Page 1 Datum Vår beteckning 2007-05-14 ...
Page 1 Datum Vår beteckning 2007-05-14 ...
Page 1 Datum Vår beteckning 2007-05-14 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Datum</strong> <strong>Vår</strong> <strong>beteckning</strong><br />
2006-<strong>05</strong>-<strong>14</strong><br />
− Korrigering av poängvärde för Jn med hänsyn till tunnelpåslag och<br />
tunnelkorsningar utförs inte i samband med framtagning av<br />
karaktäriseringsindex för borrkärnor enligt Q-systemet (QBas). Denna<br />
korrigering utförs istället vid klassificering av bergmassan i samband med<br />
upprättande av ingenjörsgeologisk prognos, se kapitel 4).<br />
4 Upprättande av ingenjörsgeologisk samt bergteknisk<br />
prognos<br />
4.1 Allmänt<br />
Upprättande av ingenjörsgeologisk och bergteknisk prognos innebär att<br />
information inhämtad under förundersökningen överförs/transformeras från<br />
borrkärneskala till tunnelskala. Upprättandet av prognoserna är en komplex<br />
process som innefattar ett relativt stort mått av ingenjörsgeologiska<br />
bedömningar. I nedanstående avsnitt beskrivs denna process, rekommendationer<br />
på hur korrigeringar av karaktäriseringsindex bör göras, samt exempel på hur<br />
redovisning på ritningar bör se ut inom projekt Citybanan.<br />
4.2 Ingenjörsgeologisk prognos<br />
4.2.1 Övergripande metodik<br />
Den ingenjörsgeologiska prognosen ska innehålla uppgifter enligt BV Tunnel,<br />
Bilaga 3. Detta avsnitt fokuserar dock på metodiken för framtagande av<br />
ingenjörsgeologisk prognos med avseende på bergmassans kvalitet i<br />
tunnelskala.<br />
Det bör noteras att de riktlinjer som redovisas i föreliggande dokument ska<br />
betraktas som minimikrav. Inom kritiska tunnelavsnitt bör den<br />
ingenjörsgeologiska beskrivningen vara mer detaljerad avseende faktorer som<br />
har påverkan på dimensionering och utformning av tunneln. Detta innebär att<br />
det på sådana tunnelsträckor inte räcker att bara klassificera berget, utan här<br />
måste alla faktorer som kan påverka berget ur någon kritisk aspekt (t.ex.<br />
bärförmåga, täthet, drivning) beskrivas med för problemet lämplig<br />
detaljeringsgrad. Till exempel kan detta gälla en mer detaljerad beskrivning av<br />
geologin, strukturgeologin och ingående sprickors karakteristik. Den mer<br />
detaljerade beskrivningen av kritiska tunnelavsnitt kan med fördel redovisas i<br />
dimensioneringsunderlaget istället för i den ingenjörsgeologiska prognosen.<br />
Eftersom den ingenjörsgeologiska prognosen ska utgöra underlag för<br />
dimensioneringen ska bergmassans kvalitet, som tidigare nämnts, anges som<br />
min-, typ- och max-värden med avseende på klassificeringsvärden (Q och<br />
RMR), samt karaktäriseringsvärden för GSI.<br />
Processen för att upprätta en prognos med avseende på bergkvalitet består av ett<br />
olika antal moment beroende på vilken parameter (Q, RMR, GSI) som<br />
prognosen avser, se Figur 4-1. Utgångspunkten för prognosen är dock<br />
densamma och utgörs av bergmassans karaktäriseringsindex för borrkärnor<br />
(d.v.s. QBas, RMRBas och GSI), se avsnitt 3.3. Utifrån variationen i dessa värden<br />
och övrig tillgänglig information i form av t.ex. karteringar av befintliga<br />
tunnlar, hällar och bergskärningar, görs först en bedömning av min-, typ- och<br />
max-värden med avseende på karaktäriseringsindex för olika sträckor längs<br />
Riktlinjer för kärnkartering_07<strong>05</strong><strong>14</strong>.DOC 20 (32)
Change language