handbok för brunnsgäster

18 »IE D E V I.
6 §.
Ställets egare.
Den förste kände egaren af Medevi säteri var
guvernören, grefve JOHAN OXENSTIERNA , som ar 1662
utarrenderade det, mot 4-| procent, till kronan. Derefter
egdes stället af riksrådet baron GÖRAN FLEMIN G.
Riksrådet och lagmannen i Ostergöthland, friherre
GUSTAF SOOP hade år 1674 blifvit egare af Medevi
säteri, samt var den, hvilken åstadkom att Medevis,
äfven förut begagnade, helsokälla (röda källan på skogen
eller rödbrunnen) m. fl. blefvo bekanta såsom verkliga
surbrunnar. Han öfverlefde icke länge brunnens
upptäckt, men hann likväl förmå HIÅRNE att utgifva
en beskrifning om stället, och uppmanade sina arfvingar
att noga underhålla detsamma. Det bibehölls
efter hans död uti familjen — af grefvarne AXEL
WACHTMEISTER, CARL E. GYLLENSTJERNA och CARL
REINHOLD VON FE RSEN.
Sjelfva helsobrunnen egdes från år 1688 till 1694
af enkedrottningen HEDVIG ELEONORA, som mycket
bidrog till ställets förkofran, medelst fiere tjenliga
författningars utfärdande.
H. Ex. och öfverhofjägmästaren grefve CARL
REINHOLD VON FERS EN upplät egendomen, år 1760,
till 20 års arrende åt öfversten baron SILFVLRHJELM ,
och befallte dervid brunnens noggranna underhåll.
År 1780 försåldes stället till kammarherren MA­
THIAS ODENCRANTZ.
Ar 1803 egdes stället af dennes dotter, fröken
ULRIKA ODENCRAN TZ, af hvilkens fiere förtjenster om
Medevi några finnas anförde uti HEDINS Handbok för
Brunnsgäster. Hon sålde det åt amiralen VIRGIN, och
f. n. eges så väl säteriet som helsobrunnen utaf ett
bolag, till största delen bildadt af fordringsegare uti
den förre innehafvarens konkurs.