Rapport 1056 In vitro.pdf - Svenska EnergiAskor AB

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK S&**&+,&$$+-+. I VRrmeforskprojektet Q4-238 Miljöriktlinjer för askanvändning i anläggningskonstruktioner var halten arsenik och bly kritiska fXr mXjligheten att [teranvRnda vissa askor i konstruktioner a4b. I den berRkningsmodell som anvRndes dRr anvRndes totalhalten av metallerna som jRmfXrelsegrund vid bedXmning av hRlsorisk vid intag, vilket kan resultera i att onXdigt konservativa bedXmningar gXrs. Genom att utg[ ifr[n den oralt biotillgRngliga andelen av arsenik och bly i berRkningsmodellen kan en bRttre precision i riskbedXmningen gXras och eventuellt resultera i att fler askor kan visa sig vara miljXmRssigt acceptabla fXr anvRndning i anlRggningsbyggande. Syftet med studien var (i) att sammanstRlla kunskap om den oralt biotillgRngliga fraktionen av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor och andra liknande material samt om in vitro metoder fXr bestRmning av oral biotillgRnglighet och (ii) att experimentellt uppskatta oral biotillgRnglighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller fXr ett antal fXrbrRnningsaskor genom att bestRmma den gastrointestinalt biolXsliga fraktionen av elementen (d.v.s. de element som kan lXsas ut i mage och tunntarm). De element som undersXktes i studien var antimon, arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink. I den litteraturstudie som utfXrdes inom projektet sammanstRlldes bl.a. ett antal statiska och dynamiska in vitro metoder som simulerar mRnniskans gastrointestinala upptag av fXroreningar. Metoderna inneh[ller en eller flera segment, dvs munh[la, magsRck och tunntarm. Av de sammanstRllda in vitro metoderna valdes RIVMs (Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu, NederlRnderna) metod ut fXr att anvRndas i den experimentella delen av studien. FXrdelarna med denna metod var ! att metoden i hXg grad liknade mRnniskans gastrointestinala processer (inkluderade munh[le-, mag- och tarmdel) ! att metoden var relativt enkel att utfXra jRmfXrt med en dynamisk metod ! att metoden kunde inkludera ett anaerobt steg om behov fanns ! att metoden kunde inkludera fXda ! att kunskap om metodens utfXrande fanns i Sverige ! att metoden utvRrderats i en vetenskapligt publicerad jRmfXrande studie. I den laborativa delen av studien undersXktes den gastrointestinala biolXsligheten av antimon, arsenik, bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink i sju utvalda fXrbrRnningsaskor vid tv[ olika partikelstorleksfraktioner (c63 dm och c2 mm) med RIVMs in vitro metod fXr biolXslighet. De tv[ olika partikelstorleksfraktionerna valdes fXr att representera avsiktligt (c2 mm) och oavsiktligt (c63 dm) intag av aska. De undersXkta fXrbrRnningsaskorna kom fr[n olika anlRggningar och representerade olika kategorier av askor m.a.p. typ av aska (flyg- eller bottenaska), panna, brRnsle samt lagringstid. I den experimentella delen undersXktes ocks[ inverkan av elementens totalhalt och typen av aska (flygaska eller bottenaska) fXr storleken p[ den biolXsliga fraktionen, samt betydelsen av partikelstorleksfraktion och asktyp fXr totalhalten av de olika elementen i askorna. vi
VÄRMEFORSK Resultaten visade p[ en stor variation hos den biolXsliga fraktionen som var stXrre mellan de olika elementen Rn mellan de olika askorna. Den gastrointestinalt biolXsliga halten var vRsentligt lRgre Rn den totala halten fXr alla undersXkta metaller i samtliga askor, med undantag fXr arsenik i tv[ av de studerade askorna. Den biolXsliga fraktionen av arsenik var hXg b[de i flygaskor (>85%) och i bottenaskor (40-85%). Den biolXsliga fraktionen av bly var ocks[ fXrh[llandevis hXg och varierade mellan 14 och 60% i de olika askorna. Kadmium hade ocks[ en hXg biolXslig fraktion som varierade mellan 50-75% i de studerade askorna. Den biolXsliga fraktionen av krom var mycket lRgre Rn den biolXsliga fraktionen av Xvriga metaller och l[g med ett par undantag under 12%. Den biolXsliga fraktionen av koppar var relativt hXg och varierade mellan 20-70% i askorna. PartikelstorleksfXrdelningen hade endast en inverkan p[ den biolXsliga fraktionen av arsenik, krom och koppar i denna studie, s[dan att den biolXsliga fraktionen av dessa element var stXrre vid den mindre partikelstorleksfraktionen, som representerar ofrivilligt intag. PartikelstorleksfXrdelningen hade Rven en inverkan p[ totalhalten av kadmium, nickel, antimon och zink, med en hXgre totalhalt i den mindre partikelstorleksfraktionen som representerar ofrivilligt intag. Det var dRrmed olika element som uppvisade en inverkan av partikelstorleksfXrdelning m.a.p. biolXslig fraktion respektive totalhalt. Totalhalten hade en inverkan p[ storleken av den biolXsliga fraktionen av arsenik, koppar och bly, med en hXgre biolXslig fraktion vid lRgre totalhalt. Typen av aska hade betydelse fXr den biolXsliga fraktionen av arsenik, kadmium, krom och antimon. Av dessa element var den biolXsliga fraktionen av kadmium hXgre i bottenaska jRmfXrt med i flygaska, medan den biolXsliga fraktionen av arsenik, krom och antimon var hXgre i flygaskorna jRmfXrt med i bottenaskorna. Asktypen hade ocks[ en inverkan p[ totalhalten av arsenik, krom, koppar, nickel och zink. Totalhalten av arsenik, krom och zink var hXgre i flygaskor Rn i bottenaskor, medan totalhalten koppar och nickel var hXgre i bottenaskorna Rn i flygaskorna. I denna studie beror dRrmed den biolXsliga fraktionen av arsenik p[ b[de partikelstorleksfXrdelningen, totalhalten av arsenik samt typen av aska. Litteraturstudien visade att ytterst lite Rr kRnt om oral biotillgRnglighet av metaller i fXrbrRnningsaskor. De resultat som genererats i den experimentella delen av studien f[r dRrfXr anses ha stor betydelse fXr de kunskaper som idag finns p[ omr[det. Samtidigt bXr p[pekas att studien omfattar ett litet antal askor och att RIVMs (Rijksinstituut voor volksgesundheid en milieu) in vitro metod som anvRnts fXr att simulera den gastrointestinala biolXsligheten, fXr flera av de undersXkta metallerna inte Rr validerad med in vivo studier, varfXr tolkning av resultaten bXr gXras med fXrsiktighet. Nyckelord: oral biotillgRnglighet, in vitro test, gastrointestinal biolXslighet, arsenik, metaller, partikelstorleksfXrdelning vii
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5: A"#$%&'$ VÄRMEFORSK I denna rappor
Page 9 and 10: VÄRMEFORSK The bioaccessible fract
Page 11 and 12: 8 9&7.%/+Y Z'3 #0,$2 VÄRMEFORSK I
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK t.ex. lXst i galla. Opo
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK eller kontrollerad i sa
Page 17 and 18: VÄRMEFORSK Enligt den sammanstRlln
Page 19 and 20: VÄRMEFORSK miljXn i magsRcken hos
Page 21 and 22: VÄRMEFORSK anvRnda fXr att simuler
Page 23 and 24: VÄRMEFORSK Tabell 2. In vitro meto
Page 25 and 26: VÄRMEFORSK till magdelen, vilket g
Page 27 and 28: VÄRMEFORSK S 92#$[*+-+. &\ "-Z56#5
Page 29 and 30: Tabell 4. Beskrivning av de unders
Page 31 and 32: Tabell 6. Biolöslig halt, totalhal
Page 33 and 34: Biolöslig fraktion (%) 110 100 90
Page 35 and 36: SGHGU K%Z* VÄRMEFORSK Med undantag
Page 37 and 38: SGHG_ >-'725 VÄRMEFORSK Den biolXs
Page 39 and 40: SGHGX A+$-*Z+ VÄRMEFORSK Den biolX
Page 41 and 42: VÄRMEFORSK I denna studie undersXk
Page 43 and 44: VÄRMEFORSK lXslighet. Detta skulle
Page 45 and 46: SGU S5/$#&$#2% VÄRMEFORSK Den litt
Page 47 and 48: U FZ%$#&$$ FZ= VÄRMEFORSK Med unda
Page 49 and 50: VÄRMEFORSK a17b Hamel., S., Ellick

Rapport 1056 In vitro.pdf - Svenska EnergiAskor AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?