Hjulet 3 2008.indd - Kommunal
Hjulet 3 2008.indd - Kommunal
Hjulet 3 2008.indd - Kommunal
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Efter strejken<br />
Sidorna 3–5, 14<br />
Piller 3/2008<br />
Sidorna 11–13<br />
som kan göra dig<br />
farlig i trafi ken<br />
2008<br />
Nr 3<br />
Möt ”Xian”<br />
Baddare på thaimat<br />
– och arbetsmiljö<br />
Mitten<br />
1
Vems är felet<br />
– eller förtjänsten?<br />
Som utomstående iakttagare kan man inte låta bli<br />
att undra hur en del uppfattar fackets roll. När man läser<br />
kommentarer kring strejken och avtalet är de fl esta positiva,<br />
men givetvis fi nns också besvikna kommentarer. Det är då<br />
man kliar sig i huvudet – för där fi nns ofta en antydan om<br />
att <strong>Kommunal</strong> har fi xat ett för dåligt avtal.<br />
Förhandlaren å sin sida ger en helt annan bild av <strong>Kommunal</strong>s<br />
roll: ”Vi kommer med förslag som vi ser som rimliga<br />
och arbetsgivaren säger: Tror du det är julafton?” (Bosse<br />
Sandholm i <strong>Hjulet</strong> 1/08).<br />
På nästa sida svarar just Bo<br />
Sandholm på frågor kring det<br />
som kritiserats i avtalet. Han<br />
påpekar också fl era gånger att<br />
förhandlarna bedömde att man<br />
inte kunde nå längre:<br />
”Arbetsgivaren dikterar<br />
villkoren och vi stretar emot<br />
så långt vi bedömer att det är<br />
möjligt.”<br />
I det här numret kommer<br />
också arbetsgivarsidan till<br />
tals, Peter Jeppsson som ledde<br />
förhandlingarna. Han debatterar Bengt Bryungs.<br />
med Bengt Bryungs, förare som<br />
är fackligt aktiv i Stockholm och som satt med i avtalsdelegationen.<br />
De båda är överens om att den bild av föraryrket som<br />
gavs under strejken inte är så värst bra reklam för skrået,<br />
det lockar inte precis nya förare till branschen – men vems<br />
fel det är att en sådan bild trumfades ut och varför, det är de<br />
inte lika eniga om. Läs mer på sidan 4–5.<br />
Här hittar du också annan läsning – om varningstriangeln<br />
på läkemedel som är försvunnen, ett porträtt av<br />
Xian som kör i Trollhättan, om väggupp och mycket annat.<br />
Men inte ett enda ”Brev” eller ”Fråga” till <strong>Hjulet</strong>.<br />
Så fatta pennan eller sätt dig vid tangentbordet och skriv<br />
en insändare till tidningen! Dina åsikter behövs.<br />
Nästa nummer kommer strax före jul.<br />
Till dess – ha en trevlig höst!<br />
Lalla Lindström<br />
lallalindstrom@telia.com<br />
2<br />
Tidningen <strong>Hjulet</strong> ges ut av<br />
Tidningen vänder sig till medlemmar inom<br />
kollektivtrafi ken. Presslagt i september 2008.<br />
Omslagsfoto: Eva Wernlid<br />
Foto: Eva Wernlid<br />
Ansvarig utgivare: David Samuelsson<br />
Redaktör: Lalla Lindström,<br />
Frilansgruppen, 070-74 222 73<br />
Faktor: Åke Hedenfeldt<br />
Layout: Olle Sjöstedt AB, Sala<br />
Tryck: Sjuhäradsbygdens<br />
Tryckeri AB, Borås<br />
Hur vill<br />
du värva<br />
fl er till<br />
<strong>Kommunal</strong>?<br />
Frågan går till Ann-Charlotte Jensen, förare i Eskilstuna,<br />
en av sex kommunalare inom trafi ken som nu aktivt ska ut<br />
och värva medlemmar.<br />
Jag kommer att tala om att vi behöver tryggheten i att<br />
stödja varandra.<br />
Många säger att det är så dyrt att vara med i facket.<br />
Då räknar de också in a-kassan, men det är ju en myndighet och<br />
inte facket. Och de tänker inte heller på allt de får genom facket,<br />
som rätt lön, rätt ersättning, bra försäkringar och hjälp om man<br />
råkar i knipa.<br />
Se bara på avtalet som <strong>Kommunal</strong> kämpade sig fram till. Jag<br />
tycker det blev väldigt bra. Vi fi ck ju till och med lön retroaktivt!<br />
De som är med i Transport, de åker snålskjuts på att det är<br />
<strong>Kommunal</strong> som tecknar avtal. Det gör förresten alla som inte är<br />
medlemmar: Om vi inte hade <strong>Kommunal</strong> som kämpar för bra<br />
avtal skulle alla i trafi ken ha betydligt sämre villkor, ingen kan få<br />
mig att tro att jag som individ skulle kunna få bättre schema till<br />
exempel.<br />
Det är ju bara tillsammans vi kan stå emot de försämringar<br />
som arbetsgivaren vill göra!<br />
Ju fl er vi är, desto mer kan vi göra, helt enkelt. Det gäller också<br />
de som går på timme, de tjänar också på att gå med i <strong>Kommunal</strong>.<br />
Det kommer jag att berätta när jag ger mig ut på värvningsturné.<br />
Fotnot:<br />
Efter att merparten av linjetrafi ken blivit upphandlad och privatiserad<br />
har antalet medlemmar i <strong>Kommunal</strong> sjunkit till 50 procent<br />
från tidigare 80. En del är medlemmar i Transport trots att en<br />
LO-kongress beslutat att avtalsrätten för linjetrafi k tillhör <strong>Kommunal</strong>.<br />
De behovsanställda är sällan med i facket. Dessutom är<br />
450 av de privata arbetsgivarna små, med mindre än 30 anställda,<br />
och där är färre med i facket. Många av dem har inte ens kollektivavtal.<br />
Värvningskampanjen som nu startar har som mål att på tre år<br />
värva tretusen nya medlemmar.<br />
Telefon: 08-728 28 00, Telefax: 08-728 29 85<br />
Adress: ”<strong>Hjulet</strong>”, <strong>Kommunal</strong><br />
Box 19039,<br />
104 32 STOCKHOLM<br />
För trafikfrågor kontakta: Tord Almlöf, Peter Larsson,<br />
Bo Sandholm och Anna-Pia Tikkanen.<br />
3/2008
En tuff resa mot nytt avtal förutspåddes i förra numret av<br />
<strong>Hjulet</strong>.<br />
Och det blev tufft. <strong>Kommunal</strong> tog till strejk mitt i sommaren<br />
för att få igenom sina krav. Efter sammanlagt nio dagars<br />
strejk hade man nått många av målen:<br />
Dygnsvilan kortades till 11 timmar och ramtiden sänktes till<br />
13 timmar för linjer kortare än 50 km. Behovsanställda fi ck<br />
ökad anställningstrygghet. Löneökningen blev 2 080 kronor<br />
för förarna och 2 300 för verkstadspersonal under avtalsperioden.<br />
” Det borde vara frivilligt<br />
köra delat och att jobba natt” <strong>Kommunal</strong>s<br />
”Det var värt att strejka.” ”Nytt bussavtal<br />
får tummen upp.” ”Vi nådde långt tack<br />
vare strejken.” Det är några av alla de<br />
positiva reaktioner som följde på avtalet.<br />
Men visst fanns också en del kritik.<br />
<strong>Hjulet</strong> samlade frågetecknen och bad förhandlande<br />
ombudsmannen Bo Sandholm<br />
reda ut begreppen.<br />
Glesbygden glömdes bort, genom att<br />
den som kör längre än 50 kilometer<br />
inte har elva timmars dygnsvila.<br />
”Arbetsgivaren ville inte ge någon enda<br />
person elva timmars dygnsvila fullt ut.<br />
Och de som kör de långa linjerna var<br />
undantagna också i kommunala avtalet.<br />
Eftersom de går på ett annat arbetstidsdirektiv<br />
har de delvis bättre förmåner, som<br />
45 timmars vila i veckan och längre raster.<br />
Därför bedömde avtalsdelegationen att där<br />
fanns en möjlighet att komprommissa.<br />
Förhandlingar är helt enkelt en fråga<br />
om att ge och ta.”<br />
Ramtiden är fortfarande för lång.<br />
”Visst, den är för lång. Om det var facket<br />
som bestämde skulle ingen som inte vill<br />
behöva köra delade turer, och ingen skulle<br />
behöva köra natt eller helger mer än efter<br />
eget val. Men tyvärr är det inget vi får<br />
gehör för.<br />
Faktum är också att en del faktiskt vill<br />
ha delade turer och att uppehållet mitt på<br />
dan då inte får vara alltför kort. Det är<br />
lättare att göra något vettigt under 4–5<br />
timmar sammanhängande ledigt än om<br />
man har uppehåll på 2 eller 3 timmar.<br />
<strong>Kommunal</strong> struntar i de<br />
dagkommenderade!<br />
”Det var en kompromiss mot slutet av<br />
3/2008<br />
förhandlingarna att undanta dagkommenderade<br />
från dygnsvilan. För dem som<br />
frivilligt valt dagkommendering bedömde<br />
vi att en förkortad dygnsvila inte slår så<br />
hårt.<br />
Men här gäller samma sak: det borde<br />
vara helt frivilligt om man vill välja dagkommendering.”<br />
Nästan ingen talade om verkstadsarbetarna<br />
under strejken.<br />
”Det är sant, det talas nästan alltid mest<br />
om bussförare i den här branschen. Men<br />
vi fi ck ju faktiskt arbetsgivaren med på<br />
en satsning på verksta´n med 100 kronor<br />
extra i pott varje år. Ändå tjänar de kvalifi<br />
cerade verkstadsarbetarna fortfarande<br />
mindre än sina kolleger på andra håll.”<br />
<strong>Kommunal</strong> gav upp för lätt.<br />
”Innan man tar till strejk står man väldigt<br />
långt från varandra, och det gjorde vi den<br />
här gången. När man sedan börjar få ige-<br />
förhandlande ombudsman<br />
Bo Sandholm kommenterar avtalet.<br />
nom en hel del av kraven, då är det svårt<br />
att få acceptans för att fortsätta strejka och<br />
därmed ställa trafi ken för många passagerare.<br />
Vi fi ck en acceptans och stöd ute i<br />
samhället för att vi inte bara slogs för<br />
pengar utan för att få vettiga arbetstider,<br />
men längre än så här kunde vi inte komma<br />
bedömde vi.”<br />
Det skulle inte ha skadat med lite mer<br />
i lön, även om just det inte var huvudsaken<br />
i strejken…<br />
”Vi har fått det som andra fått. Men det<br />
är klart, hade vi i facket fått bestämma<br />
skulle löneökningen ha blivit runt 10 000<br />
kronor – men nu är det ju faktiskt arbetsgivaren<br />
som dikterar villkoren och vi som<br />
stretar emot så långt vi bedömer att det<br />
är möjligt. Så här långt räckte det denna<br />
gång.”<br />
Lalla Lindström<br />
3<br />
Foto: Eva Wernlid<br />
Foto: Gösta Elmquist
4<br />
ARBETSGIVAREN OCH FACKET I DEBATT<br />
Facket svartmålar ofta förhållandena<br />
inom branschen. Därmed sprids ryktet<br />
att bussföraryrket inte är värt att satsa<br />
på. Det menar Peter Jeppsson.<br />
– Speciellt under strejken ägnade ni er<br />
åt att tala om hur jävligt jobbet är. På det<br />
sättet rekryterar vi inga nya förare.<br />
– Visst, det blir dålig reklam, instämmer<br />
Bengt Bryungs, som satt med i <strong>Kommunal</strong>s<br />
avtalsdelegation. Men han försvarar<br />
agerandet:<br />
– När vi påtalar en brist och inte når<br />
fram, då måste vi ju ut och påverka på<br />
något sätt!<br />
Men sommarens strejk kan vara ett<br />
undantag, menar båda. Parterna talar nu<br />
om att träffas regelbundet för att diskutera<br />
villkoren i branschen – och då förhoppningsvis<br />
ha löst alla knutar så att det i<br />
princip bara är att skriva på ett papper när<br />
det är dags för nytt avtal.<br />
Sänkt körkortsålder<br />
Det behövs en gymnasieutbildning och<br />
dessutom en sänkt körkortsålder, det framhåller<br />
båda som ett sätt att få de unga till<br />
branschen. Men när Peter Jeppsson hävdar<br />
att den som börjar köra buss stannar i<br />
yrket, då opponerar sig Bryungs:<br />
– Bussbranschen har blivit ett genomgångsyrke,<br />
säger han. Jeppsson ser förvånad<br />
ut: ”Då har vi ett jätteproblem!”.<br />
Bryungs menar att boven till stor del<br />
är de otrygga anställningarna. Alltför ofta<br />
sätter företagen i system att behovsanställa<br />
personal. Han tar Nacka som exempel, där<br />
runt 30 procent är behovsanställda, på fast<br />
produktion.<br />
De är överens om en del – som att det gäller att ge en positiv bild av att<br />
vara trafi kare och att det är bättre att samarbeta än att träta.<br />
Däremot gnisslar det när de kommer in på behovsanställningar och<br />
hur stor friheten egentligen är för bussförare.<br />
<strong>Hjulet</strong> sammanförde Bussarbetsgivarnas vd Peter Jeppsson och<br />
föraren Bengt Bryungs, ordförande för <strong>Kommunal</strong>s trafi ksektion i Stockholm,<br />
till en diskussion om hur branschen ska kunna rekrytera<br />
nya förare.<br />
KOMMUNALS BENGT BRYUNGS:<br />
Risk att ”frihe<br />
Bussbranschen<br />
har blivit ett<br />
genomgångsyrke<br />
Bengt Bryungs<br />
– Anställningstryggheten har en direkt<br />
koppling till hur arbetstiderna ska förläggas.<br />
Ju tajtare arbetstidsbestämmelser man<br />
har, desto mer fl exibilitet måste företagen<br />
skaffa sig på något annat sätt, och då<br />
måste deltider och behovsanställda användas,<br />
säger Peter Jeppsson.<br />
– Jag köper det resonemanget, i<br />
glesbygd med små trafi kområden, säger<br />
Bengt Bryungs. Men i storstäder med tät<br />
trafi k som ser ungefär likadan ut hela tiden<br />
behövs inte behovsanställningar i den<br />
utsträckningen.<br />
Behovsanställning för skojs skull?<br />
Jeppsson hävdar att ekonomin är så tajt i<br />
branschen att det inte är möjligt att göra<br />
mer luft i systemen. Bryungs menar dock<br />
att lönsamheten är bättre i dag än för tio<br />
år sedan, genom att anbudsförfarandet<br />
sansat sig. Företagen borde då få råd till<br />
annat än att behovsanställa – men i stället<br />
anställer man allt fl er tillfälligt..<br />
– Men företagen vet ju att det är bättre<br />
att erbjuda fast anställning. Du tror väl<br />
ändå inte att de behovsanställer för skojs<br />
skull? undrar Peter Jeppsson och Bryungs<br />
replikerar att det faktiskt ser så ut.<br />
Vad är frihet?<br />
Så böljar diskussionen över på frihet.<br />
Jeppsson hävdar att man får gladare buss-<br />
– Frihet ska vara ett val för bussföraren,<br />
säger Bengt Bryungs som fruktar att ”frihet”<br />
kan innebära att så många regler tas bort<br />
att villkoren försämras.<br />
3/2008
Text: Lalla Lindström<br />
Foto: Eva Wernlid<br />
t” ger sämre villkor<br />
förare genom en hög grad av frihet. Men<br />
Bryungs opponerar sig - inte mot friheten<br />
i sig utan att ”frihet” kan ge sämre villkor.<br />
Han fruktar att det innebär att man tar<br />
bort ”staket” i avtalet – de begränsningar<br />
som fi nns för tider, vila och annat, begränsningar<br />
som fi nns för att mota bort de<br />
värsta arbetsförhållandena.<br />
– Frågan är om arbetsgivaren eller föraren<br />
bestämmer över friheten, säger han.<br />
– Jag har tyckt mig märka att fackliga<br />
företrädare oroar sig för att deras infl ytande<br />
minskar om individerna blir friare,<br />
replikerar Jeppsson, och har jag rätt är det<br />
allvarligt...<br />
– Där har du väldigt, väldigt fel!<br />
Tvärtom, när individen själv kan lösa sina<br />
problem har vi nått långt, säger Bengt<br />
Bryungs.<br />
År 2020?<br />
Då kan vi börja tala<br />
om löneökningar<br />
3/2008<br />
Peter Jeppsson<br />
Och han förtydligar vad han menar<br />
med ”fel” sorts frihet. Som när arbetsgivaren<br />
fi ck möjlighet att minska på dygnsvilan<br />
– i undantagsfall – och började utnyttja<br />
detta systematiskt.<br />
Jeppsson medger att så skett, men<br />
att det nästan enbart varit fråga om små<br />
minskningar, upp till en kvart.<br />
– Tror du företagen behovsanställer<br />
för skojs skull?<br />
undrar Peter Jeppsson.<br />
– Men det är satt i system och sådant<br />
måste vi få bort, menar Bengt Bryungs och<br />
tillägger:<br />
– Då kan vi stå stolta tillsammans och<br />
verkligen visa att det här är ett jättehärligt<br />
yrke!<br />
Bättre förhållanden 2020?<br />
Så får de båda frågan hur branschen ser<br />
ut i framtiden, år 2020. Bryungs hoppas<br />
på mer utbildning, till exempel mjukkörning<br />
och svenska för invandrare.<br />
Jeppsson instämmer, kompetensutveckling<br />
behövs, men menar att kravet på<br />
utbildning inte går att lägga på företagen.<br />
Lönsamheten är för dålig.<br />
Men framtiden kommer att se annorlunda<br />
ut. Båda spår en ljus framtid:<br />
– Det är inte längre bara pengar som<br />
styr anbuden. Nu har man visserligen<br />
börjat överklaga anbuden och där behöver<br />
det städa till sig, men sen kan branschen<br />
bli mer lönsam, säger Bryungs.<br />
– Det tror jag också. Lönsamheten har<br />
satt sig till 2020. Och då kan det fi nnas<br />
möjligheter att börja tala om löneökningar<br />
och att ändra anställningsförhållanden i<br />
övrigt. Men det förutsätter att vi tillsammans<br />
arbetar för att hitta produktivitetsförbättringar.<br />
Den typen av dialog måste vi<br />
bli bättre på, och där tror jag vi är på väg,<br />
säger Peter Jeppsson.<br />
Och Bengt Bryungs hummar instämmande.<br />
Fotnot: Vill du läsa en längre version av<br />
samtalet? Den hittar du på kommunal.<br />
se/Medlem/Branscher-och-yrken/Trafi k<br />
5
En lutning på högst 8 procent och skillnader<br />
i spårdjup på högst 2 centimeter.<br />
Så ska ett fartgupp vara utformat för<br />
att AV:s föreskrifter om vibrationer ska<br />
vara möjliga att uppfylla. Det är det preliminära<br />
resultatet av ett brett samarbete<br />
mellan myndigheter, landsting, fack och<br />
andra trafi kintressenter.<br />
Men <strong>Kommunal</strong> vill ha bort alla gupp<br />
där bussar kör.<br />
– I samarbetsgruppen är vi nu i stort sett<br />
överens om hur ett väggupp ska se ut för<br />
att ge tillräcklig hastighetsdämpning och<br />
samtidigt begränsa förarnas exponering för<br />
vibrationer och stötar, säger Torsten Bergh<br />
på Vägverket.<br />
– Vi är också ganska överens om att<br />
cirkelgupp (bulor) och platågupp ska<br />
undvikas när man bygger nytt. Men det<br />
fi nns ju en massa befi ntliga gupp som vi<br />
måste hantera.<br />
Hjulspår<br />
Lutningen får alltså vara högst<br />
8 procent, det vill säga 8<br />
centimeter per meter, för<br />
att Arbetsmiljöverkets<br />
föreskrifter om vibrationer<br />
och stötar ska vara<br />
möjliga att uppfylla.<br />
Samtidigt måste lutningen<br />
6<br />
<strong>Hjulet</strong> bevakar teknik-,<br />
miljö- och skyddsfrågor.<br />
Har du några tips?<br />
Ring då redaktören för sidan,<br />
Jens Busch, tel 08-642 25 13.<br />
Så ska en vägbula utformas - om den måste fi nnas kvar<br />
I ett brev till politikerna i Härryda kommun<br />
öster om Göteborg påtalar skyddsombud<br />
och platschefer problemen med vägbulorna<br />
i bland annat Benareby, Mölnlycke<br />
och Hulebäck.<br />
”Det är inte kul att komma hem efter<br />
en arbetsdag och ha ont i ryggen och få<br />
förslitningsskador”, står det i brevet där<br />
politikerna också uppmanas att följa<br />
diskussionerna i bland annat Täby, Lerum<br />
och Malmö.<br />
Påkänning i förarens rygg<br />
I Härryda fi nns också gupp...<br />
1,4<br />
1,4<br />
1,0<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
<br />
1 2<br />
4<br />
3<br />
6 10<br />
20<br />
0,0<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Redan vid tredje turen passerades gränsen för hög<br />
hälsorisk när Vägverket Konsult mätte i en ledbuss som<br />
körde i 30 över de fem guppen på Flyghamnsvägen i Täby.<br />
(Diagrammet är förenklat.)<br />
vara minst 6 procent för att guppet ska ha<br />
någon effekt.<br />
– Men bussens och förarstolens egenskaper,<br />
förarens vikt, hastigheten och antalet<br />
gupp är faktorer som också är avgörande<br />
för den dagliga exponeringen,<br />
säger Bengt Johansson på Arbetsmiljöverket.<br />
Detta kommer att ställa stora<br />
krav på kontroll och underhåll<br />
av guppen, och Vägverket<br />
börjar nästa år kontrollera<br />
alla gupp på statliga vägar.<br />
I guppen uppstår efter en tid spår efter<br />
Brevet skickades<br />
den 12 augusti.<br />
– Vi ville uppmärksammapolitikerna<br />
på problemet<br />
på ett lite<br />
mjukt sätt, men<br />
något svar har<br />
vi inte fått ännu,<br />
säger en av undertecknarna,<br />
skyddsombudet<br />
Maja Mehiläinen.<br />
30<br />
Hög hälsorisk<br />
Måttlig hälsorisk<br />
Antal turer per dag<br />
40<br />
Ur <strong>Hjulet</strong> 2/2001<br />
50<br />
fordonshjulen. För att inte orsaka<br />
för stora krängningar i bussarna får<br />
skillnaderna i spårdjup inte vara mer<br />
än 2 centimeter.<br />
Detta kommer att ställa stora krav<br />
på kontroll och underhåll av guppen,<br />
och Vägverket börjar nästa år kontrollera<br />
alla gupp på statliga vägar.<br />
Nej till gupp<br />
<strong>Kommunal</strong>s ombudsman Tord Almlöf,<br />
som deltagit i samarbetet, tycker<br />
inte att gruppen är särskilt enig:<br />
– Självklart ska befi ntliga gupp<br />
vara gjorda enligt anvisningarna och<br />
underhållas. Men vi vill inte ha några<br />
gupp överhuvudtaget där bussar kör.<br />
Redan det dåliga vägunderhållet gör<br />
att förarna utsätts för skadliga stötar och<br />
vibrationer och med gupp ökar risken för<br />
skador.<br />
I stället för cirkelgupp och platågupp<br />
vill Tord Almlöf se busskuddar, som grenslas<br />
av bussarna, när det krävs fartdämpande<br />
åtgärder. Det är också den lösning som<br />
pekas ut av samarbetsgruppen som den<br />
bästa lösningen ur arbetsmiljösynpunkt,<br />
om kuddarna är rätt utformade och rätt<br />
placerade.<br />
Nu närmast ska arbetsgruppen mötas<br />
den 5 november, då man ska försöka enas<br />
om ett slutdokument.<br />
...och i Lerum<br />
Arbetsmiljöverket förbjuder<br />
Söne Buss i Göteborg AB att trafi kera<br />
sex linjer i Lerums kommun efter den<br />
1 december, om inte farthindren på<br />
linjerna byggs om – igen.<br />
Guppen har redan gjorts om,<br />
men åtgärderna räcker inte för att<br />
förhindra att förarna ska få skador<br />
i ländrygg, skuldror och nackparti,<br />
enligt verket.<br />
Om Söne Buss bryter mot förbudet<br />
riskerar de en halv miljon kronor i<br />
vite, skriver Göteborgsposten.<br />
3/2008
Foto: Eva Wernlid<br />
ARBETSMILJÖVERKET GÖR KOVÄNDNING<br />
Att köra buss är oftast ett ensamarbete<br />
Bussföraryrket är till stor del ett ensamarbete.<br />
Det bekräftar Arbetsmiljöverket<br />
för <strong>Hjulet</strong>. Och ensamarbete får inte<br />
utföras om det fi nns påtaglig risk för hot<br />
och våld.<br />
Tid efter annan kommer frågan upp huruvida<br />
det är ett ensamarbete att köra buss<br />
eller inte. Frågan har betydelse för vilka<br />
åtgärder arbetsgivaren måste vidta för att<br />
minska riskerna. Ulf Strandberg, handläggare<br />
på Arbetsmiljöverkets huvudkontor i<br />
Solna, anser att bussföraryrket i hög grad<br />
är ett ensamarbete.<br />
– Fokus har nog legat på andra sakfrågor<br />
när det gäller våld och hot i kollektivtrafi<br />
ken , men visst är det ett ensamarbete,<br />
säger han.<br />
3/2008<br />
– Det är en unik kovändning som man<br />
gjort på verket, för tre år sedan hade man<br />
motsatt uppfattning, säger Peter Larsson,<br />
ombudsman på <strong>Kommunal</strong>.<br />
Han menar att verkets nya inställning<br />
är en framgång som kan få stora konsekvenser,<br />
som att arbetsgivarna kan tvingas<br />
införa dubbelbemanning på utsatta<br />
turer.<br />
– Och då uppkommer frågan om det<br />
ska vara väktare som följer med, väktare<br />
som i så fall måste vara utbildade i personskydd<br />
eftersom det är förarna och inte<br />
pengarna som ska skyddas.<br />
Risk för våld<br />
Enligt regelverket får ensamarbete inte<br />
utföras om det fi nns ”påtaglig risk för våld<br />
Färre skyddsstopp i Stockholm<br />
Arbetsmiljöverkets inspektörer i Stockholm<br />
kan ägna mer tid åt inspektioner och<br />
förebyggande arbete inom kollektivtrafi -<br />
ken, trots de nedskärningar som verket<br />
tvingats till.<br />
– Tidigare g jorde vi ständiga brandkårsutryckningar,<br />
nu kan vi göra mer planerade<br />
åtgärder, säger Reyan Blomberg,<br />
inspektör i Stockholm.<br />
Färre inspektioner och mindre förebyggande<br />
arbete. Det är effekten av den borgerliga<br />
regeringens nedskärning av anslagen till<br />
Arbetsmiljöverket, säger verkets generaldirektör<br />
Mikael Sjöberg till <strong>Kommunal</strong>nytt,<br />
<strong>Kommunal</strong>s tidning för förtroendevalda.<br />
Men för kollektivtrafi ken verkar nedskärningarna<br />
inte ha slagit lika hårt, i alla<br />
fall inte i Stockholm.<br />
Lugnare<br />
–Tidigare var det ständiga skyddsstopp<br />
som vi måste rycka ut på. Nu har det blivit<br />
lugnare, bland annat tack vare att fack<br />
och arbetsgivare har hittat bättre samverkansformer<br />
så att de kan prata sig fram<br />
till lösningar i stället för att ta till stridsåtgärder.<br />
Kontantstoppet och vägguppen har<br />
börjat åtgärdas, vilket har gjort det lugnare<br />
för oss, säger Reyan Blomberg, arbetsmiljöinspektör<br />
med ansvar för Swebus i<br />
Stockholm.<br />
eller hot om våld” som det står i Arbetarskyddsstyrelsens<br />
föreskrifter från 1993.<br />
I föreskrifterna pekas bland annat buss-<br />
och spårvagnsförare ut som högriskyrken<br />
när det gäller hot och våld. Det påpekas<br />
också att enbart kunskapen om risken för<br />
hot och våld för många människor innebär<br />
en stor psykisk press.<br />
– Att det fi nns en påtaglig risk har vi ju<br />
bevis för, med allt våld förare utsatts för,<br />
bland annat knivskärningar, säger Peter<br />
Larsson<br />
Det är arbetsgivarens skyldighet att<br />
utreda riskerna och att vidta åtgärder.<br />
– Det gäller för arbetsgivaren att organisera<br />
arbetet så att riskerna minimeras,<br />
till exempel genom larmutrustning, rutiner<br />
för värdehantering eller att väktare eller<br />
annan personal följer med på vissa turer.<br />
Arbetsmiljöverket har i fl era fall utfärdat<br />
förelägganden om sådana åtgärder, till<br />
exempel kontantstoppet i Stockholm, säger<br />
Ulf Strandberg.<br />
Socialt isolerad<br />
Vid ensamarbete kan man vara både<br />
fysiskt och socialt isolerad. Fysiskt isolerad<br />
är man enligt föreskrifter från 1982 om det<br />
behövs tekniska hjälpmedel för att komma<br />
i kontakt med andra människor. I en<br />
buss med passagerare är man inte fysiskt<br />
isolerad. Däremot kan man vara socialt<br />
isolerad eftersom man inte kan räkna med<br />
hjälp av passagerarna i en kritisk situation.<br />
En förare kan vara socialt<br />
isolerad även om det finns<br />
passagerare i bussen och<br />
då betraktas arbetet som<br />
ensamarbete. Christian<br />
”Xian” Petersén kör buss i<br />
Trollhättan.<br />
Den borgerliga regeringen skar först ner<br />
anslagen till Arbetsmiljöverket med 157<br />
miljoner kronor, men har nu aviserat en<br />
ökning med 30 miljoner. Även nedläggningen<br />
av Arbetslivsinstitutet har inverkat<br />
negativt på<br />
Arbetsmiljöverkets<br />
arbete.<br />
– Det har<br />
blivit svårt att<br />
få ett grepp om<br />
vilken forskning<br />
som bedrivs<br />
kring arbetsmiljön,<br />
säger<br />
generaldirektö-<br />
ren Mikael<br />
Sjöberg till <strong>Kommunal</strong>nytt.<br />
Arbetsmiljöverkets<br />
generaldirektör<br />
Mikael Sjöberg.<br />
7<br />
Foto: Urban Orzolek
En eftermiddag med<br />
Text: Lalla Lindström<br />
Foto: Eva Wernlid<br />
”Xian”<br />
Christian ”Xian” Petersén som kör i<br />
Trollhättan är inte den som bara sitter tillbakalutad<br />
och låter andra föra hans talan. Det märkte<br />
till exempel i somras alla som lyssnar på Ring P1.<br />
Efter att ha hört diverse okunniga kommentarer om<br />
bussförarnas villkor under den första strejkdagen<br />
ringde Christian helt sonika själv till ”insändarprogrammet”.<br />
Och förklarade fakta.<br />
Som att många bussförare bara har nio timmars<br />
dygnsvila, om ramtiden och hur lite sömn en förare<br />
får.<br />
I lokalradion, Radio Väst, har han också hörts,<br />
som när det var sådär 38 grader på förarplatsen<br />
och han hörde en chef på Västtrafi k förklara att det<br />
är omöjligt att i stadstrafi k fi xa luftkonditionering<br />
eftersom dörrarna öppnas stup i kvarten.<br />
Christian ringde.<br />
”Han ljuger!” sa han upprört i direktsändning.<br />
– Kanske tog jag i lite i affekt, men det gav i alla<br />
fall gensvar.<br />
Om skyddsstop<br />
Många förare kommenterade att det var skönt<br />
höra någon prata klartext. Och chefen i fråga fi ck<br />
förklara att det visst är tekniskt möjligt att fi xa AC.<br />
Det berättar Christian ”Xian” medan han rattar<br />
linje 65 från Drottningtorget i Trollhättan mot<br />
Vänersborg och Restad Gård. Klockan är 11.45 och<br />
Xian som kört sedan arla morgonstund har bland<br />
annat hunnit med en sväng till Falköping.<br />
Han gillar inte att stiga upp så himla tidigt, men<br />
genast han sagt det börjar han berätta hur fantastiskt<br />
mysigt det är strax efter 4 på morgonen; gryningen<br />
med dimman liggande över fälten, älgarna,<br />
rådjuren, hararna…<br />
– Det ÄR faktiskt ett fantastiskt yrke detta!<br />
Tänk bara att kunna ta med en termos på turen till<br />
Karlsborg och njuta en kopp vid Vättern, det är<br />
görfi nt.<br />
Pluggar arbetsmiljö<br />
Men det är inte bara frid och fröjd att vara bussförare.<br />
Mycket återstår att göra åt arbetsmiljön,<br />
menar Christian ”Xian”, som kan området efter<br />
många år som skyddsombud och numera också<br />
huvudskyddsombud.<br />
Nu lär han sig dessutom mer. Han pluggar<br />
arbetsmiljö på Lunds universitet, en kurs som Kom-<br />
8 3/2008
– Det är dags att förarplatsen klassas som arbetsplats, tycker Christian Petersén, som pluggar arbetsmiljö i Lund och skriver en uppsats om just förarplatsen.<br />
p, thaimat, förarplatsen, högtrafi k…<br />
munal är en av initiativtagarna till. Han skriver nu<br />
en uppsats och som ämne har han valt förarplatsen.<br />
Det är ju nämligen så märkligt att förarplatsen<br />
inte klassas som arbetsplats i arbetsmiljöföreskrifterna.<br />
– Om förarplatsen var klassad som arbetsplats<br />
skulle man inte tillåta att vi har 38 grader på<br />
sommaren och utkylt på vintrarna när vi kör ut<br />
från garaget. Då skulle det också vara bra mycket<br />
strängare regler över hur förarplatsen är utformad,<br />
konstaterar Xian.<br />
Han läser kursen på distans. De andra skyddsombuden<br />
som går kursen är offentligt anställda. De<br />
får lön de dagar de är i Lund och pluggar dessutom<br />
på betald arbetstid.<br />
Xian som är anställd av Swebus har inte lika<br />
generösa villkor. Han får betalt hälften av gångerna<br />
och ingen tid alls till att plugga.<br />
– Man får väl vara glad för så pass, <strong>Kommunal</strong><br />
betalar biljett och uppehälle. Men arbetsgivaren<br />
kunde gott vara generösare. Att jag lär mig mycket<br />
om arbetsmiljö kommer ju dem tillgodo. Arbetsmiljön<br />
är faktiskt arbetsgivarens ansvar, även om vi i<br />
facket ligger i framkant för att alla medlemmar ska<br />
ha det bra, konstaterar Christian.<br />
Han körde tidigare i Göteborg, men följde med<br />
3/2008<br />
Swebus till Trollhättan när de förlorade trafi ken.<br />
Han fi ck ett erbjudande, och avgörande var att det<br />
blev kortare resväg till jobbet.<br />
Högtrafik?<br />
På köpet fi ck han också en lugnare arbetssituation,<br />
skulle det visa sig.<br />
Vi följer honom några vändor mellan Trollhättan<br />
och Restad Gård, och mot slutet av eftermiddagen<br />
börjar bussen bli full med folk.<br />
– Nu sägs det vara högtrafi k, säger Xian och<br />
ler. Han berättar hur han, direkt när han kom till<br />
Trollhättan, blev utsedd till listombud. Han hade ju<br />
erfarenhet från stadstrafi k och förarna ville att han<br />
skulle lägga om schemat just för rusningstrafi k.<br />
Och visst tätnar trafi ken lite framåt eftermiddagen<br />
och visst väntar fl er passagerare vid hållplatserna,<br />
men Xian har fortfarande svårt att kalla det<br />
för rusningstrafi k. Det är ljusår från hur situationen<br />
utvecklades när trafi ken tätnade i Göteborg.<br />
– Om man blev några minuter sen ökade det på<br />
hela tiden. Det var helt omöjligt att köra in tid över<br />
huvud taget. Det var bara att ge upp, ligga i köerna<br />
och se hur klockan tickade.<br />
Här är läget helt annorlunda. Vi blir fem<br />
minuter sena från Vänersborg, inte så mycket för<br />
– Det är faktiskt mysigt<br />
att komma upp tidigt<br />
på morgonen, säger<br />
Christian, också kallad<br />
Xian.<br />
›<br />
9
›Fortsättning<br />
från sidan 9<br />
I december är det stopp<br />
för kontanthanteringen i<br />
Trollhättan – efter två rån.<br />
Ändrad<br />
veckovila<br />
internationellt<br />
Nu blir det förändrade regler<br />
för den som kör internationellt:<br />
Veckovilan behöver inte tas ut<br />
förrän den tolfte dagen. Detta<br />
efter beslut av EG-kommissionen.<br />
För inrikes linjer och inrikes<br />
beställningstrafi k gäller dock<br />
fortfarande att veckovilan ska tas<br />
ut efter sex arbetsdagar.<br />
– Europafacket har varit kritiskt<br />
till ändringen, men godtog den<br />
efter att ha fått igenom vissa<br />
skärpningar över hur man ska använda<br />
tolvdagarsregeln, berättar<br />
ombudsman Bo Sandholm.<br />
Det här är villkoren: Körningen<br />
utomlands måste vara i minst 24<br />
timmar. Veckovilan måste läggas<br />
ut direkt efter återkomsten – enligt<br />
vissa specifi ka villkor – och<br />
tas ut senast inom tre veckor.<br />
Från 2014 måste alla bussar ha<br />
digital färdskrivare, och bussen<br />
ska vara dubbelbemannad eller<br />
så ska föraren ha en arbetstid på<br />
högst tre timmar före rast mellan<br />
22.00 och 06.00.<br />
Trollhättans huvudskyddsombud – specialist på thaimat<br />
trafi ken som för att Christian ska plåtas i olika<br />
situationer.<br />
Men det är lugnt, förseningen är snart inkörd.<br />
Och den unga tjej som undrar om hon hinner med<br />
bussen mot Öxnered kan Christian lugna – vi hinner!<br />
För säkerhets skull anropar han den förare som<br />
ska till Öxnered och ber honom vänta in oss någon<br />
minut.<br />
Knivskuren förare<br />
Tempot är avspänt och stämningen är lugn.<br />
Men lugnet på ytan bedrar. Inte heller i Trollhättan<br />
är förarna förskonade från rån och överfall. Chaufförerna<br />
har fortfarande pengar i sin kassa. Christian tar<br />
emot många 20-lappar – och också en 500-kronorssedel<br />
när en passagerare vill ladda sitt kort.<br />
Snart är dock pengahanteringen ett minne blott.<br />
För ett år sedan stoppade nämligen Christian<br />
trafi ken efter att en förare blivit rånad.<br />
Skyddsstoppet hade effekt, ett beslut togs att<br />
kontanterna ska bort från Trollhättetrafi ken – från<br />
december 2009. Och nyligen tidigarelade Västtrafi<br />
k kontantstoppet: pengarna försvinner redan i<br />
december i år.<br />
Det beslutet kom efter att en förare blev knivskuren<br />
i somras.<br />
– Den här gången behövde jag inte ens hota med<br />
skyddsstopp, utan fi ck genast träffa ansvariga på<br />
Foto: Gösta Elmquist<br />
Vi har haft det kaotiskt och det<br />
är det fortfarande. Bussarna är för få och<br />
tidsschemat är kompakt. Vi kan inte hålla tiderna,<br />
turer ställs in och resenärerna är upprörda.<br />
I mitten av juni tog Swebus över efter Veolia.<br />
Veolia i sin tur körde här bara ett par år innan de<br />
drog sig ur, förmodligen hade de lagt ett för lågt<br />
bud. Då tog det mer än ett år innan vi hittat varandra<br />
och kunde samtala, och nu har vi problem att<br />
fi la ihop kulturerna med Swebus.<br />
Vi saknar bussar, de som beställts har inte kommit<br />
än. Nu kör vi många ”avskrädesbussar” från<br />
olika ändar av landet, fl era brakar ihop varje dag<br />
och verkstadspersonalen hinner inte med. Verkstan<br />
Västtrafi k, säger Christian Xian Petersén och berättar<br />
att han haft mycket stöd av fackets skyddsombud<br />
ute i landet.<br />
– Det är toppen att kunna ta del av andras erfarenheter,<br />
konstaterar han.<br />
Lagar thaimat<br />
Varför kallas då Trollhättans skyddsombud för<br />
Xian, ett asiatiskt klingande namn?<br />
Det är lätt att tro att namnet kommer sig av att<br />
han lagar thaimat.<br />
En av favoriterna är strimlad entrecote med<br />
asiatisk broccoli. Han talar också lyriskt om en mer<br />
svensk variant, ”det är så jäkla snyggt!”, renskav<br />
med ostronsås, kryddad med söt chili – och lingon.<br />
Xian hade ett litet matställe i Ljungskile i fyra år,<br />
men började sedan köra buss igen, eftersom det tog<br />
nästan alla tid i anspråk.<br />
Men fortfarande lagar han mat. Snart ska han<br />
undfägna deltagarna i Swebus fotbollscup med<br />
delikata rätter – cupen går nämligen i år av stapeln i<br />
Trollhättan, eftersom laget avgick med seger i fjol.<br />
Och – thaimat till trots – hans smeknamn kommer<br />
varken från Thailand eller Kina (där det fi nns<br />
en stad just vid namn Xian).<br />
Nej, Christian läste sin mosters dagbok från 50talet<br />
och såg att hon den dag han föddes hade hon<br />
skrivit ”Lille Xian är nu född”.<br />
Varför protesterar<br />
förarna i Umeå?<br />
Den frågan går till Albert Wiklund, skyddsombud i<br />
Umeå. Försenade förare har blivit utskällda av resenärer<br />
och förarna har i sin tur lämnat en protestlista till<br />
arbetsgivaren, Swebus.<br />
hinner inte med underhåll av bussarna och förarna<br />
klarar inte att hålla tiderna.<br />
Och när några chefer gick ut och sa att det bara<br />
är ett par stycken som är missnöjda så tog det hus<br />
i helsike och större delen av den fasta personalen<br />
skrev på en protestlista.<br />
Nu är det dags för vinterturlistan. Jag sitter med<br />
i listkommittén och möter ingen förståelse för att<br />
man måste lägga på några minuter runt rasten för<br />
att täcka in möjliga förseningar. Privatiseringen är<br />
mest bara elände, man snålar in på allt som går.<br />
Men vi måste få ihop det. Det går<br />
inte att ha en sån här tidsoptimism,<br />
förarna blir utslitna.<br />
10 3/2008
Läkemedel i trafi ken:<br />
DU HAR HELA ANSVARET!<br />
Det var Läkemedelsverket som<br />
drev på för att ta bort varningstriangeln.<br />
Man menade att den var inkonsekvent.<br />
Vissa läkemedel som kunde påverka omdömet<br />
var inte märkta eftersom man hade<br />
anledning att befara att patienten då skulle<br />
låta bli att ta medlet. Det gällde framför<br />
allt medicin till epileptiker.<br />
– Det var dessutom fl era läkemedel som<br />
inte var märkta trots att de kunde leda till<br />
3/2008<br />
Medicin kan göra dig<br />
dåsig och olämplig som<br />
bilförare. ”Fotomodell”<br />
är Daina Fällhagen<br />
på Björknäsgaraget i<br />
Nacka.<br />
trötthet, säger Björn Beerman, Läkemedelsverket.<br />
Han uppmanar alla att läsa bipacksedeln<br />
i förpackningen. Där står det om<br />
läkemedlet kan leda till att du blir trött<br />
och okoncentrerad.<br />
– I så fall bör man börja med medlet när<br />
man är ledig och observera hur man mår.<br />
Föraren kör alltid på eget ansvar. Stoppas<br />
du i en kontroll där balansen under-<br />
Foto: Eva Wernlid<br />
Nu är det du själv som ansvarar<br />
för att din medicin inte<br />
påverkar din körning.<br />
Den röda varningstriangeln<br />
på vissa trafi kfarliga<br />
läkemedel försvann helt och<br />
hållet under 2007.<br />
Det är olyckligt tycker<br />
Vägverket, läkare och farmaceuter<br />
som <strong>Hjulet</strong> talat med.<br />
söks och du inte anses ok är det du själv<br />
som brustit i omdöme.<br />
Björn Beerman varnar särskilt för<br />
sömnmedel, de fl esta är olämpliga att ta<br />
om man ska köra dagen därpå.<br />
Finns det något sömnmedel som är<br />
ofarligt?<br />
– Ja, Sonata, vars verkan går över på<br />
tre-fyra timmar. Det kan man ta natt före<br />
körning.<br />
›<br />
11
› Fortsättning<br />
från<br />
sidan 11<br />
Många är kritiska till att varningstriangeln<br />
togs bort.<br />
– Det hade nästan varit bättre om det<br />
blev trianglar på fl er läkemedel än tidigare.<br />
Nu är det lätt att invaggas i falsk trygghet,<br />
menar Monica Larsson, farmaceut på<br />
Apoteket.<br />
Hon påpekar att det är relativt vanligt<br />
att människor äter starka värktabletter<br />
som Tramadol eller Treo comp till vardags.<br />
Ingen av dem är narkotikaklassade, men<br />
de är närbesläktade med sådana preparat<br />
och kan ge nedsatt omdöme.<br />
Både farmaceuten som lämnar ut<br />
medicinen och läkaren som förskriver den<br />
är skyldiga att informera patienten om effekterna.<br />
Men ibland hinns det inte med:<br />
– När vi har långa köer har vi ju krav<br />
på oss att hinna med alla kunder, då kan<br />
det bli litet si och så med informationen,<br />
säger Monica Larsson.<br />
Detsamma säger Per Woxler, läkare i<br />
Linköping.<br />
– Det är inte alltid så lätt att få informationen<br />
att gå fram. Dessutom frågar vi<br />
inte alltid patienten vilket yrke han eller<br />
hon har, det är så mycket annat vi måste<br />
ta reda på under de tio minuter besöket<br />
pågår.<br />
EU-projekt kan ge märkning<br />
Per Woxler påpekar å andra sidan att den<br />
tidigare märkningen inte var vetenskaplig.<br />
Han deltar nu som sakkunnig i ett forsk-<br />
12<br />
LÄKEMEDEL I TRAFIKEN<br />
”Det är lätt invaggas i falsk trygghet<br />
ningsprojekt som EU driver för att ta fram<br />
mer kunskap om hur läkemedel påverkar<br />
förare. I den svenska delen undersöks vad<br />
amfetamin gör med omdömet. Försöken<br />
görs i trafi ksimulator. Eventuellt kan forskningsprojektet<br />
leda fram till att det blir en<br />
märkning av mediciner inom hela EU.<br />
I dag förskrivs amfetamin till patienter<br />
med ADHD. Enligt nya regler från och<br />
med i år kan det vara tillåtet att köra<br />
fordon med amfetamin i kroppen, det<br />
är den förskrivande läkaren som avgör<br />
lämpligheten.<br />
– Även om det bara är en bråkdel av<br />
patienter med ADHD som får amfetamin<br />
är det mycket möjligt att några av dem är<br />
yrkesförare, säger Per Woxler.<br />
Också han tycker att det är olyckligt att<br />
varningstriangeln försvann, eftersom den<br />
gjorde patienten mer uppmärksam.<br />
– Det fi nns säkert folk på vägarna idag<br />
som tar lugnande medel eller värktabletter<br />
som påverkar omdömet.<br />
Vilka värktabletter är olämpliga att ta i<br />
samband med körning?<br />
– Det är bland andra Tramadol och<br />
Citodon.<br />
Pröva innan du kör<br />
Även Marianne Almgren, läkemedelsansvarig<br />
på Vägverket beklagar att märkningen<br />
på förpackningen är borta.<br />
– Vi kämpade emot till en början, men<br />
Läkemedelsverket drev på.<br />
Hon påpekar att det är vissa läkemedel,<br />
exempelvis blodtrycksmediciner, som<br />
man i inledningsskedet kan bli yr av.<br />
– Därför är det viktigt att ta medicinen<br />
i några dagar innan man börjar köra för<br />
att se hur man påverkas. Dessutom är det<br />
viktigt att aldrig ta högre dos av sömnmedel,<br />
lugnande eller värktabletter än vad<br />
som ordinerats.<br />
Finns det receptfria läkemedel som kan<br />
vara olämpliga att ta när man kör buss?<br />
– Nej, inga kända läkemdel.<br />
Hur är det med receptfria allergimediciner?<br />
– Jo, eventuellt. Men det vet Apotekets<br />
personal, säger Marianne Almgren.<br />
Ingen listning<br />
Bussföretagen har ingen listning av olämpliga<br />
läkemedel. Men de ställer de krav som<br />
alltid ställs på yrkesförare: man får inte<br />
ha neurologisk sjukdom, hjärtsjukdom,<br />
nedsatt syn, apné eller diabetes typ 1.<br />
– För övrigt följer vi Läkemedelverkets<br />
rekommendation och påpekar att<br />
det är föraren själv som ansvarar för att<br />
medicinen inte påverkar körningen. Vår<br />
företagshälsovård gör dessutom en läkemedelsbedömning<br />
av patienterna, säger<br />
Lena Reinhagen, kommunikationschef vid<br />
Busslink.<br />
Karine Mannerfelt<br />
VET DU VILKA LÄKEMEDEL SOM KAN VARA TRAFIKFARLIGA? Den frågan gick till<br />
Foton: Karine Mannerfelt/Eva Wernlid<br />
Eva Jernberg.<br />
– Citodon som jag<br />
fi ck efter att jag<br />
opererade axeln,<br />
den blev jag rent<br />
hög på. Voltaren<br />
har jag också<br />
reagerat på, jag<br />
blev alldeles yr och<br />
smällde i spegeln<br />
när jag körde bussen<br />
in i garaget.<br />
Det är tokigt att det<br />
inte fi nns märkning<br />
längre.<br />
Roland Clason<br />
– Lugnande medel<br />
och värkmedicin.<br />
Men det har ännu<br />
inte varit aktuellt<br />
för mig eftersom<br />
jag inte behövt ta<br />
någon av dem.<br />
Gavali Abbas<br />
– Ja, jag tittar efter<br />
varningstriangeln.<br />
– Jaså, fi nns det<br />
inte kvar? Förut åt<br />
jag värktabletter,<br />
bl a Citodon, men<br />
bara på kvällen och<br />
aldrig när jag skulle<br />
köra. Men jag visste<br />
inte att den påverkar<br />
omdömet.<br />
3/2008
några förare på Björknäsgaraget utanför Stockholm.<br />
3/2008<br />
Var försiktig<br />
med dessa mediciner<br />
Förutom de narkotikaklassade läkemedlen<br />
fi nns trafi kfarliga läkemedel främst i<br />
grupperna antidepressiva, antiepileptika,<br />
allergimediciner, lugnade medel, sömnmedel,<br />
starka hostmediciner och smärtstillande<br />
mediciner.<br />
Många läkemedel som kan försämra<br />
körförmågan har aldrig haft någon varningstriangel.<br />
Exempelvis kan blodtryckssänkande<br />
mediciner ge yrsel, en del mediciner mot<br />
allergi kan ge trötthet och vissa läkemedel<br />
som används för behandling av psykisk<br />
sjukdom kan ge både trötthet och yrsel.<br />
Vissa ögondroppar kan påverka synen.<br />
Kolla detta innan du kör<br />
Om du svarar ja på en eller fl era av följande<br />
frågor kan det vara olämpligt att köra bil och<br />
andra fordon eller hantera maskiner:<br />
• Känner du dig dåsig, trött eller yr?<br />
• Reagerar du långsammare än vanligt?<br />
• Påverkas din syn eller hörsel?<br />
• Har du svårt att koncentrera dig?<br />
• Tycker du eller andra att ditt omdöme<br />
eller minne försämrats? ?<br />
Källa: Vårdguiden<br />
Piller och körning passar inte alltid ihop. Läs noga i bipacksedeln och prova helst medicinen några<br />
dar innan du ska köra, uppmanar experter.<br />
Elisabeth Odh<br />
– Det beror ju<br />
på hur man själv<br />
blir påverkad av<br />
läkemedlet. Själv<br />
läser jag alltid<br />
bipacksedeln och<br />
Fass, det är inte<br />
alltid läkarna ger<br />
all information. Det<br />
var ju lättare förr<br />
när triangeln fanns.<br />
Foto: Eva Wernlid<br />
Elvis Åström<br />
– Sömnmedel och<br />
smärtstillande som<br />
Treo comp. Jag tog<br />
det tidigare, men<br />
uppmanades bara<br />
att vara försiktig<br />
om jag körde. Men<br />
jag kände mig så<br />
dåsig att jag inte<br />
ville köra buss då.<br />
Jag förstår inte varför<br />
triangeln togs<br />
bort, texten är ju<br />
mikroskopisk och<br />
svår att läsa.<br />
Nej till tidssökning<br />
Busslink vill införa databaserad<br />
tidssökning. Söderhallen i Stockholm<br />
ska börja med systemet nu i slutet av<br />
september. För ett par veckor sedan<br />
avbröt dock <strong>Kommunal</strong> samverkan.<br />
För varje dag fi nns tre alternativa<br />
tidsintervall att söka. Schemat söks för<br />
en sexveckorsperiod och föraren får reda<br />
på schemat två veckor i förväg.<br />
– Tidsspannen är alldeles för<br />
breda – nästa hela dagen täcks in av de<br />
tre alternativen. Det innebär helt olika<br />
arbetstider varje dag. Det kan innebära<br />
förbättring för en del förare, men en<br />
allvarlig försämring för andra, konstaterar<br />
Leif Länghemmer, <strong>Kommunal</strong> på<br />
Söderhallen. Ett sådant här system ska<br />
införas på frivillig basis, successivt och<br />
varligt. Det kunde inte Busslink leva<br />
upp till. Vi hade också krav på olika<br />
funktioner i systemet som företaget inte<br />
tillmötesgick.<br />
– Där emot är vi i grunden positiva<br />
till en frivillig tidssökning, det har<br />
vi haft manuellt och frivilligt här på<br />
Söderhallen i tolv år för en femtedel av<br />
personalen.<br />
Tekniken för tidssökning<br />
provades först i Nyköping, där förarna i<br />
omröstningar avvisade förslaget. På Söderhallen<br />
var projektet långt gånget och<br />
livligt omdiskuterat när facket hoppade<br />
av i början av september.<br />
På Busslink säger personaldirektören<br />
Ted Stridsberg att Busslink kommer att<br />
fortsätta projektet och att man hoppas<br />
<strong>Kommunal</strong> kommer tillbaka till<br />
samverkan.<br />
<strong>Hjulet</strong> återkommer med reportage<br />
kring tidssökning.<br />
Lalla Lindström<br />
Foto: Gösta Elmquist<br />
Många av förarna på Söderhallen i Stockholm<br />
– som kör bland annat linje 3 – vill inte ha databaserad<br />
tidsökning.<br />
13
Bilder<br />
från strejken<br />
Efter totalt nio strejkdagar,<br />
mitt i juli månad och semester,<br />
skrevs ett nytt avtal.<br />
Här visar <strong>Hjulet</strong> några bilder<br />
från strejken, som aldrig<br />
hann längre än till Stockholm<br />
och Umeå.<br />
Sista turerna i Kiruna och i Lund<br />
Bilden till höger visar passagerare som inväntar bussarna<br />
på Stortorget i Lund den 2 september 1967. En dryg vecka<br />
tidigare hade den första högertrafi kbussen premiärvisats i Lund<br />
och nu kunde trafi ken byggas ut. Det hade nämligen rått brist<br />
på vänsterbussar. Detta och mycket annat fi nns att läsa i boken<br />
”Stadstrafi ken i Lund 80 år”, av Per Gunnar Andersson.<br />
14<br />
Foto: Stig Almqvist<br />
Foto: Ann-Christin Sjölander.<br />
OVAN: <strong>Kommunal</strong>s<br />
ordförande Ylva Thörn<br />
peppar strejkande<br />
vid Söderhallen i<br />
Stockholm.<br />
HÖGER: Det är<br />
midnatt och strejkens<br />
andra omgång har just<br />
börjat vid Söderortsgarager<br />
i Stockholm.<br />
Zoran Petronijevic<br />
hjälper sin fru och<br />
kollega Jasmine på<br />
med strejkbanderollen.<br />
VÄNSTER: Strejkvakten<br />
Marianne Sundling<br />
i Umeå fördriver tiden<br />
med att kasta kubb.<br />
Bilden till vänster är från den allra sista turen med spårvagn<br />
i Kiruna – gänget som väntar vid bussen står vid Luossavaara. I<br />
”Världens nordligaste spårväg” kan du följa hela historien om<br />
Kirunas spårvägar. Boken är skriven av Raymond Hedman &<br />
Per Rickheden. Bilderna nedan är ett utdrag ur böckerna, som är<br />
utgivna av Trafi k-nostalgiska förlaget.<br />
3/2008<br />
Foto: Gösta Elmquist
KRÖNIKA<br />
Ett märkligt<br />
levnadsöde<br />
1992 var jag med och ledde en vild<br />
strejk på Skelleftebuss. Även på andra håll<br />
i landet strejkades det bland bussförare, på<br />
grund av missnöje med löneförhandlingarna.<br />
Min kollega i strejkledningen, vi kan<br />
kalla honom Barry, hade varit huvudskyddsombud<br />
på Skelleftebuss i många<br />
år, men avsagt sig alla uppdrag inför<br />
strejkaktionen. Vi kom bra överens. Som<br />
huvudskyddsombud hade Barry utmärkt<br />
sig som mycket samvetsgrann – och orädd.<br />
Skyddsarbetet tog många kliv framåt, tack<br />
vare honom. Jag kommer ihåg att vår<br />
dåvarande verkstadschef, Arne, hade en<br />
hel låda full med gamla felrapporter, som<br />
stack ut på något sätt. Barrys dominerade.<br />
Det var omsorgsfulla och detaljerade beskrivningar<br />
om brister i olika bussar.<br />
Efter strejken blev Barry bitter och<br />
gick ur facket. Han hade väntat sig större<br />
resultat och såg inte att chaufförerna rätat<br />
på ryggen. Bitterheten hade nog Barry även<br />
odlat under åren som huvudskyddsombud.<br />
Hans nitiska arbete blev antagligen till slut<br />
en plåga, som utvecklade en svartsyn i jobbet.<br />
Han fi ck galopperande högt blodtryck<br />
och förtidspensionerades.<br />
En dag, fl era år efter avskedet från<br />
Skelleftebuss, träffade jag honom under<br />
en cykeltur. Han såg ut att må mycket bra.<br />
Han berättade att han och hustrun Berith<br />
varit i Vietnam och att han blivit mycket<br />
förälskad i landet. Han planerade att åka<br />
tillbaka, rentav bosätta sig där. Det var<br />
liten fi skeby efter kusten han särskilt fäst<br />
sig vid. Och sedan tillade han:<br />
– Den materiella välfärden är inte så<br />
viktig. Jag har upptäckt andra värden i<br />
livet.<br />
Orden bet sig fast. Jag började<br />
fundera över mitt eget liv.<br />
Några år senare läste jag om ett bankrån<br />
mot en litet bankkontor i Västerbottens<br />
inland. Rånaren greps senare på sitt<br />
3/2008<br />
hotellrum i Stockholm, kvällen innan han<br />
skulle fl yga ut ur landet.<br />
Till Vietnam.<br />
För mig var det ofattbart att min strejkkollega<br />
och mångårige arbetskamrat blivit<br />
bankrånare. Han hade brutit upp från<br />
livet i Sverige, skilt sig, hittat en ny kvinna<br />
i Vietnam, satsat på turism – och sedan<br />
hade det gått åt pipsvängen. Pengarna från<br />
bankrånet var den desperata lösningen på<br />
problemet.<br />
Han dömdes till ett par års fängelse<br />
och sedan tappade jag kontakten. I februari<br />
i år, 2008, satt jag en magisk kväll på ett<br />
litet pensionat vid kusten i södra Haiti, och<br />
samtalade med en god vän från Sverige.<br />
Jag berättade om ett nytt romanprojekt jag<br />
hade på gång, där jag såg Barrys levnadsöde<br />
framför mig. Det var första gången jag<br />
berättade om det för någon annan. Fast<br />
jag tänkte placera den utländska delen av<br />
historien i Haiti, inte i Vietnam.<br />
Ett par månader<br />
efter att jag kommit<br />
hem, läste jag en<br />
begravningsannons<br />
i lokaltidningen. Jag<br />
såg Barrys namn.<br />
Han hade dött i en<br />
hjärtinfarkt i Ho<br />
ChiMinh-staden.<br />
Dödsdagen var särskilt<br />
intressant. Den<br />
sammanföll nästan<br />
exakt med tidpunk-<br />
Göran Lundin,<br />
författare och förare<br />
i Skellefteå.<br />
ten för mitt samtal i Haiti om Barry och<br />
romanprojektet.<br />
Jag har inte lagt bokidén på hyllan.<br />
Tvärtom. Men medan jag funderar på hur<br />
jag ska göra, gläds jag över att Barry i alla<br />
fall fi ck dö i det land som öppnat ögonen<br />
på honom – och gett livet en vidare, och<br />
djupare mening.<br />
Även om vägen dit inte var så enkel<br />
som han kanske föreställt sig.<br />
NOTISER<br />
Årets persontrafi kmässa<br />
går av stapeln i Göteborg den 15–17<br />
oktober. Temat för <strong>Kommunal</strong>s monter<br />
blir ensamarbete (monternumret är<br />
B03:70). Mer fi nns att läsa på<br />
www.persontrafi k.se – och där kan du<br />
också få en gratisbiljett om du har möjlighet<br />
besöka mässan.<br />
Hot och våld<br />
är tyvärr ständigt aktuellt. Den 13 oktober<br />
släpps en ny rapport: ”Hot och våld i<br />
kollektivtrafi ken”, som bygger på en<br />
enkätundersökning bland trafi karna inom<br />
<strong>Kommunal</strong>.<br />
Svaren visar bland annat att en hög andel<br />
av bussförarna har blivit utsatta för att<br />
föremål har kastats mot bussen. Rapporten<br />
presenteras på en pressträff med <strong>Kommunal</strong>s<br />
ordförande Ylva Thörn.<br />
Svensk kollektivtrafi k<br />
är numera namnet på huvudmännens<br />
intresseorganisation – den som förut hette<br />
SLTF, Svenska lokaltrafi kföreningen.<br />
Färre bussar<br />
– och traktorer – nyregistreras och allt<br />
färre fi nns också ute i trafi ken, enligt statistik<br />
från SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys.<br />
Mellan 2006 och 2007 minskade<br />
antalet nyregisterade bussar med hela 28<br />
procent, skriver tidningen Trafi kforum.<br />
Alla övriga fordonstyper ökar. 6,5 miljoner<br />
fordon är registrerade – varav 4,3 miljoner<br />
är personbilar.<br />
Efter strejken<br />
uppmanar Peter Jeppsson, vd för bussarbetsgivarna<br />
och Transportgruppen,<br />
arbetsgivarna att gå samman, enligt ett<br />
nyhetsbrev från Svenskt näringsliv. Han<br />
vill att de kommunala arbetsgivarorganisationerna<br />
Pacta och KFS läggs ner, eftersom<br />
avtalet blev för dyrt när <strong>Kommunal</strong> kunde<br />
hänvisa till kommunala avtalet.<br />
KFS förhandlingschef tillbakavisar<br />
kritiken men säger att ett samgående med<br />
Pacta diskuteras. Håkan Sörman, förhandlingschef<br />
för Sveriges kommuner och<br />
landsting, SKL, vill se bättre samordning,<br />
men menar att även de privata arbetsgivarna<br />
slutit avtal på nivåer som kommunerna<br />
bedömt vara orimliga.<br />
15
POSTTIDNING B<br />
ISBN 91 7141 255 7<br />
KVARGLÖMT PÅ BUSSAR OCH SPÅRVAGNAR:<br />
Allt från böcker och kläder till harpuner<br />
Vad har en sköldpadda gemensamt med<br />
hemliga dokument? Jo, båda dyker ibland<br />
upp som hittegods hos polisen.<br />
På bussar och spårvagnar handlar<br />
kvarglömt mest om kläder, paraplyer,<br />
matkassar och plånböcker.<br />
– Fast vi får in allt möjligt – biblar, videoskivor<br />
och elektronik, säger Anita Quist<br />
som har hand om hittegodset hos Borås<br />
Lokaltrafi k.<br />
– Plånböcker är lurigast. De kan kila<br />
in sig i säten så att inte ens städpersonalen<br />
upptäcker dem. Det kan ta lång tid, men<br />
till slut brukar de ramla ner.<br />
– Vuxna glömmer mest. Barn håller<br />
bättre reda på sina saker.<br />
Hos Borås Lokaltrafi k förvarar<br />
man upphittat i åtta veckor sedan lämnas<br />
värdesaker till polisen. Kläder i gott skick<br />
skänks till Vitryssland.<br />
SL i Stockholm får i snitt in 300 objekt<br />
om dagen, mest under höst och vinter.<br />
Bärbara datorer, systemkameror, mobiltelefoner<br />
i mängder. Enligt SL hittar 99,99<br />
procent av dessa tillbaka till sina rätta<br />
ägare.<br />
Märkligaste fyndet: ett harpungevär<br />
kvarglömt i arlandabussen, uppenbarligen<br />
missat i fl ygets säkerhetskontroller.<br />
Ibland har man förstås inte riktig koll<br />
Mycket glöms kvar på bussarna, allt från matkassar till biblar,<br />
berättar Anita Quist på hittegodset hos Borås Lokaltrafik.<br />
på var man glömt något. Förutom hittegodsavdelningarna<br />
hos trafi kbolagen och<br />
polisen så kan den olycklige borttapparen<br />
nu också söka efter sin kära ägodel på in-<br />
Text och foto: Per Bergbom<br />
ternet. Ett par sådana sajter specialiserade<br />
på hittegods är:<br />
http://www.bortalistan.se/<br />
http://www.lost-and-found.se/<br />
Av Frode Øverli