VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...

Recommendations

Info

Terapin blir här och nu för handledningsgruppen + terapeutens berättelse om där och då. Som framgår ett mycket näringsrikt fält. Schematisk modell utan video Fält I Terapeuten och klienten under terapin • Reflektioner i nuet • Terapeutens personliga reflektioner under terapin • Figur–grund skiftar Fält 2 Terapeuten ensam efter terapin och förberedelse inför handledningen (efter fält 1 och före fält 3 ) • Inför handledningen förbereder sig terapeuten utan video – egna tankar – minnen FIGUR / Detta vill jag att gruppen fokuserar på! – mening Tänkt dialog med handledningsgruppen Fält 3 Terapeuten tillsammans med handledare och handledningsgrupp • Terapeuten förmedlar terapin och frågeställningarna till handledningsgruppen. Fält 1 ingår genom den bild och de reflektioner terapeuten har av fält 1 efter fält 2. Här och nu i terapin blir där och då för terapeuten och handledaren. Reflektioner utifrån modellen Videon är ett tekniskt hjälpmedel för att gynna relationen klient–terapeut. Det jag inte tittat på här är vilken funktion tiden har haft och inte heller medvetenheten om att just denna session spelas in! Detta kan vara värt en studie i sig. Jag tror att den stora vinsten är att se sig själv utifrån och efter terapin.Det ger en form av kunskap som är svår att få på annat sätt.Trots att vi ändå ser så ser vi inte alltid allt därför att vi sitter fast i en fix bild av vad som sker.Vi har en inre karta av verkligheten och ser endast det som bekräftar den bilden.Här kan finnas många andra orsaker. Jag citerar Peter Senge som illustrerar det som kan hända när vi ”fastnar”: DEN KOKTA GRODAN ”Om man lägger en groda i en gryta med kokande vatten försöker den genast hoppa ur. Lägger man den istället i rumstempererat vatten och inte skräm- Video som hjälp i handledningen... Nordiska GestaltJournalen nr 9 39
mer den kommer den att ligga kvar. Om nu vattnet gradvis blir varmare händer något intressant.När temperaturen ökar från 20 till 30 grader reagerar grodan inte nämnvärt. Det verkar snarast som om den tycker att det är ganska behagligt. Efterhand som värmen sedan ökar blir grodan allt dåsigare och kan till slut inte ta sig upp ur grytan. Trots att det inte finns några fysiska hinder kommer den att ligga kvar och koka. Varför? Jo, därför att grodans förmåga att upptäcka faror bygger på att det sker plötsliga och inte långsamma förändrigar i omgivningen.” Nörretranders beskriver hur vi i varje sekund kan ta till oss max 40 bit/s av miljontals bit/s information som strömmar genom våra sinnen. Det ger oss möjlighet att för varje gång vi ser videon upptäcka och ompröva det vi ser. Det kan också vara så att vi ser om och om igen utan att upptäcka något nytt. För att komma åt det som avviker från vår ursprungliga bild behövs tillskott av andras perspektiv och förmåga att skifta perspektiv. Än mer avgörande är terapeutens förmåga härda ut den osäkerhet och förvirring det nya skapar. För att kunna ändra min syn på dig måste jag först ändra något i mig. Om jag ser nytt hos klienten innebär det samtidigt en förändring av mig. Video i handledning är relativt färskt, men kommer mer och mer i olika typer av utbildningar. Jag är intresserad av vad det betyder föt klienten, terapeuten och för handledaren. Gudrun Olsson har studerat detta och för ett jämförande resonemang av olika typer av material som presenteras för handledaren av terapeuten. Hon refererar till Friedmann et al (1978). som i en studie undersökte terapeutens, handledarens och klientens attityder till videoinspelning av en terapisession och i vilken utsträckning de påverkades av inspelningen. Före inspelningen var terapeuterna mer optimistiska än sina handledare vad gällde värdet av inspelningen. Efter handledningen tyckte både terapeuterna och handledarna att inspelningarna verkade störande och ångestframkallande för terapeuten. Det kan finnas många orsaker till detta. En kan vara att terapeuterna inte gjorde ett sämre jobb än vanligt men att de framställt sig i ett bättre ljus. Dan Stiwne framhåller att terapeutens uppfattning om det egna arbetet ofta är överdrivet positivt. Vi skapar en mening och tolkar in meningsfullhet när den inte finns där. En annan oroskälla hos terapeuten kunde vara osäkerhet på hur handledaren skulle använda banden för bedömning. Detta är givetvis en starkt bidragande faktor för terapeuter i utbildning. Handledarna kände sig säkrare i sina bedömningar av klienten efter att ha tagit del av videon. Detta är viktigt ur aspekten att handledaren är delansvarig för tera- 40 Nordiska GestaltJournalen nr 9 Kerstin Wickberg
Page 1 and 2: VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN -
Page 3 and 4: alltid känt mig kluven inför situ
Page 5 and 6: föräldrar. Under perioden avled p
Page 7 and 8: Det blev för mig en mängd helt ny
Page 9 and 10: Barbro Barbro kontaktade mig för a
Page 11 and 12: det ändå vara. Det som blev påta
Page 13 and 14: handledde med. - Terapeuten väljer
Page 15: en del förändras helheten och ann
Page 19 and 20: och över terapin. Hur skall vi gem
Page 21: peuten i sin utveckling som terapeu

VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?