Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Litteratursammanställning</strong> över de <strong>marinbiologiska</strong> <strong>förhållanden</strong>a i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore<br />
är högre inom djupintervall 20 - 30 m jämfört<br />
med djupintervallen 30 - 40 m och 40 - 55 m,<br />
detta framförallt under höstperioden (se figur<br />
11). Detta djupintervall överensstämmer med<br />
djup<strong>förhållanden</strong>a inom Kattegatt Offshore planerade<br />
vindkraftpark. Den anmärkningsvärt höga<br />
ansamlingen av ungfisk inom djupintervallet 20<br />
- 30 m under höst kan tolkas som att havsområden<br />
inom dessa djup<strong>förhållanden</strong> utnyttjas av<br />
ungfisk i större utsträckning jämfört med djupare<br />
områden 30 - 55 m och kan således indikera uppväxtområden.<br />
Till skillnad från vitling och torsk,<br />
finns det dock för rödspotta inget linjärt samband<br />
mellan medianlängd per tråldrag och tråldjup<br />
(se figur 12). Utbredning av rödspotta med<br />
olika storlekar regleras därför sannolikt av någon<br />
annan faktor såsom t.ex. bottensubstrat.<br />
Medianlängd (cm) per tråldrag<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
y = 0.3412x + 16.887<br />
R² = 0.1336<br />
p = 0.03648*<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Figur 8. Regressionsanalys över förhållandet mellan medianlängd (cm) hos torsk per tråldrag<br />
och tråldjup (m). Provfiskedata är insamlade från sydöstra Kattegatt under 1984 och 1986 med<br />
s.k. Glommentrål under både vår (april) och höst (september och november). Trålning utfördes<br />
i Kattegatt 1984 och 1986 (n =32).<br />
Torsk<br />
Tråldjup (m)<br />
31<br />
Sammanfattning uppväxtområden<br />
Det finns endast mycket begränsade kunskaper<br />
om fiskarters uppväxtområden i Kattegatt.<br />
Fiskarter som kan tänkas ha sina uppväxtområden,<br />
eller åtminstone delar av dessa, i utformningsalternativen<br />
är främst torsk, tunga, vitling<br />
och rödspotta. Icke lekmogna individer av dessa<br />
fiskarter vistas på djupintervall motsvarande den<br />
planerade vindkraftparken (20 - 30 m). Trots den<br />
ringa information som finns tillgänglig verkar det<br />
inte troligt att utformningsalternativ A, B och <strong>AB</strong><br />
utgör specifika uppväxtområden.<br />
Den planerade landanslutningskabeln kommer<br />
sannolikt att korsa vissa partier av uppväxtområden<br />
för flera fiskarter som, också här, torsk och<br />
rödspotta, och även sandskädda, skrubbskädda,<br />
sjurygg och snultror. Dessa fiskar har sina uppväxtområden<br />
generellt i grunda områden, och<br />
därför betraktas kabelkorridoren inte som en del<br />
av ett specifikt uppväxtområde.