07.09.2013 Views

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Litteratursammanställning</strong> över de <strong>marinbiologiska</strong> <strong>förhållanden</strong>a i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore<br />

Falkenbergs gamla muddertipplats ligger i<br />

nordöstra delen av utformningsalternativ B. Fiskeriverket<br />

provtog på 21 m djup strax norr om<br />

tippområdet (Smith 1999). En musselart som påträffades<br />

(Macoma calcarea) finns noterat på Art-<br />

Databankens lista över hotade växter och djur<br />

i Sverige (ArtDatabanken 2010). Marine Monitoring<br />

<strong>AB</strong> utförde en slutbesiktning i området<br />

efter tippningen 2004 (Dimming et al. 2009a).<br />

Området är relativt utsatt för strömmar och detta<br />

innebär att sediment med liten kornstorlek och<br />

organiskt material (detritus) inte ackumuleras på<br />

botten utan transporteras vidare (Smith 2002). I<br />

bottenhuggen (Smith McIntyre) återfanns främst<br />

havsborstmaskar följt av snäckor och musslor.<br />

Fördelningen av huvudgrupperna var relativt likartad<br />

stationerna emellan. Medelvärdet på antal<br />

arter per station varierade. Stationerna närmast<br />

tippområdet hyste lägst medelvärden. Faunan<br />

dominerades av slätbuktig trådormstjärna som<br />

hade störst individtäthet närmast tippområdet,<br />

och lägst på den nordligaste stationen, norr<br />

om utformningsalternativen. Individtätheten<br />

på samtliga stationer dominerades av slätbuktig<br />

trådormstjärna, havsborstmasken Pholoe baltica,<br />

samt musslorna Kurtiella bidentata och Nucula nitidosa.<br />

Miljöstatusen var enligt EU:s vattendirektiv<br />

måttlig på alla stationer förutom på en station<br />

placerad strax norr om muddertipplatsen, denna<br />

station hade en god miljöstatus (Dimming et al.<br />

2009a).<br />

Förekomst av bottenfauna i de östra och sydöstra<br />

delarna av utformningsalternativen A, B<br />

och <strong>AB</strong> bestämdes med hjälp av bottenskrapa<br />

och bottenhuggare (van Veen), som användes<br />

på främst lerbotten mellan 18 - 23 m djup under<br />

den <strong>marinbiologiska</strong> undersökningen år 2004<br />

(Hammar & Magnusson 2004). Det makroskopiska<br />

djursamhället dominerades av hjärtsjöborre<br />

(Echinocardium cordatum), slätbuktig trådormstjärna<br />

och fjällig trådormstjärna (Amphiura chiajei),<br />

olika arter av musslor, havsborstmaskar och märlkräftor.<br />

Samma arter var även vanliga sydost om<br />

vindparksområdena på ler- och klapperstensbotten<br />

i djupintervallet 16 - 21 m. Utöver dessa djur<br />

fanns även andra frekvent förekommande arter<br />

som typiskt lever på hårt substrat såsom parallellsidig<br />

sjöpung (Corella parallellogramma) och krusbärssjöpung<br />

(Dendrodoa grossularia), tångsjöborre<br />

(Psammechinus miliaris) och sillbenspolyp (Halecium<br />

halecium) (Hammar & Magnusson 2004).<br />

11<br />

Närmare kusten, i ostlig riktning från utformningsalternativen<br />

A, B och <strong>AB</strong>, ca 2,7 km utanför<br />

Falkenbergs hamn, var artsammansättningen<br />

något annorlunda. På bottensubstratet bestående<br />

av skiftande storlek av sten och sand förekom<br />

främst sträv sjöpung (Ascidiella scabra) och olika<br />

arter av musslor och snäckor på ett djup mellan 9<br />

- 14 m (Hammar & Magnusson 2004). Även längs<br />

bottenkorridoren av det planerade kabelspåret<br />

mellan Falkenberg och utåt mot vindparksområdena<br />

till ett djup på 22 m, var olika arter av<br />

sjöpungar som påväxt på rödalger eller på enstaka<br />

stenar vanligast. På stenarna som sparsamt<br />

förekom på lerbottnarna fanns också nässeldjur<br />

(Cnidaria) och ledsnäckor (Polyplacophora).<br />

Andra ryggradslösa djur (evertebrater) som påträffades<br />

var sjögurkan lergök (Psolus phantapus),<br />

vitfläckig fransormstjärna (Ophiura albida) samt<br />

havsborstmasken Ophiodromus flexuosus (Hammar<br />

et al. 2006).<br />

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har<br />

makrobottenfauna på flera stationer längs Hallandskusten<br />

årligen undersökts sedan 1993. Två<br />

lokaler, varav den ena ligger nordost (N14, 31 m<br />

djup) och den andra sydost (N15, 23 m djup) om<br />

utformningsalternativen A, B och <strong>AB</strong>, visar ett<br />

liknande bottenfaunasamhälle som i undersökningarna<br />

gjorda av Marine Monitoring <strong>AB</strong> (Dimming<br />

et al. 2009a, Dimming et al. 2009b). Arterna<br />

med högst individantal på stationerna under<br />

perioden 2006 - 2010 var för N14 slätbuktig<br />

trådormstjärna, fjällig trådormstjärna och snäckan<br />

Hyala vitrea. På N15 dominerade slätbuktig<br />

trådormstjärna, märlkräftan Ampelisca tenuicornis<br />

och musslan Kurtiella bidentata (Göransson 2006<br />

- 2010). På denna station hittades även hotade<br />

arter såsom dvärgsjöborren (Echinocyamus pusillus)<br />

och maskeringssjögurkan (Thyone fusus) (Göransson<br />

2006). Enligt ArtDatabankens rödlista (Gärdenfors<br />

m.fl. 2010) anses båda arter numera vara<br />

livskraftiga i Sverige, men vid Hallands län och<br />

Skånes län är kunskapen om maskeringssjögurkan<br />

fortfarande bristande. Stationerna visar enligt<br />

EU:s Vattendirektiv på en måttlig miljöstatus<br />

(Göransson 2010).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!