Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne

5. Metod
Två metoder har använts för att bearbeta eller uppnå syftet; kvantifiering och
komparation. 29 Den kvantitativa metod som Ejvegård beskriver kommer att användas
för att behandla hårddata. Detta lämpar sig väl för denna uppsats när en mängd
kvantifierbara faktorer studeras; resvolymer, restidsprognoser och hastighetsvariabler
kommer att bearbetas och utgör goda underlag för en kvantifiering. Som Ejvegård
påpekar behöver dock dessa data tolkas och bearbetas vilket görs i en komparativ studie.
Komparationen förutsätter jämförbara data och vissa generaliseringar samt att samma
måttstockar används för det som skall jämföras. Dessa förutsättningar har så långt det
varit möjligt tillgodosetts. Utöver dessa två metoder har ett omfattande litteratur- och
intervjuarbete utförts. Detta förarbete har utförts för att samla in material på området
som sedan har legat till grund för valet av restid och kapacitet som variabler för
metoderna kvantifiering och komparation.
Verktygen för att uppnå syftet d.v.s. förklara eller beskriva vilket tågscenario som bäst
ersätter flyget på sträckan Stockholm – Malmö/Köpenhamn kommer att vara flera. Dels
kommer en statistisk bearbetning att utföras för valda transportslag. Restiden bearbetas
genom att analysera olika aktörers prognoser för framtida möjlig restid på relationen.
Till detta kommer medelhastighet, punktlighet och medelhastighet kontra maximal
hastighet att kvantifieras för att undersöka trovärdigheten i restidsprognoserna.
Kapacitetsaspekten på spåren undersöks kvantitativt genom att studera faktorer som
hastighetsskillnader, antal tåg på spåren samt framtida ökat resande. Resultaten från det
statistiska arbetet kommer sedan att användas i en komparativ studie, eller ett
resultatavsnitt, där de två scenarierna jämförs i syfte att komma fram till vilket scenario
som har bäst möjligheter att ersätta flyget på sträckan Stockholm – Malmö/Köpenhamn.
Skrivna såväl som muntliga källor kommer att användas. De skrivna källorna hämtas
från betydelsefulla aktörer på området som Banverket, Järnvägsgruppen på KTH,
lobbygruppen Europakorridoren, SJ, Luftfartsverket, SIKA (Statens Institut för
Kommunikationsanalys) m.fl. De muntliga källorna har främst använts i kompletterande
syfte ofta för att få klarhet i specifika detaljer. Några intervjuer har dock legat som
grund för mer omfattande delar av rapporten, jag ser i sammanhanget ingen större
skillnad i trovärdighet mellan de skrivna och muntliga källorna. De kompletterar
varandra på ett bra sätt. Intervjuerna har ofta använts i syfte att få fakta men även
värderingar från olika organisationer har givit värdefull information. Intervjuerna har
genomförts på telefon där en inledande presentation av arbetet och syftet har delgetts.
Förberedelser har vidtagits i form av skrivna frågor och en planerad process medan
svaren har antecknats och renskrivits i efterhand.
6. Avgränsning
Avgränsning sker på flera områden; dels kommer faktorer som hög turtäthet, direkta
förbindelser utan byten, hög komfort, bra service och låga biljettpriser inte att studeras.
Dels kommer en avgränsning att ske geografiskt till resor mellan Stockholm och
Malmö/Köpenhamn vilket innebär att flygdestinationen Västerås inte kommer att
inkluderas i arbetet. Avgränsningen geografiskt görs av två skäl; för det första finns det
potential för tåget att ta marknadsandelar av flyget på sträckan, för det andra så finns ett
betydande kundunderlag på relationen vilket kan motivera infrastrukturella
29 Ejvegård, R, Vetenskaplig metod, Lund 1996. Sid. 34-35, 39-40
13