Rapport 1056 In vitro.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK
med partikelstorleksfraktion c2 mm. Inga kRnda in vitro studier har [terfunnits i
litteraturen som utrett orsaker till variationer i biolXslighet av koppar.
SGSGV 92$0Y25#2 &\ ]&%$-725#$Z%527N $Z$&53&5$ Z'3 &#7$0]
Med undantag av arsenik, krom och koppar hade partikelstorleksfXrdelningen ingen
betydelse fXr storleken p[ den biolXsliga fraktionen i de undersXkta metallerna i denna
studie. Det kan kanske delvis fXrklaras av att ungefRr 1/3 av mRngden aska som var
siktad till c2 mm i flygaskorna utgjordes av partiklar som var c63 dm (Tabell 5). I
fXreliggande studie var den biolXsliga fraktionen av arsenik, krom och koppar n[got
hXgre vid den mindre partikelstorleksfraktionen, som representerar ofrivilligt intag, Rn
vid den stXrre som representerar frivilligt intag. Partikelstorleksfraktionen hade Rven en
inverkan fXr totalhalten av kadmium, nickel, antimon och zink i fXrbrRnningsaskorna
denna studie. FXr dessa element var totalhalten hXgre vid den mindre
partikelstorleksfraktionen. Resultaten indikerar att i de fall oralt ofrivilligt intag av aska
bedXms vara en viktig exponeringsvRg kan precisionen i en riskbedXmning Xkas genom
att sikta askorna till den partikelstorleksfraktion som representerar ofrivilligt intag.
Totalhalten hade endast en inverkan p[ den biolXsliga fraktionen av arsenik, koppar och
bly (Tabell 6). I samtliga dessa fall var den biolXsliga fraktionen hXgre vid lRgre
totalhalt. I andra studier har man sett att lXsligheten av metaller vid l[ga totalhalter
generellt Xkar upp till en viss totalhaltsniv[, dRrefter uppn[s en mRttnad av lXsningen.
Eftersom den biolXsliga fraktionen av ett Rmne Rr kvoten mellan biolXslig halt och
totalhalt skulle hXga totalhalter i kombination av en mRttad vattenfas eventuellt vara en
orsak till denna observation.
Typen av aska hade betydelse fXr den biolXsliga fraktionen av arsenik, kadmium, krom
och antimon. Av dessa element var den biolXsliga fraktionen av kadmium hXgre i
bottenaska jRmfXrt med i flygaska, medan den biolXsliga fraktionen av arsenik, krom
och antimon var hXgre i flygaskorna jRmfXrt med i bottenaskorna. Typen av aska hade
ocks[ en inverkan p[ totalhalten av arsenik, krom, koppar, nickel och zink. Totalhalter
av arsenik, krom och zink var hXgre i flygaskor Rn i bottenaskor, medan totalhalten
koppar och nickel var hXgre i bottenaskorna Rn i flygaskorna.
SGSGX I0#-*2$2%&#7&
FXreliggande studie visade inte p[ n[gon generell trend vad gRller betydelsen av hur
ytligt lysimeteraskan legat fXr storleken p[ den biolXsliga fraktionen av de olika
metallerna. FXr As, Cu, Ni, Pb och Zn var den biolXsliga fraktionen stXrre i
lysimeteraska fr[n 90 cm djup jRmfXrt med p[ 20 cm djup, medan den biolXsliga
fraktionen fXr kadmium var hXgre vid den ytliga niv[n. FXr tv[ av elementen (krom och
antimon) visade askorna olika trender beroende p[ vilken partikelstorleksfraktion som
analyserats. I ett separat projekt vid SGI p[g[r ett arbete om att utreda vilka
mineralfaser som Rr styrande fXr lXsligheten fXr arsenik, antimon och metaller i
lysimeteraskan som provtagits vid olika niv[er.
34