Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Medelvärde CPUE<br />
<strong>Litteratursammanställning</strong> över de <strong>marinbiologiska</strong> <strong>förhållanden</strong>a i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore<br />
0.4<br />
0.3<br />
0.2<br />
0.1<br />
0.0<br />
relativt jämnt fördelade över alla områden. Årsmedelfångsterna<br />
av simkrabba och havskräfta var<br />
relativt likvärdiga mellan utformningsalternativen<br />
och nordväst om dessa. I området sydost om<br />
utformningsalternativen fångades endast enstaka<br />
exemplar av havskräfta och simkrabba.<br />
För att kunna jämföra tidsmässiga och rumsliga<br />
variationer i fångst standardiserades resultatet<br />
till fångst per ansträngning, och detta benämns<br />
vid ”Catch Per Unit Effort” (CPUE).<br />
Sammanfattning bottenfauna - större<br />
kräftdjur<br />
Hummer<br />
RS VP RN<br />
Figur 4a-d. Medelvärde av CPUE ±SD (n = 85 - 90) under åren 2008 - 2010 för eremitkräfta, krabbtaska, strandkrabba och hummer<br />
inom referensområde Syd (RS), vindparksområdet (VP) och referensområde Nord (RN). Vindparksområdet motsvarar utformnings-<br />
alternativ A och till stor del utformningsalternativen B och <strong>AB</strong> i projektet Kattegatt Offshore. Det bör noteras att det är olika skalor på<br />
y-axeln i figur 4a - d.<br />
I utformningsalternativ A, B och <strong>AB</strong> finns eremitkräfta<br />
krabbtaska, strandkrabba, hummer,<br />
maskeringskrabba, simkrabba, havskräfta och<br />
trollhummer representerade bland de större<br />
kräftdjuren. Eremitkräfta dominerar och återfinns<br />
i samtliga utformningsalternativ samt i<br />
områden med samma djupintervall nordväst och<br />
sydost om dessa. Arten vistas huvudsakligen inte<br />
på utpräglade lerbottnar varför den troligtvis förekommer<br />
mindre frekvent i de västra och djupare<br />
(>25 m) delarna av utformningsalternativen<br />
A och <strong>AB</strong>. Krabbtaska och strandkrabba utmed<br />
kusten bedöms som vanligt förekommande, dock<br />
fångades fler individer av krabbtaska i vindparksområdena<br />
samt i havsområden nordväst om<br />
16<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
Figur 4d<br />
dessa. Hummer förekommer i mindre utsträckning,<br />
men flest individer dokumenterades sydost<br />
om utformningsalternativen. De grundare delarna<br />
i detta område har bottensubstrat med grus<br />
och sten, vilket kan vara en förklaring till den<br />
högre hummerförekomsten sydost om utformningsalternativen.<br />
Fångsterna av maskeringskrabba<br />
var relativt jämnt fördelade över alla områden.<br />
Den lever på både hård- och sandbottnar ner till<br />
vanligtvis 50 m djup. Simkrabba och havskräfta<br />
återfanns endast i några enstaka exemplar. Båda<br />
dessa kräftdjur lever på mjukbotten. Simkrabba<br />
vistas på vanligtvis på 5 - 20 m djup och förekommer<br />
därför troligen i större utsträckning i de<br />
östliga, grundare delarna av utformningsalternativen.<br />
Havskräfta lever vanligtvis djupare, på över<br />
30 - 250 m djup, och påträffas därmed mera sannolikt<br />
i de djupare västra delarna av utformningsalternativ<br />
A och <strong>AB</strong>. Endast få individer av trollhummer<br />
verkar finnas i havsområden nordväst<br />
om utformningsalternativen. Arten lever på varierande<br />
bottnar från hårdbotten till sandblandad<br />
lera på vanligtvis 40 - 300 m djup, fast den även<br />
vistas grundare från ca 15 m djup. Trollhummer<br />
kan följaktligen påträffas sporadiskt i samtliga utformningsalternativen.<br />
Utmed sträckan för den planerade landanslutningskabeln<br />
påträffades strandkrabba och eremitkräfta,<br />
samt några individer av hummer.