07.09.2013 Views

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Litteratursammanställning</strong> över de <strong>marinbiologiska</strong> <strong>förhållanden</strong>a i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore<br />

sökta havsområden. Endast i området nordväst<br />

om vindparksområdena återfanns några individer<br />

av strandkrabba, trollkrabba (Lithodes maja)<br />

och havskräfta (Nephrops norvegicus). En hummer<br />

fångades i området sydost om utformningsalternativen<br />

(Lövgren et al. 2007).<br />

Fältprovtagning på större kräftdjur genomfördes<br />

i ett område som motsvarar utformningsalternativ<br />

A samt till stor del utformningsalternativen<br />

B och <strong>AB</strong>, och i ett område ca 3.5 km<br />

sydost om utformningsalternativen på 15 - 25 m<br />

djup (Wikström & Börjesson 2007). I denna undersökning,<br />

som utfördes vid slutet av år 2007,<br />

sattes 15 hummertinor i varje område och dessa<br />

vittjades 3 gånger per utformningsalternativ. Under<br />

provtagningsperioden fångades endast ett<br />

fåtal individer av hummer (9 stycken) men ett<br />

flertal krabbtaskor (276 stycken) i de två områdena.<br />

Som bifångst noterades enstaka exemplar<br />

av strandkrabba, maskeringskrabba (Hyas araneus)<br />

och eremitkräfta.<br />

För att komplettera bilden av hummerförekomst<br />

vid utformningsalternativen, och som<br />

jämförelse av fångsteffektivitet vid riktat fiske,<br />

studerades även landningsdata som erhölls av<br />

lokal hummerfiskare som innefattar den totala<br />

fångsten under hela fiskesäsongen 2005 och 2006<br />

i området (Wikström & Börjesson 2007). Landningsstatistiken<br />

tyder på att hummerförekomsten<br />

är högre inom några särskilda partier, förmodligen<br />

sten- och blockrika, i det undersökta havsområdet.<br />

Skillnaden i fångst av krabbtaska för utformningsalternativ<br />

A, samt i stora delar av utformningsalternativen<br />

B och <strong>AB</strong>, med 267 individer<br />

jämfört med området sydost om utformningsalternativen<br />

med 9 individer var påtaglig. Fångsten<br />

i utformningsalternativen, som är djupare<br />

än området sydost om dessa, utgjordes huvudsakligen<br />

av vuxna krabbtaskhonor (Wikström<br />

& Börjesson 2007). Den högre fångsten (antal<br />

individer) per fiskeansträngning (antal tinor *<br />

antal fiskedygn) kan bero på vuxna krabbtaskhonornas<br />

migrationsbeteende mot djupare vatten<br />

under hösten precis före äggläggningsperioden.<br />

Liknande migrationsmönster har observerats i<br />

Skottland och vid Englands östkust (Edwards<br />

1979). Märkningsstudier utförda längs den svenska<br />

västkusten visar en sydlig nettomigration hos<br />

vuxna krabbtaskhonor i Skagerrak och Kattegatt<br />

(Ungfors 2006). Det visar sig emellertid också att<br />

14<br />

vandringsmönstret för krabbtaska i Kattegatt är<br />

mer komplicerat, då det finns flera utsjöbankar<br />

som krabborna rör sig emellan. Av märkningsstudierna<br />

framgår inte något precist migrationsstråk<br />

för arten i svenska vatten (Ungfors 2007).<br />

Inom miljökontrollprogrammet som upprättades<br />

för Skottarevsprojektets planerade vindpark<br />

utgjorde provtagning av större kräftdjur ett av<br />

de <strong>marinbiologiska</strong> delmomenten för övervakning<br />

av den marina miljön (Wikström & Hammar<br />

2008, Wikström opubl. data). I projektet<br />

provfiskades större kräftdjur med hjälp av hummertinor,<br />

i vindparksområdet samt i två referensområden<br />

placerade ca 3000 m sydost respektive<br />

3000 m nordväst om vindparksområdet. Vindparksområdet<br />

motsvarar utformningsalternativ<br />

A samt till stor del utformningsalternativen<br />

B och <strong>AB</strong> i projektet Kattegatt Offshore. Samtliga<br />

områden ligger inom ett djupintervall mellan 20<br />

- 30 m. I varje område användes 10 hummertinor<br />

som totalt vittjades 9 gånger per provfiskeperiod.<br />

Varje provfiskeperiod pågick under november -<br />

december under åren 2008 - 2010. Sammanlagt<br />

motsvarar detta årligen 90 fiskade tinor per område.<br />

Under provfisket år 2008 - 2010 fångades totalt<br />

8 olika arter av kräftdjur. Dessa arter representerades<br />

av eremitkräfta, krabbtaska, strandkrabba,<br />

hummer, maskeringskrabba, simkrabba (Liocarcinus<br />

depurator), havskräfta och trollhummer (Munida<br />

rugosa). Enligt ArtDatabankens rödlista (Gärdenfors<br />

m.fl. 2010) är trollhummer en hotad art.<br />

Mest förekommande art var eremitkräfta som<br />

dokumenterades i totalt 4394 exemplar, därefter<br />

utgjorde krabbtaska den näst vanligaste arten<br />

som under provfisket påträffades i 3065 exemplar<br />

följt av strandkrabba med 996 individer. Hummer<br />

och maskeringskrabba förekom i mindre utsträckning<br />

88 respektive 80 individer. Simkrabba<br />

och havskräfta noterades endast i några enstaka<br />

exemplar och bara en individ av trollhummer har<br />

påträffats, detta i utformningsalternativen.<br />

Eremitkräfta följt av krabbtaska och strandkrabba<br />

dominerade fångsterna i de tre undersökta<br />

områdena, dock tenderade årsmedelfångsten av<br />

krabbtaska och strandkrabba att vara något högre<br />

inom utformningsalternativen och nordväst<br />

om dessa jämfört med det sydöstra området (se<br />

figur 4a - d.). Störst årsmedelfångster av hummer<br />

noterades sydost om utformningsalternativen (se<br />

figur 4d). Fångsterna av maskeringskrabba var

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!