. 

– Vi kommer att ha rysligt mycket 

fordon, men jag tror vi blir effektivare, 

säger ställföreträdande räddningschef 

Per Vikner. 

Mälardalens brand- och räddningsförbund 

har i beredskap två förstainsatspersoner 

vardera i Hallstahammar, Surahammar, 

Kolbäck och Virsbo. 

Det innebär att när larmet går sticker 

två personer direkt till olycksplatsen i varsin 

bil, övriga tre åker till stationen och 

kommer efter med släckbilen. 

Varför två bilar? 

– Dels är det en trygghetsaspekt. Det 

fanns en oro för att vara ensam på olycksplatsen. 

Dels tror vi att vi blir effektivare. 

Jobbar två personer tillsammans går det 

ofta tre gånger så fort som om man är ensam, 

säger Vikner. 

Mälardalen har köpt in fem VW Caddy 

till förstainsatspersonerna, en del kvarvarande 

folkabussar byts ut efterhand. 

De två bilarna på varje station har olika 

utrustning: 

n Förstainsatsfordon med släckenhet 

(Fire Express). Högtrycksaggregatet har 

180 liter i tanken och förbrukar 35 liter 

i minuten. Styrkeledaren kör släckenheten. 

n Förstainsatsfordon med räddningsenhet. 

Är försedd med sjukvårdsutrustning 

SURAHAMMAR. Effektivare, men 

också mer utsatta i tjänsten. 

Så ser brandmän i Surahammar 

på uppgiften som förstainsatsperson. 

– Vi är definitivt snabbare på plats, 

snittiden är nog tre-fyra minuter 

snabbare, säger Henrik Nordin, 

deltidsbrandman. 

Surahammar har kört med två 

förstainsatspersoner sedan september. 

Stationen har både heltids- 

och deltidsbrandmän. Den 

bil som är utrustad för släckning 

bemannas alltid av en deltidsförman. 

Räddningsenheten bemannas 

måndag-torsdag av heltidsstyrkan, 

fredag-söndag ligger uppgiften på 

deltiden. 

– Vi hade livliga diskussioner i 

början. Men jag tycker fördelarna 

Dubblar insatsen 

– det ska Mälardalen vinna på 

och ytlivbräda. Övriga i skiftstyrkan 

roterar som förstainsatsperson 

på fordonet. 

Det var ur diskussioner kring 

kostnad och nytta som Mälardalen 

började fundera på att 

satsa på förstainsatsperson. En 

utredning visade att de skulle 

göra mest nytta på deltidsstationerna. 

Merkostnaden för de åtta fordonen är 

runt 400 000 kronor per år. Under första 

kvartalet i år beräknades intjänad samhällsnytta 

till 200 000 kronor. 

– Det är tidsfaktorns betydelse som beräknas. 

Men siffran är låg, vilket beror 

på bristfälliga rapporter. Just nu gissar 

vi tider. 

Därför ska effekten av förstainsatsperson 

beräknas mer noggrant. Räddningsverket 

är med och bidrar till djupgående 

kontroll av insatserna. Det innebär att 

avancerade GPS-mottagare installeras 

i varje fordon. Räddningstjänsten får 

överväger. De flesta som omkommer 

i trafikolycka gör det på grund 

av ofri luftväg. Det kan vi oftare åtgärda 

om vi är snabbare på plats. 

Dessutom har befälen mer tid för 

lägesbedömning, säger Henrik 

Nordin. 

– Jag tror det är bra om förmannen 

är på plats tidigt. Nackdelen 

kan vara när det är rökdykning på 

gång. När vi åkte alla fem i en bil 

kunde vi kolla av varandra så vi var 

redo när vi kom fram. Det är inte 

längre möjligt när vi åker i olika 

fordon, säger Jan-Erik Tingström, 

heltidsbrandman. 

Brandmännen konstaterar också 

att man blir mer utsatt som förstainsatsperson, 

man kan tvingas att 

ta chanser i stället för att vänta in 

styrkan. 

Per Vikner 

– I snitt tre-fyra minuter snabbare 

automatiskt alla tider för start, 

ankomst, avslutad insats, och så 

vidare. 

– Med säkrare tider tror vi att 

den ökade samhällsnyttan kommer 

att visa sig vara sex miljoner 

kronor om året. 

Och ökad samhällsnytta är till 

viss del det samma som minskat 

mänskligt lidande. 

– Nu får faktiskt deltiden avsevärt 

större möjligt att vara avgörande 

mellan liv och död. Inte varje gång, men 

någon gång kommer man att rädda liv. 

Är styrkeledaren först på platsen hinner 

denne orientera sig och planera insatsen. 

Med högtrycksaggregatet kan viss släckning 

göras. Vattnet räcker drygt fem minuter, 

och när det är slut bör släckbilen 

vara framme. 

Den senaste månaden har, enligt Vikner, 

förstainsatspersoner lyckats begränsa 

brand i en lastbil med sågat virke från 

totalskada till enbart skador på hytt och 

– En nackdel kan också vara att 

vi blir många bilar. Vi kan med 

stöd från Hallstahammar vara sex 

bilar. Kommer dessutom förstärkning 

från Västerås, polisen och ambulansen; 

då blir det trångt. Och 

allmänheten kanske undrar om vi 

slösar med resurser, säger Jan-Erik 

Tingström. 

Brandmännen i Surahammar 

känner nu att de behöver övningar 

som är anpassade till deras nya sätt 

att jobba. 

– Vi måste övas efter vår verklighet. 

Där har vi en del att göra inom 

förbundet, fortfarande har vi övningar 

som inte stämmer med hur 

vi är organiserade, säger Jan-Erik 

Tingström. 

PER LARSSON 

25 

motorrum, samt släckt en husvagn på en 

garageuppfart som vid framkomst precis 

var på väg att sprida sig vidare in i det 

intilliggande boningshuset. 

– Jag är helt övertygad om att detta är 

rätt väg att gå. 

Mälardalen började med förstainsatsperson 

på prov 2006. Nu ska verksamheten 

rulla på i åtminstone två år innan den 

utvärderas. 

Per Vikner ser också andra möjligheter 

för förstainsatsperson. I Kvicksund, mittemellan 

Västerås och Eskilstuna, bor runt 

1 000 personer. Där finns ingen brandstation. 

Men varför inte en förstainsatsperson 

som har utryckningsfordon med sig 

dygnet runt? 

– Men då säger en del att man måste ju 

ha brandstation också. 

Måste man det? 

– Ja, måste man det? 

PER LARSSON 

Alla tider ska mätas 

Snabbare bilar som snabbare är på plats. 

Men vilken nytta gör de? Det ska Räddningsverket ta 

reda på. 

– Vi ska mäta tid som sparas, vad räddningstjänsten gör 

snabbare och vilken nytta den gör, säger brandingenjör 

Anders Axelsson. 

Räddningsverket köper helt enkelt insatsdata av Mälardalens 

brand- och räddningsförbund. Och ska sedan ta 

fram fördjupad statistik. 

– Vi kommer att få fram alla tider. Skillnaden i tid mellan 

förstainsatsfordon och släckbil är viktig, totaltiden för 

insatsen likaså. Insatsstyrkorna ska dessutom skriva utförligare 

insatsrapporter. 

Räddningsverket betalar närmare 300 000 kronor för 

statistikunderlag under två år 

– Det här är ser vi som ett sätt att stödja de som vill utveckla 

räddningstjänsten, säger Anders Axelsson. 

Efter två år det meningen att man ska få en värdering 

av den organisationsform som Mälardalen valt. Sannolikt 

kommer forskare att granska vad förväntad tidsvinst 

betyder ekonomiskt.

26 nyheter 


Bara var fjärde kommun har 

aktuellt handlingsprogram 

Kommunerna lever inte upp 

till väsentliga delar av Lagen 

om skydd mot olyckor (LSO). 

Endast var fjärde kommun 

har ett aktuellt handlingsprogram 

och det är stora 

eftersläpningar i de viktiga 

brandskyddskontrollerna. 

Lagen om skydd mot 

olyckor 

Detta framgår av Räddningsverkets 

återkommande uppföljning 

av kommunerna och hur väl de 

lever upp till lagen. 

I handlingsprogrammet för 

skydd mot olyckor beskriver 

kommunen sin ambitionsnivå. 

Det är ett politiskt styrdokument 

som ska antas för varje ny mandatperiod. 

För den nu gällande perioden, 

2007-2010, hade i november 

2007 endast 10 procent av 

kommunerna beslutat om handlingsprogram. 

I mars 2008 hade 

siffran stigit till knappt 20 procent. 

Fyra av fem kommuner hade 

alltså inget aktuellt handlingsprogram, 

lite på nåder kör de 

vidare med det program som 

antogs för mandatperioden 

före 2007. 

Vid senaste avstämningen (mitten 

av maj i år) hade 45 av 202 

(22 procent) räddningstjänstkommuner 

antagit handlingsprogram 

för förebyggande och 


– Vi var nog lite naiva när vi 

trodde att de flesta skulle vara 

klara hösten 2007. Jag befarar att 

en del kommer att dröja ända till 

2009, säger Björn Johansson på 

centrala tillsynsmyndigheten 

Räddningsverket. 

Kommer alla att ha antagit 

handlingsprogram innan mandatperioden 

är slut 2010? 

– Jag skulle bli förvånad om 

det inte blir någon som slirar 

så länge. 

I Norrbottens och Kalmar län 

har ännu ingen kommun antagit 

handlingsprogram. 

Kommunerna tycks alltså delvis 

strunta i lagen. Regionala 

myndigheter (länsstyrelserna) 

och den centrala (Räddningsverket) 

tycks inte kunna göra 

något. 

Har staten tappat kontrollen 

över sin tillsyn av hur kommunerna 

hanterar LSO? 

– Nej, men det finns en risk att 

handlingsprogrammen blir för 

gamla och därmed inte är de 

styrdokument de vara tänkta att 

vara. De blir i praktiken hyllvärmare, 

säger Björn Johansson. 

Har staten några sanktionsmöjligheter? 

– Egentligen inte. Länsstyrelsen 

kan förvisso vända sig till 

Räddningsverket och vi därefter 

gå vidare till regeringen om 

vi tycker att kommunens ambitionsnivå 

är för låg. Men det har 

Fördjupade olycksundersökningar 

Fördjupade olycksundersökningar 

görs för att lära från 

olyckor, men det är inget som 

majoriteten kommuner tycks 

prioritera. 

Räddningstjänsterna genomförde 

förra året 1 200 sådana 

undersökningar. 

Av de 1 200 undersökningarna 

har inte mindre än 400 

genomförts av Jönköping och 

400 är traditionella brandorsaksutredningar 

som funnits i 

många år. Återstår gör 400 renodlade 

olycksundersökningar, 

Brandskyddskontrollerna utförs inte i den omfattning som krävs. Det handlar om kontroll av bland annat 

vedeldade anläggningar och skorstenar, alltså sådant som har stor betydelse för brandsäkerheten. 

ett mycket magert facit. 

Jönköping har infört ett mellansteg 

mellan traditionell 

insatsrapport och fördjupad 

olycksundersökning, en tilläggsdel 

till insatsrapporten. Dessa 

har räknats in i statistiken och 

därför står Jönköping i en klass 

för sig. 

Tio-i-topp i övrigt: Räddningstjänsten 

Syd 57, Nerike 48, Västra 

Blekinge 34, Landskrona 31, 

Storgöteborg 25, Södra Älvsborg 

23, Ängeholm 21, Bergslagen 

och Habo 20. 

I många andra kommuner och 

hittills bara hänt en gång. 

Även när det gäller brandskyddskontroller 

ligger kommunerna 

på efterkälken, särskilt de 

tvååriga fristerna. Kommunen 

ska förutom rengöring (sotning) 

ansvara för att bland annat skorstenar 

och tak kontrolleras ur 

brandskyddssynpunkt, brandskyddskontroll. 

Dessa kontroller 

ska utföras med olika intervall, 

två, fyra eller åtta år. 

– Kontrollerna vartannat år 

omfattar riskfyllda objekt som 

vedeldade anläggningar, ja även 

braskaminer som används ofta. 

Där genomförde kommunerna 

förra året bara 65 procent av de 

kontroller de borde ha klarat av, 

säger Björn Johansson. 

Det har sagts att det är brist på 

kontrollanter och Räddningsverket 

har fått kritik för att inte 

utbilda tillräckligt många. Sam- 

förbund är resultatet mycket 

sämre. Här några exempel: 

Stockholm 10, Södra Roslagen 

3, Mälardalen 3, Dala Mitt 

2, Attunda 1. 

Inte mindre än 81 kommuner/ 

förbund har rapporterat att de 

inte utförde en enda olycksundersökning 

under 2007, däribland 

Nacka, Västra Sörmland, 

Kristianstad, Varberg, Norra 

Älvsborg, Ale, Höga Kusten och 

Sundsvall-Timrå. 

– Uppenbarligen finns det 

många kommuner som tycker 

tidigt fylls inte de kurser som 

verket anordnar. 

Ulf Lindén, vd för Skorstenfejarmästarnas 

Riksförbund, 

säger: 

– Det finns kontrollanter, problemet 

är att de är ojämt fördelade 

över landet. En annan förklaring 

till att alla kontroller inte 

genomförs är att det hela tiden 

tillkommer nya objekt med tvåårsfrist. 

Han tillägger: 

– Men visst, jag kan hålla med 

om att fristuppfyllnaden borde 

ha varit högre. Ytterst är det upp 

till kommunerna att prioritera. 

Det är kommunerna som är beställare 

och jag har en känsla av 

de är för dåliga att följa upp det 

de beställt. Vi ser gärna ett ökat 

engagemang från kommunernas 

sida. 

STIG DAHLÉN 

att olycksundersökningar inte 

är viktigt. Det är förvånande, 

säger Björn Johansson, brand- 

ingenjör på Räddningsverkets 

tillsynsavdelning. 

Bland flera exempel på större 

organisationer som inte genomförde 

en enda undersökning 

2007 finns alltså Sundsvall-Timrå. 

Anser ni inte att det är viktigt 

att lära från olyckor? 

Så här svarar räddningschefen 

Peter Löthman: 

– Självklart är detta viktigt, så 

jag är missnöjd med tillsynssta- 

Fler siffror ur 

uppföljningen 

n Kommunerna genomförde 

förra året 16 902 tillsynsbesök, 

samma nivå som 2006 (men en 

40-procentig minskning jämfört 

med den tidigare brandsynen). 

Tillsynen av ”Hotell och andra 

tillfälliga boenden” ökade kraftigt 

2007. Många tror att det är 

en följd av dödsbranden i Hotell 

Borgholm för några år sedan och 

de brister som uppdagades där. 

Detta anses också avspegla sig 

i antalet förelägganden, som 

ökat kraftigt de senaste åren, 

424 (2005), 776 (2006) och 

1 085 (2007). Ölands Kommunalförbund 

hade 25 förelägganden 

förra året. Södertörnförbundet 

toppade den ”ligan” 

med 142 förelägganden, före 

Leksand och Uppsala, båda 120. 

n Kommunen kan medge att 

fastighetsägare själva svarar för 

sotning på den egna fastigheten. 

2006 kom 13 500 sådana 

ansökningar, 300 avslogs. I fjol 

sökte 17 200 och nästan 600 fick 

avslag. 

n Vid årsskiftet 2007/08 fanns 

det 60 heltidsanställda kvinnliga 

brandmän, en ökning med tre 

sedan föregående årsskifte. 

n Uppföljningen av deltidsanställd 

räddningstjänstpersonal 

(inom parentes siffran för 2006): 

189 kommuner hade deltidsanställd 

personal (193). 

Deltidspersonal fanns på 642 

brandstationsorter (637). 139 

kommuner uppgav att de hade 

svårt med rekrytering (130). 

n Ett 40-tal kommuner saknar 

avtal om gränslös samverkan 

med sina grannkommuner. 

n 55 procent av räddningstjänstkommunerna 

bedrev 2007 

IVPA (I väntan på ambulans). 

Vill inte kommunerna lära från olyckor? 

tistiken. Vi var på gång tidigare 

med en utredningsmodell. Men 

den blev inte bra, därför gjorde 

vi omtag förra året. Vi hade heller 

ingen organisation som kunde 

förvalta resultaten. 

– Hösten 2007 tog vi fram en 

ny modell och rekryterar just nu 

en person som under två år ska 

jobba med detta, förhoppningsvis 

med start efter sommaren. Vi 

har också utbildat fler ur personalen 

på olyckundersökningar. 

Hittills i år har vi gjort två undersökningar, 

säger Löthman.


Säkerhetsguiden 

Guide till 

säkrare 

konserter 

Sommar betyder ofta stora 

konserter. 

Lagom till utomhussäsongen 

presenterar Räddningsverket 

en ”Säkerhetsguide 

för evenemang”. 

Det är en gedigen sammanställning 

på 228 sidor i A4format. 

Arbetet har pågått 

sedan 2002 och två år senare 

kom ett regeringsuppdrag till 

Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen. 

Musikbranschen har deltagit 

aktivt i framtagandet av 

guiden. Ett tiotal myndigheter 

deltog (inom sina respektive 

ansvarsområden) i den slutliga 

granskningen av guiden. 

Den riktar sig till arrangörer, 

myndigheter och andra 

intressenter. 

Guiden är en vägledning för 

hur man planerar ett säkert 

evenemang. Den presenterar 

inte bara gällande regler, utan 

syftar också till att skapa en 

samsyn när det gäller säkerhetsbegrepp. 

– Jag hoppas att arrangörer 

och berörda myndigheter med 

hjälp av guiden får lättare att 

tala med varandra och att den 

leder till att man tillsammans 

gör en tidig planering av ett 

evenemang, säger projektledaren 

Margareta Nisser-Larsson 

vid Räddningsverket. 

Säkerhetsguiden har 18 kapitel, 

som täcker in allt från 

planering till genomförande 

och avveckling av ett evenemang. 

Även säkerhet vid camping 

samt ljud- och specialeffekter 

har fått egna kapitel. 

Upplagan är 2 000 exemplar 

och guiden har kostat 3,5 miljoner 

kronor att producera 

(förutom arbetskostnad på 

berörda myndigheter). 

Beställning kan ske från 

Räddningsverkets publikationsservice. 

Priset är 250 

kronor. 

Guiden finns även som pdf 

på Räddningsverkets hemsida, 

www.raddningsverket.se (gå 

in under ”Förebyggande” och 

”Evenemang”). 

Räddningen är kvalitetssäkrad. Räddningsverkets sök och räddningsstyrkor blev klassificerade av experter under en övning i Skövde. 

Bilden är från Skanskas dagbrott i Skövde, JanOlov Nyman och Peter Eriksson letar efter överlevande. Foto: Thomas Johansson 

Sök– och räddningsövning 

Hjälpens kvalité säkrad 

Räddningsverkets sök- och räddningsstyrka 

har klassificerats. 

– Det innebär att den hjälp vi kan 

erbjuda är kvalitetssäkrad, säger David 

Norlin, Räddningsverket. 

Det finns tio sök- och räddningsstyrkor i världen 

som är klassificerade, eller kvalitetssäkrade. 

De två senaste blev det i Skövde sista 

veckan i maj. 

Det var Räddningsverkets sök- och räddningsstyrka 

med 78 personer och tolv hundar 

samt en norsk styrka. 

– Klassificeringen gäller i fem år. Därefter 

måste vi omklassificeras, säger övningsledaren 

Jan-Olof Säll. 

Om styrkan genomför en insats kan man 

slippa krav på omklassificering. 

Det är Insarag, FNs rådgivande grupp för 

internationella sök- och räddningsgrupper, 

som vill kvalitetssäkra de styrkor som 

finns. 

Experter från Nya Zeeland, England, Polen, 

Finland, Holland, USA, Sydafrika och Singa- 

Jan Wisén, Stockholms brandförsvar, Cecilia Uneram, Räddningstjänsten 

Västra Sörmland och Stefan Bergström, Karlstadregionens 

räddningstjänstförbund diskuterade under överinseende av Helena 

Lindberg, MSBkommittén, kundundersökningen och framtidsfrågorna 

på Räddningsverkets kunddag i Stockholm. Foto: Åke Svensson 

pore granskade de svenska och norska styrkorna 

som övade i fem dagar. 

– Det är inte bara räddningsarbetet de granskar, 

experterna kollar allt. Hur vi förbereder 

oss, hur vi dokumenterar, vilka medicinska 

resurser vi har, med mera, säger Säll. 

Sök- och räddningsstyrkan samlades måndag 

morgon i Kristinehamn, övade hela 

veckan i Skövde och återställde material i 

Kristinehamn på fredagen. 

Lars-Göran Uddholm, Södertörn, var insatschef 

för den svenska gruppen som fick 

kryss i alla rutor hos experterna och därmed 

godkändes. 

Klassificeringen innebär att Sverige kan 

erbjuda kvalitetssäkrad hjälp. 

Vilken betydelse har det för landet som 

har behov av hjälp? 

– I jordbävningssituationer dyker det upp 

alla möjliga grupper. Det är inte alltid bara 

hjälp, utan även en belastning för berörda 

länder att hantera alla som vill hjälpa till. Nu 

vet man vad vi kan och därmed hur vi kan 

användas, det underlättar koordineringsarbetet 

av insatser i ett jordbävningsområde, 

Ett 30-tal av Räddningsverkets 

kunder samlades den 29 maj 

till en kunddag på Stockholm 

City Conference Centre vid 

Norra Bantorget. 

Under kunddagen presenterades 

och diskuterades resultaten 

från verkets Nöjd-Kund-undersökning 

och från studien Framtidens 

risker och säkerhetsarbete. 

Dagens avslutades med att 

Räddningsverkets avgående generaldirektör 

Göran Gunnarsson 

summerade dagen med att sända 

en förhoppning om att det styr- 

27 

säger David Norlin. 

Han tror att det i framtiden kan bli så att 

drabbade länder bara begär hjälp av klassificerade 

styrkor. 

Men om det inträffar en jordbävning är 

det inte säkert att Sverige skickar just de 

78 personer som nu var med och blev klassificerade? 

– Nej, men det är inte personerna utan 

styrkan som är klassificerad. Det är hur vi 

är organiserade och jobbar som styrka som 

bedömts, säger Norlin. 

Några andra fördelar med övningen än 

att styrkan blev godkänd? 

– Vi har genomfört saker vi aldrig gjort förut 

och därmed höjt kompetensen. Övningen 

i sig gav stora vinster. 

Sedan tidigare fanns fem klassificerade 

styrkor i Europa, två i USA och en i Asien. Den 

senaste gången svenska sök- och räddningsstyrkan 

skickades på uppdrag var i samband 

med jordbävningen i Algeriet 2003. 

Kunddag med 


PER LARSSON 

system som införts i Räddningsverket 

också ska förvaltas i den 

kommande myndigheten. Det 

handlar om kundfokusering och 

återkommande omvärldsstudier 

med dialogen som redskap 

MSB-kommitténs ordförande 

Helena Lindberg, som deltog 

under hela kunddagen, avslutade 

med att ge sina intryck av 

diskussionerna och lovade att 

MSB ska förvalta och utveckla de 

goda omdömen som kunderna 

gett Räddningsverket. Hon gav 

också ett halvt löfte om en ny 

kunddag inom ett till två år.

28 mångfald 


Räddningsverket kräver krafttag 

Dags ta mångfald på allvar? 

En SMO-brandman borde vara klar för 

anställning direkt efter utbildningen. 

Det är ett förslag för att få fler kvinnor 

i yrket. Räddningsverket skissar 

nu på en handlingsplan för att stödja 

landets räddningstjänster i arbetet 

med jämställdhet och mångfald. 

1997 fick Räddningsverket i uppdrag av 

regeringen att utreda hur fler kvinnor ska 

kunna rekryteras till räddningstjänsten. 

Elva år senare finns 60 kvinnliga heltidsbrandmän 

och 339 på deltid. 

– Det får anses som ett misslyckande 

från vår sida. Det är bara att konstatera att 

få räddningstjänster i landet har försökt 

på allvar, säger Håkan Axelsson, Räddningsverket. 

När statistiken dessutom visade att bara 

hälften av de kvinnliga SMO-eleverna fick 

jobb som brandmän, bjöd Räddningsverket 

in ett tjugotal räddningschefer till diskussion. 

Syftet var att bena ut problemet och 

skapa en samsyn om hur det ska lösas. 

– Ett dilemma är att frågan om rekrytering 

och mångfald inte plockats upp till 

chefens bord. Inte heller har det varit en 

viktig politisk fråga, säger Axelsson. 

– Sen gör verket egna tabbar, utan att 

reflektera över det. Vi har satt målet att få 

20 procent kvinnor på SMO-utbildningen, 

när lagen i själva verket kräver minst 40 

procent av endera könet i alla yrkeskategorier. 

Det borde varit tillräcklig varningsklocka 

för oss att vi inte kommer att lyckas 

i rimlig tid, säger Håkan Axelsson. 

Han anser att en SMO-brandman på sikt 

borde vara klar för anställning direkt efter 

utbildningen. 

En utgångspunkt var att angripa frågan 

på ett högre plan och titta på vilka 

uppdrag räddningstjänsten ska lösa i 

framtiden och vilka kompetenser som 

det kräver. 

Man enades om att en bredare rekryteringsbas 

måste till för att klara att rekrytera 

brandmän till morgondagens 

utmaningar. 

– En slutsats är att omotiverat höga krav 

på fysisk förmåga utgör ett hinder för en 

utveckling mot nya metoder och lättare 

verktyg. 

Göteborg anställer sin första 

kvinnliga heltidsbrandman. 

– Nu har vi brutit vallen, 

säger Per Hassling, personalhandläggare 

vid räddningstjänsten 

Storgöteborg. 

Det är det senaste kvinnoprojektet 

som gett resultat. Under 

våren har fyra tjejer med SMOutbildning 

praktiserat som 

brandmän i Storgöteborg. 

De har coachats av fystränare 

och mentorer, med målet att 

klara de fystester som krävs för 

att få anställning som brandman 

i Göteborg, enligt den så kallade 

Storstadsmodellen. 

– Två av tjejerna har klarat 

testerna och båda har erbjudits 

anställning. En av dem börjar i 

Endast hälften av de kvinnliga SMOeleverna får jobb som brandmän. Det har satt 

mångfaldsfrågorna i fokus. Arkivbild: Johan Eklund 

Det har pratats mångfald länge nu, 

varför ska man lyckas denna gång? 

Sirenen ställde frågan till tre kommunala 

räddningstjänster: 

Norrköping: 

Mötet följs upp i mitten av juni då en 

handlingsplan sätts samman. 

– Det är mycket bra. Nu är det viktigt att 

det händer något, att det inte bara blir 

prat, säger Päivi Havlund-Rozenbachs, 

förvaltningschef. 

I Norrköping finns två kvinnliga brandmän 

på heltid, fyra på deltid samt två 

kvinnliga brandingenjörer. 

– Vårt största problem är att få tjejer söker, 

vid en av de senaste rekryteringarna 

var endast två av 92 sökande tjejer. 

I Norrköping har jämställdhetsombud 

utsetts bland brandmännen, det jobbas 

med dialoger och värdegrund och man 

tillämpar positiv särbehandling vid rekrytering. 

– Det innebär att det räcker att uppnå 

”lägsta ribban” i fystesterna för att godkännas, 

man måste inte vara bäst. 

– Det krävs ett tydligt ledarskap, vikten 

av mångfald måste präntas in i oss höga 

chefer som ska gå i bräschen. Det finns 

inget alternativ. 

Första kvinnliga brandmannen i Göteborg 

sommar, säger Per Hassling. 

– De har tränat med kvalitet 

och tränat rätt saker. Tjejer 

väger mindre och har mindre 

muskelmassa, därför är det ännu 

viktigare för dem att bli tekniskt 

skickliga. Det här är ett bevis på 

att även kvinnor, med rätt träning, 

klarar storstadstestet. 

Storgöteborg har låtit genomföra 

en studie inom ramen för sitt 

mångfaldsarbete med frågeställningen 

”Varför söker så få kvinnor 

tjänst som utryckningspersonal 

inom Räddningstjänsten 

Storgöteborg?”. Undersökningen 

genomfördes av studenter vid 

Psykologiska institutionen vid 

Göteborgs universitet. 

– Vi var oroliga att det fanns 

ett motstånd att söka till storstäderna 

i allmänhet, och till Göteborg 

i synnerhet. Vi ville ta reda 

på om det är så att vi har dåligt 

rykte, om det anses vara en hård 

miljö? säger Per Hassling. 

En enkät gick ut till 132 kvinnliga 

studenter som går eller genomgått 

SMO-utbildningen. 62 

svarade och ytterligare nio deltog 

i djupintervjuer. 

Studien visade att den främsta 

anledningen är att få av kvinnorna 

kommer från regionen. 

– Det finns alltså inget generellt 

motstånd mot just Göteborg, 

urvalet är helt enkelt för 

smalt. 

En annan anledning är att tjejerna 

känner en uppgivenhet in- 

Hon förespråkar att nationella riktlinjer 

tas fram gällande de krav som bör ställas 

på en brandman. 

Gästrike: 

Vid Gästrike räddningstjänstförbund 

finns en kvinnlig brandman på heltid 

samt två vikarier, tre på deltid samt en 

kvinnlig brandingenjör. 

– Det är ynkligt, konstaterar räddningschefen 

Mats Granat, som jobbat med frågorna 

under en längre tid. 

– Jämo har dock sett till att vi skapat 

praktiska förutsättningar, genom att 

ordna med duschrum på alla stationer. 

Men han är medveten om att problemet 

inte enbart är en duschrumsfråga. 

– Det handlar om inställningen i samhället, 

små tjejer ska redan på dagis kunna 

förstå att de också kan växa upp och 

bli brandmän. 

– Det pratas för mycket fyskrav hit och 

dit. Det ska räcka med en godkänd nivå 

och den ska gälla för alla räddningstjänster 

i Sverige. 

– Redan när man börjar på SMO-utbildningen 

ska man ha klart för sig vilka fysiska 

krav som ställs för att få arbete efter 

utbildningen. 

– Men det kommer alltid att krävas 

för fystesterna. Även negativa attityder 

mot kvinnor inom räddningstjänst 

uppges som orsak. 

– De tycker att testerna är för 

tuffa och vet att de inte kommer 

att klara det. Då vill man 

inte komma hit och visa upp 

sig och misslyckas. Och det är 

förståeligt. 

Undersökningen visar också att 

intresset för att bli brandman 

sjunker bland de kvinnliga studenterna 

under utbildningstiden. 

30 procent anger att de i 

slutet av utbildningen tappat 

motivation att bli brandmän. 

– Det är en signal till Räddningsverket 

att något är fel. Vad 

händer på vägen? Vart tog lusten 

och motivationen vägen för 

en viss fysisk förmåga för att lösa räddningstjänstens 

uppgifter, rökdykning 

kommer vi inte ifrån. Men nivån måste 

diskuteras. 

– Vi arbetar mycket med att påverka attityden 

internt. En del känner ett hot när 

det kommer andra sorts människor. Men 

det krävs mycket arbete, denna utveckling 

går inte av sig självt, säger Granat. 

Stockholm: 

Här finns inte en enda kvinnlig brandman. 

– Vi har insett att det inte håller längre, 

flera satsningar är på gång. 

Det säger Stefan Anering, kommunikationsstrateg 

vid räddningstjänsten 

i Stockholm. Tillsammans med mång- 

faldshandläggaren Muhammed Alazzawie 

besöker han i sommar arbetslagen på 

alla nio brandstationer och pratar mångfald, 

värderingar och attityder. 

– Det här är en hundraprocentigt mansdominerad 

värld. När vi tar in kvinnor 

måste vi vara redo för det, det är vi inte 

i dag. 

Den vanligaste oron de möter är att 

fyskraven för brandmannajobbet ska 

sänkas. 

I senaste rekryteringen var fem av 179 

sökande kvinnor. Ingen av dem klarade 

fyskraven. Stockholm använder den så 

kallade Storstadsmodellen vid nyrekrytering. 

När får vi se första kvinnliga brandmannen 

i Stockholm? 

– Det ska inte dröja, det finns förutsättningar 

för att lyckas. Det är ledningens 

absoluta budskap, att nu är det mångfald 

som gäller. Det har varit en avgörande 

faktor för att lyckas inom polisen, säger 

Anering, som tidigare jobbat med frågorna 

inom polisen. 

– Sen tror jag vi är mogna, samhället har 

förändrats och de flesta inser att också 

brandkåren måste öppna upp för förändringar. 

Räddningstjänsten i Stockholms kommer 

synas mer ute bland folk framöver. 

– Vi är med på Pride-festivalen, ”Ung 08” 

och gymnasiemässor. Vi vill att många 

fler, både kvinnor och män, ska vilja bli 

brandmän, säger Stefan Anering. 


tjejerna som vid starten ville bli 

brandman? Hur ser man till att 

hålla engagemanget uppe? Här 

finns mycket att göra, anser Per 

Hassling. 

Han riktar kritik mot att skolorna 

inte har en gemensam fyspolicy 

på SMO-utbildningen. 

– Fysträning bör ingå i undervisningen, 

nu måste det ske efter 

skoltid. Det krävs att man tränar 

regelbundet och med kvalitet 

och kunskap. 

Han anser inte att skolorna 

i tillräckligt hög grad gett de 

kvinnliga eleverna rätt stöd och 

förutsättningar. 

KATARINA SELLIUS


Räddningstjänsten 

inte snabbt på plats 

Det var rena turen att ingen 

människa skadades allvarligt 

vid Kemira-olyckan 2005. 

Räddningstjänsten var sent på 

plats och allmänheten varnades 

inte förrän faran var över. 

Haverikommissionens undersökning 

visar att mycket inte 

fungerade natten till 4 februari 

när en cistern med svavelsyra 

kollapsade. På mindre än fyra 

minuter forsade 8 900 kubikmeter 

svavelsyra ut i invallningen. 

Orsaken var att en 60 centimeter 

grov kylvattenledning med 

havsvatten hade brustit. Vattnet 

underminerade marken, cisternens 

bottenplatta gav vika och 

cisternen rämnade. 

Svavelsyran reagerade häftigt 

med saltvattnet och ett 70 meter 

högt klorvätemoln bildades. 

Åtta personer befann sig i området 

varav två blev tvungna att 

springa genom molnet. Trots det 

blev ingen allvarligt skadad. 

Enligt beräkningar som Totalförsvaretsforskningsinstitut 

gjort fanns det stor risk för 

allvarliga personskador inom 

området. 

Kemiras eget gaslarm drog 

igång omgående men tystnade 

efter ett par signaler på grund 

av det strömavbrott olyckan orsakade. 

Hos räddningstjänsten fungerade 

inte larmrutinerna och det 

tog elva minuter innan larmet 

vidarebefordrades från räddningstjänstens 

egen larm- och 

ledningscentral till SOS Alarm. 

Första insatsstyrkan var på plats 

först 24 minuter efter larmet. 

Enligt Haverikommissionen 

Räddningstjänsten var 

oförberedd på svavelsyrans 

reaktion med saltvatten. Att 

det skulle bildas ett giftigt 

gasmoln överraskade till och 

med Kemira. 

Detta ledde till att flera beslut 

under insatsen får kritik från 

Haverikommisionen. Helsingsborgs 

räddningstjänst har gjort 

en egen utredning som kommer 

fram till ungefärer samma slutsatser 

som Haverikommissonen. 

– Det blev en oerhörd press 

i vår larmcentral när gaslarmet 

kom in. Det är så många 

resurser, så mycket som skulle 

Att svavelsyran skulle reagera så häftigt med havsvattnet och bilda ett giftigt gasmoln var ett okänt fenomen för olyckan på Kemira. 

Gynnsamma vindar gjorde att gasmolnet drev ut över vattnet och ingen människa skadades allvarligt. Olyckan orsakades av att en brusten 

kylvattenledning underminerade marken, en cistern rämnade och 8 900 kubikmeter svavelsyra rann ut. 

var räddningstjänsten väl försiktig 

och aldrig närmare olyckplatsen 

än 300 meter den första 

timmen. Då var två personer rapporterade 

saknade och räddningsledaren 

bedömde att om 

de inte hunnit sätta sig i säkerhet 

själva var de förlorade. Eftersom 

räddningsledaren befann sig så 

långt från olyckplatsen och inte 

gjort någon rekognocering in i 

området hade han inte tillräckliga 

grunder för att göra en sån 

hanteras och larmas ut enligt 

larmplanen. Vi har nu lagt över 

både in- och utlarmning på SOS 

Alarm, säger Jonas Nylén, chef 

för riskenheten vid Helsingborgs 


Haverikommissionen menar 

att när räddningsledaren gjort 

bedömningen att det var ett gasmoln 

skulle han agerat utifrån 

det och beordrat VMA. 

Att man inte drog VMA-larmet 

direkt har flera förklaringar. 

– Tittar man i Rib och all annan 

litteratur är riskzonen för 

svavelsyrautsläpp 50 meter till 

spillkant. Därför drar man normalt 

inte VMA på svavelsyra. 

bedömning enligt Haverikommissionen. 

Tack vare gynnsamma vindförhållanden 

hade gasmolnet, 

som inledningsvis innehöll tiotals 

ton klorväte, förflyttat sig 

utöver vattnet och norrut längs 

kusten. 

Först efter 1 timme och 15 minuter 

gick räddningstjänsten 

genom lokalradion ut med ett 

meddelande till allmänheten. 

– Det blev en oerhörd press 

Änå hade man ingående diskussioner 

kring VMA-frågan. 

– Vilken effekt får man om 

man drar ett VMA klockan fem 

på morgonen? Folk är redan inomhus, 

ska vi dra nu eller vänta? 

Kanske väcka hela stan och ställa 

till problem. 

– Om det till exempel varit 

svaveldioxid hade inte det här 

problemet uppstått, då hade vi 

dragit VMA direkt. 

En förklaring till att det under 

den första timmen inte gjordes 

någon rekognocering i området 

är att olyckan skedde mitt i natten 

i februari. 

– Det var tidigt på morgonen 

Då var gasmolnet mer än en 

mil bort och hade nått ofarliga 

koncentrationer. Och efter två 

timmar utlöstes tyfonerna med 

VMA-signalen, alldeles för sent 

enligt Haverikommissionen. 

För sent kom även signalen faran 

över som sändes ut efter två 

och ett halvt dygn. 

Haverikommissionen ger 

Räddningsverket en rad rekommendationer 

efter olyckan, 

bland annat att de till kom- 

och mörkt på grund av strömavbrottet, 

man såg inget. Vi 

hade bara handlampor och det 

bedömdes riskfyllt att ge sig in 

i området. Utsläppet kunde ha 

spolat bort brunnslock och risken 

fanns att man kunde trampa 

rakt ner i en brunn. 

Först efter två timmar kom 

VMA-larmet, då var faran redan 

över enligt Haverikommissionen. 

– Under morgonen kom indikationer 

från staden att man 

kände stickande lukt. När vi fått 

in antal indikationer beslöt man 

sig för att dra VMA. 

Haverikommissionen rekom- 

29 

muner omgående drar VMAsignalen 

vid den här typen av 

olyckor. 

Arbetsmiljöverket rekommenderas 

att komplettera sina föreskrifter 

så att de omfattar kylvattensystem 

av betong, samt att 

varningssystemen inom industrianläggningar 

har tillräcklig 

driftsäkerhet. 


menderar Räddningsverket att 

prida kunskapen om svavelsyrans 

reaktion med havsvatten. 

Det har Helsingborgs räddningstjänst 

redan gjort. 

– Vid kemolyckor är det viktigt 

att beakta risken för sidoeffekter. 

Vi har jobbat för att sprida 

kunskapen genom att vi 2006 

startade Kemkonferensen. Vi har 

varit runt om i landet och pratat 

om olyckan vid ett 30-tal tillfällen, 

säger Jonas Nylén. 

GUNNO IvANSSON

30 ordet fritt 


Många som klarar testerna 

får inte chansen till jobb 

När studietiden på SMO 

i Skövde är över planerar 

jag att jobba som 

brandman. Något som stör 

mig är all hysteri om mångfald 

inom räddningstjänsten. Varför 

denna hysteri och ska det 

verkligen få gå så långt som till 

kvotering? Nej för tusan. 

Det måste bli ett stopp på 

detta eftersom det snart förmodligen 

kommer att handla 

om ren särbehandling (om 

det inte redan gör det). Det 

förs till och med diskussioner 

huruvida man kan kalla de 

kvinnliga brandmännen för 

”brandkvinnor”. 

Jobbar jag som man på lasarettet 

kallas jag sjuksköterska, 

inget annat. Jag vill poängtera 

att jag absolut inte har några 

som helst problem med vare 

sig kvinnor, homosexuella 

eller personer med utländsk 

härkomst inom räddningstjänsten, 

det är enbart positivt 

med en blandning. 

Det talas om att sänka kraven 

och att räddningscheferna 

måste göra något för att visa 

sitt intresse ”på riktigt” för 

mångfalden. Varför? Har man 

tänkt på att det kanske inte är 

lika många kvinnor som dras 

till detta yrke? Tjejer har inte 

samma grundfysik som killar 

och ska man då sänka anställningskraven 

för att fler kvinnor 

ska kunna bli brandmän? 

Vi beklagar att insändarskribenten 

känner sig förbigången 

då denne inte har blivit kallad 

till nyanställningstester hos 

oss. Vi har glädjande nog fått 

många sökande till de utlysta 

tjänsterna och nästan alla 

sökande uppfyller de krav för 

tjänsterna som vi har. 

Tyvärr har vi inte de resurser 

som krävs för att kalla samtliga 

kvalificerade till nyanställningstester, 

men vi har ändå 

kallat över 40 personer till första 

delen. En majoritet av dessa 

Detta kan jag till viss del 

förstå att man diskuterar i 

och med att man mer och mer 

börjar jobba förebyggande 

och mer ute på fältet i icke 

utryckningstjänst. Men man 

kan inte blanda ihop dessa 

tjänster (kombi, pool, flex och 

liknande) med tjänsten som 

brandman. 

I och för sig finns det i dag 

ingen sådan tjänst som bara 

riktar sig till utbildning och 

liknande där man helt tagit 

bort utryckningsbiten, utan 

ofta består utbildningsbiten av 

runt 25 procent av tjänsten och 

resten är utryckningstjänst. 

Här måste man på något sätt 

särskilja dessa tjänster och 

varför inte ha två olika rekryteringsformer 

för de specifika 

tjänsterna? Man har en gång 

i tiden satt upp vissa krav för 

vad som fysiskt krävs för att 

kunna jobba som brandman. 

Förr i tiden ville man helst 

ha elitidrottare och folk med 

hantverkarbakgrund, men så 

är det inte längre. Ändå har 

man i princip kvar samma tester 

som förr, vilket jag tycker 

tyder på att det fortfarande 

krävs den fysiken för att kunna 

jobba som brandman. Eller? 

Jag vill gärna inte att man 

börjar tumma på dessa krav på 

grund av att man vill ha in tjejer 

i kårerna. Skulle jag bli kvar 

i ett brinnande hus och en tjej 

(85 procent) har erfarenhet 

från brandmannayrket. 

Vi satsar på att öka mångfalden 

inom vår organisation för 

att ta tillvara på de positiva 

effekter som uppstår när olika 

personer med olika bakgrund, 

kön, ålder med mera arbetar 

tillsammans. Dessutom ser vi 

en stor vinst med en mångfald 

bland våra anställda då vi tror 

att vi kan förbättra våra förutsättningar 

för att bemöta alla 

våra samhällsmedborgare på 

ett så bra sätt som möjligt. 

Våra kommuninvånare och 

tillfälliga gäster skildrar det 

moderna samhällets mångfald 

i stort. Tyvärr motsvarar 

de flesta räddningstjänster i 

Sverige inte detta spektrum av 

människor, vilket vi alltså för 

vår del vill förbättra. 

Samtidigt har vi ett specifikt 

och mycket viktigt uppdrag 

inom räddningstjänsten och 

kvaliteten på detta arbete vill 

vi absolut inte tumma på. Därför 

har vi sedan några år tillbaka 

tagit ett formellt beslut 

att till exempel inte kvotera 

in kvinnor, eller för den delen 

inte skulle klara av att få ut mig 

på grund av att hon inte har 

den fysik som krävs (på grund 

av att man sänkt kraven) skulle 

någon annan grupp heller. Det 

innebär att samtliga som söker 

sig till oss ställs inför samma 

nyanställningstester och krav. 

Vi har noga övervägt vår 

modell med arbetsanpassade 

tester kontra ”storstadsmodellen” 

och kommit fram till att vi 

kommer att fortsätta med vår 

modell även framöver. 

De tester vi har utarbetat 

syftar till att vi som arbetsgivare 

ska få en uppfattning om den 

sökandes mentala och fysiska 

förutsättningar att klara av arbetet 

som brandman. Samtidigt 

ska den sökande kunna få insikt 

i vad yrket innebär i praktiken 

och utifrån detta själv kunna 

bedöma sina förutsättningar. 

Samtliga sökande som kallas 

för nyanställningstester 

hos oss genomför följande 

moment: personlig intervju, 

yrkesrelaterad momentövning 

i övningshus, test i stegar, 

vattentest, samt ett praktiskt 

hantverkstest. Dessutom har 

vi ett krav på att samtliga testpersoner 

ska kunna visa upp 

ett aktuellt och godkänt rullbandstestintyg 

på 250 W (5,6 

km/h med 8 graders lutning i 

det helt plötsligt bli stora skriverier 

i media eller så skulle 

man inte våga erkänna det och 

skylla på något annat. Måste 

sex minuter) 

på testdagen. 

Därefter gör 

vi en sammantagen 

bedömning 

av respektive 

insats 

som base- 

Hans Ekberg 

ras dels på 

det faktiska 

resultat i testen, men även på 

hur personen genomförde de 

olika momenten, det vill säga 

uppfinningsrikedom, vilja, 

med mera. 

De nya tjänster som ligger 

till grund för det stora antal 

brandmän vi nu sökt, och som 

insändaren refererar till, har 

sin grund i att vi ska vara snabbare 

på plats vid ett räddningsuppdrag 

i den västra regionen 

av vår kommun. 

Den nya offensiva enhet som 

vi därför kommer att starta 

under 2009 ska självklart 

bestå av brandmän i utryckning. 

Annars missar vi syftet 

med satsningen. Då den lilla 

offensiva enheten inte åker på 

samtliga larm i hela kommunen 

räknar vi med att de på tid 

vi riskera detta som en följd av 

hysterin kring att få in kvinnor 

i räddningstjänsten? 

Halmstad sökte nyligen 12-15 

heltidsbrandmän. Jag med 

flera med en hel del erfarenhet 

i bagaget sökte. Vi blev inte antagna 

på grund av att det fanns 

andra som var ”mer kvalificerade”. 

Man ville ha ”helt nya och 

fräscha” med i princip ingen 

erfarenhet från yrket samt slutligen 

också en del som tidigare 

jobbat som brandmän. 

Detta upplägg kan jag förstå, 

däremot inte hur man kan 

strunta i att kräva ett intyg på 

att man klarat ett rullbandstest 

(och då givetvis det för 

nyanställning – 5,6 km/tim, 8 

graders lutning i 6 min, och 

inte lägsta kravet för att över 

huvud taget få rök-/kemdyka – 

4,5km/tim, 8 graders lutning i 

6 min)? 

Risken här är att upp emot 

hälften av de som blivit antagna 

till tester inte klarar 

rullbandstestet och kommer 

att sållas bort. Kontentan av 

det blir att många av oss som 

faktiskt klarar det och inte 

gick vidare till tester missar 

chansen/möjligheten att få en 

anställning. 

Är detta rätt? Jag tycker i alla 

fall inte det! 

Upprörd SMO-elev 

Räddningschefen: ”Vi ser en stor vinst med mångfald” 

Tyck till – du också! 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten. Skriv maximalt 

3 500 tecken på datorn, inklusive 

mellanslag. Saknar du 

dator, skriv max 30 rader på 

skrivmaskin. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta ner insändare 

som är längre. 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 5-08 är 

27 juli. Välkommen! 

Många som skulle klara ett rullbandstest sållas bort, skriver signaturen 

”Upprörd SMOelev” och tycker att rekryteringen blir orättvis. 

Personen på bilden har ingen koppling till texterna på denna sida. 

mellan larm ska kunna stärka 

vår organisation i vårt förebyggandearbete. 

Helt i linje med 

de riktlinjer som finns från 

Räddningsverket för en effektivare 

och mer förebyggande 


Tanken som insändarskribenten 

har med att inrätta olika 

tjänster, där vissa anställda är 

brandmän i utryckning, medan 

andra brandmän arbetar med 

utåtriktat arbete utan att ingå i 

utryckningsstyrkan, är en realitet 

hos oss redan i dag. 

Det kan bli fler sådana tjänster i 

framtiden, men i vår nuvarande 

situation är det inte aktuellt. Det 

finns även en vinst med att en 

brandman som har egen erfarenhet 

av vad larm innebär, delger 

sina erfarenheter och kunskaper 

till samhället. Vi tror att det ger 

större tyngd till budskapet och 

stärker våra samhällsmedborgares 

förtroende för oss. 

Hans Ekberg 

räddningschef 

Halmstad


Det är de tre 

procenten 

som räknas 

I 

Sirenen nr 3/08 sägs i ett 

reportage att det är orimligt 

med samma fysiska krav på 

både kvinnor och män inom 

polisen. Underförstått är att 

räddningstjänsten borde ha 

samma synsätt. Då glömmer 

man att det finns viktiga skillnader 

mellan de båda jobben. 

När räddningstjänsten kommer 

fram till skadeplatsen 

finns som regel olyckan kvar 

och kräver ett resolut fysiskt 

ingripande. Ibland handlar 

det om liv eller död för de 

olycksdrabbade. Då gäller det 

att alla hjälpare har hög fysisk 

förmåga. 

När polisen kommer fram till 

en brottsplats finns brottslingen 

som regel inte kvar. Det är 

till exempel ofta klok polistaktik 

att inte hinna fram till ett 

väpnat rån – det kan leda till 

skottlossning, personskador 

och kanske dödsfall. Bättre då 

att ta förövaren på sikt, när 

man kan göra det under säkra 

förhållanden. 

De säkra förhållandena 

består ofta i att man använder 

de särskilda insatsstyrkor som 

polisen fortast möjligt flyttar 

över hela landet för riskutsatta 

ingripanden. Vad jag vet finns 

det bara storvuxna och vältränade 

män i dessa särskilda 

styrkor – undantagandes möjligen 

en eller annan kvinnlig 

chef som väl normalt inte jobbar 

i själva situationen. 

Räddningstjänsten kan inte 

säga: ”Vi släcker nästa brand 

när vi är fler och har mer materiel”. 

Brandmän och befäl 

måste alltid försöka lösa det 

aktuella problemet på plats, 

från första stund och med de 

resurser som finns. 

Ytterligare en skillnad: 

Polisjobbet har många fler 

arbetsuppgifter än räddningstjänsten 

där det inte spelar 

någon roll om det är en man 

eller kvinna som gör jobbet. 

Trafikövervakning, eftersök, 

brottsplatsundersökning, avspärrning, 

spaning, service till 

allmänheten i största allmänhet 

kan skötas lika bra av en 

kvinna som av en man. I vissa 

sammanhang kan det vara 

bättre med en kvinnlig polis än 

en manlig. 

Självklart finns det också arbetsuppgifter 

inom räddningstjänsten 

som kan skötas av 

personal som inte har samma 

fysiska förutsättningar som en 

vältränad man. I det olycksförebyggande 

arbetet spelar 

det till exempel förstås ingen 

roll om det är en kvinna eller 

en man som gör jobbet. På 

skadeplatsen kan det emellertid 

ha stor betydelse. Ska man 

göra en rättvis jämförelse polis 

– räddningstjänst i utryckning 

borde man jämföra polisens 

insatsstyrkor med räddningstjänstens. 

Då får man om inte 

annat en mer nyanserad bild 

av det jämställdhetsarbete polisen 

ibland berömmer sig av. 

Det hjälper inte att konstatera 

att endast tre procent eller 

så av arbetstiden i räddningsstyrkan 

består av utryckning. 

Övriga 97 procent går det lika 

bra med kvinnor som med 

män. Det är de tre procenten 

som räknas. Det är då allt gäller, 

vad som ligger före eller 

efter saknar allmänt intresse. 

Jag tycker det är bra att 

räddningstjänsterna har satt 

ner foten och ställer höga krav 

på fysisk förmåga, lika för 

män som för kvinnor. Polisen 

är välkommen att tjäna som 

ett föredöme i jämställdhetssammanhang 

den dag vi får 

se särskilda insatsstyrkor som 

består av lika många kvinnor 

som män. 

Äpplen och päron 

Sommarerbjudande: 

T-shirt i byte mot insändare 

Insändarsidorna tillhör de mest lästa i tidningar, så även i Sirenen. 

Ingen annan tidning i branschen har en lika levande debatt som 

Sirenen. Så hoppas vi det ska bli också resten av året. 

Det finns hur mycket som helst att tycka till om, exempelvis: 

- Merseyside i England, en vägvisare för svensk räddningstjänst. Eller? 

- Det blir bättre – eller sämre – när nya aktörer tar över utbildning. 

- Vi får ett tryggare Sverige med nya myndigheten MSB. Eller? 

- Inrätta en nationell elitinsatsstyrka för räddningstjänst. 

Om detta och mycket annat kan du skriva på dessa sidor. För att 

stimulera ännu fler att tycka till under ”Ordet fritt” lockar vi med 

Sirenens eftertraktade T-shirt. Du som skriver och får insändaren publicerad 

i nästa nummer belönas med en T-tröja. Är du intresserad, 

uppge önskad storlek (S, M, L, XL, XXL) och adress. 

31 

”Ministern räddas.” Det var vad som hände infrastrukturminister Åsa Torstensson under en övning 

i Katrineholm. Hon medverkade som markör och fick nackkrage av ambulanspersonalen. 

Brandman fick nog av alla olyckor 

Nu lär Leif 

ut trafikvett 

KATRINEHOLM. Han fick nog 

av dödsolyckor med ungdomar 

som körde för fort. 

Sedan i höstas har brandman 

Leif Fredriksson träffat 

och utbildat 700 gymnasieelever 

i trafiksäkerhet. 

– Hastigheten dödar. Det 

är det jag vill få in i huvudet 

på ungdomarna. 

Leif Fredriksson är brandman 

vid Västra Sörmlands räddningstjänst 

i Katrineholm. 

Han tröttnade på att bara 

bocka av i statistiken – ännu en 

dödsolycka. 

2006 hade kommunen åtta 

dödsolyckor, flera med unga 

människor. 

– Många av olyckorna inträffade 

på 50-sträckor, det gick 

mode i att åka fort. Unga personer 

med nya bilar och starka 

motorer, kanske lånade av föräldrarna. 

Ofta var hastigheten 

orsaken, i vissa fall även alkohol, 

säger Fredriksson. 

I samband med att han gick 

utbildningen ”Säkerhet och 

samhälle” vid Räddningsverket 

i Skövde, började han fundera 

över hur den negativa trenden 

kunde stoppas. 

Han kontaktade Vägverket och 

kommunens gymnasieskolor. 

Stöttad av räddningscehefen 

Cecilia Uneram tog han fram 

ett utbildningsmaterial för 

gymnasiets årskurs två. Och 

skolan, liksom Vägverket, nappade 

på en försöksrunda och 

bidrog ekonomiskt. 

Programmet tar en förmiddag 

och innehåller: hur uppträder 

man på en olycksplats, vad 

händer med kroppen när man 

krockar, hjärt-lungräddning, 

första hjälpen, viltolycka, handbrandsläckare 

vid bilbrand och 

alkoholinformation. 

Han använder aktuella bilder 

från de inträffade dödsolyckorna 

i Katrineholm. 

– Det är otäcka bilder som berör. 

Men det är viktigt att visa 

vad som händer med människokroppen 

när man krockar i 

50, 70 eller 90 kilometer i timmen. 

Och det blir en chock för 

många ungdomar, berättar Leif 

Fredriksson. 

Efter varje utbildningstillfälle 

är det först knäpptyst. Sen kommer 

de spontana frågorna och 

kommentarerna. 

– Ungdomarna känner igen 

sig i situationerna, det kunde 

ha varit dem själva. Det blir bra 

samtal. 

Sedan i höstas har han träffat 

och utbildat sammanlagt 700 

gymnasieelever. Konceptet har 

fått mycket bra respons och får 

nu en fortsättning även nästa 

läsår. 

Är det räddningstjänstens 

uppgift att utbilda i trafiksäkerhet? 

– Ja, absolut. Vi åker ut på de 

här olyckorna hela tiden, men 

reagerar inte. Det är vi brandmän 

som tar hand om kropparna, 

tar loss de skadade och 

pratar med de som sitter fast i 

bilarna. Polisen kommer ofta 

när vi städat upp. Vi har erfarenheterna, 

vi åker på fler trafikolyckor 

än bränder och måste 

dela med oss av det vi ser. 

Västra Sörmlands räddningstjänst 

har fördjupat samarbetet 

med Vägverket regionalt på det 

förebyggande planet. 

– Det kan 

hända en 

”nästanolycka” 

tio 

gånger på 

samma ställe, 

men det 

utreds inte 

av Vägverket 

förrän elfte 

gången när 

någon dör. 

Då är det ju 

för sent, säger 

Leif Fre- Fredriksson 

driksson som 

numera för över olyckstillbud 

till Vägverket. 

– Det kan handla om att en 

kurva rätas ut eller att man skyltar 

om. Det här arbetet räddar 

liv, anser jag. 


Fotnot: För mer information 

om Västra Sörmlands räddningstjänsts 

arbete med trafiksäkerhet: 

leif.fredriksson@vsr. 

katrineholm.se 

Fakta 

Döda/skadade i trafiken 

2006 dog 445 personer i 

trafikolyckor i Sverige. 60 av 

dem var barn och ungdomar 

upp till 19 år. 

2006 skadades 3 959 svårt 

i trafikolyckor. Varav 821 

barn och ungdomar upp 

till 19 år. 

Källa: Vägverket

32 erfarenheter 


Lär av vardagsbrände 

Räddningsverkets brandutredarprogram får in 

allt flera rapporter om bränder och brandtillbud i 

vardagsföremål. 

Ofta handlar det om felaktigt handhavande eller 

smärre tekniska fel som är av tillfällig natur. 

Men ibland beror händelsen på tillverkningstekniska 

brister som kan misstänkas finnas i andra 

produkter av samma fabrikat. 

Avsikten med att redovisa brandtillbuden på 

dessa sidor är främst att testa om det har inträffat 

andra händelser av motsvarande slag. 

Hör i så fall av dig till Brandutredarprogrammet 

och Ulf Erlandsson: 054-13 50 39, 

e-post: ulf.erlandsson@srv.se. 

Klämlampa föll ner – kunde gått 

Två unga pojkar sov i en våningssäng i 

ett gemensamt rum i en äldre villa. 

Den äldre av dem, 8 år, hade under natten 

gått in till föräldrarna och lagt sig. Vid 

5-tiden på morgonen gjorde den yngre 

pojken det samma. Då vaknade mamman 

och kände att det luktade rök, ”det var 

som en dimma i huset”. 

Hon väckte sin man och tillsammans 

tog de barnen med sig och gick ut och 

satte sig i bilen. 

Medan kvinnan ringde 112 gick mannen 

tillbaka in. Röken var fortfarande inte 

Pannlampa tog eld 

Det kom ett brev från en av 

Sirenens läsare: ”I samband 

med en fjällvistelse ställde jag 

tillfälligt in min ryggsäck i stugan 

och gick sedan ut ett tag. När 

jag kom tillbaka kändes en skarp 

stickande plaströk som kunde 

lokaliseras till ryggsäcken. 

Efter visst letande förstod jag 

att lukten kom från min cirka 

1,5 år gamla pannlampa. Den 

var alldeles varm. Det gick inte 

ens att ta på batterierna. När jag 

särskilt tät. Han kunde konstatera att den 

kom från pojkarnas rum men kunde inte 

se vad som var fel. I stället stängde han 

alla dörrar och inväntade räddningstjänsten. 

Först när rökdykarna öppnade dörren 

till pojkrummet blev rökspridningen så 

kraftig att en brandvarnare som fanns i 

hallen utanför sovrummen utlöste. 

Med hjälp av en värmekamera kunde de 

konstatera att värmekällan fanns i sängkläderna 

i den övre av de båda sängarna. 

lyckades peta bort dem såg jag 

att det hade brunnit i flera av 

sladdarna i lampan. Vid en närmare 

undersökning kunde jag 

konstatera att det varit en kortslutning 

i en av lampkablarna.” 

Lampan är av fabrikat Black 

Diamond och drivs av tre batterier 

om vardera 1,2 volt och 1200 

milliamperetimmar. 

Rapport: Mikael Edström, föremåls- 

och byggnadsvårdare 

Klämlampan som trillade ner i de två pojkarnas rum. Runt lampskärmen av plåt syns sotiga tygrester 

som har fastnat på grund av värmen. Foto: Thomas Johansson 

Kablar hade brunnit i pannlampan. 

Erfarenheter 

Ett vanligt ficklampsbatteri 

kan om det kortsluts orsaka 

kraftig värmeutveckling. 

Men det är lyckligtvis mycket 

ovanligt att det blir en brand 

med öppna lågor. 

När de lyfte på täcket slog halvmeterhöga 

lågor upp. Branden var snabbt under 

kontroll. 

En enkel undersökning visar att orsaken 

var att en klämlampa med en tänd 25 

watts reflektorglödlampa hade fallit mer 

och hamnat under sängkläderna. 

Klämanordningen har mycket stark fjäder 

och en varningslapp visar att den inte 

bör fästas runt en rundstav. Så var heller 

inte fallet. Men föräldrarna uppgav att 

den äldre pojken, som hade överbädden, 

Effekten till en up-lightlampa 

500 watt kunde justeras med 

hjälp av en dimmer som kunde 

regleras med foten. 

På grund av något fel inne i 

dimmern blev den överhettad 

och plasthöljet började deformeras 

av värmen. 

Lyckligtvis uppmärksammade 

de boende lukten av bränd plast 

och bröt strömmen. 

Rapport: Torgny Ekholm, räddningstjänsten 

Bromölla. 

brukade sova oroligt och ofta ”snurrade” 

i sängen. Av allt att döma hade lampan 

hamnat i sängen när han steg upp för att 

gå in till föräldrarna tidigare på natten. 

Att den yngre pojken inte påverkades av 

den giftiga röken berodde förmodligen 

på att hans säng var närmare golvet medan 

den varma röken samlades vid taket. 

Rapport: Thomas Jonasson, Värends 

räddningstjänst 

Dimmer överhettades 

Erfarenheter 

Äldre typer av dimrar reglerar 

ljusstyrkan genom variation 

av det inre motståndet. 

Det innebär att de under 

vissa omständigheter kan bli 

mycket varma.

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 erfarenheter 

rna 

illa 

Erfarenheter 

En så kallad reflektorlampa är 

förhållande liten och får därför 

hög temperatur på ytan. 

Dessutom riktas det mesta 

av värmen åt ett och samma 

håll. Ur brandsynpunkt utgör 

en 25 watts reflektorlampa 

ungefär samma risk som en 

100 watts vanlig glödlampa. 

En förmiddag veckan före jul utlöste det 

automatiska brandlarmet på ett av Icas 

Kvantumvaruhus. Kunder och personal utrymde 

lokalerna på ett föredömligt sätt trots 

att julhandeln pågick för fullt. 

När räddningstjänsten anlände kändes en 

tydlig lukt av bränd plast. Svaga rökslingor 

kunde skönjas uppe vid taket. Men ursprunget 

var svårt att lokalisera. 

Först med hjälp av en värmekamera hittade 

de brandhärden. Det var en större spotlight 

som hade blivit överhettad. Den satt monterad 

på en metallskena under taket, bara nå- 

Sänglampa 

med klämfäste 

föll ner 

En äldre man bodde ensam i 

en lägenhet i ett flerfamiljshus. 

Han var svårt handikappad 

och oförmögen att själv ta 

sig ur sängen eller att kalla på 

hjälp. Han hade därför besök 

av hemtjänsten flera gånger 

om dagen. 

En morgon låg hemtjänstpersonalen 

för ovanlighetens skull 

nästan 40 minuter före i sitt 

schema. De var därför på plats 

mycket tidigare än vanligt. När 

de kom in i mannens sovrum 

brann det för fullt i hans sängkläder. 

Båda kvinnorna från hemtjänsten 

hade tidigare fått utbildning 

i brandskydd. Nu hjälptes de åt 

att slita undan de brinnande 

sängkläderna, släcka brandresterna 

samt att ringa 112. 

När räddningstjänsten kom 

fram var branden under kontroll 

och de rykande resterna av 

sängkläderna var utkastade på 

en balkong. Själv var mannen 

Erfarenheter 

Efter branden gjorde kommunens 

olycksutredare en återkoppling 

med ledningen för 

hemtjänsten. Förutom fortsatt 

brandskyddsutbildning till alla 

anställda inom vård och omsorg 

föreslogs att hemtjänstens 

personal vid sina besök i 

hemmen bör uppmärksamma 

följande: 

n Armaturer med klämkoppling 

är klart olämpliga att 

använda som sänglampor. Det 

gäller även om de är försedda 

Spotlight i varuhus tog eld 

uppskakad men utan allvarliga 

fysiska skador. 

Brandpersonalens uppdrag 

blev att kontrollera så att allt var 

släckt samt att vädra ut brandröken. 

Mannen berättade efteråt att 

branden hade uppstått då en 

spotlight med halogenlampa 

hade ramlat ner i hans säng och 

antänt textilierna. 

Lampan satt fast med ett klämfäste 

i en lyftställning över hans 

säng. När den föll ner kunde 

mannen, på grund av sitt handikapp, 

inte få undan den heta 

lampan. Maktlös hade han 

sett hur branden spred sig allt 

mera. 

Hemtjänstpersonalens tidiga 

ankomst och föredömliga insats 

och hade helt klart räddat livet 

på den gamle mannen. 

Rapport: Ken Palfelt, räddningstjänsten 

Sala-Heby 

med vanliga glödlampor. 

n Det är av största vikt att alla 

lamparmaturer är ordentligt 

fastsatta och att de inte kan 

komma i kontakt med brännbart 

material. 

n Även bords- och golvlampor 

som står i närheten av en säng 

bör beaktas så att de inte lätt 

kan ramla omkull och orsaka 

brand. 

n En eller flera fungerande 

brandvarnare är ett krav i alla 

bostäder. 

gon meter från en rökdetektor som naturligtvis 

hade utlöst. 

Vid närmare betraktande syntes att spotlighten 

varit ordentligt varm. Flagor av brinnande 

lack hade lossnat. Lyckligtvis var golvet 

under den av sten och elden fick inget fäste. 

Men i affären fanns uppskattningsvis ett 

50-tal liknande ljuspunkter. På många ställen 

satt de rakt ovanför kartonger och andra 

lättantändliga varor. 

Rapport: Tommy Broholm, Höglandets räddningstjänstförbund 

Oljelampa sprack 

med en smäll 

Lampan som small sönder. 

En granne hör hur en brandvarnare 

tjuter i lägenheten 

intill. Hon ringer på dörren men 

får ingen respons. När hon kikar 

genom ett fönster tycker hon sig 

se mindre eldslågor. Räddningstjänsten 

larmas. 

Väl inne i lägenheten upptäcker 

rökdykarna att det brinner i 

en belysningsramp som ligger 

ovanpå ett akvarium. Höljet 

till rampen är tillverkad helt i 

plast. Branden släcktes lätt men 

sotskadorna blev betydande. 

Olycksutredaren som undersökte 

händelsen hade erfarenhet 

av en egen belysningsramp 

av identiskt samma utförande. 

Erfarenheter 

Den vanligaste orsaken till 

elektriska bränder är att det 

uppstått glappkontakt. Det 

innebär lokal värmeutveckling 

utan att säkringarna blir 

överbelastade och löser ut. I 

det här fallet var orsaken troligen 

en värmekortslutning i 

en så kallad drossel.. 

Erfarenheter 

33 

En man kom in på ortens 

brandstation och visade resterna 

av en oljeeldad lampa som 

han föregående dag hade köpt i 

en affär för dagligvaror. 

När han provade lampan för 

första gången, och den varit tänd 

en stund, sprack plötsligt lampans 

hals med en smäll. 

Två glasbitar flög iväg och den 

fortfarande brinnande veken 

blev hängande längs flaskans utsida. 

Lyckligtvis rann det inte ut 

någon olja och tillbudet kunde 

snabbt släckas. 

Rapport: Christer Holmström 

räddningstjänsten Ljungby 

Erfarenheter 

Värmespänning i glas kan 

vålla obehagliga överraskningar. 

Lämna aldrig ett tänt 

ljus obevakat. 

Brand i belysning 

till akvarium 

Den typ av spotlight som 

började brinna 

I denna var en drossel till ett 

lysrör alltför dåligt fastsatt. När 

man rengjorde akvariet var det 

lätt att rubba drosselns läge så 

att det blev glappkontakt och 

värmeledning. 

Rapport: Mattias Johansson, 

räddningstjänsten Västra Blekinge 

Hela lysrörsrampen till akvariet 

var utbränd. De markerade 

hålen i baksidan är inte brandskador 

utan urtag för elkablar. 

När regionens brandutredare undersökte 

spotlighten tillsammans med en elektriker 

kunde de konstatera att en så kallad reaktor 

blivit överhettad. 

Det berodde på att armaturen var alltför 

kompakt och dåligt ventilerad. Brandutredaren 

tog därför kontakt med ICA:s tekniska 

support i Västerås som gick ut till alla 

ICA-butiker och varnade för risken att ha 

brännbara föremål under eller intill sådana 

spotlights. Dessutom skickade han en kopia 

av sin rapport samt den brunna spotlighten 

till företaget som hade tillverkat den.

34 erfarenheter 


Batteriet exploderade 

Kalmar Museum är inrymt i 

en stor före detta industribyggnad. 

I huset finns också 

en utställning med de bärgade 

resterna av amiralskeppet Kronan. 

En förmiddag satt en av de anställda 

på sitt kontorsrum och 

arbetade. Hans nyladdade mobiltelefon 

låg bredvid honom på 

skrivbordet. 

Plötsligt hördes en kraftig 

smäll, något for iväg och det 

började brinna med lågor i en 

papperskorg som stod några 

meter från skrivbordet. 

Museitjänstemannen lyckades 

själv släcka branden, men 

det automatiska brandlarmet 

hade redan tillkallat räddningstjänsten. 

En enkel undersökning visadeatt 

det var en av cellerna i mobiltelefonens 

laddningsbara batteri 

som hade exploderat. 

Telefonen var av märke Nokia 

N70, men det har förmodligen 

inget med explosionen i batteriet 

att göra. 

Rapport: Anders Mikkelsen, 

räddningstjänsten Kalmar 

samband med städning av ho- 

I tellrum uppstod det plötsligt 

brand i en större typ av dammsugare. 

Personalen drog genast ur 

väggkontakten och släckte 

branden med en handbrandsläckare 

med skum. 

Men det automatiska brandlarmet 

hade utlöst och räddningstjänsten 

var strax på 

plats. 

Det hann inte uppstå vare sig 

brand- eller rökskador i byggnaden 

och räddningsledaren 

gav städpersonalen beröm för 

ett bra agerande. 

Dammsugaren, en Nilfisk GD 

939 G, hade utvändiga rök- och 

värmeskador på sin nedre del. 

När den öppnades kändes en 

skarp, parfymaktig lukt. Däremot 

fanns det inga tecken på 

brand inuti där dammsugarpåsen 

sitter. 

Påsen var full och ett filter var 

igensatt av damm. Motorn och 

utrymmet där den satt var helt 

oskadade och det syntes inga 

tecken på brand eller överhettning 

i det elektriska. 

Erfarenheter 

Tack vare ett automatiskt brandlarm och personalens 

rådiga ingripande kunde en brand 

i en elektrisk värmefläkt på Stora hotellet i Osby 

begränsas innan allvarliga skador uppstod. 

Värmefläkten, av märke Serva, stod påslagen 

på högsta effekt för att påskynda torkningen i 

ett nyrenoverat hotellrum. 

När det automatiska brandlarmet utlöste rusade 

hotellchefen in på rummet och lyckades 

dra ut väggkontakten och bekämpa branden. 

Vid laddning av batterier kan 

värmeutvecklingen bli så kraftig 

att batteriet exploderar. Under 

I ett utrymme inne i dammsugaren 

fanns tre mindre plastflaskor 

med olikfärgat innehåll. 

De var märkta med ”Noil Original” 

och företagsnamnet ”Jilaprodukter 

Sweden”. 

Dessutom hade flaskorna en 

text om att innehållet effektivt 

neutraliserar alla odörer. 

Vidare fanns en varningstext: 

”Innehåller denaturerad alkohol 

samt propyleneglykol, förvaras 

oåtkomligt för barn”. 

När underdelen av dammsugaren 

togs loss upptäckte 

brandutredaren att en tätningslist 

av skumgummi hade 

brunnit upp. Bara mindre rester 

fanns kvar. De doftade starkt av 

vätskan i flaskorna. 

Ett test gjordes med vätskan 

som fanns kvar i flaskorna. Lite 

av den hälldes på en bänk och 

en tändsticka fördes ovanför 

ytan. Vätskan antändes omedelbart 

och brann med synlig 

låga. 

En tänkbar orsak till branden 

är att någon av flaskorna läckt 

lite doftmedel som har avgett 

en brännbar blandning, den- 

na har antänts av gnistor från 

motorn. 

En annan möjlighet är att 

man överdoserat när medlet 

använts. En återförsäljare av 

medlet säger att det står på 

flaskornas förpackning att 

man ska ta några droppar på 

en papperstuss som man sedan 

suger upp så att den hamnar i 

soppåsen. 

Denna senare teorin motsägs 

av att det inte finns några spår 

Värmefläkt orsakade brand 

olyckliga omständigheter kan 

det uppstå brand. Erfarenheter 

från Räddningsverkets brandutredarprogram 

visar att litiumbatterier 

är särskilt utsatta. 

När räddningstjänsten kom fram var den redan 

under kontroll. 

– Tack vare att larmet fungerade var det ingen 

fara. Eftersom det var mitt på dagen hade vi inga 

gäster i byggnaden. Men det var bra att få en test 

på att säkerheten fungerar, säger hotellchefen 

Mats Andersson 

Rapport: Jan Persson, räddningstjänsten Osby 

Det förkolnade batteriet 

som exploderade, 

flög i väg några meter 

och startade brand i en 

papperskorg. 

Doftvätska tog eld i dammsugare 

De tre flaskorna 

med doftmedel 

som låg i 

dammsugaren. 

Innehållet var 

mycket lättantändligt 

visade 

ett test. 

av brand i vare sig dammpåsen 

eller dess dammfilter. 

Rapport: Thomas Jonasson, 

Värends räddningstjänst 

Erfarenheter 

Brandfarliga vätskor med 

låg flampunkt hör inte 

hemma i en dammsugare 

med oskyddad motor. 

Erfarenheter 

Ännu en gång ett bevis på 

värdet av ett gott förebyggande 

brandskydd. Utan 

ett fungerande automatiskt 

brandlarm hade branden 

förmodligen blivit mycket 

omfattande. 

Värmebälte 

började 

brinna 

En kvinna i Skåne hade köpt ett 

så kallat värmebälte av fabrikat 

Sauna Belt. 

Det är en sorts värmedyna som placeras 

över lämpliga delar av kroppen 

där den uppges ge en smärtare 

figur. 

En kväll somnade hon med bältet 

påslaget men löst liggande i sängen. 

Vid sextiden på morgonen vaknade 

hon av att det var rök i sovrummet. 

Kvinnan steg upp och märkte att 

det brann i sängen och sängkläderna. 

I samma ögonblick började en 

av lägenhetens tre brandvarnare 

att tjuta. 

När hon försökte flytta undan det 

brinnande bältet fick hon en elstöt 

i handen. Hon väckte sin son och 

ringde samtidigt till SOS Alarm. 

Innan räddningstjänsten kom 

fram hade de själva släckt branden 

med hjälp av en kastrull med vatten. 

Räddningstjänstens brandutredare 

dokumenterade händelsen 

och lämnade ärendet vidare till elsäkerhetsverket 

som köpte ett identiskt 

bälte och utsatte det för vissa 

tester. Dessa visade att det fanns risk 

för partiell överhettning med brand 

som följd. 

Resultatet blev att försäljningen 

av Sauna Belt stoppades. 

För några år sedan uppmärksammade 

Räddningsverkets brandutredarprogram 

ett liknande problem 

med så kallade bäddvärmare. Se 

”Erfarenheter” i Sirenen nr 1/2001 

samt nummer 1/2003. Orsaken var 

ofta att de blivit vikta eller på annat 

sätt använts fel. 

Tillverkarna tog sitt ansvar och 

ändrade konstruktionen så att nya 

värmare numera är försedda med 

säkring och förstärkt skydd mot 

överhettning. 

Rapport: Anders Ericsson, Räddningstjänsten 

Syd 

Erfarenheter 

Tyvärr finns det fortfarande 

många värmedynor och bäddvärmare 

av den gamla ”farliga” 

typen kvar i bruk. Har du en sådan 

bör du genast sluta använda 

den. 

Generellt bör elektriska 

produkter av kroppsnära typ 

kasseras senast efter tio års användning. 

Isolering av plast och 

gummi kan åldras och få skador 

utan att det syns utvändigt. 

Ulf Erlandsson, 

brandingenjör vid 

Räddningsverket, 

leder verkets brandutredarprogram.Erlandsson 

medverkar i 

Sirenen med sammanfatt ningar 

av rapporter ur brand utredarprogrammet 

och från fördjupade 

olycksundersökningar. 

Han tar gärna emot synpunkter 

och tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470-208 04, epost: 

ulf.erlandsson@srv.se

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 platsannonser 

Sirenen är perfekt för dig som ska rekrytera 

personal inom räddningstjänst och 


Ingen tidning i branschen har sådan täckning 

som Sirenen. 

Nästa nummer trycks 15 augusti. För att 

vi ska hinna få med din annons vill vi att du 

förhandsbokar utrymme senast 1 augsuti 

samt lämnar färdig annons senast 8 augusti. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 mm 

Annonsera i Sirenen – boka senast 1 augusti 



5 spalter 227 mm 

Priser 

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter för 

svartvita annonser, 18 kronor per spaltmillimeter 

för färgannonser (priserna är exklusive 

moms). 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar du ut enligt 

följande: antal spalter x höjden x millimeterpris. 

Länsstyrelsen är ett koncentrat av den svenska statsförvaltningen - med länet som arbetsfält. Med bred 

kompetens och helhetssyn arbetar vi för en långsiktigt hållbar utveckling i Stockholms län. Vi förenar 

lång tradition och ett rättssäkert arbetssätt med nytänkande, god service och öppenhet. Ett 30-tal olika 

yrkeskategorier arbetar med frågor som spänner över hela samhällsbredden. 

http://www.ab.lst.se 

Annonsnummer: 126172 

Brandingenjör/Brandmästare 

Arbetsuppgifter 

Länsstyrelsen verkar inom många olika verksamhetsområden där samhällsskydd och beredskap är 

ett. Länsstyrelsen har ansvar för räddningstjänst vid mer omfattande insatser och har en sammanhållande 

roll vid större kriser. Länsstyrelsen ska vid större kriser ge regeringen en samlad lägesbild.Inom 

avdelningen arbetar vi för ett tryggt och säkert län som har en god beredskap för att hantera kriser. I 

Stockholms län finns 26 kommuner och drygt 1,9 miljoner invånare. Riskbilden är komplex. 

Vi erbjuder dig att ingå i ett glatt och kunnigt gäng på 21 personer med varierande bakgrund och 

kompetens som arbetar med brett perspektiv på räddningstjänst och krishantering med möjlighet till 

fördjupning. 

Som brandingenjör hos oss kommer du bl.a. att arbeta med tillsyn av kommunal räddningstjänst, 

klassning av farlig verksamhet, anordna seminarier, genomföra utbildningar och övningar samt bistå 

andra avdelningar inom Länsstyrelsen med expertkunskap. 

Efter särskild utbildning kan du även komma att tjänstgöra i Länsstyrelsens organisation som tjänsteman 

i beredskap samt ingå i krishanteringsorganisationen. 

Kvalifikationer 

Du är brandingenjör, eller har motsvarande erfarenhet, gärna med erfarenhet från kommunal räddningstjänst 

och stabsarbete. Du är en god pedagog och kommunikatör och har förmåga att anpassa ditt 

sätt att uttrycka dig till olika målgrupper. Du är självständig och handlingskraftig samtidigt som du 

har en väl utvecklad förmåga till samarbete och samverkan. 

Du måste vara svensk medborgare, eftersom anställningen är placerad i säkerhetsklass. 

Länsstyrelsen värdesätter språkkunskaper och erfarenheter av olika kulturer. Vi fäster stor vikt vid 

personliga egenskaper. 

Anställning 

Anställningsform: Tillsvidare 

Tillträde: Under hösten, gärna tidigare 

Heltid. Fast lön 

Ansökan 

Sök jobbet via www.offentligajobb.se. 

Ansökan senast 2008-06–26. 

Arbetsgivarens referensnr: 43271 

Vi vill att du söker tjänsten elektroniskt via Offentliga Jobb. 

Det är viktigt att du tar dig tid att fylla i ansökningsformuläret eftersom Länsstyrelsen eftersträvar att 

alla sökande ges samma möjligheter i ansökningsförfarandet. 

Kontaktpersoner 

Hans Spets, biträdande avdelningschef 08-785 53 14 

070-341 59 74 

Peter Svensson, brandingenjör 08-785 53 53 

Fackliga företrädare 

Christer Sävensjö, SACO 08-785 53 38 

Anita Tjust, ST 08-785 53 70 

Den artikel du just nu läser är 4 spalter 

bred och 61 mm hög. 

Priset för en annons i den här storleken är 

3 904 kronor (4 x 61 x 16 kr) för svartvit och 

färg 4 4 392 kronor (4 x 61 x 18 kr). 

Kontakt 

Ring eller e-posta till redaktionen om du vill 

förhandsboka eller har några frågor. 

Kontaktperson för annonser är i första 

hand Per Larsson, tel 054-13 51 02. 

Du kan även tala med Gunno Ivansson Stig 

Dahlén eller Katarina Sellius. Telefonnummer 

och e-post adresser finns på sidan 2. 

Nyutgivet från 


Rapporter 

35 

Dödsbränder 2007 

Statistik och analyser av dödsbränderna. 1988 dog 121 personer 

i bränder, förra året 97. 

Best nr: I99-177/08. 

Framtidens risker och säkerhetsarbete – delrapport 

Ett utvecklingsprojekt hos Räddningsverket där man belyser och 

presenterar en samlad strategi för fortsatt säkerhetsarbete. Det 

här är en delrapport. 

Best nr: P21-490/08. 

Framtidens risker och säkerhetsarbete – slutrapport 

Studieprojektet Framtidens risker och säkerhetsarbete har 

genomförts av Räddningsverket i samarbete med Sveriges Kommuner 

och Landsting. I slutrapporten redovisas tolv slutsatser 

för framtida säkerhetsarbete. 


Säkerhetsarbetet 2020 

Idéskrift som innehåller kortfattade referat från diskussionsträffar 

där ett antal personer fick fundera fritt kring risker och 

säkerhetsarbete med sikte på 2020.. 


Handbok 

Säkerhetsguide för evenemang 

Guiden är en vägledning för hur man planerar ett säkert evenemang. 

Den är riktad till arrangörer, myndigheter och andra 

intressenter inom musikbranschen. Rikspolisstyrelsen och 

Räddningsverket har tagit fram guiden. 

Best nr: R59-297/08. Pris: 250 kr exkl moms. 

Broschyr 

Brandsäker camping 

Tips och råd till campinggästen. 

Best nr: R59-296/08. 

Fire-safe camping 

samma broschyr som ovan på engelska. 


Feuersicheres Camping 

samma broschyr som ovan på tyska. 


Så här beställer du 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Annan utgivning 

Brandmän i TV-serie 

Livräddarna i SVT speglade livet 

på Solna brandstation. 

Nu är det dags för brandmännen 

i Visby att visa upp sig. 

Efter midsommar börjar Kanal 

5 inspelningen på Gotland där 

brandmännens vardag ska följas 

dygnet runt. 

– Tanken är att TV-serien ska 

spegla livet på brandstationen 

under några intensiva sommarveckor, 

säger Lotta Dolk på 

Kanal 5. 

Serien kommer att sändas till 

vintern. 

OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

Det kan hända dig (DVD) 

DVD från Informationsbolaget med sex olika inslag tänkta som 

motivationshöjare i samband med utbildning och information. 

Korta filmer om bland annat olycksutvecklingen, systematiskt 

brandskyddsarbete, vikten av att stänga inne röken. 

Pris: 675 kr exkl moms o frakt. 

Best: fax 040-97 40 00, e-post: info@informationsbolaget.se 

Evakueringen av svenskar från Libanon 2006 

Kamedo-rapport som fokuserar på evakueringen av svenskar. 

Kompletterar på flera punkter tidigare rapport efter flodvågskatastrofen 

i Sydostasien 2004. 

Pris: 110 kr inkl moms. 

Beställning: fax 08-779 96 67, www.socialstyrelsen se

36 platsannonser 


Vi söker 

säkerhets- och 

beredskapssamordnare 

Mer information om tjänsten hittar du på 

www.ljungby.se/jobb. 

KUNGÄLV/ALE RÄDDNINGSTJÄNST 

söker 

Brandingenjör/Brandinspektör 

Läs mer om tjänsten på 

www.kungalv.se/raddning 

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

Sirenen 

är Räddningsverkets tidning. 

I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och 

skydd mot olyckor. Nyheter, 

reportage, debatt och mycket 

annat. 

Bli prenumerant utan kostnad. 

Enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi kan tyvärr inte ta emot 

personallistor. 

www.ljungby.se 

Räddningstjänsten Dala Mitt söker 

Samordnare för räddningsgymnasiet 

och instruktör 

Räddningstjänsten Dala Mitt är ett kommunalförbund bestående av 

räddningstjänsterna i Borlänge, Falun och Säter. Tillsammans 

omfattar dessa kommuner ett invånarantal av ca 115 000. 

Förbundet har 240 anställda fördelade på 2 heltidsstationer och 

sju deltidsstationer. 

Räddningstjänsten Dala Mitt ska från hösten 2008 medverka i 

Borlänges räddningsgymnasieutbildning på Hagaskolan och 

behöver därför ytterligare medarbetare. 

Ytterligare information om tjänsterna finns på våran hemsida 

www.dalamitt.se 

Ja tack,

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 platsannonser 


Östra Kronoberg 

söker 

ansvarig för drift 

och underhållsavdelning 

En av våra medarbetare har valt 

att sluta hos oss för nya utmaningar 

i en annan räddningsorganisation. 

Vi behöver därför Dig 

som kan ta över ansvaret för vår 

avdelning som hanterar fordon, 

materiel, samband, larmutrustning 

och larmplaner. 

Du skall svara för löpande underhåll 

och har då till Din hjälp två 

tekniker. 

Vi är övertygade om att samtliga 

arbetsplatser utvecklas positivt 

med en jämnare könsfördelning. 

Vi ser därför gärna kvinnliga sökande. 

Upplysningar 

Räddningschef: 

Per Pettersson, 0478-443 02 

Stf räddningschef: 

Mats Johansson, 0478-443 06 

Ansökan senast 2008 06 30 till: 


Östra Kronoberg 

Box 13 

360 50 LESSEBO 

läs mer på: 

www.ostrakronoberg.se 

Hallå där 

Peter Löthman 

räddningschef i 

Sundsvall-Timrå, 

som valdes till 

ny ordförande i 

Svenska BrandbefäletsRiksförbund, 

SBR. 

Hur känner du inför uppdraget? 

– Jag känner tacksamhet och 

ödmjukhet. Det känns gott i 

hjärtat att få detta förtroende. 

Det är ett viktigt arbete att öka 

kunskapen om trygghet och säkerhet 

i samhället. 

Vilken nytta gör förbundet? 

Örnsköldsviks kommun har cirka 55 000 invånare och består av ett flertal tätorter men också en mycket stor landsbygd. Ytan är 68 kvadratmil 

vilket gör Örnsköldsvik till en av de större kommunerna i Sverige. Inom kommunen finns ett flertal större företag med koncentration på skog, 

kemi och verkstad. Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun. 

Förvaltningschef till räddningstjänsten 

Trygghet och säkerhet prioriteras högt i kommunen vilket bl.a. 

visar sig i att vi har för avsikt att investera i nya lokaler- Trygghetens 

Hus - för räddningstjänsten där visionen är att även ambulanssjukvård, 

polis och kustbevakning ska finnas. 

Räddningstjänsten har 55 heltidsanställda och 150 deltidsanställda 

fördelade på 10 brandstationer. Dessutom finns ett flertal 

räddningsvärn inom landsbygd och skärgård. 

Inom räddningstjänstens organisation finns bland annat kommunens 

larmcentral och kommunens ansvarar för förebyggande 

verksamhet och säkerhet. 

Räddningstjänsten är organiserad som egen förvaltning direkt 

under kommunstyrelsen där Du med uppdraget som förvaltningschef 

har stort samverkansansvar med andra verksamheter 

inom och utanför kommunen. 

Som förvaltningschef har Du det fulla ansvaret att leda och 

– Bidrar till att bygga trygga 

samhällen. Det positiva med 

nätverk är att man får och kan 

ge inspiration. Fler hjärnor tänker 

smartare. 

Vilken är förbundets roll? 

– Vi är en ideell och icke-facklig 

yrkesförening och en viktig 

påtryckargrupp och remissin- 

utveckla verksamheten utifrån kommunens övergripande mål, 

räddningstjänstens mål och verksamhetsplan. I uppdraget ingår 

att utveckla och stimulera medarbetarna för att arbeta mot uppställda 

mål 

Kvalifikationer: 

l Du är en erfaren ledare med goda ledaregenskaper, utvecklingsinriktad 

och drivande 

l Du är en tydlig och strukturerad ledare med en positiv människosyn 

och helhetssyn 

l Du har lämplig eftergymnasial utbildning 

l Du är kunnig inom ekonomi, personalarbete och IT och har 

lätt för att uttrycka dig i tal och skrift 

För mer information om tjänsten ring: 

tf kommundirektör Bengt Westin, tfn 0660-881 33 eller 

räddningschef Lars Larsson, tfn 0660-787 52 

Välkommen med din ansökan senast den 18 juni 2008 till: 

Örnsköldsviks kommun, kommunledningskontoret, personal, 

891 88 Örnsköldsvik eller e-post platsansokningar@ornskoldsvik.se 

37 

stans för branschfrågor. Särskilt 

utbildningsfrågan är viktig. 

Peter Löthman efterträder Jan 

Wisén. Nya i styrelsen är även 

Ulf Lago, Norrköping, Kristian 

Hansson, Södertörn och Göran 

Schnell, Brandskyddsföreningen.

38 eftersläckning 


Vilken är den värsta lögn du 

dragit till med för att skydda 

Räddningsverket? 

– Jag ljuger aldrig. 

Men någon vit lögn kanske? 

– Nej, fan. I det läget har jag 

inte ljugit. Men det är inte det 

samma som att jag alltid berättat 

hela sanningen. Vissa saker 

kan man avstå från att berätta 

tills någon frågar om det. 

Vad är det dummaste Räddningsverket 

gjort som du fått 

stå upp och försvara? 

– Vinförrådet i Spanien är det 

dummaste. Men jag försvarade 

det aldrig. Jag sa till journalister 

att jag tyckte det var ett oerhört 

kreativt och omdömeslöst initiativ. 

Det står jag fast vid. I Sverige 

hanterar vi inte skattemedel så. 

Det var inte olagligt, men däremot 

omoraliskt och oetiskt. 

Vilken har varit den trevligaste 

anstormningen? 

– Det är någon internationell 

insats. Det känns konstigt att 

säga, men efter flodvågskatastrofen 

kunde jag känna att vi 

verkligen hade gjort rätt för oss. 

Men trevligt var det väl inte. 

Vad genererar mest samtal från 

journalister? 

– Internationella insatser, tämligen 

utan konkurrens. 

Hur ska en journalist inte vara 

Lös Sirenens korsord, vinn fina 

priser. Skicka lösningen senast 

1 augusti till: 

”Krysset”, Sirenen, 

Räddningsverket, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Vilken är din värsta lögn? 

för att få bra svar av presschefen? 

– Journalisten ska inte uppfatta 

mig som en bromskloss, 

jag är ingen pr-man för Räddningsverket. 

Men fortfarande 

tror många det. 

Har du någon begåvad standardformulering? 

– Det är att avvakta kraftfullt, 

den är användbar i alla sammanhang. 

Men den uppfattas inte 

som seriös av alla. Jag använder 

formuleringen när jag tror journalisten 

förstår att det ligger ett 

stort mått av skämt i det. 

Ditt råd för hur man ska förhålla 

sig till oss journalister? 

– Man ska vara öppen och berätta 

det man kan berätta, hela 

tiden ha några punkter som man 

vill förmedla. Man ska aldrig stå 

oförberedd. Alla på Räddningsverket 

har något som känns angeläget 

att berätta. Har de inte 

det borde de inte jobba här. 

-krysset 

Mats Oscarsson 

presschef och ofta Räddningsverkets 

offentliga röst, som går i pension. 

Vilken är den konstigaste fråga 

du fått? 

– Den senaste jag kommer ihåg 

är SVT-journalisten som blev irriterad 

över att vi inte ville hjälpa 

honom att komma i kontakt 

med vår personal som skulle 

till Burma. Skälet var att vi var i 

känsliga visumförhandlingar för 

att få in personal i landet, vilket 

jag förklarade. När de inte tycks 

begripa någonting, då blir jag 

lätt störd. 

Hur hårt ansatt är du av medier? 

– Generellt har vi för få kontakter. 

Det är ett positivt bevis på 

att vi varit skandalbefriade, men 

jag anser också att det innebär 

att Räddningsverket inte åstadkommit 

tillräckligt mycket som 

är medialt intressant som jag 

skulle önska. 

Namn: ............................................... 

Adress:............................................... 

Postadress:........................................... 

PER LARSSON 

Oscarsson där han hör hemma – i luren. Foto: Per Larsson 

Brandsläckaren till Umeå 

Först öppnade rätta lösningen i förra krysset kom från Umeå. Vi på Sirenen säger 

grattis till Stellan Hallberg och övriga vinnare. 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc): Stellan Hallberg, 

Umeå. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Siv Kroon, Linneryd, Ingalill Andersson, Uppsala, Knut 

Lavesson, Jämshög. 

5–8:e pris (brandvarnare): Svea o Tommy Hansson, Staffanstorp, Olivia Ednarsson, 

Gräsmark, Elenor Persson, Klässbol, Sten Eriksson, Fällfors.

Sirenen Nr 4 • Juni 2008 eftersläckning 

ROFFE 

nytt om namn 

u Lars Nyman slutar som 

räddningschef i Ånge i höst och 

kliver över till räddningstjänsten 

Norra Jämtland. Där ska 

han inledningsvis jobba med 

samlokaliseringen polis och 

ambulans, och därefter ta en 

chefsbefattning. 

u Göran Schnell, vd på Brandskyddsföreningen, 

har fått Norsk 

Brannbefals Landsforbunds 

hederspris. Han får det för ett 

outtröttligt arbete i branschen 

och för att ha satt sin prägel på 

arbetet inom brand- och räddningsarbete 

i Norden. 

u Niclas Åhnberg, brandingenjör, 

har börjat på Brandskyddslaget 

i Stockholm. Han 

har tidigare jobbat som lärare 

på Räddningsverket Rosersberg. 

u Magnus Åhman, 42, är ny 

räddningschef i Hylte kommun. 

Han efterträder Lars-Erik Brodin 

som gått i pension efter 33 år 

som räddningschef. Åhman har 

tidigare varit ställföreträdande 

räddningschef i kommunen. 

u Pär Kjellin har slutat som 

räddningschef i Mora, där han 

varit 32 år, och börjat som operativ 

chef vid Räddningstjänsten 

Dala Mitt. I Mora har Per-Erik 

Stridde utsetts till tillförordnad 

räddningschef. 

Ulla Lundbäck hyllas av räddningstjänsten 

i Västervik sedan hon 

släckt en brand. 

– När jag satte mig på sängkanten 

kändes det väldigt varmt om stjärten 

och samtidigt kändes brandlukt, berättar 

Ulla för Västerviks-Tidningen. 

Hon upptäckte brand i madrassen, 

orsaken var en elektrisk värmedyna. 

Blockerade utrymningsvägar, slarv med 

utrymningsskyltar och handbrandsläckare 

– de bilderna ramlar in till Sirenen 

med jämna mellanrum. 

Men den här är ovanlig. Här har det 

installerats sex stycken genomlysande 

n Räddningstjänsten i Jönköping hade 30 man på plats, en 

mobilkran på 63 meter rekvirerades för att klara branden i 

Sofiakyrkans torn. 70 meter upp. 

Men det var ingen brand, förmodligen en knottsvärm. 

– Det såg ut som en läckande brand, molnet var kanske fem 

meter i diameter, det pulserade intill spiran. Och knottjäklarna 

höll på länge, säkert en timme, säger brandingenjör Fredric 

Jonsson. 

Till slut försvann rökmolnet, förlåt svärmen. 

– Aldrig varit med om något liknande, men jag har fått glada 

tillrop från kollegor runt om i landet som varit det. 

Av Ulf Lundkvist 

Nisse Larsson 

103-åring släckte sängbrand 

Ulla Lundbäck drog ur elkontakten och 

använde en vattenkanna för att släcka 

branden. 

Räddningstjänsten behövde bara 

vädra ut brandlukt och noterade en 

föredömlig egen insats. 

Insatsen blir inte sämre av att Ulla 

Lundbäck är 103 år. 

Sex upplysta skyltar om utrymningsvägar finns det i lokalen. Detta i en verkstad 

för en person. Foto: Daniel Rydholm 

Här var det skyltar – överallt 

utrymningsmarkeringar i verkstad för 

en person. 

– Försäljaren har lyckats. Dessutom 

sitter det ”panikregler” vid samtliga sex 

dörrar, säger Daniel Rydholm som tog 

bilden. 

n – Jag var faktiskt mobbad som liten. Det 

berättar Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets 

internationella avdelning, när han sommarpratar 

i radio Värmland. 

– Jag var en av dem som inte fick vara med, 

som stod bredvid och grät. Ibland träffar jag vissa 

av plågoandarna. Det kan vara lite intressant. 

Förutom uppväxten blir det en del prat om 

jobbet och familjen. Musik? 

– AC/DC, Springsteen, Eva Dahlgren, Kent med 

mera. 

39 

En riktig kapten lämnar en sjunkande skuta sist 

av alla. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) 

och Räddningsverket är två sjunkande skepp, 

båda dukar under 31 december i år. Redan en 

månad efter att det stod klart att KBM skulle läggas 

ner blev kaptenen (Ann-Louise Eksborg) den förste 

att hoppa över bord och lämna besättningen åt sitt 

öde (1 november 2007). Det dröjde inte förrän vicekaptenen 

Lars Hedström följde kaptenens exempel. 

Jag ville tro att Räddningsverkets sjövane kapten 

Göran Gunnarsson skulle styra sin skuta ända till 

slutdestinationen. 

Men icke. Vid halv- 

årsskiftet hoppar 

också han av. 

Gunnarsson skulle 

kunna ha gjort 

det redan när regeringen 

plötsligt 

i november 2007 

utnämnde Helena 

Lindberg till den 

nya myndighetens chef. Han kände säkert redan 

då att han inte längre riktigt var med i matchen. Så 

det hedrar Gunnarsson att han chefat vidare i ytterligare 

drygt ett halvår. 

Samtidigt tycker jag att han kunde ha lotsat sin 

besättning ända in i hamn. Gunnarsson har dragit 

igång så mycket bra i Räddningsverket och har 

skapat stora förväntningar bland personalen. Han 

har också manat manskapet att det är viktigt att 

Räddningsverket fullföljer sitt uppdrag året ut. När 

Gunnarsson nu mönstrar av är det ingen bra signal 

till alla som ska segla vidare på ett osäkert hav ett 

halvår till och behöver kaptenen som mest. Risken 

finns att luften delvis går ur Räddningsverket och 

det känns inte bra. 

”Botten upp!” skålade en gång en galghumoristisk 

kapten med sin besättning när hans skuta 

sjönk. Det blir inget tillfälle att skåla med Göran 

Gunnarsson i december. Det skulle ha känts skönt 

att få göra det, speciellt som han varit den bästa 

chef jag någonsin haft. 

Contingencies – vilken tungvrickare! 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

(MSB) tar över 1 januari 2009. Namnet täcker väl 

in vad myndigheten ska syssla med, men är väldigt 

långt. Nu har även det engelska namnet fastställts: 

Swedish Civil Contingencies Agency. ”Contingencies” 

– en riktig tungvrickare! 

SRSA (Swedish Rescue Services Agency) är Räddningsverkets 

engelska namn. Det är bra, igenkänt 

och respekterat runtom i världen. Beteckningen 

SRSA på den svenska myndighet som 2009 ska göra 

humanitära insatser utomlands fimpas nu. Onödigt, 

förkortningen kunde ha varit kvar och stått för 

exempelvis Swedish Rescue and Safety Agency. 

En annan ny myndighet vill uppenbarligen 

rida på SRSA:s internationellt 

goda rykte. Nya Strålsäkerhetsmyndighetens 

engelska namn 

blir: Swedish Radiation Safety 

Authority. Alltså SRSA! Den inrättas 

1 juli i år med den från KBM 

avhoppade Ann-Louise Eksborg 

som chef. Så andra halvåret 2008 

finns det två svenska säkerhetsmyndigheter 

med den 

engelska förkortningen 

SRSA. Häpnadsväckande! 

n n n Det här är sista 

vårnumret av Sirenen 

– någonsin. Räddningsverkets 

och Sirenens 

målgrupper blir 

viktiga också för MSB. 

Därför tycker vi som 

jobbar med Sirenen 

förstås att även den 

nya myndigheten 

(MSB) behöver en 

tidning. 

Trevlig sommar! 

Sjunkande 

skepp utan 

kaptener 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

välkommen med synpunkter! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som 

framförs i denna kolumn är hans personliga och har 

inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

Posttidning B 

Returadress: 

L 257 

651 80 Karlstad 

Linnea Grahn tackade nej till jobbet 

som brandman i Karlstad. 

Något kom emellan. 

En expedition till Mongoliet med 

äventyraren Ola Skinnarmo. 

Nyblivna brandmannen Linnea Grahn går 

i dagarna ut SMO-utbildningen (Skydd 

mot olyckor) i Sandö. Då börjar hon på 

nya jobbet som professionell äventyrare. 

Förra sommaren jobbade hon som 

brandman i Karlstad och eftersom hon 

trivdes utmärkt, sökte hon sommarvik 

även i år. Jobbet var hennes – när ett annat 

jobb plötsligt dök upp. 

– Jag stortrivs som brandman, men det 

får ändå vänta, säger Linnea Grahn som i 

stället valde jobbet i Skinnarmos företag 

Stora och små äventyr. 

I sommar arrangeras en expedition till 

Mongoliet. Till häst och med kanot ska en 

grupp äventyrsresenärer ta sig in i landets 

orörda vildmark. Ola Skinnarmo är färdledare 

och Linnea Grahn ansvarar för all 

utrustning, logistik och packning. 

Själv har hon inte varit i Mongoliet tidigare, 

men kompanjonen Ola Skinnarmo 

Räddningsverkets tidning 

Nr 4 • Juni 2008 

Team Ola Skinnarmo och Linnea Grahn har just anlänt med Prins Albert den II av Monaco och ett hundspann till Nordpolen. Minus 16 och konstant blåst i april 2006. 

Yrke: äventyrare 

sonderade terrängen 2005 när han för 

TV4 reste i den mongoliske krigsherren 

Djingis Khans spår. 

Linnea Grahn lärde känna Ola Skinnarmo 

för fem år sedan, på en utbildning 

till fjäll-och vildmarksledare vid Malungs 

Folkhögskola. 

Sedan dess har de av och till varit ett 

team. 

Största expeditionen genomfördes 

för två år sedan, 

när de hjälpte Prins 

Albert den II av Monaco att 

förverkliga sin dröm – att 

med hundspann ta sig till 

Nordpolen. 

Även den gången ansvarade Linnea 

Grahn för logistik och utrustning. Expeditionen 

tog fyra månader att förbereda, 

vilket inkluderade ett träningsläger med 

prinsen och hans ”palats” i Jukkasjärvi. 

– Allt från frystorkad mat, tält och spritkök 

till varma kläder, hundfoder och helikoptrar 

skulle fixas. All utrustning trippelkollades 

inför turen till Nordpolen, 

berättar hon. 

Prinsens expedition hade flera syften, 

dels ville han sätta fokus på klimatför- 

Med prinsen 

av Monaco till 

Nordpolen 

ändringen, dels resa i sin förfaders spår, 

Albert den I. Han skidade till Nordpolen 

1906. 

– Allt klaffade, prinsen är en jordnära 

person. Men det var förstås inte en budgetresa. 

Linnea Grahn kommer från Östersund 

men någon fast bostadsadress har hon 

inte haft de senaste sju 

åren. Säsongsarbeten i 

fjällvärlden, som fors- och 

vildmarksguide, har varvats 

med expeditioner och 

utlandsresor. 

Hon har bestigit Kilimanjaro 

(5 895 möh, Afrikas 

högsta berg), åkt skidor i Iran och jobbat 

med forspaddling i Nya Zealand. 

– Jag gillar uteliv, natur och att röra på 

kroppen. Det började redan när jag var liten 

tjej och fjällvandrade med familjen. 

Efter Nordpolen började Linnea Grahn 

på SMO-utbildningen i Sandö, vilket gav 

henne en helt ny bild av jobbet som 

brandman. 

– Väldigt mycket mer än att släcka bränder. 

Bredare vad gäller säkerhet, förebyggande, 

risker och akutsjukvård, än vad jag 

förväntat mig. 

Kunskaper hon lär ha nytta av också i 

jobbet som äventyrare. 

Linnea Grahn 


Ålder: 26 

Utbildning: Tvåårig 

eftergymnasieal 

utbildning i Skydd 

mot olyckor (SMO), 

Sandö, Fjäll- och 

vildmarksledare 

Aktuell: Ska tillsammans 

med Ola Skinnarmo 

leda expedition 

i Mongoliet. 

Fritid: Uteliv i fjällen; forspaddling, 

skidåkning, jakt, vandring. Är halvvägs 

genom en Svensk Klassiker. Vasa- 

loppet och Lidingöloppet är avklarat. 

Vätternrundan och Vansbrosimmet 

står på tur i sommar.

Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?