Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Litteratursammanställning</strong> över de <strong>marinbiologiska</strong> <strong>förhållanden</strong>a i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore<br />
sökta havsområden. Endast i området nordväst<br />
om vindparksområdena återfanns några individer<br />
av strandkrabba, trollkrabba (Lithodes maja)<br />
och havskräfta (Nephrops norvegicus). En hummer<br />
fångades i området sydost om utformningsalternativen<br />
(Lövgren et al. 2007).<br />
Fältprovtagning på större kräftdjur genomfördes<br />
i ett område som motsvarar utformningsalternativ<br />
A samt till stor del utformningsalternativen<br />
B och <strong>AB</strong>, och i ett område ca 3.5 km<br />
sydost om utformningsalternativen på 15 - 25 m<br />
djup (Wikström & Börjesson 2007). I denna undersökning,<br />
som utfördes vid slutet av år 2007,<br />
sattes 15 hummertinor i varje område och dessa<br />
vittjades 3 gånger per utformningsalternativ. Under<br />
provtagningsperioden fångades endast ett<br />
fåtal individer av hummer (9 stycken) men ett<br />
flertal krabbtaskor (276 stycken) i de två områdena.<br />
Som bifångst noterades enstaka exemplar<br />
av strandkrabba, maskeringskrabba (Hyas araneus)<br />
och eremitkräfta.<br />
För att komplettera bilden av hummerförekomst<br />
vid utformningsalternativen, och som<br />
jämförelse av fångsteffektivitet vid riktat fiske,<br />
studerades även landningsdata som erhölls av<br />
lokal hummerfiskare som innefattar den totala<br />
fångsten under hela fiskesäsongen 2005 och 2006<br />
i området (Wikström & Börjesson 2007). Landningsstatistiken<br />
tyder på att hummerförekomsten<br />
är högre inom några särskilda partier, förmodligen<br />
sten- och blockrika, i det undersökta havsområdet.<br />
Skillnaden i fångst av krabbtaska för utformningsalternativ<br />
A, samt i stora delar av utformningsalternativen<br />
B och <strong>AB</strong>, med 267 individer<br />
jämfört med området sydost om utformningsalternativen<br />
med 9 individer var påtaglig. Fångsten<br />
i utformningsalternativen, som är djupare<br />
än området sydost om dessa, utgjordes huvudsakligen<br />
av vuxna krabbtaskhonor (Wikström<br />
& Börjesson 2007). Den högre fångsten (antal<br />
individer) per fiskeansträngning (antal tinor *<br />
antal fiskedygn) kan bero på vuxna krabbtaskhonornas<br />
migrationsbeteende mot djupare vatten<br />
under hösten precis före äggläggningsperioden.<br />
Liknande migrationsmönster har observerats i<br />
Skottland och vid Englands östkust (Edwards<br />
1979). Märkningsstudier utförda längs den svenska<br />
västkusten visar en sydlig nettomigration hos<br />
vuxna krabbtaskhonor i Skagerrak och Kattegatt<br />
(Ungfors 2006). Det visar sig emellertid också att<br />
14<br />
vandringsmönstret för krabbtaska i Kattegatt är<br />
mer komplicerat, då det finns flera utsjöbankar<br />
som krabborna rör sig emellan. Av märkningsstudierna<br />
framgår inte något precist migrationsstråk<br />
för arten i svenska vatten (Ungfors 2007).<br />
Inom miljökontrollprogrammet som upprättades<br />
för Skottarevsprojektets planerade vindpark<br />
utgjorde provtagning av större kräftdjur ett av<br />
de <strong>marinbiologiska</strong> delmomenten för övervakning<br />
av den marina miljön (Wikström & Hammar<br />
2008, Wikström opubl. data). I projektet<br />
provfiskades större kräftdjur med hjälp av hummertinor,<br />
i vindparksområdet samt i två referensområden<br />
placerade ca 3000 m sydost respektive<br />
3000 m nordväst om vindparksområdet. Vindparksområdet<br />
motsvarar utformningsalternativ<br />
A samt till stor del utformningsalternativen<br />
B och <strong>AB</strong> i projektet Kattegatt Offshore. Samtliga<br />
områden ligger inom ett djupintervall mellan 20<br />
- 30 m. I varje område användes 10 hummertinor<br />
som totalt vittjades 9 gånger per provfiskeperiod.<br />
Varje provfiskeperiod pågick under november -<br />
december under åren 2008 - 2010. Sammanlagt<br />
motsvarar detta årligen 90 fiskade tinor per område.<br />
Under provfisket år 2008 - 2010 fångades totalt<br />
8 olika arter av kräftdjur. Dessa arter representerades<br />
av eremitkräfta, krabbtaska, strandkrabba,<br />
hummer, maskeringskrabba, simkrabba (Liocarcinus<br />
depurator), havskräfta och trollhummer (Munida<br />
rugosa). Enligt ArtDatabankens rödlista (Gärdenfors<br />
m.fl. 2010) är trollhummer en hotad art.<br />
Mest förekommande art var eremitkräfta som<br />
dokumenterades i totalt 4394 exemplar, därefter<br />
utgjorde krabbtaska den näst vanligaste arten<br />
som under provfisket påträffades i 3065 exemplar<br />
följt av strandkrabba med 996 individer. Hummer<br />
och maskeringskrabba förekom i mindre utsträckning<br />
88 respektive 80 individer. Simkrabba<br />
och havskräfta noterades endast i några enstaka<br />
exemplar och bara en individ av trollhummer har<br />
påträffats, detta i utformningsalternativen.<br />
Eremitkräfta följt av krabbtaska och strandkrabba<br />
dominerade fångsterna i de tre undersökta<br />
områdena, dock tenderade årsmedelfångsten av<br />
krabbtaska och strandkrabba att vara något högre<br />
inom utformningsalternativen och nordväst<br />
om dessa jämfört med det sydöstra området (se<br />
figur 4a - d.). Störst årsmedelfångster av hummer<br />
noterades sydost om utformningsalternativen (se<br />
figur 4d). Fångsterna av maskeringskrabba var