09.09.2013 Views

Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne

Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne

Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2. Problemformulering<br />

Det finns ett intresse av att studera tågets utvecklingsmöjligheter <strong>mellan</strong> de tre<br />

storstadsregionerna; <strong>Stockholm</strong>, Göteborg <strong>och</strong> Malmö. Med anledning av resmönstret<br />

<strong>mellan</strong> dessa tre regioner kommer fokus i denna uppsats att hamna på tåg- <strong>och</strong><br />

flygresande <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn. Anledningarna till detta val är<br />

flera; för det första så har tåget redan ett marknadsandelsmässigt övertag på flyget på<br />

sträckan <strong>Stockholm</strong>-Göteborg vilket gör det mer motiverat att fokusera på sträckan<br />

<strong>Stockholm</strong> - Malmö, för det andra så är flygets andel på sträckan Göteborg-Malmö i<br />

princip obefintlig med bilen som dominerande transportmedel. På relationen <strong>Stockholm</strong><br />

– Malmö är flyget dock marknadsledande vilket motiverar valet av sträckan. Genom<br />

Öresundsbron har restiderna <strong>mellan</strong> Malmö <strong>och</strong> Köpenhamn drastiskt minskat vilket<br />

motiverar att Köpenhamn inkluderas i studien.<br />

I kapitel 4 presenteras skäl till resenärers val av tåg eller flyg som transportmedel <strong>och</strong><br />

det mest frekventa svaret är restidens betydelse. Detta lyser även igenom när<br />

känslighetsmått presenteras i tabell 1 i samma kapitel. Restiden är den mest<br />

betydelsefulla faktorn när val av transportmedel skall göras. Dessa uppgifter stärker<br />

nödvändigheten för tåget att korta ner sina restider <strong>och</strong> därmed öka sin attraktionskraft.<br />

En beskrivning av det svenska infrastruktursystemet med avseende på järnvägslinjer<br />

<strong>och</strong> flygrutter <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn inleder arbetet så läsaren vet<br />

vad han/hon bör förhålla sig till. Hur mycket energi varje transportslag använder <strong>och</strong><br />

hur mycket koldioxid det släpper ut kommer att presenteras. Två tåg scenarier kommer<br />

att jämföras i uppsatsen; Gröna Tåget <strong>och</strong> Europakorridoren. Gröna Tåget är tänkt att<br />

trafikera befintliga spår medan Europakorridoren förutsätter nya spår som, i denna<br />

uppsats, trafikeras av höghastighetståget ZEFIRO. Jämförelsen <strong>mellan</strong> dessa två<br />

scenarier är givande eftersom de representerar två olika tekniker inom järnvägssektorn.<br />

Gröna Tåget baseras på traditionell befintlig teknik medan Europakorridoren är tänkt att<br />

i Sverige introducera den s.k. höghastighetstekniken. I detta perspektiv innebär valet av<br />

det ena eller det andra av dessa två alternativ ett vägval för järnvägstrafiken i Sverige.<br />

Med detta i ryggen vill jag utreda tre saker:<br />

• Hur ser resandet <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn ut för tåg- <strong>och</strong><br />

flygtrafiken?<br />

• Varför reser folk som de gör? Vilka faktorer spelar in i valet av tåg eller flyg<br />

som transportmedel på resor <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn?<br />

• Vilket av de två scenarierna, Gröna Tåget eller Europakorridoren, har bäst<br />

möjligheter att ersätta flyget på sträckan <strong>Stockholm</strong> – Malmö/Köpenhamn med<br />

avseende på restid <strong>och</strong> kapacitet?<br />

Inom ramen för denna uppsats kommer två faktorer att fokuseras på; restid <strong>och</strong><br />

kapacitet. Restiderna är viktiga för tågets attraktivitet. Vissa skillnader finns <strong>mellan</strong><br />

olika resenärsgrupper samt <strong>mellan</strong> kollektiva <strong>och</strong> individuella transportslag men<br />

generellt kan sägas att restiden är den viktigaste aspekten av en kollektiv resa. Det finns<br />

således incitament att studera restidens betydelse för kollektivt resande <strong>och</strong> även<br />

försöka utveckla <strong>och</strong> undersöka framtida transportkoncept med avseende på dess<br />

restider. Detta ligger som grund för valet av restid som en av faktorerna som skall<br />

3

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!