Att strypa en tumör - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #12 / 2008 SVÅRFÅNGADE ATTITYDER F örra veckan publicerade sociologiska institutionen vid Uppsala universitet för fjärde året i rad ”Mångfaldsbarometern”, som enligt författarna Orlando Mella och Irving Palm ”årligen kartlägger attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige”. De fl esta svenskar är enligt rapporten välvilligt inställda till mångfald, men en tendens som lyfts fram är att andelen med i statistisk mening ”extrema negativa attityder” ökar. Särskilt stor är ökningen bland högutbildade och kvinnor, som generellt sett har de mest positiva attityderna. Det fi nns inga motsvarande uppgifter om hur många som har ”extrema positiva attityder” till mångfald och vilka de kan tänkas vara. Att presentationen av statistiken inte förhåller sig helt opartisk i förhållande till sitt eget studieområde kan vara förlåtet. Däremot väcks frågan om den inte har väl stora anspråk. KARTLÄGGER VERKLIGEN Mångfaldsbarometern attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige? Nja, strängt taget kartlägger den inget annat än hur de 805 personerna i det slumpmässiga urvalet har svarat på sociologernas mer eller mindre välfunna frågor. Huruvida respondenternas svar verkligen överensstämmer med deras attityder är mer osäkert. Dels för att de kanske inte svarar sanningsenligt, men framförallt för att vi inte har en aning om vad de läser in i frågorna. För att ta ett exempel: 61 procent av de svarande instämmer i påståendet ”Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet”. Hade allihop svarat likadant om frågan istället hade formulerats så här? ”Den politiske fl yktingen och trebarnspappan Hussein, som i förrgår ertappades med att cykla utan lyse i centrala Uppsala, ska utvisas till sitt hemland Egypten, där han kommer att dömas till döden.” Knappast. Ändå är det enligt logikens lagar egentligen samma fråga, med den skillnaden att den är mer konkret och griper tag i fantasin på ett annat sätt. De fl esta som svarade tänkte kanske på grövre brott och mindre dramatiska följder av en utvisning. Eller också tänkte de inte alls. Samtidigt är det möjligt att åtminstone någon av respondenterna menade just att alla utlänningar som begår brott bör utvisas, oavsett hur liten förseelsen är och oavsett vilka konsekvenserna blir. Samma svar på en fråga kan alltså dölja två eller fl era helt olika attityder. SÅ VILKA ÄR ALTERNATIVEN? En ingång fi nns inom hjärnforskningen. Exempelvis har forskare kunnat visa att den del i hjärnan som aktiveras när vi känner rädsla, amygdala, reagerar hos försökspersoner som får titta på ansikten med än annan hudfärg än deras egen. En intressant fråga är hur väl utfallet i sådana studier överensstämmer med de attityder människor påstår att de har. Ett annat sätt är att titta på vad människor faktiskt gör snarare än vad de säger sig tycka. Hur ofta blir invandrare diskriminerade vid arbetsintervjuer på grund av sitt utseende och sitt namn? Skiljer sig påföljderna för invandrare som begår brott i jämförelse med svenska brottslingar? Ökar antalet våldsbrott med rasistiska motiv? Enkätstudier är inte värdelösa – de kan peka på viktiga tendenser. Men i en undersökning som får en sådan spridning i samhället som Mångfaldsbarometern vore det på sin plats med några ord om dess begränsningar. berglin HEJ STUDENT! Namn: Josefi n Sivertsson. Pluggar: Genusvetenskap. Hur många terminer i Uppsala: Tre som student men har bott i Uppsala hela livet. Här sitter jag helst och pluggar: Halvliggandes hemma i min soffa eller i Kalmars bibliotek. Bästa nationen: Kalmar. Senast köpta kurslitteratur: “Unbearable weight. Feminism, culture, and the body” av Susan Bordo. Bästa utgång i Uppsala: Kalmars klubbar och Modem på Orange. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag tror att det är en papaya. Här äter jag lunch i Uppsala: Ur en microvarm plastburk. Tränar: På att lära mig skriva med vänster hand. Favoritprodukt på Systemet: Innis & Gunn. Favoritprodukt på Apoteket: Resorb. Favoritmusik att plugga till: Roxettes “Look sharp” från 1989. Roligaste kurs jag läst: Genusvetenskap Sämsta kurs jag läst: En teoretisk kurs i engelsk uttalslära. Favoritgalleri i Uppsala: Det där som är en ombyggd toalett. Favoritpromenad i Uppsala: Genom Stabbyskogen och ut till Berthåga. Värsta korridorminnet: När jag städade ur kylskåpen i somras. Bästa studentbostadsområdet: Bortom bullret. Mest överskattat i Uppsala: Att bada i Fyrisån. Godaste fyllekäket: Vita bönor i tomatsås på rostat bröd. Favoritgata i Uppsala: Västra ågatan. Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Helping hand och H&M. Bästa lördagsfi kat: Hugos. Det gör jag helst en ledig söndag: Tittar på Ensam mamma söker i Ekebyborgen. LEDARE / 03 Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan 1940. Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se 018–480 31 30 REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se 018–480 31 31 SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se 046–13 74 00/02 www.tomat.se UPPLAGA OCH PERIODICITET 34 000 exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: 19 500 kr Halvsida fyrfärg: 12 000 kr TRYCKERI UNT ISSN 0345–2875 ADRESSÄNDRING 018–480 31 00 Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: 018-478 10 20 (endast boende i Uppsala) HÖSTEN 2008 UTKOMMER ERGO: #13 21/11 #14 12/12
Ergo #12 / 2008 NYHETER / 5 Mansdominerade utbildningar granskas ur genusperspektiv Fler kvinnliga förebilder och obligatorisk utbildning för alla lärare i genusmedveten pedagogik. Det är två önskemål från de ingenjörsstudenter vid Uppsala universitet som har granskat sina utbildningar ur ett genusperspektiv. Nyligen kom rapporten från den genusgranskning av tre ingenjörsutbildningar som studenter på teknisknaturvetenskapligafakulteten genomförde förra läsåret. Syftet var att upptäcka om det fi nns strukturer som kan utgöra hinder för kvinnliga studenter och att få ett kunskapsunderlag för att förbättra genusmedvetenheten på utbildningarna. Femton studenter från andra och tredje årskursen, varav åtta kvinnliga studenter och sju manliga, granskade undervisningen, studiemiljön och förekomsten av kvinnliga och manliga förebilder. Att studenterna själva fått granska sin utbildning har varit en fungerande metod, menar Kristina Juhlin, som pluggar teknisk fysik och deltog i projektet. – Vi har gått på våra egna föreläsningar, antecknat och observerat hur studenter och lärare agerar. Man blir mer observant och lär sig se mönster på ett helt annat sätt än tidigare, säger hon. Granskarna såg exempel både på genusmedveten pedagogik och stereotypa könsuppfattningar bland lärare och handledare. Några av resultaten i rapporten är att • Det råder brist på kvinnliga förebilder vad gäller lärare, handledare och författare till kurslitteratur. • It/datorer och deras användande upplevs som en manlig domän. • Vid laborationer väljer studenterna oftast att jobba i könsuppdelade grupper. • Kvinnliga studenter får mer hjälp, på gott och ont. ETT AV GRANSKARNAS förbättringsförslag är fl er kvinnliga förebilder: – Man kan lyfta fram de framstående kvinnliga forskare som fi nns i historien, säger Kristina Juhlin. En större andel kvinnliga föreläsare vore också bra, menar hon, men där måste nog förändringen bli mer långsiktig eftersom det inte fi nns hur många kvinnor som helst att tillgå inom området. TAS GENUSFRÅGOR UPP PÅ DIN UTBILDNING? ELLINOR SKAGEGÅRD, medie- och kommunikationsvetenskap C – Det ges utrymme för genusfrågor i lite olika vinklar men just på C-kursen är det mycket egna arbeten och vi har inte direkt föreläsningar med genusperspektiv. De här frågorna är viktiga men det är ännu mer intressant om man kan hitta nya vinklar på dem! Ett annat förslag från studenterna är obligatorisk utbildning i genusmedveten pedagogik för alla lärare. – De här utbildningarna är ju ganska mansdominerade. Då blir det lätt så att lärarna refererar till studenterna som Citat ur rapporten ”En bra föreläsare ur ett genusperspektiv är medveten, men det ska inte göras till en fråga. Ett dåligt exempel är följande: ’Tjena grabbar, ehh, oj ... och tjejen, det fanns visst en sådan också.’ Bättre är i så fall ”hej”. En bra linje är alltså ’medveten och diskret’.” ”I stort sett alla exempel givna av föreläsaren under kursens gång är fruktansvärt könsstereotypa. Bilden som ges är att alla killar är hjälplösa datanördar som inte kan ta hand om sig själva, bara pratar om hur snabba deras datorer är och därför har svårt att få kontakt med tjejer. Tjejer är i sin tur lite mystiska PÄR SVENSSON, Historia C – Det är lite upp till var och en på den här nivån – vad man väljer att skriva om i sin uppsats. Om man vill kan man ju välja ett genusperspektiv. På tidigare nivåer tog vi absolut upp genusfrågorna. Jag tycker att genusperspektivet kan förbättras i vår utbildning och få bättre kvalitet genom att bli mer aktuellt till sin form. TANAJI SEN, International Humanitary Action (NOHA) – Ja, mycket dessutom. Men inte som ett speciellt ämne, vi diskuterar könsskillnader och genusproblematik och hur människor berörs av det här. Det är relevant och mycket intressant, en viktig del av vår utbildning särskilt i detta ”killar”, vilket kan få kvinnliga studenter att känna sig exkluderade. Det gäller att lärarna blir medvetna om det, säger Kristina Juhlin. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se varelser som uppför sig på för killar obegripliga sätt och inte går att förstå sig på. De förstår sig i sin tur inte på killarna heller, men det är bra att de finns eftersom de tar hand om killarna som annars antagligen skulle svälta ihjäl (...) Föreläsaren tilltalar konsekvent studenterna som grupp som om de bara bestod av killar, och verkar inte fatta att de tjejer som finns där är där för att de faktiskt är intresserade av ämnet. Varför skulle inte en tjej kunna gå till en fest och bara prata om sin nya processor till exempel? Killar har inte ensamrätt på att vara socialt handikappade.” ANDREAS POUSETTE, teknisk fysik och kandidatprogram i företagsekonomi – Nej, inte i så stor utsträckning, särskilt inte i teknisk fysik. I ekonomutbildningen har det kommit upp ibland men det skulle kunna vara lite mer eftersom debatten om könsrollerna med mera är het. ANNAMARIA OLSSON, socionomutbildningen – Ja, vi har faktiskt inslag om genus i varje kurs och det är noga med att lyfta upp genusperspektiven. Det kommer ofta upp och ingår naturligt i vår utbildning. ämne. TEXT OCH FOTO: ELLEN PERSSON
Page 1: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 5 and 6: Ergo #12 / 2008 Juridicums lärare
Page 7 and 8: Ergo #12 / 2008 Endast tillväxtfak
Page 9 and 10: Ergo #12 / 2008 På Vaksalagatan 6
Page 11 and 12: Ergo #12 / 2008 NYHETER / 13 Simin
Page 13 and 14: Ergo #12 / 2008 FORSKNING PÅGÅR D
Page 15 and 16: Ergo #12/ 2008 Owe Wikström är pr
Page 17 and 18: Ergo #12 / 2008 ESSÄ Såga rättvi
Page 19 and 20: 22 / NATIONERNA Ergo #12 / 2008 2/1
Page 21 and 22: 24 / KALENDARIUM VÄLKOMMEN TILL ER
Page 23 and 24: KÅRSIDORNA Vikten av engagemang Ja

Att strypa en tumör - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?