Rapport 1056 In vitro.pdf - Svenska EnergiAskor AB

More documents

Recommendations

Info

VÄRMEFORSK SGHGT `-+7 Den biolXsliga fraktionen av zink varierade mellan 0,7 och 63% i de olika askorna. Det fanns ingen skillnad i biolXslig fraktion av zink som berodde p[ partikelstorleksfraktion (ANOVA, p=0,053), totalhalt (ANOVA, p=0,071) eller asktyp (ANOVA, p=0,072). DRremot hade b[de partikelstorleksfraktion (ANOVA, p=0,001) och asktyp (ANOVA, p=0,013) en inverkan p[ totalhalten zink i fXrbrRnningsaskorna, s[ att totalhalten var hXgre vid den mindre partikelstorleksfraktionen (c63 dm, ofrivilligt intag) jRmfXrt med den stXrre (c2 mm, frivilligt intag) och hXgre i flygaskorna jRmfXrt med i bottenaskorna. I lysimeteraskorna l[g den biolXsliga fraktionen av zink mellan 50-58% och var n[got hXgre vid 90 cm djup Rn vid 20 cm djup (Tabell 6). Totalhalten zink var betydligt hXgre i partikelstorleksfraktion c63 dm jRmfXrt med c2 mm i lysimeteraskorna (Tabell 6). Biolöslig fraktion (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
VÄRMEFORSK I denna studie undersXktes inte i vilken kemisk form de olika metallerna fXrel[g i askorna, men det Rr troligt att de observerade skillnaderna i biolXslig fraktion mellan de olika metallerna berodde p[ i vilken kemisk form de var bundna till askan. Studier har visat att metaller fXrdelar sig heterogent mellan olika fasta faser (oxider, sulfider eller karbonater) snarare Rn homogent Xver alla partikelslag i askor a14b, och olika metaller olika heterogent. SGSG8 A%#2+-7 Den biolXsliga fraktionen av arsenik i askorna var generellt sett mycket hXgre Rn den biolXsliga fraktionen av Xvriga analyserade element. Arsenik ses ofta ha hXgre biolXslighet och mobilitet jRmfXrt med andra Rmnen, vilket kan fXrklaras av att arsenik fXrekommer som oxyanjoner och Rr mobilt Xver ett brett redox-intervall och vid vanligt fXrekommande pH-vRrden i grundvatten (pH 6,5-8,5). Om man studerar specieringen av arsenik i Eh-pH diagram a35b kan man utlRsa att arsenik vid pH 6,5 under oxiska fXrh[llanden (som i in vitro testets sista segment) fXreligger som As(V), men att den troligaste formen av arsenik i en verklig reducerad miljX i tarmen vid pH 6,5 Rr As(III). Man kan dRrfXr inte utesluta att den biolXsliga fraktionen av arsenik kan bli Rnnu hXgre in vivo jRmfXrt med vad som bestRmdes i denna studie. Som tidigare p[pekats Rr det viktigt att kunna p[visa ett linjRrt samband mellan in vitro data och in vivo data. FXr arsenik finns studier gjorda dRr in vitro data som genererats med andra in vitro metoder Rn RIVMs, b[de de som endast simulerar matsmRlningsprocessen i magen och de som ocks[ inkluderar processen i tarmen, funnits korrelera vRl med in vivo biotillgRnglighet (fXr referenser hRnvisas till a15b). Med RIVMs metod har in vitro biolXslighet av t.ex. kadmium visat p[ god korrelation med in vivo data, medan ingen linjRr korrelation mellan in vitro och in vivo biotillgRnglighet av bly funnits a16b. Det saknas Rnnu studier av korrelation mellan in vitro och in vivo data fXr arsenik med RIVMs metod. Tolkning av data fr[n RIVMs in vitro test av biolXslig fraktion av arsenik i denna studie bXr dRrfXr gXras med fXrsiktighet tills validering med in vivo studier finns tillgRngliga. MXjligheten att utfXra RIVMs in vitro test med det sista steget under anaeroba fXrh[llanden XvervRgdes eftersom arsenik Rr mer lXsligt vid anaeroba jRmfXrt med aeroba fXrh[llanden och att reducerade fXrh[llanden r[der i tarmen. Denna fXrRndring av metoden fXr att mera likna ett worst-case scenario ans[gs dock ej meningsfull eftersom den biolXsliga fraktionen av arsenik, speciellt i flygaskorna, redan var vRldigt hXg. Det kan finnas olika fXrklaringar till varfXr arsenik var olika biolXsligt i de olika askorna. En trolig fXrklaring kan vara att arsenik i olika grad var associerad till oxider, sulfider och karbonater i de olika askorna och dRrmed hade olika benRgenhet att lakas ur dessa. Arseniks lXslighet i aeroba, pH-neutrala eller svagt sura miljXer verkar till stor del kontrolleras av sorption till framfXrallt jRrnoxider men Rven aluminium- och manganoxider. I studier av oang et al. a40ba42b har betydelsen av olika jordparametrar undersXkts fXr biolXslighet av As(III) och As(V) i 36 olika jordar. Studierna visade med hjRlp av multivariat regression att de parametrar som kontrollerade biolXsligheten av As(V) framfXrallt var pH och jRrnoxidinneh[ll. FXr As(III) kunde 80% av variationen i biolXslig halt fXrklaras med fem olika jordparametrars jRrnoxidhalt, manganoxidhalt, pH, katjonbyteskapacitet (CEC) och siltinneh[ll. 31
Page 1: MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1
Page 5 and 6: A"#$%&'$ VÄRMEFORSK I denna rappor
Page 7 and 8: VÄRMEFORSK Resultaten visade p[ en
Page 9 and 10: VÄRMEFORSK The bioaccessible fract
Page 11 and 12: 8 9&7.%/+Y Z'3 #0,$2 VÄRMEFORSK I
Page 13 and 14: VÄRMEFORSK t.ex. lXst i galla. Opo
Page 15 and 16: VÄRMEFORSK eller kontrollerad i sa
Page 17 and 18: VÄRMEFORSK Enligt den sammanstRlln
Page 19 and 20: VÄRMEFORSK miljXn i magsRcken hos
Page 21 and 22: VÄRMEFORSK anvRnda fXr att simuler
Page 23 and 24: VÄRMEFORSK Tabell 2. In vitro meto
Page 25 and 26: VÄRMEFORSK till magdelen, vilket g
Page 27 and 28: VÄRMEFORSK S 92#$[*+-+. &\ "-Z56#5
Page 29 and 30: Tabell 4. Beskrivning av de unders
Page 31 and 32: Tabell 6. Biolöslig halt, totalhal
Page 33 and 34: Biolöslig fraktion (%) 110 100 90
Page 35 and 36: SGHGU K%Z* VÄRMEFORSK Med undantag
Page 37 and 38: SGHG_ >-'725 VÄRMEFORSK Den biolXs
Page 39: SGHGX A+$-*Z+ VÄRMEFORSK Den biolX
Page 43 and 44: VÄRMEFORSK lXslighet. Detta skulle
Page 45 and 46: SGU S5/$#&$#2% VÄRMEFORSK Den litt
Page 47 and 48: U FZ%$#&$$ FZ= VÄRMEFORSK Med unda
Page 49 and 50: VÄRMEFORSK a17b Hamel., S., Ellick

Rapport 1056 In vitro.pdf - Svenska EnergiAskor AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?