Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

More documents

Recommendations

Info

Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore Figur 7. Histogram över längd av torsk inom djupintervall 20 - 30 m (övre), 30 - 40 m (mellersta) och 40 - 55 m (nedre) under vår (april) respektive höst (september och november). Trålning utfördes i Kattegatt 1984 och 1986 (n =32). 30
Litteratursammanställning över de marinbiologiska förhållandena i Kattegatt utanför Falkenberg för projektet Kattegatt Offshore är högre inom djupintervall 20 - 30 m jämfört med djupintervallen 30 - 40 m och 40 - 55 m, detta framförallt under höstperioden (se figur 11). Detta djupintervall överensstämmer med djupförhållandena inom Kattegatt Offshore planerade vindkraftpark. Den anmärkningsvärt höga ansamlingen av ungfisk inom djupintervallet 20 - 30 m under höst kan tolkas som att havsområden inom dessa djupförhållanden utnyttjas av ungfisk i större utsträckning jämfört med djupare områden 30 - 55 m och kan således indikera uppväxtområden. Till skillnad från vitling och torsk, finns det dock för rödspotta inget linjärt samband mellan medianlängd per tråldrag och tråldjup (se figur 12). Utbredning av rödspotta med olika storlekar regleras därför sannolikt av någon annan faktor såsom t.ex. bottensubstrat. Medianlängd (cm) per tråldrag 60 50 40 30 20 10 0 y = 0.3412x + 16.887 R² = 0.1336 p = 0.03648* 0 10 20 30 40 50 60 Figur 8. Regressionsanalys över förhållandet mellan medianlängd (cm) hos torsk per tråldrag och tråldjup (m). Provfiskedata är insamlade från sydöstra Kattegatt under 1984 och 1986 med s.k. Glommentrål under både vår (april) och höst (september och november). Trålning utfördes i Kattegatt 1984 och 1986 (n =32). Torsk Tråldjup (m) 31 Sammanfattning uppväxtområden Det finns endast mycket begränsade kunskaper om fiskarters uppväxtområden i Kattegatt. Fiskarter som kan tänkas ha sina uppväxtområden, eller åtminstone delar av dessa, i utformningsalternativen är främst torsk, tunga, vitling och rödspotta. Icke lekmogna individer av dessa fiskarter vistas på djupintervall motsvarande den planerade vindkraftparken (20 - 30 m). Trots den ringa information som finns tillgänglig verkar det inte troligt att utformningsalternativ A, B och AB utgör specifika uppväxtområden. Den planerade landanslutningskabeln kommer sannolikt att korsa vissa partier av uppväxtområden för flera fiskarter som, också här, torsk och rödspotta, och även sandskädda, skrubbskädda, sjurygg och snultror. Dessa fiskar har sina uppväxtområden generellt i grunda områden, och därför betraktas kabelkorridoren inte som en del av ett specifikt uppväxtområde.
Page 1 and 2: Litteratursammanställning över de
Page 15 and 16: Medelvärde CPUE Litteratursammanst
Page 17 and 18: Fisk Litteratursammanställning öv
Page 29: Litteratursammanställning över de
Page 43: Litteratursammanställning över de

Litteratursammanställning marinbiologiska förhållanden - Favonius AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?