VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...
VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...
VIDEO SOM HJÄLP I HANDLEDNINGEN – eller: ett sätt att få ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Familjen blev allt mer viktig. Anna tyckte maken blivit mer omtänksam<br />
och striderna dem emellan klingade av. Den vuxne sonen flyttade hemmifrån<br />
och bytte studiebana. Dottern valde <strong>att</strong> läsa något helt annat än Anna ”planerat”.<br />
Hon upptäckte <strong>att</strong> barnen ville, tänkte och tyckte annorlunda än hon<br />
själv. Hon var i slutändan glad över deras självständighet och det var <strong>ett</strong> tufft<br />
år för Anna. Jag var mycket imponerad över henne och den sårbarhet hon<br />
uts<strong>att</strong>e sig själv för i förändringen.<br />
Efter <strong>ett</strong> år sa Anna <strong>att</strong> hon bestämt sig för <strong>att</strong> sluta terapin. Hon ville<br />
välja egna vägar. Beslutet kom abrupt och Anna sa <strong>att</strong> det var viktigt <strong>att</strong> hon<br />
själv fick bestämma. Så blev det. ”Jag vill veta <strong>att</strong> du finns om jag behöver.<br />
Det är som <strong>att</strong> komma hem efter skolan och kasta in väskan och veta <strong>att</strong> det är<br />
någon hemma. Sedan gå ut <strong>–</strong> själv!”<br />
<strong>–</strong> Annas vrede, som fanns med i terapin från början, tror jag <strong>att</strong> jag övervann<br />
och styrde bort genom <strong>att</strong> bli följsam. Jag var lyhörd för henne och ville<br />
inte väcka hennes vrede? Säkert skulle det kunna vara obehagligt för mig som<br />
för andra utanför i ” levande livet”. Jag mötte henne så som hennes omvärld<br />
mötte henne. Lät henne vara i centrum men lyssnade inte på hur jag successivt<br />
anpassade mig till henne. Möjligen hade vi upprättat <strong>ett</strong> outtalat och<br />
omedvetet kontrakt mellan oss ”Om jag inte ifråga<strong>sätt</strong>er dig så är du snäll<br />
mot mig.”<br />
<strong>–</strong> Vårt samspel hade inneburit många ingredienser. Jag ser d<strong>ett</strong>a som en<br />
viktig del. Det var svår<strong>få</strong>ngat eftersom det till stor del handlade om kroppsspråk<br />
och det som sker i tystnaden.<br />
<strong>–</strong> För egen del tror jag inte <strong>att</strong> jag skulle kunnat se vad som hände själv.<br />
När jag såg på videon direkt efter terapin märkte jag inget av d<strong>ett</strong>a .Var mer<br />
nöjd över mitt tålamod och <strong>att</strong> jag var så lugn! Och det var jag ju också !<br />
<strong>–</strong> Efter handledningsgruppens reflektioner kunde jag bli medveten om<br />
och också <strong>få</strong> perspektiv på hur det kan vara <strong>att</strong> vara nära Anna. Min känsla<br />
och erfarenhet från vår relation kunde vi använda för <strong>att</strong> gå vidare i Annas<br />
terapi .<br />
<strong>–</strong> Tillsammans med Anna tillät jag mig inte känna egen ilska .<br />
Jag vet <strong>att</strong> jag ibland känner rädsla <strong>att</strong> hantera ilska. Min och andras.<br />
Anna ville förstå hur andra är och tänker. Ett hinder var <strong>att</strong> jag inte märkte<br />
hur jag stelnat i <strong>ett</strong> mönster. Vi var inte längre i en initialfas även om jag<br />
betedde mig så. Att inte plocka in andras perspektiv hade varit klokt i början<br />
av terapin. Men sedan?<br />
Video som hjälp i handledningen...<br />
Nordiska GestaltJournalen nr 9<br />
31
Change language