Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

More documents

Recommendations

Info

Medelvärde CPUE Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 relativt jämnt fördelade över alla områden. Årsmedelfångsterna av simkrabba och havskräfta var relativt likvärdiga mellan utformningsalternativen och nordväst om dessa. I området sydost om utformningsalternativen fångades endast enstaka exemplar av havskräfta och simkrabba. För att kunna jämföra tidsmässiga och rumsliga variationer i fångst standardiserades resultatet till fångst per ansträngning, och detta benämns vid ”Catch Per Unit Effort” (CPUE). Sammanfattning bottenfauna - större kräftdjur Hummer RS VP RN Figur 4a-d. Medelvärde av CPUE ±SD (n = 85 - 90) under åren 2008 - 2010 för eremitkräfta, krabbtaska, strandkrabba och hummer inom referensområde Syd (RS), vindparksområdet (VP) och referensområde Nord (RN). Vindparksområdet motsvarar utformningsalternativ A och till stor del utformningsalternativen B och AB i projektet Kattegatt Offshore. Det bör noteras att det är olika skalor på y-axeln i figur 4a - d. I utformningsalternativ A, B och AB finns eremitkräfta krabbtaska, strandkrabba, hummer, maskeringskrabba, simkrabba, havskräfta och trollhummer representerade bland de större kräftdjuren. Eremitkräfta dominerar och återfinns i samtliga utformningsalternativ samt i områden med samma djupintervall nordväst och sydost om dessa. Arten vistas huvudsakligen inte på utpräglade lerbottnar varför den troligtvis förekommer mindre frekvent i de västra och djupare (>25 m) delarna av utformningsalternativen A och AB. Krabbtaska och strandkrabba utmed kusten bedöms som vanligt förekommande, dock fångades fler individer av krabbtaska i vindparksområdena samt i havsområden nordväst om 16 2008 2009 2010 Figur 4d dessa. Hummer förekommer i mindre utsträckning, men flest individer dokumenterades sydost om utformningsalternativen. De grundare delarna i detta område har bottensubstrat med grus och sten, vilket kan vara en förklaring till den högre hummerförekomsten sydost om utformningsalternativen. Fångsterna av maskeringskrabba var relativt jämnt fördelade över alla områden. Den lever på både hård- och sandbottnar ner till vanligtvis 50 m djup. Simkrabba och havskräfta återfanns endast i några enstaka exemplar. Båda dessa kräftdjur lever på mjukbotten. Simkrabba vistas på vanligtvis på 5 - 20 m djup och förekommer därför troligen i större utsträckning i de östliga, grundare delarna av utformningsalternativen. Havskräfta lever vanligtvis djupare, på över 30 - 250 m djup, och påträffas därmed mera sannolikt i de djupare västra delarna av utformningsalternativ A och AB. Endast få individer av trollhummer verkar finnas i havsområden nordväst om utformningsalternativen. Arten lever på varierande bottnar från hårdbotten till sandblandad lera på vanligtvis 40 - 300 m djup, fast den även vistas grundare från ca 15 m djup. Trollhummer kan följaktligen påträffas sporadiskt i samtliga utformningsalternativen. Utmed sträckan för den planerade landanslutningskabeln påträffades strandkrabba och eremitkräfta, samt några individer av hummer.
Fisk Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore Sammanställningen över fisk i de planerade utformningsalternativen A, B och AB i projektet Kattegatt Offshore är uppdelad i följande fyra avsnitt: fiskförekomst, vandringsmönster, lekområden och uppväxtområden. Fiskförekomst Vilka fiskar som är vanligt förekommande i området kan vara av betydelse vid utvärdering av effekterna från en vindpark, exempelvis gällande potentiell inverkan från vindkraftverken genom t.ex. driftljud. Fisksamhället i området vid utformningsalternativen A, B och AB undersöktes av Marine Monitoring AB i samband med kontrollprogrammet för Skottarevsprojektet (Hammar et al. 2008, Wikström et al. 2012 in prep.). Ytterligare information om förekommande fiskarter i och kring utformningsalternativen härstammar från Marine Monitoring AB (Andersson et al. 2009, m.fl.) och från Fiskeriverket (Lövgren et al. 2007). Fiskeriverkets forskningsfartyg U/F Argos utför årligen provfiske med bottentrål i de svenska vattnen. 3 av Fiskeriverkets provfiskelokaler, som skiljer sig geografiskt och avseende bottendjup, ligger i sydöstra Kattegatt. I ett forskningsprojekt studerades bottenfisksamhället i Kattegatt med bottentrål (Baden et al. 1990). Det svenska yrkesfisket rapporterar landad fångst och fiskeredskap, och informationen förs in i en databas som upprättas av ICES (International Council of the Exploration of the Sea). Data från Fiskeriverkets provtrålningar (1999 - 2005), data från forskningsprojektets provfiske (1984 - 1990 exkl. 1985), och data från yrkesfiskets landningar (loggboksdata 1996 - 2004), analyserades av Marine Monitoring AB (Hammar & Wikström 2005). Därutöver har information inhämtats från myndigheter och hemsidor. För att få en översikt över de undersökta områdena i förhållande till utformningsalternativen, se figur 5. Fiskförekomsten baserat på analys av yrkesfiskets loggboksinformation (1996 - 2004) visade att de största fångsterna i området vid utformningsalternativen A, B och AB utgjordes av torsk 17 (Gadus morhua) och sill (Clupea harengus), följda av skarpsill (Sprattus sprattus) och i mindre utsträckning av rödspotta (Pleuronectes platessa). Jämfört med hela den analyserade regionen (ICES-ruta 4257) var förekomsten av torsk vid utformningsalternativen och i ett område ca 3.5 km sydost om dessa (tidigare Skottarevsprojektets område Syd, 15 - 25 m) särskilt hög under våren. Mest torsk fångades väster om utformningsalternativen på större djup. Det bör dock noteras att endast den positionen där trålningen påbörjas anges i loggboksdata, vilket betyder att fiske även kunnat ske i ett angränsande område (Hammar & Wikström 2005). Under våren 2007 bedrevs nätfiske i 3 områden i och kring utformningsalternativen av Fiskeriverket (Lövgren et al. 2007). Ett område motsvarar utformningsalternativ A och till stor del utformningsalternativen B och AB. Resterande två områden är placerade ca 3.5 km sydost och ca 5 km nordväst om utformningsalternativen. Vanligt förekommande arter var skrubbskädda (Platichthys flesus), sandskädda (Limanda limanda), rödspotta, torsk och vitling (Merlangius merlangus). Förutom sandskädda och vitling var fiskarterna ganska likvärdigt fördelade i de undersökta områdena. Fler individer av sandskädda fångades i de grundare områdena (20 - 30 m djup) medan vitling fångades på större djup (ca 30 - 60 m) djup. Fiskeriverkets provtrålningar (1999 - 2005) och provfiskedata från Baden m.fl. (1990) visade ett jämförbart fisksamhälle i området under våren. Sill dominerade kraftigt, följt av skarpsill, torsk, sandskädda, vitling, skrubbskädda, rödspotta och lerskädda (Hippoglossoides platessoides). Därutöver förekom ett flertal mindre vanliga arter som t.ex. sjurygg (Cyclopterus lumpus), piggvar (Psetta maxima), slätvar (Scophthalmus rhombus) och tunga (Solea solea) (Hammar & Wikström 2005). Under våren 2009 - 2011 undersöktes torskförekomst med hjälp av avancerade ekolod, samt genom provfiske år 2011, av Marine Monitoring AB (Andersson m.fl. 2009, Andersson & Börjesson 2011). Områdena som studerades är placerade i utformningsalternativ A, i stora delar
Page 1 and 2: Litteratursammanställning över de
Page 15: Medelvärde CPUE Litteratursammanst
Page 43: Litteratursammanställning över de

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?