Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Problemformulering<br />
Det finns ett intresse av att studera tågets utvecklingsmöjligheter <strong>mellan</strong> de tre<br />
storstadsregionerna; <strong>Stockholm</strong>, Göteborg <strong>och</strong> Malmö. Med anledning av resmönstret<br />
<strong>mellan</strong> dessa tre regioner kommer fokus i denna uppsats att hamna på tåg- <strong>och</strong><br />
flygresande <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn. Anledningarna till detta val är<br />
flera; för det första så har tåget redan ett marknadsandelsmässigt övertag på flyget på<br />
sträckan <strong>Stockholm</strong>-Göteborg vilket gör det mer motiverat att fokusera på sträckan<br />
<strong>Stockholm</strong> - Malmö, för det andra så är flygets andel på sträckan Göteborg-Malmö i<br />
princip obefintlig med bilen som dominerande transportmedel. På relationen <strong>Stockholm</strong><br />
– Malmö är flyget dock marknadsledande vilket motiverar valet av sträckan. Genom<br />
Öresundsbron har restiderna <strong>mellan</strong> Malmö <strong>och</strong> Köpenhamn drastiskt minskat vilket<br />
motiverar att Köpenhamn inkluderas i studien.<br />
I kapitel 4 presenteras skäl till resenärers val av tåg eller flyg som transportmedel <strong>och</strong><br />
det mest frekventa svaret är restidens betydelse. Detta lyser även igenom när<br />
känslighetsmått presenteras i tabell 1 i samma kapitel. Restiden är den mest<br />
betydelsefulla faktorn när val av transportmedel skall göras. Dessa uppgifter stärker<br />
nödvändigheten för tåget att korta ner sina restider <strong>och</strong> därmed öka sin attraktionskraft.<br />
En beskrivning av det svenska infrastruktursystemet med avseende på järnvägslinjer<br />
<strong>och</strong> flygrutter <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn inleder arbetet så läsaren vet<br />
vad han/hon bör förhålla sig till. Hur mycket energi varje transportslag använder <strong>och</strong><br />
hur mycket koldioxid det släpper ut kommer att presenteras. Två tåg scenarier kommer<br />
att jämföras i uppsatsen; Gröna Tåget <strong>och</strong> Europakorridoren. Gröna Tåget är tänkt att<br />
trafikera befintliga spår medan Europakorridoren förutsätter nya spår som, i denna<br />
uppsats, trafikeras av höghastighetståget ZEFIRO. Jämförelsen <strong>mellan</strong> dessa två<br />
scenarier är givande eftersom de representerar två olika tekniker inom järnvägssektorn.<br />
Gröna Tåget baseras på traditionell befintlig teknik medan Europakorridoren är tänkt att<br />
i Sverige introducera den s.k. höghastighetstekniken. I detta perspektiv innebär valet av<br />
det ena eller det andra av dessa två alternativ ett vägval för järnvägstrafiken i Sverige.<br />
Med detta i ryggen vill jag utreda tre saker:<br />
• Hur ser resandet <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn ut för tåg- <strong>och</strong><br />
flygtrafiken?<br />
• Varför reser folk som de gör? Vilka faktorer spelar in i valet av tåg eller flyg<br />
som transportmedel på resor <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn?<br />
• Vilket av de två scenarierna, Gröna Tåget eller Europakorridoren, har bäst<br />
möjligheter att ersätta flyget på sträckan <strong>Stockholm</strong> – Malmö/Köpenhamn med<br />
avseende på restid <strong>och</strong> kapacitet?<br />
Inom ramen för denna uppsats kommer två faktorer att fokuseras på; restid <strong>och</strong><br />
kapacitet. Restiderna är viktiga för tågets attraktivitet. Vissa skillnader finns <strong>mellan</strong><br />
olika resenärsgrupper samt <strong>mellan</strong> kollektiva <strong>och</strong> individuella transportslag men<br />
generellt kan sägas att restiden är den viktigaste aspekten av en kollektiv resa. Det finns<br />
således incitament att studera restidens betydelse för kollektivt resande <strong>och</strong> även<br />
försöka utveckla <strong>och</strong> undersöka framtida transportkoncept med avseende på dess<br />
restider. Detta ligger som grund för valet av restid som en av faktorerna som skall<br />
3