Att strypa en tumör - Ergo

More documents

Recommendations

Info

08 / NYHETER Ergo #12 / 2008 Två instruktörsmolekyler Tillväxtfaktor i kombination med två olika instruktörsmolekyler ger god kärlnybildning, med fl er fungerande kärl och fl er förgreningar. Det här är godis för cancerceller i en tumör. Bilderna föreställer den gelklump som forskargruppen använder som modell för en tumör. Blodets dolda vapen i Uppsalaforskare har för första gången någonsin kunnat visa att det behövs speciella instruktörsmolekyler för att blodkärlsceller ska bilda fungerande blodkärl. Blodkärlsbildning är idag ett stort område inom cancerforskningen, då blod transporterar syre och cancerceller behöver syre för att överleva. Gruppen bakom de nya rönen vill ta reda på hur man stoppar nybildningen av blodkärl, för att med läkemedel kunna strypa tumörens syretillförsel. Vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet arbetar Lena Claesson-Welshs forskargrupp med att ta reda på exakt hur blodkärlsceller förstår att de ska organisera sig till rör istället för att växa längs med underlaget och bilda en matta. Celler som odlas i ett laboratorium saknar de viktiga komponenter som fi nns naturligt i kroppen och som gör att cellerna bildar vävnader och or- gan istället för att bara lägga sig sida vid sida. Forskargruppen ägnar sig åt att ta reda på vilka komponenter som är nödvändiga för utvecklingen av blodkärl. – Först och främst behöver blodkärlscellerna speciella tillväxtfaktorer för att de ska växa och föröka sig. Dessa tillväxtfaktorer behöver i sin tur binda till kofaktorer, så kallade instruktörsmolekyler, för att cellerna ska kunna bilda blodkärl. Det är det vi som första forskargrupp någonsin har kunnat visa, En instruktörsmolekyl Tillväxtfaktor med hjälp av en instruktörsmolekyl ger viss kärlnybildning, med sämre funktion och färre förgreningar. Här blir det svårare för cancercellerna i en tumör att få tillgång till det livsnödvändiga syret. och vi arbetar fortfarande med att kartlägga de olika instruktörsmolekylerna, berättar Laurens van Meeteren, postdoktorand i gruppen. Blodkärlsceller, eller endotelceller som de egentligen heter, använder sig av fl era olika grupper av cellspecifi ka tillväxtfaktorer. Utöver dessa fi nns ett okänt antal så kallade kofaktorer, som behövs för att skicka en fullständig signal in i cellen, så att den kan börja tillverka de ämnen som är nödvändiga för att bilda blodkärl. Det är en mycket komplex process, där bindning till en kofaktor ger viss, men inte tillräcklig, blodkärlstillväxt. Det behövs två eller fl er kofaktorer för att skapa fungerande blodkärl, men inte alla tillväxtfaktorer kan binda till de nödvändiga molekylerna. DET ÄR METODERNA som skiljer Uppsalagruppen från andra grupper som sysslar med liknande forskning. Förutom arbetet med stamceller, som utvecklas till de celler som bygger upp ett blodkärl, arbetar man med en speciell kollagengel som sprutas in i möss och som bildar en fast klump vid kontakt med musens kroppsvärme. Gelklumpen fungerar som en modell för cancer, då den innehåller syreberoende molekyler och signalämnen som lockar till sig blodkärlsceller på samma sätt som en tumör. – Vi kan se att blodkärl snabbt växer in i gelklumpen, och beroende på vilka tillväxtfaktorer och kofaktorer som tillsätts, får vi olika resultat. Hittills har vi tittat på två molekyler som binds till olika tillväxtfaktorer, instruktörsmolekylerna heparansulfat och neuropilin 1. Bindning till enbart heparansulfat ger
Ergo #12 / 2008 Endast tillväxtfaktor Tillväxtfaktor utan instruktörsmolekyler ger extremt dålig kärlnybildning. Att helt ta bort instruktörsmolekylerna kan vara ett bra vapen mot cancercellerna i en tumör, som dör utan syre. kampen mot cancer Laurens van Meeteren vid sitt mikroskop. en svag blodkärlstillväxt, medan bindning till båda kofaktorerna ger fl er blodkärl och fl er förgreningar. Vi har under arbetets gång upptäckt att neuropilin 1 krävs för den tredimensionella strukturen hos blodkärl, säger Laurens van Meeteren. Förmågan hos tillväxtfaktorerna att binda till de nödvändiga instruktörsmolekylerna påverkar i sin tur aktiveringen av ett signalsystem i cellkärnan, vars uppgift det är att se till att blodkärlen som bildas fungerar som de ska och att de innehåller alla de typer av celler som behövs för att stabilisera kärlet och tillgodose blodgenomströmningen. Signalsystemet aktiveras av stress och är inblandat i bland annat specialiseringen av celler och programmerad celldöd, funktioner som spelar stor roll vid cancer. FORSKARGRUPPENS NÄSTA MÅL är att ta reda på om de viktiga instruktörsmolekylerna binder till endotelcellen, tumörcellen eller båda två, nödvändig information då man vill ta fram läkemedel och behandlingar. – Jag hoppas att det visar sig att de endast binder till endotelcellen, då det är lättare att påverka en frisk cell med normal funktion, än en tumörcell som växer okontrollerat. Till syvende och sist är det kroppens eget maskineri som säkerställer utvecklingen och nybildningen av blodkärl, inte de sjuka cellerna i en tumör, förklarar Laurens van Meeteren. Lena Claesson-Welsh, professor vid Institutionen för genetik och patologi, berättar om gruppens andra projekt, som hon tror kan få betydelse vid framtida cancerbehandlingar. – Vår grupp har ett världsomspännande patent på en blodkärlshämmare, som vi snart vet hur den fungerar. Vi forskar även kring kärlläckage och svullnad, som är en komplikation vid vissa cancerformer, och nu förstår vi vad som händer Utan tillväxtfaktor Utan vare sig tillväxtfaktor eller instruktörsmolekyler fås ingen kärlnybildning. Tumören får aldrig en chans att växa sig stor, då varje cancercell behöver syre för att överleva och syret inte kan nå in till cellerna utan blodkärl. med kärlet när det läcker. Nästa steg är att lista ut hur vi kan utnyttja den kunskapen, säger hon. I dagsläget fi nns behandlingar med antikroppar riktade mot de tillväxtfaktorer som påverkar blodkärlstillväxten, men resultaten har inte varit helt till- NYHETER / 09 Foto: Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet Illustration: Hanna Strandberg fredsställande. I framtiden tror Laurens van Meeteren att man kommer att behöva en kombination av antikroppar, som riktas mot både tillväxtfaktorerna och de nödvändiga kofaktorerna. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #12 / 2008 NYHETER / 5 Mansdom
Page 5: Ergo #12 / 2008 Juridicums lärare
Page 9 and 10: Ergo #12 / 2008 På Vaksalagatan 6
Page 11 and 12: Ergo #12 / 2008 NYHETER / 13 Simin
Page 13 and 14: Ergo #12 / 2008 FORSKNING PÅGÅR D
Page 15 and 16: Ergo #12/ 2008 Owe Wikström är pr
Page 17 and 18: Ergo #12 / 2008 ESSÄ Såga rättvi
Page 19 and 20: 22 / NATIONERNA Ergo #12 / 2008 2/1
Page 21 and 22: 24 / KALENDARIUM VÄLKOMMEN TILL ER
Page 23 and 24: KÅRSIDORNA Vikten av engagemang Ja

Att strypa en tumör - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?