Att strypa en tumör - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

#12 

30/10 – 20/11 

2008 

05/ ”Killar har inte 

ensamrätt på att vara 

socialt handikappade.” 

08–09/NYHETER Uppsalagruppen 

har kunnat visa att nybildningen 

av blodkärl är beroende av speciella 

instruktörsmolekyler. Det är viktiga 

rön för cancerforskningen, eftersom tumörer 

utnyttjar kroppens cirkulationssystem 

för sin egen syreförsörjning. 

Gruppen försöker kartlägga de olika 

15/ ”Tittar i badrumsspegeln 

och ser Boris Jeltsin glo 

tillbaka med suddig blick.” 

Att strypa en tumör 

Forskare vid institutionen för 

genetik och patologi kan vara 

steget närmare en behandling 

mot cancer. Metoden utnyttjar 

tumörens svaga punkt: den saknar 

egen blodförsörjning. 

instruktörsmolekylerna, då kvaliteten 

på de nybildade blodkärlen varierar 

mycket beroende på vilka tillväxtfaktorer 

som bundit till vilka instruktörer. 

Bilden föreställer den gelklump som 

forskarna använder som modell för en 

tumör. 

Foto: institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet. 

19/ ”Efter att programmet 

hade sänts var alla i Skottland 

säkra på att de var av 

ädel vikingabörd.” 

Fler kinesiska studenter 

väljer Uppsala universitet 

12–13/NYHETER Jinzhi Hu, 

Jing Zhao och Deng är tre av de 

många kinesiska studenter som 

kommit till Uppsala för att plugga. 

– Jag såg ett program på den 

statliga kinesiska televisionen. De 

visade kända universitet i världen 

och då nämndes Uppsala som det 

bästa i Sverige, kanske till och med i 

Norra Europa. Så jag kollade upp det 

på nätet, säger Jinzhi Hu (till vänster 

i bild). 

Vid höstterminens start skrev drygt 

100 kinesiska studenter in sig vid 

universitetet. Många hittar hit genom 

att söka på nätet, andra lockas 

genom aktiva rekryteringsinsatser. 

Han utforskar 

vemodets anatomi 

16–17/PORTRÄTT 

– Existentiella frågor är terapiresistenta, 

det är det som är poängen. 

Läkare och patient är på samma nivå 

inför det faktum att man måste dö. 

Det säger Owe Wikström, professor 

i religionspsykologi och aktuell med 

boken ”Till längtans försvar eller 

vemodet i fi nsk tango”. 

04/DEBATT 

FORTSATT KAMP 

I SPÅREN AV -68« 

Foto: Veronika Skärlund 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Ergo #12 / 2008 

SVÅRFÅNGADE ATTITYDER 

F 

örra veckan publicerade sociologiska institutionen vid Uppsala universitet 

för fjärde året i rad ”Mångfaldsbarometern”, som enligt författarna 

Orlando Mella och Irving Palm ”årligen kartlägger attityder 

till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige”. De fl esta svenskar 

är enligt rapporten välvilligt inställda till mångfald, men en tendens 

som lyfts fram är att andelen med i statistisk mening ”extrema negativa attityder” 

ökar. Särskilt stor är ökningen bland högutbildade och kvinnor, som generellt 

sett har de mest positiva attityderna. 

Det fi nns inga motsvarande uppgifter om hur många som har ”extrema positiva 

attityder” till mångfald och vilka de kan tänkas vara. Att presentationen av 

statistiken inte förhåller sig helt opartisk i förhållande till sitt eget studieområde 

kan vara förlåtet. Däremot väcks frågan om den inte har väl stora anspråk. 

KARTLÄGGER VERKLIGEN Mångfaldsbarometern attityder till etnisk mångfald 

bland befolkningen i Sverige? Nja, strängt taget kartlägger den inget annat än 

hur de 805 personerna i det slumpmässiga urvalet har svarat på sociologernas 

mer eller mindre välfunna frågor. Huruvida respondenternas svar verkligen 

överensstämmer med deras attityder är mer osäkert. Dels för att de kanske 

inte svarar sanningsenligt, men framförallt för att vi inte har en aning om vad 

de läser in i frågorna. 

För att ta ett exempel: 61 procent av de svarande instämmer i påståendet 

”Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet”. 

Hade allihop svarat likadant om frågan istället hade formulerats så här? 

”Den politiske fl yktingen och trebarnspappan Hussein, som i förrgår ertappades 

med att cykla utan lyse i centrala Uppsala, ska utvisas till sitt hemland 

Egypten, där han kommer att dömas till döden.” 

Knappast. Ändå är det enligt logikens lagar egentligen samma fråga, med 

den skillnaden att den är mer konkret och griper tag i fantasin på ett annat 

sätt. De fl esta som svarade tänkte kanske på grövre brott och mindre dramatiska 

följder av en utvisning. Eller också tänkte de inte alls. Samtidigt är det 

möjligt att åtminstone någon av respondenterna menade just att alla utlänningar 

som begår brott bör utvisas, oavsett hur liten förseelsen är och oavsett 

vilka konsekvenserna blir. Samma svar på en fråga kan alltså dölja två eller 

fl era helt olika attityder. 

SÅ VILKA ÄR ALTERNATIVEN? En ingång fi nns inom hjärnforskningen. Exempelvis 

har forskare kunnat visa att den del i hjärnan som aktiveras när vi känner 

rädsla, amygdala, reagerar hos försökspersoner som får titta på ansikten 

med än annan hudfärg än deras egen. En intressant fråga är hur väl utfallet 

i sådana studier överensstämmer med de attityder människor påstår att de 

har. 

Ett annat sätt är att titta på vad människor faktiskt gör snarare än vad de säger 

sig tycka. Hur ofta blir invandrare diskriminerade vid arbetsintervjuer på 

grund av sitt utseende och sitt namn? Skiljer sig påföljderna för invandrare 

som begår brott i jämförelse med svenska brottslingar? Ökar antalet våldsbrott 

med rasistiska motiv? 

Enkätstudier är inte värdelösa – de kan peka på viktiga tendenser. Men i en 

undersökning som får en sådan spridning i samhället som Mångfaldsbarometern 

vore det på sin plats med några ord om dess begränsningar. 

berglin 

HEJ STUDENT! 

Namn: Josefi n 

Sivertsson. 

Pluggar: Genusvetenskap. 

Hur många terminer 

i Uppsala: Tre som 

student men har bott 

i Uppsala hela livet. 

Här sitter jag helst 

och pluggar: Halvliggandes 

hemma i min 

soffa eller i Kalmars 

bibliotek. 

Bästa nationen: Kalmar. 

Senast köpta kurslitteratur: “Unbearable 

weight. Feminism, culture, and the body” av Susan 

Bordo. 

Bästa utgång i Uppsala: Kalmars klubbar och 

Modem på Orange. 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag tror att det 

är en papaya. 

Här äter jag lunch i Uppsala: Ur en microvarm 

plastburk. 

Tränar: På att lära mig skriva med vänster hand. 

Favoritprodukt på Systemet: Innis & Gunn. 

Favoritprodukt på Apoteket: Resorb. 

Favoritmusik att plugga till: Roxettes “Look 

sharp” från 1989. 

Roligaste kurs jag läst: Genusvetenskap 

Sämsta kurs jag läst: En teoretisk kurs i engelsk 

uttalslära. 

Favoritgalleri i Uppsala: Det där som är en ombyggd 

toalett. 

Favoritpromenad i Uppsala: Genom Stabbyskogen 

och ut till Berthåga. 

Värsta korridorminnet: När jag städade ur kylskåpen 

i somras. 

Bästa studentbostadsområdet: Bortom bullret. 

Mest överskattat i Uppsala: Att bada i Fyrisån. 

Godaste fyllekäket: Vita bönor i tomatsås på rostat 

bröd. 

Favoritgata i Uppsala: Västra ågatan. 

Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Helping hand 

och H&M. 

Bästa lördagsfi kat: Hugos. 

Det gör jag helst en ledig söndag: Tittar på Ensam 

mamma söker i Ekebyborgen. 

LEDARE / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

(endast boende i Uppsala) 

HÖSTEN 2008 

UTKOMMER ERGO: 

#13 21/11 

#14 12/12

Ergo #12 / 2008 NYHETER / 5 

Mansdominerade utbildningar 

granskas ur genusperspektiv 

Fler kvinnliga förebilder och 

obligatorisk utbildning för alla 

lärare i genusmedveten pedagogik. 

Det är två önskemål från de 

ingenjörsstudenter vid Uppsala 

universitet som har granskat 

sina utbildningar ur ett genusperspektiv. 

Nyligen kom rapporten från 

den genusgranskning av 

tre ingenjörsutbildningar 

som studenter på teknisknaturvetenskapligafakulteten 

genomförde förra läsåret. Syftet 

var att upptäcka om det fi nns strukturer 

som kan utgöra hinder för kvinnliga studenter 

och att få ett kunskapsunderlag 

för att förbättra genusmedvetenheten 

på utbildningarna. Femton studenter 

från andra och tredje årskursen, varav 

åtta kvinnliga studenter och sju manliga, 

granskade undervisningen, studiemiljön 

och förekomsten av kvinnliga och manliga 

förebilder. 

Att studenterna själva fått granska sin 

utbildning har varit en fungerande metod, 

menar Kristina Juhlin, som pluggar 

teknisk fysik och deltog i projektet. 

– Vi har gått på våra egna föreläsningar, 

antecknat och observerat hur studenter 

och lärare agerar. Man blir mer observant 

och lär sig se mönster på ett helt annat 

sätt än tidigare, säger hon. 

Granskarna såg exempel både på genusmedveten 

pedagogik och stereotypa 

könsuppfattningar bland lärare och 

handledare. Några av resultaten i rapporten 

är att 

• Det råder brist på kvinnliga förebilder 

vad gäller lärare, handledare och författare 

till kurslitteratur. 

• It/datorer och deras användande upplevs 

som en manlig domän. 

• Vid laborationer väljer studenterna 

oftast att jobba i könsuppdelade grupper. 

• Kvinnliga studenter får mer hjälp, på 

gott och ont. 

ETT AV GRANSKARNAS förbättringsförslag 

är fl er kvinnliga förebilder: 

– Man kan lyfta fram de framstående 

kvinnliga forskare som fi nns i historien, 

säger Kristina Juhlin. 

En större andel kvinnliga föreläsare 

vore också bra, menar hon, men där måste 

nog förändringen bli mer långsiktig eftersom 

det inte fi nns hur många kvinnor 

som helst att tillgå inom området. 

TAS GENUSFRÅGOR UPP PÅ DIN UTBILDNING? 

ELLINOR SKAGEGÅRD, medie- och kommunikationsvetenskap C 

– Det ges utrymme för genusfrågor i lite olika vinklar men just på C-kursen är det mycket 

egna arbeten och vi har inte direkt föreläsningar med genusperspektiv. De här frågorna 

är viktiga men det är ännu mer intressant om man kan hitta nya vinklar på dem! 

Ett annat förslag från studenterna är 

obligatorisk utbildning i genusmedveten 

pedagogik för alla lärare. 

– De här utbildningarna är ju ganska 

mansdominerade. Då blir det lätt så att 

lärarna refererar till studenterna som 

Citat ur rapporten 

”En bra föreläsare ur ett genusperspektiv 

är medveten, men det ska inte göras till 

en fråga. Ett dåligt exempel är följande: 

’Tjena grabbar, ehh, oj ... och tjejen, det 

fanns visst en sådan också.’ Bättre är i så 

fall ”hej”. En bra linje är alltså ’medveten 

och diskret’.” 

”I stort sett alla exempel givna av föreläsaren 

under kursens gång är fruktansvärt 

könsstereotypa. Bilden som ges är 

att alla killar är hjälplösa datanördar 

som inte kan ta hand om sig själva, bara 

pratar om hur snabba deras datorer är 

och därför har svårt att få kontakt med 

tjejer. Tjejer är i sin tur lite mystiska 

PÄR SVENSSON, Historia C 

– Det är lite upp till var och en på den här 

nivån – vad man väljer att skriva om i sin 

uppsats. Om man vill kan man ju välja ett 

genusperspektiv. På tidigare nivåer tog vi 

absolut upp genusfrågorna. Jag tycker att 

genusperspektivet kan förbättras i vår utbildning 

och få bättre kvalitet genom att 

bli mer aktuellt till sin form. 

TANAJI SEN, International Humanitary 

Action (NOHA) 

– Ja, mycket dessutom. Men inte som 

ett speciellt ämne, vi diskuterar könsskillnader 

och genusproblematik och 

hur människor berörs av det här. Det är 

relevant och mycket intressant, en viktig 

del av vår utbildning särskilt i detta 

”killar”, vilket kan få kvinnliga studenter 

att känna sig exkluderade. Det gäller att 

lärarna blir medvetna om det, säger Kristina 

Juhlin. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 

varelser som uppför sig på för killar 

obegripliga sätt och inte går att förstå 

sig på. De förstår sig i sin tur inte på 

killarna heller, men det är bra att de 

finns eftersom de tar hand om killarna 

som annars antagligen skulle svälta 

ihjäl (...) Föreläsaren tilltalar konsekvent 

studenterna som grupp som om 

de bara bestod av killar, och verkar inte 

fatta att de tjejer som finns där är där 

för att de faktiskt är intresserade av 

ämnet. Varför skulle inte en tjej kunna 

gå till en fest och bara prata om sin nya 

processor till exempel? Killar har inte 

ensamrätt på att vara socialt handikappade.” 

ANDREAS POUSETTE, teknisk fysik och 

kandidatprogram i företagsekonomi 

– Nej, inte i så stor utsträckning, särskilt 

inte i teknisk fysik. I ekonomutbildningen 

har det kommit upp ibland men det 

skulle kunna vara lite mer eftersom debatten 

om könsrollerna med mera är het. 

ANNAMARIA OLSSON, socionomutbildningen 

– Ja, vi har faktiskt inslag om genus i varje 

kurs och det är noga med att lyfta upp genusperspektiven. 

Det kommer ofta upp 

och ingår naturligt i vår utbildning. 

ämne. TEXT OCH FOTO: ELLEN PERSSON

06 / NYHETER Ergo #12 / 2008 

NYHETER I KORTHET 

Prisbelönt utmärkning 

av fl ugsnappare 

Årets BEST-stipendium på 30 000 

kronor går till Sofi a Bryntse, för 

hennes uppsats i systemvetenskap 

”A GIS tool for biological research 

– visualising fl ycatcher breeding 

data collected on Öland”. 

Sofi a Brynte har tagit fram en 

applikation som visualiserar redan 

kända data om hur fl ugsnappare 

häckar på Öland. Genom att informationen 

visas på en interaktiv 

karta får forskarna lättare en överblick, 

jämfört med om de skulle gå 

igenom de databaser och tabeller 

som kartan bygger på. 

– Det känns ofattbart att jag fått 

stipendiet, och extra roligt är att 

jag fått kombinera mina två största 

intressen: mjukvaruutveckling och 

grön biologi, vilket är det jag vill arbeta 

med även i framtiden. 

Jusek, Computer Sweden, VJS och 

IT-konferensen Sundsvall42 delar 

varje år ut BEST-stipendiet till studenter 

inom det systemvetenskapliga 

området. 

Hudkrämer kan 

få motsatt effekt 

Återfuktande hudkrämer torkar ut 

huden och gör den känsligare för 

yttre påfrestningar, visar en färsk 

avhandling från Uppsala universitet. 

Izabela Buraczewska har undersökt 

vad som händer på molekylär 

nivå och kan visa att hudens försämrade 

skyddsbarriärer är kopplade 

till förändringar i aktiviteten 

av de gener som är involverade i produktionen 

av hudens egna fetter. 

– Mina resultat visar att krämer är 

olika och att kunskapen om olika 

ingrediensers effekt på huden är 

viktig för att kunna skräddarsy behandlingen 

av olika hudtyper, säger 

hon. 

Säkrare sex på nytt sätt 

Nu utökar Uppsala studentkår, i 

samarbete med Kuratorskonventet, 

kampanjen Kondoma Mera! till att 

även gälla feminina kondomer, eller 

femidomer som de också kallas. 

– Det som är unikt med femidomen 

är att den är det enda preventivmedel 

som används av den omslutande 

parten, man som kvinna, 

och skyddar mot både oönskade 

graviditeter och könssjukdomar. 

Liksom kondomen skyddar den 

användarens slemhinnor, men till 

skillnad från kondomen kan den 

föras in åtta timmar i förväg, vilket 

säkert uppskattas av många, säger 

Csilla Szép, projektledare för Kondoma 

Mera! 

Barack Obama skiljer sig från John McCain genom sin intellektuella briljans, tycker Bill Peterson. Foto: Gusten Holm 

»USA behöver någon 

som är superskärpt« 

Det amerikanska presidentvalet 

står för dörren. I ett studentrum 

på Rackarberget bor en av 

väljarna – en miljövetare från Indiana 

som vill ha en aktiv klimatpolitik 

och minskade ekonomiska 

klyftor och tycker att det är lite 

larvigt med ”family values”. 

Han är sannolikt mer insatt 

än de fl esta i sitt lands politik. 

Bill Peterson följer noga 

vad som händer i maktens 

rum i Washington, även om 

sändningarna från kongressens utfrågningar 

och liknande är lite svåra att följa 

under hans utbytesår på SLU i Uppsala. 

– Politik påverkar livet för oss alla vare 

sig vi vill eller inte, så det är bäst att hålla 

sig informerad, säger han. 

Bland jordbruksingenjörerna vid hans 

eget universitet Purdue University i West 

Lafayette, Indiana, fördelar sig de politiska 

sympatierna inte riktigt som de brukar 

inför 2008 års presidentval. 

– Jordbruksfolk i USA är alltid konservativa 

eller i åtminstone i mitten, så 

normalt är det nog republikanerna som 

gäller. Många av mina kursare från östoch 

västkusten säger att de valde Purdue 

för att komma bort från liberalerna där 

hemma. Men den här gången är det nog 

en liten övervikt för Obama. 

Själv gör han ingen hemlighet av att 

han håller på demokraten. 

– Obama har en sådan komplett bakgrund, 

han är en fantastisk person. 

En annan viktig skillnad mellan de 

båda kandidaterna är Obamas intellektuella 

skärpa, anser Bill Peterson. 

– Intelligens i sig gör en inte till en bra 

president, men om vi verkligen vill förändra 

vårt land behöver vi någon som 

är superskärpt, och jag tror inte att John 

McCain är det. 

Samtidigt vill han inte gå för hårt fram 

vare sig mot John McCain eller hans kontroversiella 

vicepresidentkandidat. 

– Jag är inget Sarah Palin-fan, men att 

vi antingen kommer att få den första 

kvinnliga vicepresidenten eller den förste 

afroamerikanske presidenten är något 

jag är väldigt stolt över när det gäller 

det amerikanska presidentvalet. 

NÄR VI TRÄFFAS har Barack Obama ett rejält 

försprång i opinionsmätningarna. 

Men inget är givet på förhand, konstaterar 

Bill Peterson. Han tar upp den så 

kallade Bradley-effekten, ett fenomen 

som uppmärksammades sedan svarte 

kandidaten Tom Bradley förlorade guvernörsvalet 

i Kalifornien 1982, trots att 

han ledde i opinionsmätningarna inför 

valet. Många anser att utfallet berodde 

på en dold rasism hos vissa väljare. 26 år 

senare förekommer dold rasism fortfarande 

i det amerikanska samhället, menar 

Bill Peterson. 

– Men den är svår att upptäcka. Det är 

nog något som varje individ måste arbeta 

med hos sig själv. 

Som den miljövetare han är ser han klimatfrågan 

som en av de viktigaste utmaningarna 

de kommande åren. 

– När det vetenskapliga samfundet, 

som har hundratals års erfarenhet, säger 

att det pågår en global uppvärmning och 

vi måste göra något nu svarar vissa politiker 

att ”tänk om ni har räknat fel?”. Nej, 

vi har inte räknat fel! Det här är exakt ve- 

tenskap. Och så behandlas det ibland som 

om det vore en åsikt vilken som helst. 

Ett annat av de största och mest akuta 

problemen i USA är de stora inkomstklyftorna, 

menar han. 

– Jag skulle kunna leva med det, om 

alla hade tillgång till grundläggande 

samhällsservice. Där är vi inte idag. 

Det är naturligtvis en fråga om att 

människor inte är villiga att betala mer 

skatt, säger han, men inte bara det: 

– Idag är det för mycket fokus på försörjningsstöd 

och bidrag. Det fungerar 

inte. Jag behöver bara gå till mig själv – 

jag är en rätt lat person. Om jag inte hade 

haft föräldrar som hade drivit på mig att 

lyckas skulle jag nog leva på det sociala 

och sitta hemma och röka cigaretter. 

Istället tycker han att man borde satsa 

på att förbättra skolan för att hjälpa de 

grupper som har det sämst ställt. 

– Många av de allmänna skolorna i städer 

som Chicago är verkligen bedrövliga. 

Barnen är rädda för att gå till skolan, 

det är alldeles för många elever i varje 

klass, det fi nns inga läroböcker, lärarna 

är unga och oerfarna eller också har de 

slutat bry sig, för de har ändå ingen möjlighet 

att lära ut något. 

Den stora upptagenheten av etik och 

moral som präglade 2004 års valrörelse 

har möjligen tonats ned denna gång, 

kanske på grund av att den ekonomiska 

krisen har givit politikerna annat att 

prata om. Det glädjer Bill Peterson. 

– Jag är naturvetare, jag vill ha hårda 

fakta. Det är lite larvigt att oroa sig över 

någon slags ”family togetherness” när vi 

har så mycket större problem. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se


Juridicums lärare 

ska undervisa mindre 

Undervisningsskyldigheten för 

lärarna på juridiska institutionen 

ska minskas rejält de kommande 

två åren. Följden kan bli att studenterna 

får mindre lärarledd 

tid, befarar studieutskottets 

ordförande Hanna Mörck. 

Idag har lärarna i sin tjänst som lärare 

på juridiska institutionen 443 så 

kallade ”lektorstimmar” per år i undervisningstid, 

inklusive examinationer 

och rättning av PM. En lektorstimme 

beräknas utifrån uppskattningen 

att det går åt tre timmars arbetstid för att 

hålla i en timmes undervisning. Men nu 

ska schablonen ändras så att en lektorstimme 

motsvarar fyra klocktimmar. Undervisningsskyldigheten 

för alla som undervisar 

på institutionen sänks till 400 

timmar vid årsskiftet 2008/09 och för de 

anställda lektorerna till 300 timmar året 

därpå. Examination kommer dock inte 

att ingå i de 300 timmarna. 

Hanna Mörck, ordförande i Juridiska 

föreningens studieutskott, har inget att 

säga om minskningen av lärarnas undervisningsskyldighet 

i sig, men är starkt 

kritisk till det sätt på vilket den genomförs. 

– Den här reformen är inte på något 

Annons 

sätt fi nansierad. Ändå har det beslutats 

att den ska genomföras. Det fi nns en uppenbar 

risk att pengarna kommer att tas 

från grundutbildningsanslagen och att 

det drabbar studenterna i form av färre 

undervisningstimmar, säger hon. 

Juridiska institutionens prefekt Olle 

Lundin medger i sin skrivelse till fakultetsnämnden 

att förändringarna är 

kostsamma, men skriver att de är ”nödvändiga 

för institutionens efterlevnad 

av lärarnas arbetstidsavtal.” 

Hanna Mörck är skeptisk till den förklaringen: 

– I så fall har man brutit mot avtalet i 

fl era år. Vad är det som hänt i år som gör 

att reformen nu måste genomföras? 

På fakultetsnämndens senaste sammanträde 

föreslog hon att frågan skulle 

bordläggas till dess att ”en tydlig konsekvensanalys 

genomförts och nödvändiga 

medel fi nns tillgängliga för att 

reformen ska kunna genomföras” men 

förslaget röstades ned. Studenterna reserverade 

sig mot det slutliga beslutet. 

Varken juridiska institutionens prefekt 

Olle Lundin eller juridiska fakultetens 

dekanus Torbjörn Andersson ville 

kommentera ärendet innan denna tidnings 

pressläggning. 


NYHETER / 07 

Den 17 oktober togs det första spadtaget för Studenthälsans 

nya motionsanläggning, som kommer att stå klar i januari 

2010 i kvarteret Blåsenhus. De som höll i spadskaftet var från 

vänster Studenthälsans direktör Claes-Göran Svahn, Uppsala 

universitets rektor Anders Hallberg och Hans Antonsson, 

regiondirektör för Akademiska Hus. 

Anläggningen byggs i två våningar med en total yta på drygt 

3 000 kvadratmeter. På bottenvåningen byggs idrottshall, 

motionshall, klättervägg och omklädningsrum, på övervåningen 

ett stort gym med träningsmaskiner och en spinninglokal. 

Foto: Hanna Strandberg


Två instruktörsmolekyler 

Tillväxtfaktor i kombination med två olika 

instruktörsmolekyler ger god kärlnybildning, 

med fl er fungerande kärl och 

fl er förgreningar. Det här är godis för 

cancerceller i en tumör. 

Bilderna föreställer den gelklump som forskargruppen använder som modell för en tumör. 

Blodets dolda vapen i 

Uppsalaforskare har för första gången någonsin kunnat 

visa att det behövs speciella instruktörsmolekyler för att 

blodkärlsceller ska bilda fungerande blodkärl. Blodkärlsbildning 

är idag ett stort område inom cancerforskningen, 

då blod transporterar syre och cancerceller behöver syre 

för att överleva. Gruppen bakom de nya rönen vill ta reda 

på hur man stoppar nybildningen av blodkärl, för att med 

läkemedel kunna strypa tumörens syretillförsel. 

Vid institutionen för genetik 

och patologi vid Uppsala 

universitet arbetar Lena 

Claesson-Welshs forskargrupp 

med att ta reda på 

exakt hur blodkärlsceller förstår att de 

ska organisera sig till rör istället för att 

växa längs med underlaget och bilda 

en matta. Celler som odlas i ett laboratorium 

saknar de viktiga komponenter 

som fi nns naturligt i kroppen och som 

gör att cellerna bildar vävnader och or- 

gan istället för att bara lägga sig sida vid 

sida. Forskargruppen ägnar sig åt att ta 

reda på vilka komponenter som är nödvändiga 

för utvecklingen av blodkärl. 

– Först och främst behöver blodkärlscellerna 

speciella tillväxtfaktorer för 

att de ska växa och föröka sig. Dessa 

tillväxtfaktorer behöver i sin tur binda 

till kofaktorer, så kallade instruktörsmolekyler, 

för att cellerna ska kunna 

bilda blodkärl. Det är det vi som första 

forskargrupp någonsin har kunnat visa, 

En instruktörsmolekyl 

Tillväxtfaktor med hjälp av en instruktörsmolekyl 

ger viss kärlnybildning, med 

sämre funktion och färre förgreningar. 

Här blir det svårare för cancercellerna 

i en tumör att få tillgång till det livsnödvändiga 

syret. 

och vi arbetar fortfarande med att kartlägga 

de olika instruktörsmolekylerna, 

berättar Laurens van Meeteren, postdoktorand 

i gruppen. 

Blodkärlsceller, eller endotelceller 

som de egentligen heter, använder sig 

av fl era olika grupper av cellspecifi ka 

tillväxtfaktorer. Utöver dessa fi nns ett 

okänt antal så kallade kofaktorer, som 

behövs för att skicka en fullständig 

signal in i cellen, så att den kan börja 

tillverka de ämnen som är nödvändiga 

för att bilda blodkärl. Det är en mycket 

komplex process, där bindning till en 

kofaktor ger viss, men inte tillräcklig, 

blodkärlstillväxt. Det behövs två eller 

fl er kofaktorer för att skapa fungerande 

blodkärl, men inte alla tillväxtfaktorer 

kan binda till de nödvändiga molekylerna. 

DET ÄR METODERNA som skiljer Uppsalagruppen 

från andra grupper som sysslar 

med liknande forskning. Förutom arbetet 

med stamceller, som utvecklas till de 

celler som bygger upp ett blodkärl, arbetar 

man med en speciell kollagengel som 

sprutas in i möss och som bildar en fast 

klump vid kontakt med musens kroppsvärme. 

Gelklumpen fungerar som en 

modell för cancer, då den innehåller 

syreberoende molekyler och signalämnen 

som lockar till sig blodkärlsceller på 

samma sätt som en tumör. 

– Vi kan se att blodkärl snabbt växer 

in i gelklumpen, och beroende på vilka 

tillväxtfaktorer och kofaktorer som tillsätts, 

får vi olika resultat. Hittills har 

vi tittat på två molekyler som binds till 

olika tillväxtfaktorer, instruktörsmolekylerna 

heparansulfat och neuropilin 1. 

Bindning till enbart heparansulfat ger


Endast tillväxtfaktor 

Tillväxtfaktor utan instruktörsmolekyler 

ger extremt dålig kärlnybildning. Att 

helt ta bort instruktörsmolekylerna kan 

vara ett bra vapen mot cancercellerna i 

en tumör, som dör utan syre. 

kampen mot cancer 

Laurens van Meeteren vid sitt mikroskop. 

en svag blodkärlstillväxt, medan bindning 

till båda kofaktorerna ger fl er blodkärl 

och fl er förgreningar. Vi har under 

arbetets gång upptäckt att neuropilin 1 

krävs för den tredimensionella strukturen 

hos blodkärl, säger Laurens van 

Meeteren. 

Förmågan hos tillväxtfaktorerna att 

binda till de nödvändiga instruktörsmolekylerna 

påverkar i sin tur aktiveringen 

av ett signalsystem i cellkärnan, 

vars uppgift det är att se till att blodkärlen 

som bildas fungerar som de ska och 

att de innehåller alla de typer av celler 

som behövs för att stabilisera kärlet och 

tillgodose blodgenomströmningen. Signalsystemet 

aktiveras av stress och är inblandat 

i bland annat specialiseringen 

av celler och programmerad celldöd, 

funktioner som spelar stor roll vid cancer. 

FORSKARGRUPPENS NÄSTA MÅL är att ta 

reda på om de viktiga instruktörsmolekylerna 

binder till endotelcellen, tumörcellen 

eller båda två, nödvändig information 

då man vill ta fram läkemedel 

och behandlingar. 

– Jag hoppas att det visar sig att de endast 

binder till endotelcellen, då det är 

lättare att påverka en frisk cell med normal 

funktion, än en tumörcell som växer 

okontrollerat. Till syvende och sist är det 

kroppens eget maskineri som säkerställer 

utvecklingen och nybildningen av 

blodkärl, inte de sjuka cellerna i en tumör, 

förklarar Laurens van Meeteren. 

Lena Claesson-Welsh, professor vid Institutionen 

för genetik och patologi, berättar 

om gruppens andra projekt, som 

hon tror kan få betydelse vid framtida 

cancerbehandlingar. 

– Vår grupp har ett världsomspännande 

patent på en blodkärlshämmare, som 

vi snart vet hur den fungerar. Vi forskar 

även kring kärlläckage och svullnad, 

som är en komplikation vid vissa cancerformer, 

och nu förstår vi vad som händer 

Utan tillväxtfaktor 

Utan vare sig tillväxtfaktor eller instruktörsmolekyler 

fås ingen kärlnybildning. 

Tumören får aldrig en chans att växa sig 

stor, då varje cancercell behöver syre 

för att överleva och syret inte kan nå in 

till cellerna utan blodkärl. 

med kärlet när det läcker. Nästa steg är 

att lista ut hur vi kan utnyttja den kunskapen, 

säger hon. 

I dagsläget fi nns behandlingar med 

antikroppar riktade mot de tillväxtfaktorer 

som påverkar blodkärlstillväxten, 

men resultaten har inte varit helt till- 

NYHETER / 09 

Foto: Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet 

Illustration: Hanna Strandberg 

fredsställande. I framtiden tror Laurens 

van Meeteren att man kommer att behöva 

en kombination av antikroppar, som 

riktas mot både tillväxtfaktorerna och 

de nödvändiga kofaktorerna. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


Foto: Hanna Strandberg 

Annons 

Ett ögonblick Stella Papasotiriou, 

internationellt ansvarig på Uppsala 

studentkår, som precis dragit igång 

fadderverksamheten International 

buddy programme, för internationella 

studenter (intisar). 

Vad går fadderverksamheten ut på? 

– Verksamheten är till för att hjälpa 

nyanlända internationella studenter 

att komma tillrätta i Uppsala. Ingen 

fråga är för stor eller för liten för 

faddrarna, som ska ställa upp med råd 

och tips under välkomstveckan som 

hålls vid terminsstart, samt ge stöd i 

början av intisens studietid. 

Hur är projektet tänkt att fungera rent 

praktiskt? 

– De studenter som är intresserade av 

att få en fadder måste gå in på kårens 

hemsida och fylla i ett formulär redan 

i hemlandet, så att vi hinner ordna en 

fadder i tid. Information om detta kommer 

att skickas ut i samband med antagningsbeskedet 

och faddern kommer 

sedan att gå igenom alla praktiska detaljer. 

Väl i Uppsala blir intisen hämtad på 

stationen och skjutsad till sin studentbostad, 

och kommer även fortsättningsvis 

att ha kontakt med sin fadder. 

Hur skiljer sig den här satsningen från 

de fadderprojekt som redan fi nns i Uppsala? 

– Det här är ett försök till central verk- 

samhet. Flera studentföreningar har 

egna fadderprojekt, men vissa av dem 

riktar sig bara till utbytesstudenter eller 

studenter vid en viss fakultet medan vi 

vänder oss till alla studenter som kommer 

utifrån. I och med den här satsningen 

kommer de fl esta av studentföreningarna 

att integrera sin fadderverksamhet 

med vår. 

Varför ska man anmäla sig som intis 

respektive fadder? 

– Jag har själv varit både intis och fadder. 

När jag kom till Uppsala visste jag 

inte hur någonting fungerade och jag 

kände mig väldigt ensam. En fadder 

hade varit till stor hjälp då. Sedan är det 

väldigt roligt att vara fadder. Man får 

kontakt med människor som inte vet 

någonting om Sverige, vilket blir en stor 

utmaning. Det är trevligt att få känna sig 

behövd, att få visa runt och hjälpa någon 

som annars skulle vara helt lost. Dessutom 

får man lära sig en massa om andra 

länder och kanske en chans att öva på sitt 

tredje språk, om man har läst något. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


På Vaksalagatan 6 ligger kvinnojouren 

Terrafems Uppsalakontor. 

Kvinnorna som arbetar på 

jouren hjälper fl ickor och kvinnor 

som utsätts för våld av män i sin 

närhet. Samtalet sker på den 

utsatta kvinnans modersmål för 

att nå fram till, och förstå henne 

rätt. Tillsammans behärskar 

jourkvinnorna på Terrafem 43 

olika språk. 

Den ideella organisationen 

Terrafem bildades för åtta 

år sedan och arbetar för 

kvinnors och fl ickors rätt 

att leva utan mäns våld och 

dominans. Terrafem driver Sveriges enda 

jourtelefon för kvinnor med utländsk 

härkomst och arbetar utifrån både könsoch 

etnicitetsperspektiv. 

På huvudkontoret i Stockholm, lokalkontoren 

i Göteborg, Malmö, Uppsala 

och snart även i Eskilstuna arbetar ett 

stort antal jourkvinnor med att ta emot 

samtal. Drygt 600 utsatta kvinnor hör årligen 

av sig, och jouren handlägger runt 

4000 ärenden av skiftande karaktär varje 

år. Kvinnorna som ringer erbjuds känslomässigt 

stöd, i form av möten och samtal, 

samt juridisk rådgivning. Terrafem har 

även kvinnojour, tjejhusboende, ett an- 

tal stödlägenheter och en opinionsavdelning, 

som samlar statistik inför framtida 

påverkansarbete. 

– De som startade organisationen hade 

jobbat länge inom kvinnojourer och tyckte 

att det fanns luckor vid bemötandet 

av kvinnor med utländsk härkomst. Det 

handlade främst om språkbarriärer, vilket 

inte är så konstigt när man tänker efter, 

det är ju på modersmålet man lär sig 

uttrycka känslor. Tvingas man använda 

ett annat språk går mycket av informationen 

förlorad, säger Anuta Sjunghamn, jurist, 

ordförande för Terrafem Uppsala och 

anställd på huvudkontoret i Stockholm 

sedan ett och ett halvt år tillbaka. 

FÖR ATT BLI JOURKVINNA på Terrafem 

krävs att man har ett annat språk än 

svenska som modersmål, att man är över 

arton och att man kan ställa upp och ta 

minst två timmars samtal vid två tillfällen 

per månad. För att sitta i juristjouren 

krävs dessutom att man är utbildad jurist, 

alternativt juridikstuderande. Alla 

blivande jourkvinnor genomgår en intern 

utbildning på Terrafem innan de får 

ta emot samtal. Efter genomförd utbildning 

tilldelas varje jourkvinna en erfaren 

handledare för att få hjälp med att bearbeta 

det hon kommer att ställas inför. 

– Vi har en stor pool av jourkvinnor som 

kan ringas in vid behov. Samtliga drivs 

av ett inre engagemang, vilket behövs då 

man inte får någon ersättning. De fl esta 

jourkvinnorna är mellan 25 och 35 år och 

många är utbildade socionomer och jurister. 

Man kan se det som ett komplement 

till sin teoretiska utbildning, ett sätt att 

förstå hur socialtjänst och rättsväsende 

fungerar innan man går ut i arbetslivet. 

Dessutom ger en anställning på Terrafem 

poäng inför en eventuell tingsmeritering, 

säger Nadja Hatem, även hon jurist 

och anställd på huvudkontoret, där hon 

driver jourverksamheten tillsammans 

med Anuta Sjunghamn. 

TROTS ETT STORT ANTAL jourkvinnor runt 

om i landet har det varit svårt att hitta 

frivilliga i Uppsala. Eftersom organisationen 

är ideell och främst drivs av statliga 

medel, bidrag från kommunen, Brottsofferfonden 

och Länsstyrelsen fi nns inte 

resurser till att annonsera om verksamheten. 

– Vi behöver nå ut till de misshandlade 

NYHETER / 11 

Det är viktigt att kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor på deras eget språk. Det menar Anuta Sjunghamn och Nadja Hatem, aktiva i kvinnojouren Terrafem. Foto: Hanna Strandberg 

Modersmålet närmast hjärtat 

»DET ÄR JU PÅ MODERS- 

MÅLET MAN LÄR SIG 

UTTRYCKA KÄNSLOR. 

TVINGAS MAN ANVÄNDA 

ETT ANNAT SPRÅK GÅR 

MYCKET AV INFORMATIO- 

NEN FÖRLORAD.« 

kvinnorna. Mörkertalet är väldigt stort, 

och många har en lång historia av misshandel 

bakom sig. Normaliseringsprocessen 

(när kvinnan bortförklarar misshandeln 

inför sig själv, reds anm) gör att 

kvinnan tvekar att söka hjälp. Det börjar 

ju aldrig med ett slag, utan kommer istället 

smygande, i form av verbal misshandel. 

Till slut är hon så nedtryckt att hon 

inte reagerar när slagen kommer. Vårt arbete 

går ut på att stärka kvinnan i hennes 

situation. Vi är inte till för att rädda kvinnorna, 

vi vill att de ska rädda sig själva, 

säger Nadja Hatem. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

FÖR ATT KOMMA i 

kontakt med någon av 

jourkvinnorna på Terrafem 

för stödsamtal eller 

juridisk rådgivning ringer 

du gratis på journummer: 020-52 10 

10. Numret syns inte på din telefonräkning. 

VILL DU ARBETA som jourkvinna i 

Uppsala ringer du verksamhetsledare 

Mina Azad på lokalkontoret i Uppsala, 

telefonnummer: 018-13 44 03 eller 

mobilnummer: 070-944 02 46.

12 / NYHETER 

Fortsatt ökning 

av “free movers” 

Högskoleverket rapporterar att 

antalet utländska studenter vid 

svenska universitet fortsätter att 

öka. Så även i Uppsala. 

Det är i första hand antalet free 

movers som har ökat. Det är 

studenter som kommit hit på 

egen hand, de fl esta för att läsa 

vid något av de tjugotal masterprogram 

som ges på engelska vid universitetet. 

Ulrica Ouline vid internationella 

kansliet tror att det fi nns mellan 1 500 och 

2 000 free movers vid Uppsala universitet. 

Utöver de som kommit hit på egen hand 

fi nns det studenter som deltar i utbyten 

som är generella för hela universitetet, university 

wide exchanges. Vissa institutioner 

har även särskilda utbyten för sina studenter, 

department specifi c exchanges. 

– Universitetsledningen arbetar med 

att tillsätta en arbetsgrupp som ska utveckla 

en internationaliseringsstrategi. 

Vi tycker att det här är viktigt att främja, 

säger prorektor Kerstin Sahlin. 

Hon anser att det intressanta är att locka 

till sig bra studenter, det är viktigt med 

kvalitet. Vilket land studenterna kommer 

ifrån spelar inte så stor roll. Men hon ser 

enbart positivt på ökad öppenhet. 

– Det är viktigt för att studenterna ska 

vara rustade för en internationell arbetsmarknad. 

Det står i universitetets mål 

och strategier att vi ska verka för en bättre 

värld. Det här är ett sätt att göra det på. 

Lars Fransson på universitetets informationsavdelning 

betonar dock att Uppsala 

universitet inte är intresserat av att 

få tusentals sökanden. Det skulle bara ge 

merarbete vid urvalsprocessen och dessutom 

öka risken för besvikna studenter 

eftersom en lägre andel av de som söker 

faktiskt skulle bli antagna. Han säger att 

universitetet inte vill ses som kommersiellt 

utan ägnar sig åt så kallad targeted recruitment. 

Man har valt att satsa på mässsor 

riktade till masterstudenter, samt arbetat 

med att utveckla partnerskap med 

andra universitet. 

– Det är ett billigt och effektivt sätt för 

oss att rekrytera kunniga studenter, säger 

Lars Fransson. 

EFTERSOM DET INTE FINNS någon central 

enhet som är ansvarig för de utländska 

studenter som kommit hit på egen hand 

är det upp till varje institution att ordna 

med mottagandet och se till att studenterna 

känner sig hemma i Uppsala. 

– Att se till att studenterna verkar i en 

miljö som de trivs i och där de kan prestera 

bra är viktigare än att skapa en jämn 

fördelning mellan olika nationaliteter, 

säger Kerstin Sahlin. 

I år anordnades för första gången ett särskilt 

informationsmöte, och en träff med 

rektorn, för de internationella masterstudenterna. 

Bland annat IBG har ett eget 

mottagningsprogram för sina studenter 

och enligt Lars Fransson är de dessutom 

bra på att hålla ihop grupperna. 

– I huvudsak är studenterna nöjda. Det 

här är mogna studenter, oftast duktiga 

och fl itiga och de klarar sig bra. Men det 

är klart att det fi nns problem. 

Möjligheterna att arbeta samtidigt med 

studierna har förbättrats under senare år. 

Men det är fortfarande svårt för utländska 

studenter att stanna i Sverige efter examen. 

Ett än mer akut problem är att vissa har 

svårt att hitta bostad. 

VERONIKA SKÄRLUND 

Uppsala universitet lockar till 

sig alltfl er utländska studenter. 

Eftersom det är förbjudet 

enligt lag att registrera studenters 

nationalitet är det 

ingen som vet hur många som kommer 

från varje enskilt land. 

– Det rör sig om åtminstone ett hundratal 

kinesiska studenter som kommit hit i 

år, säger Lars Fransson på universitetets 

informationsavdelning. 

Den absoluta majoriteten av dessa läser 

på masternivå. Eftersom de fl esta masterprogram 

är tvååriga fi nns en nästan lika 

stor grupp kinesiska studenter som kom 

hit i augusti 2007. 

Det är i första hand masterprogram 

inom teknisk-naturvetenskapliga fakul- 


Chinese Students and Scholars Association in Uppsala samlar varje lördagkväll sina medlemmar för att spela basket och badminton. Från vänster ses 

Xiaoyu Wang, Jian Wan, Deng, Jing Zhao, Jinzhi Hu och Yang Liu. 

Uppsala lockar allt 

Antalet studenter från Kina har ökat 

de senaste åren, framför allt på institutioner 

inom teknatfakulteten. Riktad 

rekrytering har använts för att locka till 

sig studenter, men också utbyten på 

grundutbildningsnivå ger resultat. 

teten som lockar utländska studenter. 

Institutionen för biologisk grundutbildning 

(IBG) är en av de institutioner som 

tidigt ansträngde sig för att bli mer internationell. 

Bland annat utvecklade man 

samarbetsavtal med kinesiska universitet. 

Masterprogrammet i molekylär bioteknik, 

vilket gavs vid institutionen fram 

till vårterminen 2008, lockade nästan 

bara kinesiska studenter. 

– TRENDEN ÄR DOCK att grupperna blir 

mer blandade och det tycker vi är positivt, 

säger Lars Göran Josefsson, utbildningssamordnare 

vid IBG. 

Idag har institutionen två masterprogram 

med totalt 191 studenter, varav 71 

är kineser. 

– Nu arbetar vi med att utveckla en kurs 

som ska ges för kinesiska och svenska studenter 

tillsammans. Vi försöker belysa 

samma biologiska frågeställningar, men 

ur olika nationella perspektiv, säger Lars 

Göran Josefsson.

Ergo #12 / 2008 NYHETER / 13 

Simin Hu och Jinzhi Hu är två 

av de kinesiska studenter som 

lockats av gratis utbildning och 

tryggheten i Uppsala. Båda är 

aktiva i den kinesiska studentorganisationen 

CSSAU och hjälper 

nyanlända studenter att trivas. 

Simin Hu och Jinzhi Hu kom 

till Uppsala i augusti 2007. De 

kom från Shanghai respektive 

Peking för att läsa vid institutionen 

för biologisk grundutbildning 

(IBG). 

– Jag såg ett program på den statliga 

kinesiska televisionen. De visade kända 

universitet i världen och Uppsala nämndes 

som det bästa i Sverige, kanske till och 

med i Norra Europa. Så jag kollade upp 

det på nätet, säger Jinzhi. 

En äldre student vid Simins universitet 

läste en master i Uppsala och rekommenderade 

henne att söka. Samtidigt hade 

hon blivit antagen av ett amerikanskt 

universitet. 

– Där gällde det en PhD och jag var inte 

säker på att jag ville bo i USA i fem år. Mina 

föräldrar tyckte att Europa kunde vara ett 

bra alternativ. Sverige har rykte om sig att 

vara säkert, så jag fl yttade hit, säger hon. 

De är båda överens om att det är enklare 

att söka till universitet i Sverige än i till exempel 

USA. Ett engelsktest behövs för att 

bli antagen, men Uppsala accepterar fl era 

varianter, inte bara ett, som de amerikanska 

universiteten. Det är också en fördel 

att utbildningen är gratis i Sverige. Enligt 

Jinzhi skulle motsvarande utbildning i till 

exempel Danmark kosta 10 000 euro. Utan 

stipendium är det få som skulle klara det. 

Det betyder dock inte att det är billigt 

för de kinesiska studenterna att läsa här. 

Jinzhi gjorde av med totalt 80 000 kronor 

under sina fyra år vid universitetet i Peking. 

Då ingick skolavgifter, bostad och 

mat. I Sverige går det åt ungefär 60 000- 

70 000 kronor om året. 

Simin och Jinzhi är aktiva i CSSAU, Chinese 

Students and Scholars Association 

Uppsala. Den har funnits sedan 1986, 

men på senare tid har antalet medlemmar 

ökat markant. I augusti i år hade 

organisationen 241 medlemmar. Totalt 

räknar man med att det bor 500 kineser 

i Uppsala idag, omkring 260 av dessa är 

studenter. 

CSSAU hjälper kinesiska studenter att 

komma tillrätta i Uppsala. De hämtar på 

fl ygplatsen, ordnar sammankomster och 

fester. Varje lördag träffas man på Fyrisskolan 

för att spela badminton och basket. 

När en institution hade problem med 

att hitta boende till nyanlända studenter 

kontaktade man organisationen och bad 

om hjälp. 

Både Jinzhi och Simin räknar med att 

vara kvar här åtminstone läsåret ut. Jinzhi 

skulle gärna stanna längre än så. 

– Det senaste året har jag ägnat all min 

tid åt att studera. I somras följde jag med 

en kompis till Jönköping och tyckte verkligen 

om det. Då insåg jag att jag behöver 

mycket mer tid för att hinna lära känna 

Sverige, säger han. 

Han hoppas på en plats på forskarutbildningen 

och tror att han har större 

chanser att komma in än någon som inte 

har studerat i Uppsala. 


fl er studenter från Kina 

Institutionen för informationsteknologi 

har ett nära samarbete med Tongji 

universitet i Shanghai. Sedan fyra år tillbaka 

skickar man varje år ett tiotal studenter 

dit, och tar samtidigt emot lika 

många därifrån. Även institutionen för 

informationsvetenskap, avdelningen för 

statistik, samarbetar med universitet i 

Kina för utbyten på grundutbildningen. 

Institutionen för lingvistik och fi lologi 

arbetar för att utveckla ett liknande utbyte. 

Utbyten på grundutbildningen kan 

vara ett sätt att locka utländska studenter 

till masterprogrammen. 

– Nöjda studenter som berättar om oss 

när de återvänder hem är ett av de mest 

effektiva sätten att sprida information 

om vår institution och vårt universitet, 

säger Anders Berglund vid Institutionen 

för informationsteknologi. 

Studenterna kan även lockas till Uppsala 

på andra sätt. De fl esta hittar själva 

information genom att söka på nätet. Enligt 

Lars Fransson är det dock få av dessa 

Foto: Veronika Skärlund 

som har möjlighet att komma. Vissa är 

inte behöriga, andra kan inte fi nansiera 

sina studier själva och det fi nns få stipendier 

att söka i Sverige. 

AKTIV REKRYTERING från utländska universitet 

är något som pågått under tre-fyra år. 

– Studenter får höra talas om Uppsala 

universitet genom sin heminstitution 

eller via något av våra ombud på studentmässor, 

säger Lars Fransson. 

Att partneruniversitet rekommenderar 

utbildningar här till de studenter som 

inte får plats på deras egna masterutbildningar 

är vanligt. Representanter för 

institutioner på teknisk-naturvetenskapliga 

fakulteten har också besökt studentmässor 

i Kina. Sex sådana mässor kommer 

att besökas den här terminen. 

Det är osäkert om antalet kinesiska studenter 

kommer att fortsätta öka. Chinese 

Scholarship Council, som genom stipendium 

gjort det möjligt för många kinesiska 

studenter att komma till Sverige, har 

»Sverige är säkert« 

nyligen ändrat sin policy. I fortsättningen 

kommer de framför allt att ge stipendium 

för forskarutbildningar. Det kan bidra till 

att antalet kinesiska studenter på masterutbildningar 

i utlandet minskar. Införan- 

Idag ges strax över 20 

masterprogram på engelska 

vid Uppsala universitet. Inför 

höstterminen 2009 planeras 

25 program med totalt 56 olika inriktningar. 

Alla utom ett av dessa är tvååriga. 

Ungefär 400 studenter registrerade sig 

på de engelskspråkiga masterprogramen 

med start i september 2008. 380 av 

dessa har utlänsk härkomst. Motsvarande 

siffra för program som började 

höstterminen 2007 är 200. 

De utländska studenterna kommer 

i första hand från Asien. Minst 130 av 

dessa är kineser. Enligt Chinese Student 

Jinzhi Hu och Simin Hu. 

de av studieavgifter för icke-europeiska 

studenter på högre utbildning kan också 

påverka. Om, eller när, så kommer att ske 

är ännu oklart. 


and Scholar Association in Uppsala fi nns 

det omkring 260 kinesiska studenter vid 

Uppsala Universitet. 

Flest kinesiska studenter fi nns på 

masterprogrammet i datavetenskap vid 

insitutionen för informationsteknologi 

(drygt hälften av 80), masterprogrammet 

i biologi och masterprogrammet i 

tillämpad bioteknik vid institutionen för 

biologisk grundutbildning (knappt en 

tredjedel av 191), samt på masterprogrammet 

i samhällsvetenskap, inriktning 

statistik, vid institutionen för informationsvetenskap 

(ca 13 av 13 som började 

2008).

14 / NYHETER 

Per Löwdin 

Utbildningsbidraget 

har 

spelat ut sin roll 

Annons 

Doktorander befi nner sig 

ofta i en otrygg situation 

när det gäller socialförsäkringar. 

Mest utsatta är de 

som har stipendium som 

huvudsaklig inkomstkälla. De hamnar 

helt utanför socialförsäkringssystemen. 

Föräldrapenningen är beroende av den 

sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) 

man tjänat in. Den som har stipendium, 

har offi ciellt inga inkomster och betalar 

inte någon skatt. Stipendiater som får 

barn får således endast ut lägstanivåersättningen 

à 180 kronor om dagen. 

Den som blir sjuk blir helt beroende 

av stipendiegivarens nåd. Detta är en, 

minst sagt, oacceptabel situation. 

Den som har utbildningsbidrag får 

behålla detta vid sjukdom eller föräldraledighet 

i samma utsträckning som 

om han eller hon hade haft en vanlig anställning. 

Emellertid skiljer sig utbildningsbidraget 

från doktorandtjänsten 

i det, att kostnaden inte faller på socialförsäkringssystemet, 

istället täcks den 

av fakultetsanslag eller andra medel 

avsedda för forskning. Det medför att 

man på många institutioner ser snett på 

dem som tar ut föräldraledighet under 

utbildningsbidragstid. 

En allvarlig komplikation med utbildningsbidraget 

är att det inte räknas 

som sjukpenningsgrundande 

inkomst. Det medför, att vid övergången 

till doktorandtjänst efter två 

år, som gäller för alla som har utbildningsbidrag, 

så blir doktoranden i 

princip utförsäkrad direkt efter övergången 

till tjänst och uppnår inte full 

SGI och därmed rätten till full föräld- 

rapenning förrän efter åtta månaders 

anställning. 

Flera försämringar har genomförts 

på senare år. Det gäller särskilt för dem 

som har utbildningsbidrag. 2006 höjdes 

kraven för att en inkomst skall räknas 

som sjukpenningsgrundande radikalt. 

Tidigare räckte det med en inkomst från 

assistenttjänstgöringen på ca 30 000 kronor 

för att bli behörig till sjuk- och föräldrapenning. 

Plötsligt krävdes en inkomst 

på ca 80 000. 

Det medförde att den tjugoprocentiga 

assistenttjänstgöringen, som de fl esta har 

i förening med utbildningsbidrag, inte 

längre berättigade till sjuk- eller föräldrapenning. 

Den som har bidraget reducerat 

till 80 procent för att ha 20 procent 

undervisning eller andra uppgifter på 

institutionen hamnar faktiskt i en sämre 

ekonomisk situation vid sjukdom eller 

föräldraskap än dem som bara har utbildningsbidrag. 

Ytterligare en allvarlig försämring 

är att kraven för att få 

full föräldrapenning höjts. 

Tidigare räckte det med sex 

månaders anställning. Den 

som höll på att bli förälder hade alltså 

ett par månader på sig för att gå över till 

doktorandtjänst. Bättre institutioner 

brukade hastigt förordna gravida kvinnliga 

doktorander (men sällan blivande 

pappor) på doktorandtjänst så snart graviditeten 

var fastställd. 

Åtta-månaders-regeln innebär att man 

i princip måste vända sig till prefekten 

omedelbart efter befruktningen, och 

meddela att man riskerar att bli utför- 


säkrad om man inte omgående får doktorandtjänst. 

Något som svårligen låter sig 

göras praktiskt, inte minst därför att det 

kan ta någon månad innan graviditeten 

kan fastställas. 

Doktorander befi nner sig just i den fas i 

livet då man skaffar sig barn. Därför är det 

vanligt att de hamnar i denna situation, 

och de lösningar som tillämpats, uppfi nningsrikt 

mickel med dateringen av förordnanden 

eller att doktoranden får kvarstå 

på utbildningsbidrag är tveksamma. 

Hålen i socialförsäkringen 

har blivit större. De senaste 

årens försämringar har varit 

oavsiktliga. Beslut har fattats 

om generella regelverk. 

Politikerna har, oavsett partifärg, inte alls 

tänkt på den situation som skapats av att 

man fi nansierar en stor del av doktorandforskningen 

med utbildningsbidrag istället 

för med doktorandtjänster. 

Bäst har dessa frågor hanterats av den 

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 

som sedan många år tillbaka 

begränsat utbildningsbidragstiden till 

högst ett år. I praktiken har man en modell 

som innebär, att man går högst ett år 

på bidrag och sedan tre år på doktorandtjänst. 

I sin strävan att rekrytera de främsta 

studiebegåvningarna erbjuder många 

av fakultetens institutioner doktorandtjänst 

från första dagen. 

Utbildningsbidraget har spelat ut sin 

roll. Det är klart läge att omvandla utbildningsbidragen 

till doktorandtjänster. Vill 

man att de mest begåvade ska välja forskarbanan 

måste man erbjuda drägliga 

villkor.


FORSKNING PÅGÅR 

De sjungande patrioterna 

Ingen sjunger längre om att ”dö för moder 

Svea”. Ändå har 1800-talets bortglömda 

patriotiska sånger format mycket av vår 

nationsuppfattning, visar historikern 

Hanna Enefalk i en ny avhandling. 

”I det närmaste 30 proc. av Akademiska Sångföreningens 

senaste höst samlade medlemmar 

ha under de rödas uppror mördats eller 

stupat i befrielsekriget. Detta har blivit ödesdigert 

i synnerhet för körens tenorer. De fl esta 

av dessa offer hörde till de bästa tenorerna inom föreningen.” 

Helsingforstidningen Hufvudstadsbladets 

kärva rapportering den 16 maj 1918 visar hur de krigiska 

ideal som hyllades i patriotiska sånger i Norden 

vid 1900-talets början kunde användas för att motivera 

unga män att offra sina liv. Hanna Enefalk menar 

att sångerna var ett uttryck för vad socialpsykologen 

Michael Billig kallar ”banal nationalism”: 

– Ofta tänker vi på nationalism som en explosion av 

våld och massmord i ett land någonstans i öst – det är 

inget som fi nns här hos oss. Men titta på alla banala 

markörer för nationalism som fi nns i vardagen. I dagens 

Sverige kan man tänka på de svenska fl aggorna 

på gurkorna i matbutiken. Vad gör de där? Sådana 

vardagliga små markörer gör att man när som helst 

kan mobilisera en mer militant nationalism. 

Inspirerad av begreppet banal nationalism menar 

hon att sångerna också uttryckte en ”banal androcentrism”, 

en ständig upptagenhet av krigisk manlighet. 

– I texterna fi nns en könshierarki. Nationen ska bäras 

upp av män och inte vilka män som helst, utan 

män med vapen. 

Men sångerna användes inte bara för att fostra ynglingar 

till kanonmat. De kunde också ge en skjuts i karriären 

för sina upphovsmän, uteslutande unga akademiker, 

som genom sina alster fi ck uppmärksamhet från äldre 

män med makt och kunde klättra uppåt i samhället. 

– Om man verkligen lyckades med ett par patriotiska 

sånger kunde man få en tjänst – och det var inte 

det sämsta, för det var ont om betalda tjänster – eller 

uppmärksamhet, kanske direkt från kungahuset, vilket 

gav social status. Praktexemplet, Uppsalaskalden 

Gunnar Wennerberg, blev minister till slut. Dels för 

de otroligt populära ”Gluntarne”, men också för att 

han skrev patriotiska hymner, som är bortglömda 

idag men som han blev mycket hyllad för på sin tid. 

Sångerna påverkade däremot inte hur Sverige faktiskt 

agerade utrikespolitiskt, menar Hanna Enefalk. 

Det är inte utan orsak hon kallar sin avhandling ”En 

patriotisk drömvärld”: 

Ett par lyckade patriotiska sånger kunde på 1800-talet vara en väg in i det politiska 

etablissemanget, berättar Hanna Enefalk. 

– De här personerna hade ingen koll på hur utrikespolitiken 

egentligen fungerade. Medan regeringen 

resonerade realpolitiskt och tog ställning till vad ett 

land av Sveriges storlek hade råd med och klarade av, 

så skrev mina unga akademiker sånger om att vi nog 

inte ska vänta på att Ryssland ska attackera, utan borde 

hoppa på dem direkt. 

I BÖRJAN AV 1800-TALET framfördes sångerna främst 

av studenter och i de borgerliga hemmen, men i 

slutet av århundradet uppstod en vilja att nå ut till 

befolkningsfl ertalet. Det visade sig åtminstone inledningsvis 

vara svårt. Medelklassen köpte gärna 

patriotiska sånger, men bland den bredare allmänheten 

fanns inte alls samma kommersiella efterfrågan. 

Det berodde enligt Hanna Enefalk inte på att de lägre 

klasserna skulle sakna musikintresse. 

– Vanliga människor muciserade, men enligt mina 

patrioter på helt fel sätt. De sjöng skillingtrycksvisor 

och snuskiga visor och spelade dansmusik, ofta importerad 

från utlandet. Och det var ju fel, fel, fel. 

Hon är inte förvånad över att det kunde vara svårt 

att relatera till de högstämt patriotiska sångerna för 

människor ur de lägre samhällsklasserna i det fattiga 

jordbrukarlandet Sverige. 

– Folk satt och tänkte på hur de skulle få pengarna att 

räcka eller hur de skulle kunna skrapa ihop till en biljett till 

Amerika så att de kunde ta sig härifrån. Att då börja sjunga 

att vi är bröder som ska dö för moder Svea är inte relevant. 

Den slutsatsen verkar även de sjungande patrioterna 

ha dragit. 

– Därför försökte de göra budskapet lite mindre 

pompöst, ta bort de värsta stilblommorna och använda 

ett enklare språk – allt för att barn och allmänhet 

skulle förstå bättre. Istället för att tala om ett abstrakt 

fädernesland tog man ner det till träden, ängarna 

och jorden runt det egna hemmet. 

Det visade sig vara en framgångsrik satsning. En 

viktig del i strategin var att pumpa ut de patriotiska 

sångerna i folkskolorna, där ju eleverna fi ck lov att 

sjunga dem vare sig de ville eller inte. Sångerna kom 

därigenom att bli en viktig del när grunden lades till 

den nationsuppfattning vi har idag. 

– Sverige är ju för många det vi kan se: naturen, 

hembygden. Så det var en väldigt lyckad kursändring 

inom den nationella diskursen. 


Hanna Enefalk försvarade sin avhandling ”En patriotisk 

drömvärld. Musik, nationalism och genus under det långa 

1800-talet” den 24 oktober. 

Foto:Gusten Holm 

KRÖNIKA 

NIKLAS AREVIK 

Niklas Arevik är frilansjournalist 

och högstadielärare. 

Goda råd är dyra 

NYHETER / 15 

Ni vet de där morgnarna. Man släpar 

sig upp med alltjämt övertrasserat 

sömnkonto, känner sig lika balanserad 

som Elisabeth Höglunds frisyr, 

tittar i badrumsspegeln och ser Boris 

Jeltsin glo tillbaka med suddig blick. Tittar i morgonbladet 

och ser Per Håkan Börjesson poppa fram 

med något ärtigare uppsyn. 

Per Håkan Börjesson är fi nansproffs, rapporterar 

TT. Han har skrivit en bok som heter Så här kan alla 

svenskar bli miljonärer, som innehåller bli rik-tips 

som är – för att gravt misshandla ordet underdrift 

– lite vaga i konturerna. Det första rådet lyder – och 

håll i er nu för det här är guld: ”Ha lägre kostnader 

än intäkter varje månad.” Ja du, Per Håkan. Det låter 

väl rimligt? 

Han fortsätter oförtövat: ”Gå igenom din privatekonomi”, 

”Köp aktier” och, det blir bara bättre och 

bättre, ”Spara tio procent av din lön varje månad.” 

”Jaha!”, ropas det med unison förvåning över Sveriges 

alla frukostbord och radioapparater, ”det är 

alltså så man blir miljonär”. Och din gamla snälla 

bullmormor börjar omgående lägga undan 1200 

spänn i månaden, tvingas leva snålt som fan tills 

hon 173 år gammal kan teckna en prenumeration 

på Connoisseur. 

Min preliminära diagnos var att Per Håkan Börjesson 

inte riktigt har alla hästar hemma i hagen. 

Men sen kommer det till mig, lika plötsligt och 

brutalt som en sur fi s i fejset. Karln är ju ett pedagogiskt 

geni. Detta sanslöst tramsiga snömos till bok 

toppar i skrivande stund AdLibris försäljningslista. 

Han måste ju ha tjänat en förmögenhet på den. 

OCH DET ÄR DET som är hans egentliga tips: ”Lyssna 

inte på vad jag säger, gör som jag gör.” Skriv en bok 

med värdelösa tips och kräng till dina landsmän. Vi 

kunde ju alla lova att köpa varandras böcker. Tänk 

vad pengar vi kommer att tjäna. Eller ännu bättre, 

vi hoppar över det onödiga och tidskrävande mellanledet 

med boken och skänker 230 kronor var till 

varandra. Vi kommer att bli miljonärer allihop! 

Det Per Håkan Börjesson inte har förstått är att 

mina tips är lika bra som hans. Ekonomi utan 

tillväxt är ett nollsummespel, och pengar på hög 

genererar ingen tillväxt. För att inte tala om de 

börsspekulationer han rekommenderar för denna 

pengahög. När någon vinner står andra som förlorare. 

Precis som i Bingolotto. 

Och när kurserna slår i backen som närsynta 

duvhökar, och Sveriges alla Per-Håkan-Börjessonar 

står i tv och säger åt din gamla bullmormor att ha 

is i magen, och inte paniksälja, skulle jag vilja åtminstone 

en gång – bara en enda gång! – få höra 

reportern fråga: Och hur gjorde du själv, med din 

aktieportfölj? Hade du is i magen? 

Orgastiskt skulle jag sedan beskåda hur Per Håkan 

Börjesson börjar skruva på sig, stammande 

förklara att emedan han kan spelet, känner till 

koderna och har de rätta kontakterna, har han sålt 

i god tid, och gjort sig ännu en sval miljon på bullmormors 

pension, som nu lika gärna kan använda 

sina ”folkaktier” till att torka sig i röven med, eftersom 

de är billigare än dasspapper. 

Jag viker ihop tidningen, tar en klunk kaffe till 

och funderar över Per Håkan Börjessons sista tips: 

”Var försiktig när du lyssnar på rådgivare.”

16 / PORTRÄTT 


Foto: Gusten Holm

Ergo #12/ 2008 

Owe Wikström är professorn i religionspsykologi 

som lyckats med bedriften att skriva bästsäljare 

om tillvarons grundvillkor. I sin nya bok utforskar han 

en ny väg in i de existentiella frågorna: vemodet. 

Längtans profet 

En stämningsbild inleder Owe Wikströms 

senaste bok ”Till längtans 

försvar eller vemodet i fi nsk tango”. 

Det är sensommarkväll och 

författaren bommar igen sommarstugan 

inför vintern: ”Semestertiden är 

till ända, havskanten öde. De barn och barnbarn 

som befolkat sandstranden har sedan 

några veckor åkt tillbaka till staden.” Den 

känsla som kommer smygande är bekant 

från många liknande situationer. Det är en 

nästan överväldigande glädje blandad med 

en vag, men lika påtaglig oro. Men så under 

några korta sekunder får känslan en förlängning 

– en överton som varken handlar om 

stugan eller om sommaren. Han drabbas 

av ”insikten om att vi lever våra korta liv på 

tidens smala näs med ett ofattbart tidshav 

runtom oss”. 

Jag mejlar för att boka en intervju med 

mannen bakom dessa allvarsord. Svaret kommer 

från ett tangentbord utan bokstäverna 

å, ä och ö någonstans i östra Pyrinéerna: 

”gusten, boken har jag inte sett ens sj´lv, 

men visst kan vi tala lite om den, men ´r i Andorra 

och vandrar till tisdag kv ´ll, sen ´r det 

en massa arbete med kulturr`det, men stñt 

p`` mig lite senare. 

/svettig 

owe” 

Bråddjupt allvar samsas med en slags rastlös, 

nyfi ken bekymmerslöshet hos Owe Wikström, 

ibland i samma mening. På tal om 

fi nsk tango är det förresten inte vemod han 

först associerar till när vi träffas utanför Konditori 

Fågelsången en gråmulen dag någon 

vecka senare, utan ett klipp på Youtube. 

– Slå på ”Frank Zappa och ”Finnish Tango”. 

Han spelade en tango som extranummer efter 

en rockkonsert i Helsingfors. Skithäftigt. 

OWE WIKSTRÖM ÄR PRÄST, psykoterapeut och 

professor i religionspsykologi vid Uppsala 

universitet, känd för sin forskning om förhållandet 

mellan religion och olika kliniska 

psykologiska tillstånd, och för sina studier av 

bland annat Dostojevskijs författarskap. Så 

här i slutet av karriären ägnar han dock det 

mesta av sin tid utanför universitetets murar. 

Han åker runt i landet och föreläser, medverkar 

ofta i tidningar och radioprogram och sitter 

i Statens kulturråd. 

Som författare nådde han den stora publiken 

med ”Långsamhetens lov”(2001), 

där han tar upp den moderna människans 

förhållande till tiden. Den följdes av refl ektioner 

kring rum och resande i ”Ikonen i 

fi ckan” (2003) och vår ansvarighet inför våra 

medmänniskor i ”Sonjas godhet” (2006). 

”Jag är nog en 

ganska rå och 

enkel kristen 

person, om jag 

ska rannsaka 

mig själv. Men 

jag doserar 

mitt budskap 

väldigt 

stillsamt.” 

– Alla tre böckerna är skrivna på samma 

sätt. Jag nyttjar det yttre rummet för att refl 

ektera kring inre världar. Men eftersom jag 

sysslar med religion tyckte jag ändå att det 

saknades något. Jag ville skriva om existentiella 

och andliga frågor lite mer explicit, 

fast utan att börja i dem. 

”Till längtans försvar” beskriver han som 

en pamfl ett för att uppmärksamma en del av 

tillvaron som han tycker får för liten plats i 

vår tid. 

– På den mediala, kulturella arenan ryms 

ganska få markörer för vemodet. Samtidigt 

tycker jag som gammal sjukhuspräst och 

psykolog att när det smäller, när man får en 

tumör, eller när det händer något med brorsan 

eller mamma, då ställer sig människan 

förr eller senare ändå de här frågorna: Vad 

är syftet? Hur ska jag stå ut? Finns det någon 

mening? Det är en profylaktisk åtgärd att 

klura kring de här frågorna ibland. 

Vemodet är inget man bör eller kan ”bota”, 

menar han. 

– Existentiella frågor är terapiresistenta, 

det är det som är poängen. Läkare och patient 

är på samma nivå inför det faktum att 

man måste dö. Det handlar inte om hälsa och 

ohälsa, utan om graden av närhet till existensens 

grundnivå. Det är inte deppighet, 

utan realism. 

BOKENS FÖRSTA DEL utforskar ”vemodets anatomi”; 

de specifi ka situationer, ofta kopplade 

till upplevelser av musik eller naturen, som 

väcker vemodet till liv. 

– Det lilla vemodet – att man saknar barnen, 

börjar bli äldre eller hör en fantastisk 

låt av Sting som man lyssnade på första gången 

man var kär – gränsar till en större upplevelse 

av att hela livet är skönt men samtidigt 

på väg ifrån en. Det är så jag kommer in på de 

existentiella frågorna. 

Det stora, existentiella vemodet, eller ”vemodets 

förlängningar”, ringar han in med 

hjälp av tre begrepp; hemlösheten – människan 

har ingen fast grund att stå på, inget inre 

GPS för att orientera sig i tillvaron; ändligheten 

– människan måste förhålla sig till att 

hon en dag ska dö; och slutligen andligheten 

– fi nns det någon transcendent verklighet eller 

är allt bara påhitt? 

Själv bär Owe Wikström med sig dessa livsfrågor 

sedan sin djupsinniga tonårstid hemma 

i Luleå. 

– Grundstämningen av att tillvaron är provisorisk, 

den har jag nog känt väldigt länge. 

En del kallar det puerilt – man kommer aldrig 

över den där ungdomsperioden. Jag är 

väl kvar i den. Men jag tror att den fi nns kvar 

PORTRÄTT / 17 

hos många: ”Tänk när man var ung, vad man 

tänkte mycket. Nu hinner man aldrig tänka, 

man ska bara svara på mejl hela tiden.” Så 

när man ger ord åt de här frågorna väcker 

det ofta gensvar i människors inre. 

I bokens tredje och avslutande del kopplar 

han frågeställningarna till den religiösa föreställningsvärlden, 

som han menar tillhandahåller 

ett språk och symboler för att kanalisera 

människans längtan. 

– Bortom det lilla vemodet fi nns det stora 

vemodet. Där bortom fi nns en ontologisk 

törst. Människan har per se en generalbrist; 

hon är utkörd ur paradiset. Altaret eller ikonen 

suger upp den här längtan och ger en 

sorts svar. I den meningen upplever nog religiösa 

inte världen bara som längtan, utan 

att det också fi nns en hemkomst. 

SAMTIDIGT ÄR HAN NOGGRANN med att även 

den som inte har en tro ska kunna ta till sig 

det han skriver. 

– Jag är nog en ganska rå och enkel kristen 

person, om jag ska rannsaka mig själv. Men 

jag doserar mitt budskap väldigt stillsamt. 

Folk får säga ja eller nej. En person som absolut 

tycker att det här är fel ska åtminstone 

kunna förstå resonemangen om livsfrågor 

och längtan. 

Denna del av boken kan ses som en uppgörelse 

med den form av religionskritik som 

reducerar religionen till något fl ummigt 

– en samling ologiska föreställningar som 

intellektuellt oärliga människor ägnar sig 

åt. Den missar att det religiösa livet handlar 

om så mycket mer än bara ett tankesystem, 

menar Owe Wikström. 

– Religionsfenomenologerna talar mycket 

mer i icke-kognitiva termer: ”Jag böjer mig 

mot altaret, jag gör ett korstecken, jag bugar 

mig mot Mecka”. Man gör något med kroppen. 

Hela det rituella, språkspelet, det vill 

jag fånga. Många älskar att gå in i kyrkorummet 

och tända ett ljus, men säger sig inte 

kunna ”tro”. Det fi nns många intellektuella 

ateister som inte är det emotionellt – det 

kognitiva korresponderar inte med vad de 

faktiskt gör. 

Han riktar en udd mot alla tvärsäkra 

– ateister såväl som religiösa – som tror sig 

ha kommit fram till det slutgiltiga svaret på 

livets gåtor. ”Den som har rätt brukar i regel 

inte ha rätt”, citerar han nobelpristagaren 

Imre Kertész. 

– Jag är emot fundamentalister åt båda hållen. 

Det är därför jag kallar boken ”Till längtans 

försvar”. Tror jag. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

18 / PORTRÄTT 

Vad Madde inte vet om kommunikation är inte värt att veta. 

Man kan dela upp människor i 

många olika grupper och kategorier. 

Det är skönt tycker 

de fl esta. Att veta vem som är 

kvinna och vem som är man, 

vem som är äldre, vem som är yngre, vem som 

är kristen, vem som pluggar till läkare och 

vem som jobbar som nagelteknolog. Vissa kategorier 

är snävare än så. Det fi nns människor 

som plockar bort russinen från lussebullen, 

det fi nns människor som läser tidningen baklänges 

och det fi nns människor som helst inte 

vill prata hos frisören. Själv tillhör jag den sistnämnda 

gruppen. Jag pratar inte i frisörstolen. 

Är fullkomligt nöjd med att läsa en bok eller 

bläddra i Damernas Värld då saxen, och personen 

vars hand saxen sitter i, förändrar mig, 

förbättrar mig. Jag vill inte ge respons på några 

fraser utanför kategorin hår. Detta är inga 

översittarfasoner, det är bara så det är och jag 

tror att frisörerna får prata tillräckligt under 

en dag ändå. 

Det har emellertid inte alltid varit så. Det 

fanns en tid då jag mötte en spegelbild som 

både pratade och skrattade. Det fanns ett undantag. 

Detta undantag bär namnet Madeleine 

Sundberg, men kallas Madde. Och jag har 

precis återfunnit henne. 

MADDE KAN BLANDA FÄRGEN koppar med exakt 

precision. Madde är kvinnan jag 2005 kunde 

prata om i alla sammanhang, och få respons, 

eftersom alla jag träffade klippte sig hos denna 

behagligt personliga frisör. Antagligen gör de 

fl esta det fortfarande, hon tog nämligen med sig 

ungefär femtio procent av sin ex-salongs klientel 

då hon bytte ”stol”. Och de som inte hängde med 

var kanske sådana som jag, som inte fattade någonting, 

som trodde att hon blivit headhuntad 

av en salong i en större stad, i en större värld och 

försvunnit ur Uppsalasfären. Madde är ett socialt 

geni och dessutom en äkta hårkonstnär. En klippning 

hos Madde är ett koncept. Ett koncept som 

inkluderar syrliga skratt, vardagsfi losofi och en 

förbannat fi n frisyr. Jag njuter av att höra henne 

prata. Inte bara då hon pratar om sin pojkvän eller 

om sina vänner, som hon för övrigt haft sedan 

lågstadiet, utan kanske mest då hon teoretiserar 

yrket. Hon kan prata om en klippning som om 

allt baserades på psykologi. ”En fråga kan ge svar 

på 100” betyder att om man frågar om kunden 

kommer direkt från jobbet och får svaret nej vet 

man att kläderna han eller hon har på sig just där 

är kundens stil och denna stil i kombination med 

samtalston säger en hel del om personligheten, 

och personligheten avgör vilken frisyr personen 

ifråga kräver och behöver. Madde kan också prata 

om svårigheten i kommunikation vid klippning. 

Det kan låta ungefär såhär: 

– Det kunden tänker är sällan det kunden säger 

och det kunden säger är inte vad jag hör och vad 

jag hör är inte vad kunden ser i spegeln då jag har 

hört klart. Tänk dig en teckning där det fi nns pilar 

mellan kunden och kundens pratbubbla, frisören, 

saxen och spegeln. En kommunikationskedja 

som ibland brister och när den brister så 

vågar de missnöjda nästan aldrig påpeka det. Att 

de är missnöjda. De tror att de sårar mig, men jag 

tar inte sådant personligt. Att en permanent går 

ur på en vecka är inte mitt fel, inte heller hårläggningens 

fel utan det kan handla om väder eller 

hur kundens hår mår för tillfället. 


Socialt geni och äkta hårkonstnär 

MÖTEN I DEN ANDRA STADEN 

Ergo tittar i en serie närmare på livet utanför den 

akademiska världen i Uppsala. 

” 

En klippning som 

inkluderar syrliga 

skratt, vardagsfi 

losofi och en 

förbannat fi n 

frisyr.” 

Foto: Sofi e Toftgård 

Jag suger åt mig hårkunskap. Och hon fortsätter: 

– Vi får kurser i kommunikation, visste du 

det? Där får vi se tafatta fi lmer om människor 

iklädda svart kåpa, i frisörstol, berätta om 

hur mycket de hatar då frisören trycker in 

handdukssnibben i deras öron efter hårtvätt. 

Men att frisören inte förstår då de säger ifrån. 

Vi fnissar feminint. Precis som vi fnissar åt 

diskussionen om när, i våra liv, vi varit som fulast. 

Jag är förtjust i tanken om att hon var ett 

högljutt, frågvist och argt barn med alldeles 

för stora tänder. Som till och med farmor blev 

trött på. Med rött hår. 

JAG HAR MADDE I MIN TELEFONBOK. Jag har 

druckit grönt citruste i Hårcompaniets personalrum. 

Det är jag stolt över och jag vet 

inte varför. Madde upprepar hela tiden mitt 

namn då hon pratar med mig. Vill du se hur 

vår centraldammsugare fungerar Sofi e, ta en 

kaka Sofi e, vad fi n du är i håret Sofi e, ledsen 

att jag gäspar hela tiden Sofi e. Det är ett retoriskt 

grepp och hon fångar mig i det. Jag vill 

stanna i hennes värld, där det luktar blommigt 

av hårspray, där lamporna lyser så starkt 

att de antagligen förmedlar D-vitamin, där 

det springer omkring en liten, liten svartvitfl 

äckig hund som är glad fastän han knappt 

syns och där jag får känna mig som en efterlängtad 

samtalspartner. Det är inte bara jag 

som känner så här. Maddes pappa också. Han 

brukar komma förbi salongen och dricka kaffe 

då han har tid. Snacka gött. Men det är heller 

inte bara jag och Maddes pappa som känner 

så här. Alla hennes kunder gör det. Gissar 

jag. För de kommer nästan alltid tillbaka. Och 

tillbaka. Och tillbaka. 

SOFIE TOFTGÅRD


ESSÄ 

Såga rättvist! All litteratur är inte lika bra. Men 

ingen roman förtjänar en kritiker som redan från 

början har domen klar för sig och sedan använder 

recensionen till att föra sina anklagelser i bevis, 

skriver Sofi a Ohlsson Djerf. 

Kritikern ska inte dansa naken på 

författarens grav, även om han 

skulle ha lust till det, säger författaren 

Theodor Kallifatides 

och påstår samtidigt att svensk 

litteraturkritik misslyckats med konsten att 

bedöma alla romaner efter samma värderingar. 

Det är ett skarpt yttrande som kräver bakgrund, 

förklaring, utredning. Hur mår den 

svenska litteraturkritiken idag? 

”Olycksfågeln”, Camilla Läckbergs kriminalroman 

om polisen Patrik Hedström, blev 

en enorm läsarframgång men uppmärksammades 

sparsmakat i kulturpressen. Theodor 

Kallifatides roman ”Mödrar och söner” följdes 

av spaltmeter efter spaltmeter i tidningarna, 

och fi ck senare Siripriset 2007. Dessa 

böckers mottagande i Dagens Nyheters, Sydsvenska 

Dagbladets och Göteborgs-Postens 

recensioner ger en blygsam fi ngervisning om 

vilka spelregler som gäller i dagens Litteratursverige. 

Recensionerna av Olycksfågeln fylls av nedvärderande 

ord och vardagliga uttryck som 

”morsan”. Redan i rubriken ges ett negativt 

omdöme där ord som ”småttigheten” och 

”brister” får sammanfatta läsupplevelsen. 

Fokus ligger på händelser runtomkring; 

”bröllopsbestyr” och ”bullbak” blir mer analyserade 

än spänningen och morden. Recensenterna 

uppehåller sig vid ovidkommande 

detaljer som författarens ålder. Göteborgs- 

Postens Mats Johnson avslutar exempelvis 

sin recension med följande omdöme: ”deckarförfattare 

i den hårdkokta genren brukar 

tacka kriminaltekniker, pensionerade mordutredare 

och annat yrkesfolk för att visa att 

man har gjort sin hemläxa. Läckberg, född 

1974, tackar utöver ett par konsulter på Tanumshede 

polisstation sin mormor, farmor 

och farfar för att de ställt upp som barnvakter. 

Det är faktiskt lite rart”. En omotiverad 

kritik, ett övertramp som saknar motsvarighet 

bland recensionerna av Mödrar och söner. 

Kallifatides ålder eller familj nämns överhuvudtaget 

inte, istället ligger fokus på språket, 

berättargreppen, motiven. Jämförelser görs 

ständigt med Kallifatides tidigare romaner. 

Recensionerna av Mödrar och söner tilldelas 

dessutom fl er ord, är mer personligt skrivna, 

har en väl avvägd disposition, ligger stilistiskt 

högre och tar till sin hjälp uttryck som ”stoisk” 

och ”janusansikte” och stilfi gurer som 

alliteration. 

Recensionerna av Kallifatides roman saknar 

externa jämförelser, medan Läckberg jämförs 

med både Maria Lang och Val McDermid. 

Det visar att Kallifatides blivit en känd och erkänd 

svensk författare, någon att räkna med, 

någon som inte behöver jämförelser, men det 

visar också hur liten plats Läckberg tilldelats 

i detta litterära drama. Självklart ska de olika 

recensionerna skilja sig åt, de måste skilja sig 

åt. All litteratur förtjänar inte rosor och en 

författare måste tåla ris. Men vad ingen litteratur 

förtjänar är en recensent som redan 

på sida ett har domen klar för sig och sedan 

”Det är till 

syvende och 

sist författaren 

som drabbas 

av denna 

snedvridna 

kritik.” 

Sofi a Ohlsson Djerf 

läser till journalist. 

Texten bygger på 

hennes C-uppsats i 

litteraturvetenskap. 

använder recensionen för att bevisa riktigheten 

i sitt påstående. Litteraturen förtjänar 

en recensent som fördomsfritt öppnar 

pärmarna, bedömer efter lika och relevanta 

premisser och sedan ger ett omdöme underbyggt 

med argument och genomtänkt disposition; 

i ett sådant fall får recensenten tycka 

hur mycket och hur illa hon vill. 

Vad har då kulturchefer och recensenter 

att säga till sitt försvar? 

Jonas Thente, litteraturredaktör 

på Dagens Nyheter, 

hävdar bestämt att det inte 

fi nns några som helst skillnader mellan recensioner 

av olika genrer ”om du syftar på 

genrelitteratur (deckare/fantasy/chicklit) 

så skall det inte skilja sig åt där heller – förutom 

att de senare formerna mer sällan recenseras.” 

Upsala Nya Tidnings kulturchef 

Bo-Ingvar Kollberg menar också han att alla 

romaner bedöms på samma grunder: ”det 

fi nns kriterier som skiljer god litteratur från 

dålig; ett fi nt berättande, skickliga personteckningar 

och en bra komponerad historia”. 

Av samma åsikt är Magnus Eriksson, Svenska 

Dagbladets recensent som även håller i 

kursen ”Att läsa och förstå kritik” vid Växjö 

högskola. Han ser inga problem med den 

svenska litteraturkritiken, ”den litterära 

bevakningen här är bättre än i många andra 

länder. Alla genrer ska behandlas lika och 

det gör vi på Svenska Dagbladet”. Att olika 

genrer ges olika mycket utrymme, olika fokuseringar, 

olika ordval och olika premisser 

verkar ha gått genomskinligt, tyst, tyst förbi. 

Det är till syvende och sist författaren som 

drabbas av denna snedvridna kritik. Verket 

och författaren står i fokus i recensionen; 

det är berättaren som har skrivit ett verk 

som litteraturkritikern ska recensera. Utan 

författare ingen recension. Theodor Kallifatides 

drömmer om en idealisk, stor litteraturkritik, 

en litteraturkritik som är ”en 

självständig verksamhet ungefär på samma 

sätt som när en musiker tolkar ett verk. Kritikern 

tolkar boken, relaterar till andra böcker 

från andra tider och länder, skapar ett sammanhang, 

öppnar möjligheter till en ännu 

djupare förståelse”. 

Läckberg har klarat sig bra på den svenska 

litterära marknaden trots liten uppmärksamhet 

på kultursidorna och slarvigt skrivna 

recensioner, men inte alla författare 

kan överleva utan rättvisa recensioner. För 

recensioner får följder för den litterära verksamheten, 

får följder för vilka romaner som 

köps in till svenska bibliotek, får följder för 

vilka böcker som nomineras till skrivpriser 

och för vilka författare som sitter i tv-sofforna. 

Recensionerna får följder trots att de 

inte ensamma avgör hur många böcker som 

säljs på marknaden. Därför ska alla romaner 

bedömas efter lika värdepremisser. Och därför 

ska inte kritikern ”dansa naken på författarens 

grav”. 

Malin Nauwerck, 

Edinburgh 

Vikingablod 

KULTUR / 19 

Svenskar som är utomlands har alla 

stött på dem. De som tror att Scandinavia 

= Utopia. I Edinburgh kallar 

vi dem Scandinavian lovers. Att 

vara Scandinavian lover sträcker 

sig långt bortom att handla på Ikea eller tro att 

alla svenskar är långa, blonda och snygga. Det 

är mycket mer perverst än så. 

I Skottland är skandinav nämligen = viking. 

Skottarna betraktar vikingarna delvis som sina, 

för på 900-talet fl yttade en hel del norrmän hit 

som bosättare. Uppenbarligen kom de bra överens 

med högländarna och assimilerades snabbt 

in i samhället – det är därför det fi nns dialektala 

ord här som påminner om svenska, exempelvis 

“bairn” (barn), “greet” (gråta), “fl it” (fl ytta) och 

“whit ye efter?” (vad är du ute efter?) 

Eftersom Skottland har ett ganska känsligt 

förhållande till England (tänk Braveheart), betraktas 

vikingarna fortfarande i hög grad som 

allierade. Till skillnad från engelsmännen 

avstod vikingarna från att bränna ner byar, 

våldta och massakrera de stackars strävsamma 

högländarna som inte ville någonting annat än 

att vara ifred. Skottarna hedrar vikingarna till 

exempel genom att ha på sig vikingahjälmar på 

gatorna. 

(Det bör nämnas att det inte alltid är positivt 

att vara viking. “You were all about raidings”, 

säger en kille anklagande till mig och jag känner 

mig lika handfallen som när en norrman 

en gång skällde ut mig för att jag inte hjälpte 

Norge under andra världskriget.) 

NYLIGEN SÄNDES ETT TV-PROGRAM i Skottland 

som hette “True Blood of the Vikings” (obs 

sant!). Programidén gick ut på att spåra vikingagener 

hos befolkningen i små skotska, inavlade 

byar i Högländerna. Efter att programmet hade 

sänts var alla i Skottland säkra på att de var av 

ädel vikingabörd. Det var förstås jättebra – ytterligare 

ett sätt att markera avstånd gentemot 

England. Med andra ord tycker skottarna att de 

har mer gemensamt med mig i egenskap av renblodig 

skandinav än vad de har med det engelska 

förtryckarpacket vars gener lär vara rejält 

uppblandade vid det här laget. 

Träffpunkten för Braveheart-fans och Scandinavian 

lovers är kursen i fornisländska, old 

Norse, på Scandinavian department. Den består 

av mig och tre män. Två wannabe-vikingar 

från Nordamerika och en riktig viking från 

Skottland (åtminstone enligt egen utsago – han 

har fått sina gener undersökta). Den ene nordamerikanen 

äger E-types samlade album. Den 

andre har ett specialintresse i vikingabåtar och 

medeltida slagfält. Nästa vecka ska han ha en 

presentation om svärd. 

För dem är jag kursens exotiska inslag och efter 

ett tag inser jag att det någonstans faktiskt 

är smickrande. Som svensk är jag inte reducerad 

till Abba den här gången – utan till viking. I 

Sverige ser jag ut som resten av befolkningen, i 

Skottland är jag en valkyria. 

Därför rullar jag mina tungspets-R, spänner 

musklerna och håller tillsvidare tyst om mitt 

blonderade hår och tyska påbrå.

20 / RECENSIONER Ergo #12 / 2008 

Betygen sätts i skala 0–5 

BÖCKER 

Idyll som övergår i tragedi 

Huset vid moskén 

av Kader Abdolah 

Norstedts 

Huset vid moskén 

vimlar av människor. 

Familjen som bor där, 

med Agha Jan som 

överhuvud, ansvarar 

för att hålla efter moskén 

och de har låtit 

nyckeln till helgedomen 

gå i arv i generationer. 

De står för kontinuiteten 

medan nya 

imamer avlöser varandra 

med sina olika karaktärer 

och budskap. 

Familjen lever mycket 

traditionellt och de 

förväntas vara förebilder 

i samhället eftersom 

de är kopplade till 

moskén. Samtidigt präglas huset av stor öppenhet. Invånarna 

har koranen som sitt ideal, men varje dag begår de 

mänskliga misstag, stora och små. Det hör till livet. 

I huset bor fl era karismatiska kvinnor, men det är tydligt 

att de är underställda männen. Och de kvinnor som inte 

själva har tagit sig makt eller har turen att vara gift med 

någon som lyssnar på dem, de förpassas till mörkret och 

har bara ett värde som mor till en son. Detta förtryck och 

andra kulturella och religiösa krav antyds ligga till grund 

för den utveckling som sedan sker och löper amok. 

Personerna i boken upplever dock att det största hotet mot 

deras livsstil och kultur är infl ytandet från Amerika, genom 

den värdsliga ledaren för landet, Shahen. De vänder sig till de 

muslimska ledarna, ayatollorna, för vägledning och trygghet, 

men det visar sig att det istället är just ayatollorna och deras fanatiska 

islamism som är på väg att störta dem i fördärvet. 

Den nya islamistiska regimen kränker fl era av de ideal 

som familjen alltid förknippat med islam. Zinat, en av 

kvinnorna i huset, blir torterare i ett kvinnofängelse. Hon 

säger att hon bara gör som Allah har bett henne, men de 

andra känner inte igen den Allah som skulle be om något 

sådant. De anser att tro i första hand är en personlig fråga; 

något som visserligen svetsar samman människor men 

som måste komma inifrån. Detta gör att de stämplas som 

fi ender till islam. 

Från en ganska idyllisk skildring övergår berättelsen i en 

krigsscen där familjen nästan förvånat ser sina närmaste 

anhållas och avrättas. De människor som de har litat på 

överger och förråder dem, och den religion de fortfarande 

håller högt missbrukas och vänds emot dem. 

Boken ger insikt i tankegångar, samhällsrörelser och vardagstragedier 

i revolutionens Iran. Författaren med pseudonymen 

Kader Abdolah fl ydde från Iran till Holland där 

han fortfarande bor. 

FILM 

Kall skräck med nyanser 

Låt den rätte komma in 

Regi : Tomas Alfredsson 

Filmstaden 

KLARA JOHANSSON 

John Ajvide Lindqvist har inrett ett eget rum i den svenska 

litteraturen. I gränslandet mellan högt och lågt - mellan 

skräckgenren och modern dystopi - berättar han om 

smuts, ondska och ensamhet. Och om osäkerhet. I Ajvide 

Lindqvists böcker är osäkerheten ett karaktärsdrag hos 

trasiga och av livet misshandlade rollfi gurer. Samtidigt 

blir den också ett tillstånd hos läsaren, som leds in i värld 

som till förvillelse liknar vår svenska vardag, men där hela 

den gotiska traditionens skräckgalleri har tagit plats. 

I “Låt den rätte komma in” är det vampyren som gör ett 

återbesök i den svenska förorten. Tidigt åttiotal i Blackeberg 

utanför Stockholm. Oskar (Kåre Hedbrant), en mobbad 

12-årig pojke, ser en jämnårig fl icka fl ytta in i grannlägenheten. 

Ett antal mord sker i trakten. Flickan Eli (Lina 

Leandersson) bor med en man, kanske hennes pappa, som 

heter Håkan (Per Ragnar). Håkans uppgift visas snart för 

tittaren - han mördar åt Eli. Mellan Oskar och Eli växer 

vänskap och kärlek fram. Eli blir ett stöd i kampen mot 

mobbarna, Oskar överger inte Eli trots att han efter hand 

förstår att hon är vampyr. 

I sin fi lmversion har Alfredsson på ett magnifi kt sätt 

lyckats hitta ett bildberättande som förmedlar Ajvide 

Lindqvists stämningar. Vi möter en kall och färglös, men 

ändå nyansrik, värld. Inte olikt Roy Anderssons tidlösa 

svenska landskap, men med en helt annan fi lmisk optik. 

Här söker kameran hela tiden upp delarna av scenrummet. 

Fönsterhaken, telefonen eller Rubiks kub - alla får 

de närbilder förärade. När kameran inte går nära, växlar 

Alfredsson ändå hela tiden fokus. Förmål och ansikten 

träder ut och in i suddighet eller skuggor. Ibland - 

men inte ofta - beledsagade av tidstypisk rekvisita i 

bild och på ljudspår. En radiosignatur, en leksak, en 

skiva med Gyllne Tider. Sedan kommer vi naturligtvis 

också nära huvudpersonernas ansikten. Hedbrant 

och Leandersson är helgjutna i sina roller De gör inte 

så mycket, men det behöver de inte heller. Här gör Alfredssons 

kamera jobbet. 

Huvudrollsinnehavarnas underspel och den dystra 

scenografi n skapar alltså tillsammans med det precisa 

och sparsmakade bildspråket en fi lmisk parallell 

till förlagans litterära stil. När det gäller berättelsen 

är dock relationen till Ajvide Lindqvists roman inte 

lika kongenial. Utan att jag vet riktigt hur det går till 

transformeras den dystra och kusliga moderna saga 

som jag för några år sedan läste till en effektiv fi lmberättelse 

om hämnd, vänskap och övermänsklighet - eller 

om fantasi. Ibland dras mina tankar ofrivilligt till 

Pippi Långstrump, eller Karlsson på taket. Den ensamma 

pojkens behov av stöd förkroppsligas i en räddare, 

i en allsmäktig ängel som står utanför vardagen. 

MUSIK 

Förutbestämd perfektion 

Tiger Lou 

“A partial print” 

(Startracks) 

PER VESTERLUND 

På något märkligt sätt får jag ibland känslan av att all 

musik som på ett eller annat sätt har sitt ursprung i 

Berlin blir kall och kantig. Låtarna på Tiger Lous tredje 

album skrevs i den tyska huvudstaden och det låter 

vasst, metalliskt och så hårt svetsat att det är svårt att 

hitta en väg in i ljudbilden. Som elektronisk musik i 

rockform. 

Enligt pressmeddelandet var låtordningen redan 

bestämd när Tiger Lou, som egentligen heter Rasmus 

Kellerman, gick in i studion. Och det är nog där någonstans, 

i känslan av förutbestämd perfektion, mitt 

problem ligger. Avsaknaden av sprickor att få fäste i 

och ryckas med av. Det hindrar dock inte från att det 

är en riktigt mäktig upplevelse att slå på första spåret 

“The more you give” på hög volym i en nedsläckt 

lägenhet. 

ANDREAS JAKOBSSON 

Ett skickligt bildspråk i “Låt den rätte komma in” sklidrar svenskt 80-tal med fi ness. Foto: Sandrew Metronome

22 / NATIONERNA Ergo #12 / 2008 

2/11 Städdag Vi träffas kl. 12 och gör sedan 

nationshuset skinande rent. Efteråt följer gratis sexa! 

8/11 Gåsmiddag Höstens stora bal! Fyra rättters 

middag och efterföljande dans till såväl liveband 

som DJ ända till 04. Sittningen kostar 370 kr, eller 

340 kr om man går alkoholfritt, och anmälan görs 

till 1Q senast 3 november. 

21/11 Elias Melin-seminarium Nationens 

Landskapsförening ger det fjärde i raden av seminarier 

om tidigare inspektorer, och denna gången har 

turen kommit till botanikern Elias Melin. Seminariet 

börjar kl. 18 prick i nationens stora sal, ingen anmälan 

krävs. Efteråt följer en enklare sexa, anmälan till 

denna görs till 1Q senast 18 november. 

Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub. 

Öppet tis–tors 18–24, fre–lör 18–01. 

Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition. 

Öppet mån–fre 12–14 

Helgfi ka Massor med gott fi ka. Öppet lör–sön 

11.30-15.00. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 16–18 

Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15–17, tisons 

11–13, tor 16–18 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

Varmt välkomna till den vackraste av nationer, 

önskar Oskar, Emma och Sofi a 

8/11 Höstbal 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

Restaurang från kl 18.00 varje dag utom söndag 

Klubb Tuesdays by Snerikes, 

alla tisdagar fram till kl 01.00 med 3 Dansgolv 

Bordsbokning: bordsbokning@snerikes.se 

Expeditionstid: Mån–Fre 11–13 tis & tors 

17–18. 

1Q Peter 154061 1q@snerikes.se 

2Q Rebecka 154062 2q@snerikes.se 

3Q Lars 154063 3q@snerikes.se 

Södermanlands-Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala. 

www.snerikes.se 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

Snerikes – hit men inte längre 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

8/11 Velvet. Live; Tiger Lou + No Room For 

Squares, 21-01. Gratis inträde för v-dalingar. 60 

kronor för övriga. 

15/11 Höstgask. Sittning från 18 dk. Släpp 

22–04. På släppet spelar Those dancing days + The 

Pale Corners. Biljettsläpp: 27 oktober. Sittningsbiljett: 

300 kr. Släppbiljett: 80 kronor (100 kronor i dörren). 

Måndag–Söndag 

Puben har öppet måndag till söndag, 18-01 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort). 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort). 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 16-19, tor 15–18 samt 

fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) 

och ett gruppstudierum är öppet mån-tor 15–18, 

samt fredag 10–13. Trådlöst bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Gilleverket 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

1/11 Kransnedläggning 

8/11 Gås-Anders middag. Höstens stora 

bal, med läcker svartsoppa, förträffl ig gås & en 

underbart vacker trädgård. Vi valsar efter middagen 

till Wijkmanska Bleckets smäktande toner! Kom till 

Uplands Nation och fi ra hösten med oss! 

18/11 Städdag med efterföljande sexa 

Svantes Källare: Öppet måndag–lördag, 

18–01. Irländsk mysstämning, mitt i Uppsala! 

OrkAn: Ditt ljus i slutet av tunneln! Varje fredag 

serveras det goda drinkar till mysig lounge-jazz. I 

valvet spelar levande band! Öppet 18–01 

Café Wijkman: Varje lördag 12–16 Kanske det 

chokladigaste fi ket i Uppsala! 

Ärter & Våffl er: Varje torsdag 17–19 Gratis 

soppa om du kommer i högtidsdräkt! 

Café Holmgren: Varje vardag 12–16.30 En 

lugn stund mitt i studierna blir desto bättre med en 

kopp kaffe och en liten kaka. Kom och värm dig, eller 

spela lite Wii med fi kavärdarna! 

Kuratorernas mottagningstider är: 

Må/Ti/Fr: 11–13, On: 16–18 

Telefon: 018 – 152151 

E-post: Uplands@uplandsnation.se 

Vill du hjälpa till att skapa julstämning för de som 

inte har möjlighet till det annars? Kontakta Uplands 

Nations 1Q Karl Arvinder. Vi behöver hjälp med allt 

man kan tänka sig; laga mat, pynta, städa, duka, 

köra bil, springa ärenden & tusen saker till! Jul på 

Uplands är en ideell verksamhet och har återkommit 

varje jul under många många år. 

Uplands Nation – Eftersom skönhet kommer 

inifrån, faktiskt! 

GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

4/11 landskap 5 

15/11 Lambskallegasque 17dk 

15/11 04-släpp Rhymatic live! Släpp öppnar 

23.30 

v.44 Höstlov, nationen håller stängt öppnar v.45 

Expen open mån–ons 11–13, tors 17–19 

Bettys öppet från tis–tors 18–00 och fre 18–01 

Helgfi ka öppet från lör–sön 12–15 

Lambskallegasque mer GUTE kan det inte bli! 

30/10 HalloweenOrvar. Övervåningen är öppen 

och galet utspökad. Kom som du är eller utklädd. 

Levande teatern hjälper till att stila till lokalerna. 2 

våningar 2 barer och massa vampyrer. Öppet 18–02 

31/10 Club Evening. Stans snyggaste club 

har öppet 21–02. Kom i tid för en bra mingelplats! 

Gäst DJ: från Peter, Bjorn and John! 

1/11 Lördagsfi ka kl 13–15. Kom och prata om 

gårdagen eller ladda inför kvällen. 

1/11 Kransnedläggning vid nationsgraven. 

Samling vid nationen 14.00 

1/11 Älggasken 04-gask. Ypsilon är värdinnor 

för höstens sista föreningsgask. Hela huset öppet 

och VAPNET på scen! Förköp fi nns i kansliet och på 

lördagsfi kat. Släpp 21–04. Kom och dansa natten 

lång på något av alla dansgolven! 

9/11 Städdag. Kom och polera nationens alla 

vrår kl 12. 

13/11 Städsexa En fest som tack till alla 

medlemmar som städat! Kl: 18dk. 

14/11 Club Evening. Stans snyggaste club 

har öppet 21–02. Kom i tid för en bra mingelplats 

eller för att öva in bästa dansmovet till den fräna 

musiken. Gäst DJ:s! 

15/11 Höstfest Nationens höstbal. Släpp 23–04 

med sittande sexa kl 02.00. OBS! Klädsel Högtidsdräkt! 

Entré endast 50kr. Storband på scen: Phontrattarne! 

20/11 Landskap då bla. vårens klubbverk skall väljas! 

21/11 Jazz med Phontrattarne på scen 20–01 

Varje dag 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att välja 

mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för meny! 

Pris: 35–40kr. Kaffe fi nns för alla smaker, riktig 

espresso, latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe, 

välj och vraka. Nationen tillhandahåller ett fl ertal 

norrländska dagstidningar för den vetgirige. 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen mån– 

tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 15–23. Vår 

berömda Robboburgare fi nns givetvis kvar och är om 

möjligt godare än någonsin. Kom och kasta pil, spela 

ett spel eller passa på att utnyttja vårt nya kanonerbjudande; 

2 burgare för 1 på fredagar kl:14–16. 

Passa på att sitta utomhus på terassen om vädret 

tillåter. Infravärme, fi ltar och mys utlovas! 

Ny & fräsch datorsal med läsplatser, bibliotek med 

36 tysta, bekväma platser samt café öppet hela dagen! 

www.norrlandsnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

”Norrlands nation – där 04-gaskerna är störst, 

bäst och roligast” 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

31/10 Våga säga nej till alla fåniga Halloweenfester 

och gå på klubb på ÖG istället! Vi kör 

som vanligt mellan 19 och 01, och utlovar många 

överraskningar samt några sköna gäst-dj’s. För mer 

info se hemsidan när det börjar närma sig. 

1/11 Allhelgonavandring. I samband med 

Alla helgons dag promenerar vi till nationsgraven för 

kransnedläggning och för att tända ljus, sedan fi ka på 

lördagsfi kat. Samling på nationen kl 12. 

7/11 Bubba K, kortare namn i år men fortfarande 

lika bra, om inte bättre! Skön electro, house 

och techno! I källaren varma, svajande reagge-beats. 

Gratis innan 21. 

9/11 Städfest. Kom och gör nationen ren och 

passa på att lära känna ämbetsmän och huset. Dyk 

upp vid tio, städa under dagen (lunch ingår givetvis) 

och på kvällen blir det trevligt partaj. 

14/11 Studio Dicore. Vi bryter mot gamla 

traditioner och ger er en kväll där blandningen inte 

är närvarande utan avgörande. Inte för att alla ska 

kunna dansa men för att alla ska kunna känna sig 

utvalda. För det är ni. Gratis innan 21, se hemsidan 

för mer info. Studio Dicore 

15/11 Gåsbal. Höstens bal då nya seniorer och 

hedersledamöter skall installeras. Vi äter gås och 

svartsoppa i vackra högtidsdräkter och sedan dans 

till 04. Klädsel: högtidsdräkt. Tid 17DK. För biljetter, 

se hemsidan. 

19/11 Studio Dicore anordnar föreläsning, den 

här gången med temat Media. För mer info, se hemsidan. 

21/11 2night-stand med Soulville U-a. På 

övre golvet spelar Hannah det du allra helst vill höra 

och i källaren fi nns Soulville U-a med den gamla 

skolan, northern och 70’s soul. Dessutom kan du lyxa 

i cocktailbaren, eller äta middag i restaurangen som 

har bordservering. Gratis inträde innan 21 

Ny hemsida, och den är la fi n: ostgotanation.se. 

Mjölkbaren: vardagar 14–17 

Lördagsfi ka: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

1Q’s mottagningstider: Mån, Tors 16–18, 

Tis, Tors, Fre 11–13 

Kontakt: 

1Q Camilla, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Björn, 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Cattis, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

31/10 Indiegasque! Släpp till 04. Nordpolen 

på scen! 

1/11 Kransnedläggning på nationsgraven 

2/11 Allmänt val. Val av styrelse och 2Q. 

7/11 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och 

vegansk meny. 

8/11 Teater: Strindbergs “Fordringsägare” 

i Pub kronan 16:00 

14/11 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och 

vegansk meny. 

15/11 Ostkakegille. Biljetter säljs hos 1Q. 

Först till kvarn! 

Pub Kronan – Må–to 18–00, Klubbfria Fr–lö 

18–01 

Glasnost – 80-talsmusiken tar över pub Kronan 

varje måndag! 

Frk. Nylins Eftr. Söndagsfi ka 12–16 

Stand up Downstairs – En av Sveriges bästa 

stand up-klubbar enligt både 

publik och komiker. Första tisdagen varje månad. 

018-694980 

Expeditionstid mån–fre 12–13 

samt mån och tors 17–19. 

www.kalmarnation.se 

Östgöta Nation - Alltid steget före... 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

“Den lilla nationen med det stora hjärtat”


30/10 Stortorsdag, öppet till 02! 

4/11 Städsexa 

7/11 Gåsslabb 

8/11 Gåsbal 

17/11 Seniorskollegium 

Lunch Mån–Fre 11:30–13:15 

Pub Tis, Ons 18–22 

Avgång Tor 19–21 

Holmiana Tor 18dk 

Utgång Tor 21–01 

Sunday’s Sön 13–17 

018–14 63 33 

Mottagningstider Mån, Tis, Fre 13–14 Ons 

10–11 Tor 14–16 

www.stockholms.se 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Stockholms Nation - Undrar hur det känns att inte 

vara främst? 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

7/11 Fredámiddag! Nationens kuratel och 

klubbverk är i Lund och under tiden dansar förra 

terminens ämbetsmän på bordet. Kom och avnjut 

en äkta Fredámiddag på Göteborgs! För anmälan se 

lista i Pubentrén eller kontakta 3Q@gbg.nation.uu.se 

V.44 Nationen har novemberlov och har 

därför stängt, med andra ord välkommen tillbaka V.45 

Glenns Pub & Kök 

Torsdag: 18–00 God Husman! 

Fredag: 18–01 Schysst mat, roligare än bara burgare! 

Lördagslunch: 12–14 Goda soppor till bra priser 

Sôndagsbrunch: – 12–14 Äntligen här igen! 

Tel 018-132006 

Mottagningstider Mån–Ons 11–13 samt Tors 

16–18 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs, nu med en nymålad pub! 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

24/10 Clap to this! Uppsalas bästa live-klubb 

återkommer för första gången för terminen, missa inte 

det! Öppet till 02, mer information kommer senare. 

8/11 Gåsmiddag. Höstens bal. Sätt på dig högtidsdräkt 

och ha trevligt tillsammans med oss. Kl: 18dk, 

pris: 380:-/330:-. osa senast 4/11. Varmt välkomna! 

Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 

18–01 

Fredagslyx: Varje fredag 15–18 

Fika: Lördagar 12–15 

Onsdagsquiz I puben med de allvetande quizmastrarna, 

varje vecka från kl. 20 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning 

mån kl 16–18 

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30 

Kören sjunger klockan mån kl 19.00 

Syjuntan syr och knypplar tis kl 19.00 

SNIF idrottsförening. Se kalendarium på hemsidan. 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons 

kl 10–13 & tors kl 17–19. 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018-13 18 54 

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se 

Bordsbokning: 3q@smalands.nation.uu.se 

För hyra av festvåningen: 3q@smalands. 

nation.uu.se 

www.smalands.nu 

”Smålands nation – i studenternas intresse” 

30/10 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

31/10 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 18–01, 

4 barer, 2 dansgolv, Nationskören har konsert i helga 

trefaldighets kyrka gratis kl 20 ! 

1/11 MASKERADGASQUE 18dk 

320/280kr Tema Medeltid Släpp 23–04 ! 

2/11 Söndagsfi ka 12–15 – Härligt helgfi ka m 

baguetter, pajer & bakverk! 

3/11 Café 11–16, Lunch 12–14 

4/11 Café 11–16, Lunch 12–14 PUB 18–24 

5/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

6/11 Lunch 12–14 följt av Gustav II Adolf-fi - 

rande med föreläsning och fi ka 

7/11 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 18–01, 4 

barer, 2 dansgolv 

8/11 ORDENSMIDDAGAR 

9/11 Söndagsfi ka 12–15 – Härligt helgfi ka m 

baguetter, pajer & bakverk! 

10/11 Café 11–16, Lunch 12–14 

11/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

12/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

13/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

14/11 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 18–01, 

4 barer, 2 dansgolv 

16/11 Söndagsfi ka 12-15 – Härligt helgfi ka 

m baguetter, pajer & bakverk! 

17/11 Café 11-16, Lunch 12-14 

18/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 

18–24 

19/11 POLERINGSGASQUE Städa med oss 

från kl 14 , vi bjuder på middag & fest! 

20/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2008: 

1Q Jon 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Daniel 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Casper 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Charlotte 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Lisa 13 04 45 

KXM@varmlandsnation.se 

www.varmlandsnation.se 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

En värmlandspôjk blir bare gla ! 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

8/11 Höstbal 17dk. Ät utsökt middag, umgås 

med stadens grädda och dansa som höstlöv i vinden 

till livebandsmusik. Släpp 23-04 

12/11 Klubb Polaroid 21–01. En stillbild i 

rörelse-dans, dans, dans! 

Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 

18–24 

Klubb Polaroid, onsdagar jämna veckor 

Lördagsfi ka: lördagar 12-15 

Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: 

lördagar 18.30–01. Boka bord hos 3Q på 666 143 

eller 3q@ghnation.se 

z 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Ameli Frenne, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: ons 11–13, tors 17–19 

CP Gustaf Hallgren, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Anna Sjöberg 018–480 31 55 

NATIONERNA / 23 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00 

ANNONS KVART 

Söndagsbrunch: 11–14.30, ingen brunch på 

städdagar. 

Mottagningstid månd–tors 11–13, tors 17–19 

1Q Thor: 666 141, 1q@ghnation.se 

2Q Christian: 666 142, 2q@ghnation.se 

3Q Ina-Maria: 666 143, 3q@ghnation.se 

KXM David: 666 144, kxm@ghnation.se 

www.ghnation.se 

Vad är väl en bal på slottet när man kan välja GH?

24 / KALENDARIUM 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. 

Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo kommer 

den 21/11. Lämningsdatum till nästa nummer är 11/11. E-post: 

red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 9/11 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

31/10 Kalmar nation: Bohemians 

U–A och Nordpolen. 

1/11 Orange: The Zulu Experience. 

5/11 Katalin: Tomas Andersson 

Wij. 

5/11 Bistro Hijazz: Agaton 

Klubb. 

6/11 Bistro Hijazz: Rockridge 

Brothers. 

11/11 Velvet: Tiger Lou. 

12/11 Katalin: Rebecka Törnqvist. 


Klubb. 

16/11 Katalin: Ron Sexsmith. 

16/11 UKK: ABBA Forever – A 

Tribute to ABBA – A Music Show. 

19/11 UKK: Bo Kaspers Orkester. 


Klubb. 

20/11 Bistro Hijazz: Sweetheartdeal. 

JAZZ & BLUES 

31/10 Katalin: Rolf Wikström 

Blues Band. 

31/10 Uppsala universitets aula: 

Frode Kjekstad och Uppsala 

University Jazz Orchestra. 

2/11 Kulturoasen: Ferlin i ord 

och musik i jazzton. 

9/11 Kulturoasen: New Orleansjazz 

av klassiskt snitt. 

13/11 UKK: Trio X – Evergreens. 

14/11 Katalin: Blues Battle: 

Good Morning Blues vs Arnesen 

Blues Band. 

15/11 Katalin: Jonas Kullhammar 

Quartet/Uppsala Storband. 

15/11 Bistro Hijazz: Lounge 

Lizards. 

16/11 Kulturoasen: Lou Lou. 

FOLKLIKT 

30/10–2/11 UKK: Uppsala 

International Sacred Music 

Festival 2008. 

1/11 Katalin: Salsa!! Live + DJ:s. 

3/11 Katalin: M. A. Numminen + 

The Coloured Offi ce Paper. 

4/11 Katalin: Detektivbyrån. 

4–9/11 Reginateatern: Hej Povel! 

– en hyllning med Lasse Eriksson, 

Meta Roos m fl . 

Tony Matelli visas på Uppsala konstmuseum tom 30/11. 

4/11 Bistro Hijazz: Gunnel Mauritzson 

Band. 

4/11 Ekocaféet: Eva Rune & 

Mattias Perez, Dalarna. 

8/11 Bistro Hijazz: Hundår. 

11/11 Ekocaféet: Wreesvijk 

sjunger Wreesvijk. 

13/11 Bistro Hijazz: Splet. 

14/11 Bistro Hijazz: Radio Kairo. 

19/11 Ekocaféet: Linda Malmström 

& Mats Brandemark. 

20/11 Katalin: Steve Forbert. 

21/11 Bistro Hijazz: Bulgur 

Bros. 

KLASSISKT & KÖR 

31/10 UKK: La Cappella – Till 

ängeln med de brinnande händerna. 

31/10 UKK: Stabat Mater 

Dolorosa – Christian and Muslim 

Homage to Mary. 

31/10 UKK: Vingt regards sur 

l’Enfant-Jésus. 

31/10 Helga Trefaldighets kyrka: 

Allhelgonakonsert med Värmlands 

nationskör. 

1/11 UKK: Mamane Barka. 

1/11 UKK: Homayoun Shajarian. 

1/11 Helga Trefaldighets kyrka: 

Cuncordu e Tenore de Orosei. 

1/11 UKK: Shashank. 

1/11 UKK: Soeur Marie Keyrouz 

& l’Ensemble de la Paix. 

1/11 UKK: Ariid Andersen Trio. 

2/11 UKK: Psalmfrossa. 

2/11 UKK: The Hilliard Ensemble 

– Arkhangelos. 

5/11 UKK: Aly Bain, Bruce 

Molsky & Ale Möller. 

6/11 UKK: Uppsala Kammarorkester 

– Naturlyrik och danser. 

7/11 UKK: Höstlöven. 

8/11 Katalin: Konsert med Cikada 

+ Dans till Bumble bee bojs. 

8/11 UKK: Barnkonsert – Villi 

vickar med julskinkan. 

8/11 UKK: Romansafton. 

9/11 UKK: Den kände och okände 

Jan Johansson. 

9/11 UKK: Elvis Forever – A 

tribute to the king. 

11/11 UKK: Situation Tellus – En 

konsert för allas vår moder jord. 

12/11 Reginateatern: Sånger av 

Vysotskij – Dan Fägerquist. 

13/11 Reginateatern: Uppsala 

– Tartu: jubileumskonsert med 

Kärt Johanson och Väsen. 

Foto: Tony Matelli 

13/11 UKK: Anne-Sophie Mutter. 

15/11 Alfvénsalen: Uppsala 

Kammarstråkar. 

18/11 UKK: Roland Pöntinen & 

Anders Widmark. 

20/11 UKK: Uppsala Kammarsolister. 

KONST & UTSTÄLL- 

NINGAR 

Bror Hjorths Hus: Lea Ahmed 

Jussilainen och Yasmine Ekman 

Munir. Lyckan kommer, lyckan går. T 

o m 16/11. Museidagen på Biotopia. 

Uppsalas museer visar upp sig på 

Biotopia. Bror Hjorths Hus arrangerar 

skulpturverkstad. 9/11. 

Kaleido konsthantverk: Cilla 

Ramnek, textil mm. T o m 23/11. 

Uppsala konstmuseum: Ingrid 

Atterberg, Retrospektiv. T o m 

9/11. Marianne Lindberg De Geer, 

”Vilse i kulturen”. T o m 9/11. Tony 

Matelli, Amerikansk hyperrealism 

och civilisationskritik. T o m 30/11. 

Uppsala stadsbibliotek: Arbete 

pågår, fotoutställning. Vernissage: 

11/11. T o m 23/11. 

Gottsundabiblioteket: Gösta 

Knutsson 100 år. T o m 3/11. Ett 

O-djur blir till. Vernissage: 6/11. T 

o m 26/11. 

Museum Gustavianum: Vikingatid 

Aros. T o m 17/11. Döden & Jakten 

på mördaren. T o m 16/11. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: Zorro 

31/10 och 1/11 på Stora scenen. 

Gösta Berlings saga 31/10, 5 & 

6/11 på Lilla scenen. Tjuven 17, 18, 

29 & 30/10 på Stora scenen. Hey 

Girl! gästspel 5 & 6/11 på Stora 

scenen. Löjtnanten från Inishmore, 

genrep: 13/11, premiär: 14/11. 

15, 18, 19, 20 & 21/11 på Lilla 

scenen. Blåmärken, genrep: 14/11, 

premiär: 15/11. 19, 20 & 21/11. 

Rigoletto/Djurisk åtrå, genrep: 

18/11, premiär: 19/11. 20 & 21/11 

på Ettan. 

Reginateatern: Di Leva – Låt kärleken 

växa 31/10, 1 & 2/11. Lycka 

och välgång – Teater C 3/11. Rolf 

– Det går så länge som det går 5 & 

12/11. Man i djungeln – Kalle Westerdahl 

6, 13 & 20/11. Jag vill ha en 

egen måne – Kessel och Lindberg 7 

& 14/11. Baghdad Burning 14/11. 

Heja världen show! 16/11. P4 Lajv 

– Idah 19/11. Frankenstein – Kesselofski 

& Fiske 19, 20 och 21/11. 

Den starkaste fi sken 21/11. 

FÖREDRAG & DE- 

BATT 

30/10 “En lag som upprör – varför 

behövs den?”. Med Ingvar Åkesson, 

generaldirektör, Försvarets radioanstalt 

(FRA) Plats: Universitetshuset, 

sal IX, kl 19.15. Arrangör: 

Utrikespolitiska föreningen. 

2/11 Möt Mr Såpbubbla. Med 

Göran Rämme. Museum Gustavianum 

kl 13.00. 

3/11 “Det svenska försvaret och 

geopolitikens återkomst”. Med docent 

Ingemar Dörfer, gästforskare 

vid Utrikespolitiska institutet och fd 

forskningschef på Totalförsvarets 

forskningsinstitut (FOI) och Dr Pål 

Jonson, utrikespolitisk rådgivare 

på moderaternas riksdagskansli 

och tidigare politiskt sakkunnig 

på Försvarsdepartementet. 

Plats: Universitetshuset, sal IX, kl 

19.15. Arrangör: Utrikespolitiska 

föreningen. 

4/11 Tisdagslunch om kvinnors 

klassresor i dagens Sverige. Med 

Lena Sohl. Lunchrummet, Centrum 

för genusvetenskap kl 12.00. 

4/11 Från Newton till poesi. Med 

Jörgen Sjöström, fi l. Dr. i fysik och 

författare till ”Newton och gravitationen. 

På himmelen och på jorden”, 

och Birgitta Östlund, litteraturvetare, 

som visar hur man kan skildra 

naturvetenskap med hjälp av poesi. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. Entré: 

40 kr. 

8/11 Arkivens dag. Nöjen och 

underhållning – ur Uppsalas arkiv. 

Stadsbiblioteket kl 11.00–16.00. 

9/11 Museidagen: Ett nytt museum 

– Myntkabinettet. Myntkabinettet, 

Universitetshuset kl 13.00. 

9/11 ”Varför får konstnärer allt 

färre barn?” Om barn, etnicitet och 

konstnärskap. Med Magdalena Dziurlikowska, 

Lea Ahmed Jussilainen 

och Yasmine Ekman Munir. Bror 

Hjorths Hus kl 16.15. 

10/11 “Kubas politiska fångar 

– kamp mot ett demokratiskt 

samhälle”. Med Magnus Krantz, 

journalist. Plats: Universitetshuset, 

sal IX, kl 19.15. Arrangör: Utrikespolitiska 


10/11 Feminismen och arbetarrörelsen. 

Med Yvonne Hirdman, 

professor i historia vid SU. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. 

10/11 Kura skymning 2008. 

Tema: Kärlek i Norden. Säg till 

om jag stör? Med Anne Harbom, 

föreningen Norden. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. 

11/11 Om Ernest Hemingway. 

Med professor Håkan Westling. 

Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet 

kl 19.00. 

11/11 Uppsalas parker. Med 

Karin Åkerblom, processledare för 

stadsutveckling. Stadsbiblioteket kl 

18.30. Entré: 40 kr. 

12/11 IT-säkerhet. Med Veronika 

Berglund och Torbjörn Wictorin. 

Kyrkogårdsgatan 2 C kl 12.30. 

13/11 “Övergivna platser – en 

resa i globaliseringens spår”. Med 

Jan Jörnmark, docent i ekonomisk 

historia vid Göteborgs universitet. 

Plats: Uplands nation, kl 19.15. Arrangör: 

Utrikespolitiska föreningen. 

13/11 ”Mitt Amerika” – Merete 

Mazzarella. Geijersalen, Engelska 

parken kl 18.15. 

13/11 Brain imaging studies of 

the sex differences in the human 

brain. Med Dr. Ivanca Savic. Institutionen 

för Psykologi, Trädgårdsgatan 

18, rum 1022 kl 13.15. 

13/11 Ny teknik når nya målgrupper. 

UKK kl 10.00. 

14/11 Hur du lyckas med 

företagssamarbeten. Med Sture 

Hogmark. Ångströmlaboratoriet, 

Polhemssalen kl 12.00. 

16/11 Dinosaur Day. Evolutionsmuseet 

Paleontologi, Norbyvägen 

22 kl 11.00. 

17/11 “Sverige i Afghanistan 

– mellan talibaner och NATO”. Med 

Torbjörn Pettersson, generalsekreterare 

i Svenska Afghanistankommittén 

och Mattias Otterstedt, 

Afghanistanansvarig på UD. 




18/11 Synvända idag – Kampen 

för livsvärdena. Med Elisabet 

Hermodsson, författare och fi losof. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

19/11 Universitetets likabehandlingsarbete 

– seminarium för 

anställda. Universitetshuset, sal X 


kl 12.00. 

19/11 Sveriges Radio satsar på 

webben. Med Mats Åkerlund, chef 

för Nya medier på Sveriges Radio. 

Kyrkogårdsgatan 2 C kl 12.30. 

20/11 “Svensk penningpolitik i en 

globaliserad värld”. Med Irma Rosenberg, 

förste vice riksbankschef. 




ÖVRIGT 

4, 11 & 18/11 Visningar av 

stjärnhimlen vid det gamla astronomiska 

observatoriet i Observatorieparken, 

med början kl 19 och 

20, stjärnklara tisdagar om vädret 

tillåter. Kostnad: 30 kr. 

8/11 Tant Gröns Kulturoas och 

Kulturköket välkomnar er till en rysk 

afton! Rysk mat, dryck och kultur 

tills ni stupar. Plats: Kulturoasen. 

Entré med mat: 290 kr. Entré utan 

mat (pub, konsert, dansbiljett): 150 

kr. Förköp på Tant Gröns Skafferi 

eller UNT City. 

13–14/11 Vägval Ryssland. 

Medvedev, Putin och framtiden. 

Kursen syftar till att ge fördjupade 

kunskaper om den politiska, ekonomiska 

och sociala utvecklingen i 

Ryssland, samt vidare att beskriva 

Rysslands relationer till omvärlden 

idag. Alfvénsalen, Orphei Drängars 

plats 1. 

14–15/11 Vibafemba + Ulla 

Skoog = sant. Plats: Stora salen, 

UKK. 

15/11 Fängslade författares dag. 

Samarrangemang mellan Reginateatern 

och Svenska Penklubben. 

Plats: Reginateatern. 

19/11 Feskarn & Caviar. Möte 

mellan mat, dryck, musik och människor. 

Plats: Kulturoasen. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Botaniska sektionen 

12/11 kl 18.00. Biotopia, 

Vasagatan 4. Vägkanterna – vår 

största slåtteräng. Henrik Berg, fd 

inventerare för Vägverkets projekt 

Artrika Vägkanter, berättar om 

vägkanternas naturvärden och vad 

man kan göra för att bevara dem. 

Alla intresserade är välkomna! 

Dynamicus 

3/11 kl 13.00–16.00. Förhandlingsföreläsning 

i samarbete med 

TRIA, sal 1209 på Seminariegatan 

1. Förberedande inför höstens förhandlingstävling. 

Anmälan görs till: 

priks@personalvetarna.com, sista 

anmälningsdag är den 29/10! 

4/11 kl 18.30. Terminens första 

P-pub! P-pub med Nisse Forslund 

från Arbetslivsresurs på ämnet 

“Konfl ikthantering”. Lokal är i 

skrivande stund inte bestämd, men 

snart kommer mer info om var och 

hur du anmäler dig, så håll ögonen 

öppna. 

9–10/11 Kryssning med Dynamicus! 

Kalasa på Viking Line =) 

Ett teknat spex 

Vi söker en producent och en 

kapellmästare/orkesterledare till 

vårens storspex. Vi letar också efter 

gruppledare för sy, bygg, mat & 

mys, pr & tryck, ljud/ljus & specialeffekter. 

För mer info och ansökan, 

maila: styrelsen@spexet.nu 

Spexlek, teaterlek och impro. 5/11, 

26/11 samt 10/12. Ångströmslaboratoriet 

korr 2000 kl 17.17. Fly

Ergo #12 / 2008 KALENDARIUM / 25 

inluppar och tentaångest för ett 

ögonblick och kom och lek med oss 

en stund – vi bjuder på fi ka! 

Vill man pröva på att skriva manus 

håller vi till på Uthgård på torsdagar 

från kl 17.17. 

22/11 är det Julstämma för alla 

medlemmar. Avslutas med Julbord 

på Uthgård. 

I december hålls Skådespelaraudition 

för vårens storspex. För mer 

info och intresseanmälan, se: www. 

spexet.nu 

Gröna studenter 

31/10–2/11 Visioner för en grön 

högskola. En hel helg med seminarier, 

debatter och möten, där 

Gröna Studenters idéprogram ska 

diskuteras. Plats: Pustegränd 1–3 

vid Slussen i Stockholm. För mer 

information, se: http://uppsala. 

gronastudenter.se 

9/11 Behövs en grön ideologi? Del I. 

Plats: Västgöta Nation (på övervåningen 

under söndagsfi kat), kl 

11.30.Till första delen av vår studiecirkel 

läser vi texten “Grön Ekonomi” 

av Kristian Skånberg samt “Finns 

en grön ekonomisk teori” av Ulf 

Söderström. 

19/11 Behövs en grön ideologi? Del 

II. Plats: Miljöpartiets kansli i Stockholm, 

Pustegränd 1-3, kl 18.00. 

Till andra delen läser vi “Varför är 

inte alla Gröna Ekofeminister” av 

Lotta Hedström och “Är queerteori 

grön?” av Angela Aylward. 

Heimdal 

Föreningen Heimdal inbjuder till 

torsdagstalarkvällar på föreningens 

lokaler, St Larsgatan 10 (bakom 

V-Dala nation). Avgift: 20 kr, gratis 

för medlemmar. 

30/10 kl 19.30. Andreas Norlén, 

Ronald Reagan och hans tid. 

6/11 kl 19.30. Peter Ericsson, 

Gustav II Adolf och universitetet. 

13/11 kl 19.30. Allan Widman, 

Sverige och NATO. 

20/11 kl 19.30. Rolf K Nilsson, 

Lejonet och Björnen – fi nns det ett 

hot från öster? 

Laboremus 

Laboremus är Uppsalas socialdemokratiska 

studentförening. Vår 

verksamhet består av studiecirklar, 

kårpolitik (genom vårt kårparti, Sstudenter) 

och öppna seminarier: 

5/11. Seminarium med Uppsala 

Kvinnojour. 

12/11. Seminarium med Anders 

Ygeman, riksdagsman (s), miljöpolitiskt 

ansvarig. 

Välkomna! För kontakt, maila: 

laboremus@s-studenter.se eller 

ring: 070-300 03 45. 

Den 6 november uppträder Uppsala Kammarorkester på musikens hus. 

Litteraterna 

Litteraterna ordnar spökdiné! 

Kvällen den 7/11 kl 19.00 (prick) 

träffas vi på kyrkogården vid det 

lilla vita kapellet till tonerna av 

Domkyrkans klämtande, för ett 

gemensamt avtåg till hemlig ort. 

Temat är litterär och retorisk 

skräck och utklädning uppmuntras. 

Anmäl dig genom att sätta in 240 

kr (alkoholfritt 200 kr) på plusgiro 

40 67 72-4. Skriv namn och om 

du vill ha vegetarisk/vegansk mat 

eller om du har några allergier. I 

priset ingår underhållning, mat och 

skälig mängd dryck, men ta med 

kontanter om mer dryck önskas. 

Sista anmälningsdag är 27/11. För 

frågor, maila: info@litteraterna. 

com. See you in the dark side of 

kyrkogården. 

Pax et Bellum 

16/11 kl 18.00–21.00. Fredsmuseum, 

Uppsala Slott, ingång 

H: Öppning och presentation av 

utställningen “Bortglömd fred”. Arrangör: 

Pax et Bellum, i samarbete 

med Fredsmuseum. 

Philochoros 

Måndagar 19.30. Nybörjarkurs i 

folkdans. Plats: Norrlands nation. 

Onsdagar 19.30. Ordinarie dansträning. 

Plats: Norrlands nation. 

8/11. Samarrangemang med V-Dala 

spelmanslag på Drabanten. 

15/11. Folkmusikafton. 

Se: www.student.uu.se/studorg/ 

philochoros för mer info. 

Piratstudenterna 

Torsdagar 19.00. Piratöl. Plats: 

V-Dalas pub. 

Söndagar 14.00. Piratfi ka. Plats: 

Värmlands Söndagsfi ka. 

S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på 

Studentvägen 

Söndagar kl 9.30: Laudes. Kl 

10.00: Högmässa, kyrkfrukost. Kl 

21.30: Completorium. 

Måndagar kl 7.30: Laudes. Kl 


Tisdagar kl 7.30: Mässa. Kl 21.30: 

Completorium. 

Onsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 

20.00: Mässa, fi ka. 

Torsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 


Fredagar kl 8.30: Mässa. 

Lördagar kl 10.00: Mässa. Kl 

18.00: Vesper. 

För mer info, se: ansgar.nu eller 

maila: informator@ansgar.nu. 

Uppsala Studenters Filmstudio 

30/10 kl 19.00. Herr Lazarescus 

död av Cristi Puiu, Rumänien 2005. 

6/11 kl 19.00 Blå ängeln av Josef 

von Sternberg, Tyskland 1930. 

13/11 kl 19.00 Konsten att gråta i 

kör av Peter Schønau Fog, Danmark. 

20/11 kl 19.00 De andras liv av 

ANNONS 4-SPALT 60MM 

Florian Henckel von Donnersmarck, 

Tyskland 2006. 

Visningar på Slottsbiografen, Nedre 

Slottsgatan 6. Info: www.student. 

uu.se/studorg/usf/ 

Uppsala Studentradio 98,9 

Bli vår nya medarbetare! Studentradion 

98,9 är Uppsalas 

största studentmedium. Varje 

termin letar vi efter nya medarbetare! 

Är du sugen på att göra radio? 

Vi tar hand om dig på vilket stadium 

i idé/tankeprocessen du än befi nner 

dig. Besök: www.studentradion. 

com för mer info, eller hör av dig på: 

rekrytering@studentradion.com. 

I november börjar en ny omgång av 

radiokursen ”Sänt var det här”. Vill du 

höra dig själv i etern och lära dig att 

göra radio? Håll då utkik efter kommande 

datum på Studentradions och 

Folkuniversitetets webbsidor och 

anmäl dig på den sistnämnda! 

Vi håller till på bottenplanet i Ekonomikum, 

på kortsidan mot Luthagsesplanaden. 

Studentradion 98,9 hör du 

varje vardag mellan 13.00–20.00 

på frekvensen 98,9 och via: www. 

studentradion.com, där vi kommer ha 

sändningar dygnet runt. Studentradion 

98,9 sänder kultur-, nöjes-, musik- 

och samhällsprogram, samt håller dig 

uppdaterad på de senaste studentnyheterna 

och det bästa nationslivet. 

Uppsjö 

30/10 kl 12.12. Punschärta, 

Foto: MIU 

Grindstugan. 

15/11. Buskskyttarnas jubelbal, 

Helsingfors. 

15/11. SjöLunds bal “Cubalibre”, 

Lund. 

20/11 kl 12.12. Punschärta, 

Grindstugan. 

Alla tisdagar kl 12.12. Baldamsuttagning, 

Grindstugan. 

Anmälan sker till Flöjten: 

fl ojten@uppsjo.com 

Utrikespolitiska föreningen 

4/11 kl 17.30. Resegruppsmöte. 

Vi träffas för att fortsätta 

planeringen av Vitrysslandresan. 

Självklart bjuds det på fi ka! UF-lokalen, 

Ekonomikum. 

5/11 kl 19.15. Debate Club (in 

English). Come and debate all kinds of 

topics. We follow the same rules as 

the British Parliament. Location: ÖG 

nation. 

8/11 kl 17.00. Filmsöndag! Vi visar 

“Charlie Wilson’s War”. Fredsmuseum, 

Slottet. UF-medlemskapskort 

måste visas i dörren. 

9/11 kl 18.00. Programgruppsmöte. 

Vi spånar fram idéer kring 

föredrag och debatter för våren 

2009. Kom och delge oss Dina 

förslag! UF-lokalen, Ekonomikum. 

19/11 kl 19.15. Debate Club (in 

English), ÖG Nation. 

20/11 Studiebesök på Ryska Ambassaden 

i Stockholm, föranmälan 

görs på: ufuppsala.se.

KÅRSIDORNA 

Vikten av engagemang 

Jag skulle vilja prata om 

vikten av studentrepresentation, 

vikten av att 

engagera sig i sin utbildning. 

Uppsala studentkår tillsätter 

varje år runt 950 

studentrepresentanter runtom 

på Uppsala universitet. 

Det är personer som sitter i alltifrån 

centrala organ såsom universitetets 

styrelse till jämställdhetsgrupper 

på institutionsnivå. Det är dessa 

studenter som gör kårens arbete 

möjligt. Utan dem skulle vi aldrig ha 

den genomslagskraft vi faktiskt har. 

Vi är representerade i nära nog alla 

grupper på universitetet där beslut 

fattas och bereds. Det är förstås också 

viktigt att poängtera att vi inte bara är 

representerade, vi är också med och tar 

aktiv del i de beslut som fattas. Även 

om det förstås finns gradskillnader 

är universitetet oftast otroligt glada 

att det finns studenter som vill vara 

en del i utvecklingen av utbildningen. 

Med detta kommer också en insikt 

som kanske inte alltid känns som 

den mest närliggande, nämligen att 

studenternas åsikt spelar roll, man 

kan påverka sin situation och den 

framtida situationen för kommande 

studenter. Ett konkret exempel är 

förstås kursvärderingar, som tyvärr 

inte alltid är en självklarhet även om 

det är det mest påtagliga exemplet 

när man har möjlighet att förändra 

en utbildning för sina efterföljare, 

Engagerade i Uppsala studentkår under en utbildningshelg på Norreda torp. Foto: Klas-Herman Lundgren 

förhoppningsvis till det bättre. Som 

studentrepresentant kan man känna 

sig ganska isolerad bland universitetets 

representanter, och det kan bidra 

till en känsla av maktlöshet. Man är 

dock inte ensam. Med sig har man 

nära nog tusen andra representanter 

och i förlängningen alla studenter 

på Uppsala universitet. Vad kåren 

måste arbeta med är att kommunicera 

detta, att underlätta engagemanget, 

att vara ett stöd. Engagemang kan 

vara desillusionerande om det alltid 

hamnar hos den enskilde att bära hela 

bördan och ansvaret. Engagemang 

- Vill du träffa internationella studenter? 

- Vill du få en givande erfarenhet? 

Bli fadder i 

The International 

Buddy Programme! 

måste näras och utvecklas tillsammans 

med andra. 

Ett exempel på hur organisering 

kan hjälpa studenter här och 

nu är studenterna på det nya 

socionomprogrammet. De lyckades 

driva igenom ett fritt profilval på 

socionomprogrammet, trots att 

ledningen höll hårt på att platserna 

på de olika profilerna skulle delas lika. 

Detta blev möjligt främst på grund av 

studenternas eget engagemang, men 

också med hjälp av det stöd som kåren 

kunde erbjuda i form av strategiska 

överväganden och kunskap om hur 

universitetet fungerar. Den enda 

skillnaden mellan att eventuellt bli 

lottad till en inriktning man inte 

ville ha och att faktiskt få välja själv 

var deras egen vilja att förändra sin 

situation. Även om man inte ska måla 

upp en bild som säger att studenterna 

alltid får sin vilja fram så är det nästan 

alltid så att man kan förändra sakernas 

tillstånd i rätt riktning, steg för steg. 

Bara man engagerar sig. 

Daniel Fredriksson 

Uppsal studentkårs vice ordförande 

Gå in på www.uppsalastudentkar.nu/en för att läsa mer eller kontakta 

Uppsala studentkårs internationellt ansvariga på 018 - 480 31 05, int@us.uu.se.

Femidoma mera! 

Kondoma mera drar igång en kampanj för att informera om 

femidomer. En femidom är som en kondom som används av 

den omslutande parten. 

Uppsala studentkår har i samarbete 

med Kuratorskonventet uppmanat 

studenterna att ”kondoma mera!” 

sedan höstterminen 2002. Flera 

generationer recentiorer har under sina 

första veckor som Uppsalastudenter 

fått delta i kunskapstävlingar om 

säkrare sex, Kondoma meras 

informatörer har upplyst om hur 

viktigt det är att ta ansvar för sin 

och sin(a) partners sexuella hälsa och 

otaliga mängder kondomer har delats 

ut genom terminerna. Projektet är nu 

inne på sitt sjunde år och verksamheten 

är större än någonsin. Kondoma meras 

informatörer finns betydligt oftare 

än tidigare ute på nationerna, många 

fler gratiskondomer delas ut och 

studenterna kan numera också köpa 

kondomer för från en krona styck i 

kårens reception. Även budskapet 

som informatörerna sprider breddas 

under denna termin när studenterna 

uppmanas att ”femidoma mera!”. 

I slutet av oktober startas en 

informationskampanj om ett 

preventivmedel som fortfarande är 

nästintill okänt i Sverige. En femidom, 

eller kvinnlig kondom som den också 

kallas, är en kondom som sätts in 

Do you want to be a buddy? 

Remember back in the day when 

you were a new student in Uppsala 

and everything looked and felt just 

a little bit alien? When you didn’t 

know what the nations were and 

what the student union was? When 

you could not possibly understand 

which place you should go to 

first: the orientation week or the 

international office? 

Think a bit further back for me, 

back to the days when you got 

accepted to Uppsala University. 

You were not really sure what 

you should do next; what clothes 

to pack, how much money you 

needed, who you should turn to 

for all questions big and small, 

remember that? 

Well we do! And because we do 

we have decided to start a new 

program called the International 

Buddy Program. The program is 

designed to match students that 

are already in Uppsala with those 

that will be coming next semester. 

i den som omsluter istället för på 

den som penetrerar. Det är det enda 

preventivmedlet som används av den 

omslutande parten och skyddar mot 

såväl sexuellt överförbara infektioner 

som oönskade graviditeter. Den 

kan användas vid vaginal-, anal- och 

oralsex och även med sexleksaker. Till 

skillnad från en konventionell kondom 

kan femidomen sättas in upp till åtta 

timmar före användandet, den kräver 

inte en erigerad penis och behöver inte 

tas ut direkt efter utlösning. 

Kondoma mera hävdar inte att 

femidomen är varken bättre eller sämre 

This spring every international student who wishes, will be 

able to get a personal buddy to help them before and during 

their stay in Sweden. 

The concept here is that by 

matching older students with 

newer ones, you get a buddy that 

you can help out and make sure 

that their move to Uppsala goes 

as smoothly as possible, that will 

answer the questions you cant ask 

anyone else and will be your first 

friend in Uppsala. Sound good? 

How would all of you like to be 

that buddy for the new incoming 

international students? How would 

you like to get a chance to meet 

new people and experience with 

them their arrival? How would 

you like to help us make the new 

students feel as comfortable and 

welcome as possible? 

It would be a much better experience 

coming to Sweden when you have 

someone to answer your questions 

and help you enjoy your welcome 

period. The students that miss out 

on fun due to misunderstandings 

and confusion are not few. The 

students that think its fun to 

än något annat preventivmedel. Den 

är dock väl beprövad och fungerar. 

Därför vill vi ge Uppsalastudenten 

kunskap även om femidomer och 

därmed möjlighet att själv välja den 

säkrare sex-metod som passar henne/ 

honom bäst. 

Kondoma mera kommer att informera 

om och dela ut femidomer vid 

tillfällena i rutan nedan. 

Välkommen att prata om femidomer 

och ställa alla frågor du har om säkrare 

sex till våra informatörer. De känns 

igen på sin grönblommiga utstyrsel 

och sköna attityd! 

Csilla Szép 

Projektledare, Kondoma mera! 

Datum Tid Plats 

2008-10-27 18.00-19.00 Svantes pub, Uplands 

2008-10-30 12.00-13.00 Stockholms lunch 

2008-11-04 18.00-20.00 Ghuben, GH och Tages, ÖG 

2008-11-06 19.00-21.00 Djäknen, VG och Göteborgs pub 

2008-11-10 13.00-14.00 Värmlands lunch 

2008-11-10 19.00-20.00 Snerikes bar 

2008-11-11 18.00-19.00 Gillestugan, V-dala 

2008-11-17 19.00-20.00 Hyttan, Smålands 

2008-11-20 19.00-21.00 Kalmars pub, Bettys, Gotlands 

2008-11-27 19.00-20.00 Orvars, Norrlands 

meet new people and enjoy the 

beginning of the semester with 

them are quite many. So why not 

help each other? 

I thought that in this column I 

would call out to all of you who 

will be continuing their studies 

in Uppsala next semester and 

would like to participate in the 

International Buddy Program. This 

is the first time that an effort has 

been made to create a centralised 

buddy system. This is why we need 

all of you to make it happen and 

to make it good. I can promise 

you that it will be a fun, rewarding 

experience for all of you! 

So sign up now and help us help 

the new students have a great time 

here in Uppsala. 

If you are interested in becoming 

a buddy, you sign up on the 

student union’s website www. 

uppsalastudentkar.nu/en under 

International Buddy Program 

Stella Papasotiriou 

International Officer 

KÅRSIDORNA 

Studentbokhandeln 

och bokförmedlingen 

Du vet väl att Uppsala studentkår, 

och därmed du 

som medlem, är den största 

ägaren i Studentbokhandeln? 

På så sätt ser vi till att 

all kurslitteratur finns inne 

till bra priser. Du kan också 

gå in på Uppsala studentkårs 

bokförmedling för att köpa 

och sälja begagnad kurslitteratur.(www.uppsalastudentkar.nu/bokformedling) 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9–17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Foto: Klas-Herman Lundgren

Att strypa en tumör - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?