Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

More documents

Recommendations

Info

Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore ningsalternativen A, B och AB är endast i de östra delarna lite grövre med inslag av grus och sten. Resterande yta domineras av sand, silt och lera. Det är följaktligen mindre sannolikt att sillek förekommer här. Däremot visar analysen av fiskförekomst från Fiskeriverkets fartyg Argos 1999 - 2005, exkl. år 2000 (Hammar & Wikström 2005), att förekomsten av sill var särskilt hög under våren (januari - februari) i ett område ca 6000 m norr om utformningsalternativen på ett djupintervall 26 - 28 m. Detta kan tolkas som om en ansamling, eventuellt lekansamling, av sill har skett. Lek av sill inom utformningsalternativen kan följaktligen inte uteslutas. Ca 3.5 km sydost om utformningsalternativen (Skottarevsprojektets område Syd, 15 - 25 m) består bottensubstratet av sand, grus och sten. Trots att kraven på bottenmaterialet uppfylls, förekom inga förhöjda fångster av sill under lekperioden i området (yrkesfiskets fångster 1996 - 2004). Som redan påpekats, kan orsaken vara att de rapporterade positionerna noterades när trålningen påbörjades. På så sätt kan sill som rapporterades in från utformningsalternativen A, B och AB faktiskt fångats söder om dem. Det är möjligt att sill använder området sydost om utformningsalternativen för lek, även om detta inte har kunnat visas i det studerade materialet. Sammanfattning lekområde för sill Silleken i Kattegatt sker under mars - maj, och då främst i april. Silleken rapporterades ske främst vid utsjöbankarna och även ost och söder om utformningsalternativen. Sydost om utformningsalternativen, i ett grundare område med ett djupintervall 15 - 25 m, uppfyller bottensubstratet kraven som ställs vid sillek. Det är möjligt att sill kan använda detta område för lek. Däremot är bottensubstratet i utformningsalternativen A, B och AB av huvudsakligen finare kornstorlek och därför är det mindre sannolikt att sillek förekommer här. 26 Skarpsill Skarpsill är en vanligt förekommande fisk av ekonomisk stor betydelse för yrkesfisket i regionen (ICES-ruta 4257), där den utgör den tredje vanligaste landade fångsten. Skarpsill lever i stim och uppehåller sig i regel på djup mellan 10 - 50 m. Den vistas närmare botten under dagen och söker sig närmare ytan på natten (Fiskerikverket 2011). Skarpsill blir könsmogen vid 1 - 3 års ålder och leker april - juli (Fiskeriverket 2011). Lek förekommer både ute till havs eller invid kusten på djup mellan 10 - 40 m (Fiskeriverket 2011). Skarpsill lägger ägg i omgångar som sedan driver omkring i de övre vattenskikten. Ynglen kläcks efter ca 1 vecka (Pethon P & Svedberg U, 2004). Eftersom skarpsill leker i den fria vattenmassan är bottensubstratet inte av betydelse för leken (Lindquist 1963). Kunskapen om skarpsillens lek i Kattegatt är begränsad. De provfisken som utförts av Fiskeriverket (Hammar & Wikström 2005) ger inte tillräckligt med information för att kunna bedöma om det förekommer några specifika lekområden för skarpsill i Kattegatt. Det har konstaterats att nästan all skarpsill (2+ år) som fångas under lekperioden (januari - juli) är lekmogen. Lekmogen skarpsill påträffas såväl ute i den fria vattenmassan som inne vid kusten. Leken verkar kunna företas var som helst i Kattegatt oberoende av geografisk plats (Casini M pers. kom.). Det Svenska yrkesfiskets analyserade fångster (1996 - 2004) för området vid utformningsalternativen visade att skarpsillfångsterna under månaden april (inom lekperioden) utgör 30 % av den regionala totalfångsten (ICES-ruta 4257). Under september (utanför lekperioden) uppgår fångsterna i samma område till 56 % av totalfångsterna i regionen (Hammar & Wikström 2005). Ca 3.5 km sydost om utformningsalternativen (tidigare Skottarevsprojektets område Syd, 15 - 25 m), är fångsterna av skarpsill högst i oktober och mycket låga under övriga delar av året. Analyserade fångstdata indikerar att någon lek av skarpsill inte är påtaglig i utformningsalternativen A, B och AB, men det utesluter inte att lek kan företas i områdena.
Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore Sammanfattning lekområde för skarpsill Gällande skarpsill kan det varken förutsättas eller uteslutas att det förekommer lek i utformningsalternativen A, B eller AB. Skarpsillens lek verkar företas utspritt över Kattegatt. Inga särskilda lekplatser har kunnat definieras för skarpsill i Kattegatt. Rödspotta Rödspotta är en nattaktiv kustfisk som håller sig nedgrävd på relativt grunda sand- och lerbottnar mellan huvudsakligen 0 - 50 m, men kan påträffas ända ner till 200 m djup. I Kattegatt sker periodiska vandringar från grunda och kustnära vatten till djupt vatten långt ute till havs under hösten och vintern. Rödspotta vandrar tillbaka till kusten igen på våren och försommaren. Vissa bestånd gör även omfattande lekvandringar medan andra är stationära (Fiskeriverket 2011). Rödspotta blir könsmogen vid 2 - 4 års ålder och leker under månaderna november - juni. Äggen läggs fritt i vattnet på 20 - 90 m djup strax över eller på mjukbotten. Efter 10 - 21 dygn kläcks fisklarverna och vistas sedan vid vattenytan. Ägg och fisklarver är pelagiska vilket innebär att de flyter med strömmarna. Efter 40 - 50 dagar sker en förvandling (metamorfos) av rödspottan (Pihl 2001) från att vara en upprätt simmande fisk till en fisk anpassad för ett liv på bottnen. Fiskarna söker sig då under vanligtvis april - maj till grunda sandbottnar 0 - 4 m djup (van der Veer et al. 1990). Där lever de i ca 6 månader innan de förflyttar sig till lite djupare vatten. Enligt en undersökning från Nielsen m.fl. (2004) tyder data på att rödspotta leker i två områden i Kattegatt. Ett lekområde befinner sig i nordöstra Kattegatt (norr om Læsø) och ett annat i södra Kattegatt (omkring Anholt). En hona kan uppvaktas av flera hanar, och i undersökningen påträffades flest lekmogna hanar i dessa två områden i Kattegatt. Undersökningen gjordes under månaderna februari - mars, och på grund av det relativt låga antalet av lekmogen rödspotta drogs slutsatsen att leken inte hade nått sin höjdpunkt. Rödspotta tros koncentreras kring djup mellan 30 - 40 m för att leka. Lekområdet i södra Katte- 27 gatt har konstaterats vara särskilt viktig för lokala bestånd av rödspotta. Lekområdet, som ligger i en stor ellips runt Anholt, kan sträcka sig ända till utformningsalternativen. Det mjuka bottensubstratet i de västra delarna av utformningsalternativen skulle kunna lämpa sig för rödspottans lek. Särskilt utformningsalternativen A och AB, vars maximala djup är 30 m, kan i viss mån angränsa till lekområdet. Det bör noteras att den i artikeln presenterade kartan med inritade lekområden emellertid har en låg upplösning. Sammanfattning lekområde för rödspotta Rödspotta leker på eller strax ovanför mjukbotten med en koncentration kring djupintervallet 30 - 40 m. Ett lekområde som konstaterats vara viktig för lokala bestånd ligger i en stor radie runt Anholt, och kan vara intilliggande eller t.o.m. inkludera de västra delarna av utformningsalternativen. Speciellt de västra delarna av utformningsalternativen A och AB med silt och lera som bottensubstrat och ett maximalt djup på 30 m kan i viss mån angränsa till lekområdet. Tunga Tunga har i Sverige en betydande ekonomisk roll. Fisken är för det mesta nattaktiv och uppehåller sig nedgrävd på grunt vatten invid sandstränder, och sommartid även i flodmynningar. Fisken lever på mjukbottnar med sand eller lera på 0,5 - 70 m djup (www.fiskeriverket.se). Äldre individer håller till på något djupare vatten än de yngre. Under vintern kan tunga vistas på djup ner till 150 m. Könsmognad hos tunga inträder vid 3 - 4 år. I Kattegatt sker leken april - augusti på ca 20 m djup (Fiskeriverket 2011). Äggen släpps och flyter sedan fritt i vattenkolumnen, och ynglen kläcks efter ca 10 dygn. Fiskynglen är pelagiska och först efter 6 - 8 veckor söker de unga fiskarna upp grundare bottnar (Pethon P & Svedberg U, 2004). Lekområdena för tunga i Kattegatt är i dagsläget inte undersökta. Tunga vistas på mjukbottnar och eftersom leken sker på ca 20 m djup är det möjligt att tunga leker i utformningsalter-
Page 1 and 2: Litteratursammanställning över de
Page 15 and 16: Medelvärde CPUE Litteratursammanst
Page 17 and 18: Fisk Litteratursammanställning öv
Page 25: Litteratursammanställning över de
Page 43: Litteratursammanställning över de

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?