Lokaler, inventarier och utrustning lämpliga inom ... - Opetushallitus

74 Case 1
Att samla in uppgifter om flera olika verksamhetsområden var en utmanande
fas för brukaren. Specialsakkunniga på olika områden hjälpte gärna
till, men tidsåtgången visade sig vara ett problem. Rumskortsfasen är den
sista rekommenderade tidpunkten för granskning av planerna och förslag
till ändringar i projektplanen. För arbetet med rumskorten behöver brukaren,
beroende på projektets storlek, anslå åtminstone en månad. När
projektet framskrider kan man också längre fram föreslå ändringar, men
det blir då svårare att genomföra dem. Även kostnaderna stiger ju senare
brukaren kommer med sina idéer och ändringsförslag. När byggnadsarbetet
har inletts, innebär ändringar ett merarbete som leder till att alla som
arbetar i planerings- och entreprenadkedjan måste uppdatera sina planer
eller upphandlingar.
Det genomgående målet för utformningen av lokalerna var tillgänglighet.
Handikapprådet i Uleåborgs stad gav sitt utlåtande om projektet. Dessutom
bidrog Invalidförbundet med hjälp och råd. I planerna gick man in för
rymliga undervisningsrum, tillräckligt breda korridorer och ett tillräckligt
antal tillgängliga toaletter på de våningsplan som används av eleverna. I
undervisningsrummen inom förskole- och nybörjarundervisningen placerades
dörrhandtagen lägre ner.
Toaletterna kan låsas från insidan genom att man lyfter handtaget uppåt,
vilket är lättare än att vrida på ett vred eller en liten knopp. När man låser
från insidan tänds en lampa utanför den tillgängliga toaletten och visar att
det är upptaget. Det hade varit möjligt att koppla lampan till strömbrytaren,
med problemet då är situationer när någon i misstag lämnar lampan
tänd inne på toaletten.
Takskenor för lyftanordningar installerades i så gott som alla utrymmen
som används av eleverna. Detta var en stor satsning, och med den möjliggjordes
förflyttningen av eleverna till lämpliga stolar och hjälpmedel i alla
rum liksom förflyttningen från stolarna till exempelvis mattor, gungor eller
säckstolar. I boningsrummen var tanken att eleverna skall kunna förflyttas
med hjälp av lyftanordningar från sängen ända till toalettstolen på toaletten.
I anslutning till internatet och rehabiliteringsrummen installerades
längs hela korridoren en I-skena, där man kunde hänga de selar som används
vid elevernas gång- och löprehabilitering. I undervisningsrummen
och boningsrummen installerades H-skenor som kunde användas på olika
sätt. Vid elevernas klädhängare planerades en U-skena som följde formen
på rummet.
Efter många överväganden bestämde man sig för att placera rörelsehjälpmedel
och gångredskap i nischer i korridoren. Nischerna, som döljs med
gardiner, placerades på lämpliga ställen där behovet av hjälpmedel var
störst. På väggen ovanför den golvyta som var reserverad för hjälpmedel
planerades en hylla och ett vägguttag för laddning av batterierna till eldrivna
hjälpmedel.
För eleverna i Lohipato-enheten vid Tervaväylän koulu är hisstrafiken viktig.
Det finns tre hissar som är dimensionerade så att fyra elever med
stora rullstolar samtidigt får plats i var och en av dem. Hissarna utrustades
grundligt, varvid alla elever beaktades. Hissarna har förberetts för bl.a. om-