2012 [pdf] - Författares Bokmaskin

Han frös där han nu satt, han var sur, trött och bara tittade
rakt framför sig med halvslutna ögon.
”Varför skola människor strida ?”
Tyckte han att han tänkte, samtidigt som han kom ihåg
den gamla sången han en gång sjungit på en scen i
västra Värmland på Heidruns kafé på en utomhusscen
tillsammans med en kvinna …
”Nu är jag trött på det här, alla sitter och tycker att
vederbörande är störst, bäst, och vackrast” fortsatte han att
tänka.
Han kände sig skitig och fattig.
Måste skaffa ett jobb ! suckade han samtidigt som en vindil
drog förbi hans bleka kind. Det började bli kallt. Han drog
lakanet tätare mot sin kalla värkande kropp.
”Jag vill höra Johann Sebastian Bach från orgelläktaren i
Sofia kyrka spela ”Jesu bleibet meine Freude”, kantat n:r 55
– en gång till innan jag dör”, mumlade han, samtidigt som
han stirrade upp mot den stora kyrkans rosett-fönster uppe
på berget.
”Fader ! Tala inte om för mig mer vad jag ska göra, jag
har mina nycklar som jag kan köra i alla lås, sedan kan jag
emigrera tillbaka till Jungfrusund eller Jerusalem.”
Sedan drog han en djup suck och somnade in.
Svante Helmers
107