Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Framtidens tågtrafik mellan Stockholm och Skåne
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
9.1 Scenario Gröna Tåget<br />
Sammanfattning<br />
• Skall trafikera delvis befintliga spår<br />
• Restiden <strong>mellan</strong> <strong>Stockholm</strong> <strong>och</strong> Malmö/Köpenhamn beräknas bli 3 till 3,5<br />
timmar<br />
• Delvis låg max- <strong>och</strong> medelhastighet på Södra Stambanan idag<br />
• Medelhastigheten för X2000 på Sträckan <strong>Stockholm</strong> – Malmö är idag cirka<br />
140 km/h<br />
De restidsprognoser som presenterades i infrastrukturavsnittet tidigare rör ett nytt tåg<br />
som kallas Gröna Tåget; detta tåg kommer att vara det ena inriktningsscenario som<br />
behandlas i denna uppsats, det andra är utbyggnaden av Europakorridoren med<br />
användning av höghastighetståget 71 ZEFIRO utan korglutning vilket kommer att<br />
beskrivas mer ingående senare. Gröna Tåget är inte ett höghastighetståg, som finns i<br />
exempelvis Frankrike <strong>och</strong> går under benämningen TGV, utan en vidareutveckling av<br />
befintlig tågteknik där X2000 är föregångaren <strong>och</strong> den tågtyp som skall ersättas.<br />
Banverket har i framtidsplan för järnvägen tagit ställning för en utbyggnad av<br />
Götalandsbanan men avstår till vidare från att initiera planeringen för hög<br />
hastighetssträckan Europabanan <strong>mellan</strong> Jönköping, Helsingborg <strong>och</strong><br />
Malmö/Köpenhamn. 72 Se figur 20. Detta innebär att de tåg som utvecklas <strong>och</strong> köps in<br />
för sträckan <strong>Stockholm</strong> – Malmö/Köpenhamn måste kunna gå på befintliga spår vilket<br />
ger att tåg av höghastighetskaraktär inte lämpar sig. 73<br />
Gröna Tåget initierades således för att på sikt ersätta X2000 <strong>och</strong> i <strong>och</strong> med det utveckla<br />
person<strong>tågtrafik</strong>en i Sverige. Anledningarna för Gröna Tågets utveckling ligger i ett ökat<br />
tågresande, krav på kortare restider, billigare biljetter samt en åldrande fordonspark.<br />
Figur 20. Exempel på tänkbara linjer för Gröna Tåget<br />
Källa: KTH<br />
Scenariot baseras på tåg som kör i 250 km/h eller mer på delvis befintliga spår <strong>och</strong> som<br />
använder korglutning (rörlig boogie); dessa två aspekter skall hålla nere restiderna.<br />
Vidare studerar man möjligheterna att använda dels breda vagnar, GTW; Gröna Tåget<br />
71 Tåg med största tillåtna hastighet 350 km/h; saknar ofta korglutning <strong>och</strong> kör på raka spår. Lindfeldt,<br />
Olov et. al., Framtida marknad, <strong>tågtrafik</strong> <strong>och</strong> kapacitet inom <strong>Stockholm</strong>s Central. <strong>Stockholm</strong> 2005. Sid.<br />
167<br />
72 Järnvägsforum, Järnvägens framtid, <strong>Stockholm</strong> 2004. Sid. 4<br />
73 Telefonintervju Fröidh, Oskar 2008-01-03<br />
33
Change language