Rapport 1056 In vitro.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK
Enligt den sammanstRllning som gjorts av Ljung a21b visar resultat fr[n in vitro tester av
jord en stor variation i gastrointestinal biolXslighet beroende p[ typ av jord och
fXroreningssituation (t.ex. halter, [lder och speciering av element). Den biolXsliga
fraktionen av arsenik i denna sammanstRllning varierar mellan 2,7-50 %. BiolXslighet
av arsenik analyserad med RIVMs in vitro metod har i jord fr[n lekplatser i urban miljX
tidigare funnits variera mellan 9,7 och 28,7% beroende p[ partikelstorlek och mRngd
jord som anvRnts i testet a22b. Med andra in vitro metoder har biolXslig fraktion i jord
uppmRtts till 12% a7b och 66% a10b. Storleken p[ den biolXsliga fraktionen beror p[
jordens egenskaper, i vilken mineralform arsenik fXreligger, jordens fXroreningsgrad
m.m. Arsenik fr[n antropogena kRllor Rr vanligen mer biolXsliga Rn fr[n naturliga kRllor
a15b. Arsenik ses ofta ha hXgre biolXslighet och mobilitet jRmfXrt med andra Rmnen,
vilket kan fXrklaras av att arsenik fXrekommer som oxyanjoner och Rr mobilt Xver ett
brett redoxintervall och vid vanligt fXrekommande pH-vRrden i grundvatten (pH 6.5-
8.5). Detta faktum gXr arsenik till en av de mest problematiska fXroreningarna i miljXn
a35b. Den biolXsliga fraktionen arsenik kan ocks[ variera beroende p[ vilken in vitro
metod som anvRnds. Vid en jRmfXrelse av den biolXsliga fraktionen av arsenik i tre
olika jordar med fem olika in vitro metoder a28b varierade den mellan 6-95%, 1-19%
och 10-59% i de tre olika jordarna beroende p[ vilken in vitro metod som anvRndes. De
olika metoderna skildes [t med avseende p[ ing[ende segment i modellen (magdel,
termdel etc.), pH i mag/tarm-vRtskor, L/S-vRrde, nRrvaro av enzymer och proteiner i
vRtskorna, omrXrningshastighet, inkubationstid, nRrvaro av fXda m.m. Det Rr fXr
nRrvarande inte utrett i vilken omfattning dessa olika faktorer p[verkar den biolXsliga
fraktionen av arsenik.
HGHGS 950
Bly fXrekommer i miljXn i Xver 200 olika mineraler med stor variation av lXslighet, men
endast ett f[tal fXreningar Rr vanliga a1b. S[dana som bildas vid l[gt pH, t.ex. blysulfat
(PbSO4) och jRrnblysulfat (FePbSO4), Rr mer stabila i den sura miljXn i magsRcken och
dRrmed mindre biolXsliga Rn de som bildats under basiska fXrh[llanden, t.ex. blyoxid
(PbO) och blykarbonat (PbCO3) a31b. Organiska former av bly fXrekommer sRllan i
miljXn, eftersom de har en benRgenhet att bilda oorganiska komplex genom [ldring
a27b. Den mest toxiska formen som fXrekommer i avfall Rr Pb(II) a1b.
Oral biotillgRnglighet av bly i jord har studerats med b[de in vivo och in vitro metoder i
stXrre omfattning Rn andra metaller. Ett flertal faktorer avgXr hur biolXsligt bly Rr. Det
r[dande pH-vRrdet i magsaften har visats ha stor betydelse fXr utlakningen av bly,
vilken minskade med 65% nRr pH i magen Xkade fr[n pH 1,3 till 2,5 i en studie av Ruby
et al. a30b. Vid en jRmfXrelse av den biotillgRngliga fraktionen av bly i tre olika jordar
med fem olika in vitro metoder a28b varierade den mellan 4-91%, 1-56% och 3-90% i
de tre olika jordarna beroende p[ vilken in vitro metod som anvRndes. De olika
metoderna skildes [t med avseende p[ ing[ende segment i modellen (magdel, tarmdel
etc.), pH i mag-tarmvRtskor, L/S-vRrde, nRrvaro av enzymer och proteiner i vRtskorna,
omrXrningshastighet, inkubationstid, nRrvaro av fXda m.m. :ven i denna studie
tillskrevs den stora variationen i biolXslighet frRmst bero p[ skillnader i pH mellan de
olika metodernas lakvRtskor. Barn har oftare lRgre pH i magen Rn vuxna och kan
7