handbok för brunnsgäster

IV
brunnarne (då Porla och Ronneby undantagas,
såsom egande ett med de andra brunnarne olika
vatten).
Till hvad som blifvit sagdt i allmänhet rörande
helsobrunnarnes begagnande, kan läggas följande
(efter medicinalrådet HEIDLER):
Den som antingen af mode eller en falsk
åsigt sträfvat emot naturen, bör under brunnsdrickningen
befria sig ifrån dylika band och begagna
tillfället, att i alla afseenden gifva akt på
och följa naturens röst. Man bör kl. tio om aftonen
begifva sig till hvila och stiga upp
emellan kl. fem och sex pä morgonen, emedan
detta enligt naturens ordning är ändamålsenligas^,
och isynnerhet nödvändigt för brunnspatienter.
Sex till sju timmars sömn är i all
mänhet tillräcklig. För mycket sofvande försvagar
kroppen i nästan lika hög grad som för litet.
Sömn efter middagsmåltiden åtföljes oftast
af yrsel, tryckning öfver bröstet, allmänt illamående,
hjertklappning, trötthet och ett elakt lynne.
— Dansen bör aldrig öfverskrida måttan, eller
patienten blottställa sig för förkylning och skada
kuren genom nattvak och sena supéer samt svårsmälta
läckerheter. Således är dansen för d en,
hvars sjukdom ej förbjuder densamma, och då
försigtighet och mått a iakttagas, såsom ett oskadligt
nöje, dock högst tvä gütiger i veckan, ej
endast tillåten, utan den torde ock för må ngen,
sont i mindre hög grad lider af plågor i undcrlifvet,
till och med vara en helsosam rörelse. —
Själens sysselsättning bör, om den skall förena
sig med brunnskurens syftemål, icke kunna benämnas
arbete, och icke vara förenad med ansträngning.
Man måste i valet deraf i möjligaste
måtto undvika allt allvarsamt grubblande, och
hvarje minne af en obehaglig tjenstbefattning, äf-