VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...

Recommendations

Info

– Barbro fortsatte le och skratta. Jag såg alltmer allvarlig och tung ut. – Vad hände med min följsamhet? – Hur orkade hon se så glad ut med en så tung terapeut ? – Mot slutet av terapin började Barbro gråta. Kanske inte så underligt med tanke på hur jag såg ut? Fanns andra skäl? – Vad hände bakom det vi talade om? – Är det något jag omedvetet tar emot men inte gör mig medveten om? – Handlade det om att jag mådde dåligt? Det kändes inte så. – Jag signalerade mycket med min kropp. Jag markerade sammanhang ordlöst. – Jag var inte följsam till det skeende som fanns i Barbros berättelse och inte heller till Barbros kroppsspråk. – Kanske var jag var följsam till det Barbro bar men inte berättade! – Blockerade jag stora delar av mig själv och var ouppmärksam på mig själv! – Vad var det jag registrerar men inte gjorde mig medveten om? Efter gruppens hjälp kunde jag komma loss och tänka, känna och agera friare. Jag prövade vända på perspektivet med fokus på mig som terapeut. Så som jag såg ut vem kunde man då tänka sig att jag satt mitt emot och vad fick jag höra? Ett dödsbud? Någon som inte tycker att livet är värt att leva? Möte med Barbro efter handledningen Tillsammans med Barbro gick jag igenom mina funderingar efter handledningen. Barbro berättade hur hon hade det och bekräftade mina reaktioner. Hon hade återkommande tankar på att ta sitt liv. Samtidigt fanns ett hopp om att hon skulle kunna få det bättre. Hon hade valt att leva vidare för barnens skull. Barbro kände sig av och till deprimerad och uppgiven. Ville hålla masken hemma och på jobbet. Orkade inte prata om det hon kände. Hon önskade samtidigt att någon skulle se. Terapin fortsatte men nu med ett annat fokus och mål. Barbro ville ge sig tid att känna efter hur hon känner sig. Kanske börja prata med sin man eller en vän om det. Hon ville kunna välja när, om och till vem hon berättar om sina tvivel. Mina reflektioner efter att Barbro ändrat mål för terapin – Vad har jag för teman? Hur ser mina blinda fläckar ut? – Jag har en bild av mig att jag lätt fångar upp sorg och förtvivlan. Så kan Video som hjälp i handledningen... Nordiska GestaltJournalen nr 9 33
det ändå vara. Det som blev påtagligt här var hur jag i vårt samspel ”hjälpte” Barbro behålla sin hemlighet. Hon ville inte visa hur illa ställt hon hade det. Samtidigt ville hon att någon skulle se. Vilket behov var starkast för henne? Och hos mig ? När jag tappade kontakt med mig själv på det här sättet kan det också spegla de relationer Barbro har med sina nära. Mönstret i terapin speglar andra mönster i Barbros relationer. Människor runt henne stänger av så som jag gjorde. Vi hjälps åt att bevara hemligheten - en medmänniska som inte vill leva. Det är för ohanterligt och smärtsamt för alla parter. Denna form av existentiell hemlighet är svårt att få grepp om utan hjälp av andra som speglar skeendet och inte är mitt inne i processen. För det hjälper avstånd. Ibland med tex. ”slutna” öron eller med en distanserande kopp te i handen. För att bli medveten om hemligheter har jag vid andra tillfällen också haft hjälp av andra former av handledning. Det som var annorlunda denna gång var att det var det ordlösa samspelet som gav nyckeln. Uppenbarligen är min kropp i många situationer mer begåvad än jag tillstår. Med kroppen fångade jag upp och reagerade utan censur. Censuren kom senare. Jag är också min kropp, en stor tillgång, när jag är medveten och ger mig tid att använda det kroppen signalerar! Min kunskap om mig själv utökades genom att jag fick se mig själv utifrån och samtidigt mindes hur det var inifrån. Jag överraskades och förvåndes över mig själv och fick nya perspektiv. Genom att se hur jag påverkades, utan att vara medveten om det, i vårt möte kunde jag fånga delar av vårt samspel utifrån som berättade nytt om både mig och min klient. Handledarperspektivet – utifrån mina tankar i perspektivet utbildningshandledare Inför att sammanställa mina erfarenheter och reflektioner av video i handledning har jag läst och läst. Och tänkt. Dessutom, utan framgång, börjat skriva i tre år. Minst! Jag märker att det som från början var omöjligt att starta nu ter sig lika svårt att begränsa ! Tankar och ideer rinner och skuttar och det är roligt! Som en vårflod som banar nya vägar. Jag har arbetat som handledare i 20 år och fått handledning ännu längre. Jag känner mig fortfarande nyfiken och priviligierad över att vara med i en bra handledningsgrupp. Viktigast för mig som handledd har genomgående varit att jag känner att min handledare och grupp tycker att jag duger. En bra grupp har ingredienser som värme,humor, spontanitet och hyllar inte givna 34 Nordiska GestaltJournalen nr 9 Kerstin Wickberg
Page 1 and 2: VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN -
Page 3 and 4: alltid känt mig kluven inför situ
Page 5 and 6: föräldrar. Under perioden avled p
Page 7 and 8: Det blev för mig en mängd helt ny
Page 9: Barbro Barbro kontaktade mig för a
Page 13 and 14: handledde med. - Terapeuten väljer
Page 15 and 16: en del förändras helheten och ann
Page 17 and 18: mer den kommer den att ligga kvar.
Page 19 and 20: och över terapin. Hur skall vi gem
Page 21: peuten i sin utveckling som terapeu

VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?