Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 7. Projekt enligt inriktningsunderlaget i nivå + 50 % (högsta investeringsnivån)<br />
Källa: Banverket<br />
Den gula sträckan söder om <strong>Stockholm</strong> är ostlänken som finns med redan i<br />
+ 25 % alternativet (113,7 miljarder 2010 - 2019) <strong>och</strong> den bruna norr om Malmö är<br />
fyrspårsutbyggnaden som nämndes tidigare. Götalandsbanan är markerad med röda<br />
punkter; tåg <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö kör i detta scenario från <strong>Stockholm</strong> via Ostlänken<br />
till Norrköping vidare till Linköping över på Götalandsbanan <strong>och</strong> byter spår till<br />
Södra Stambanan söder om Tranås för att sedan fortsätta via Växjö till<br />
Malmö/Köpenhamn. Vilken restid <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö som skulle kunna bli<br />
aktuell är svårbedömd; olika aktörer som KTH, Banverket <strong>och</strong> SJ uttrycker olika<br />
förhoppningar <strong>och</strong> önskemål i frågan. Dessa skilda uppfattningar om möjlig restid kan<br />
bero på olika uppfattningar om trängseln på spåren, vilka fordon som används samt<br />
vilken hastighet som är möjlig. Banverket anger i Underlag till inriktningsplanering en<br />
restid på cirka 3,5 timmar som rimlig medan SJ uttrycker en önskan om en restid ner<br />
mot 40 minuter. 2 timmar <strong>och</strong><br />
47 KTH nämner i sammanhanget en restid på knappa 3 timmar som realistisk<br />
om Ostlänken <strong>och</strong> Götalandsbanan byggs <strong>och</strong> utnyttjas som beskrivits ovan. 48<br />
Hur konstruktionen av plattformar utformas har stor betydelse för tågens möjliga längd<br />
<strong>och</strong> för dess linjesträckning genom städer. EU har genom TSD 49 infört en gemensam<br />
plattformslängd för höghastighetsnätet i Europa; i Sverige ingår den för oss aktuella<br />
sträckan <strong>Stockholm</strong> – Malmö/Köpenhamn. Plattformerna rekommenderas vara minst<br />
400 meter <strong>och</strong> gälla för såväl nybyggnation som uppgradering av befintlig struktur.<br />
KTH har undersökt behov <strong>och</strong> krav på plattformslängder på <strong>Stockholm</strong>s Central, se<br />
tabell 4, <strong>och</strong> rekommenderar att den maximala längden för fjärrtåg (de tåg vi undersöker<br />
här) ligger kring 330 meter med en plattformslängd på cirka 355 meter. Det sägs dock<br />
att enstaka plattformar kan byggas ut till cirka 455 meter <strong>och</strong> handha tåg upp till 430<br />
meter om efterfrågan finns. När det gäller Citytunneln i Malmö dimensioneras<br />
47 Banverket, Underlag till inriktningsplanering – långväga persontrafik. Borlänge 2007. Sid. 18<br />
48 Fröidh, Oskar, Möjliga restider med Gröna Tåget, <strong>Stockholm</strong> 2007. Sid. 2<br />
49 Teknisk Specifikation för Driftkompabilitet<br />
19
Change language