Page 1 Datum Vår beteckning 2007-05-14 ...

B (forts) och/eller
Medelblockig till småblockig pegmatit. Pegmatiten uppträder huvudsakligen
som gångar eller inlagringar i ovan beskrivna typer av bergmassa. Majoriteten
av sprickorna har något råa till släta sprickytor fyllda med små mängder av
antingen hårda mineraler (t.ex. kalcit och fältspat) eller mjuka mineraler (t.ex.
klorit, talk, grafit och lermineral). Enstaka sprickor med harneskytor
(”slickensides”) kan förekomma. 2)
2) Mindre partier av bergtyp C kan förekomma.
C Småblockig till uppkrossad omvandlad/breccierad granitisk bergmassa.
Majoriteten av sprickorna är släta och fyllda med mjuka mineraler (t.ex. klorit,
talk, grafit och lermineral). Relativt frekvent förekomst av sprickor med
harneskytor. 3)
och/eller
Småblockig till uppkrossad starkt förskiffrad bergmassa. Glimmerrikt (biotit och
klorit) skiffrigt berg dominerar över kvarts- och fältspatrikt blockigt berg.
Majoriteten av sprickorna är släta och fyllda med mjuka mineraler (t.ex. klorit,
talk, grafit och lermineral). Relativt frekvent förekomst av sprickor med
harneskytor (”slickensides”). 3)
3) Smala zoner av bergtyp D kan förekomma.
D Starkt tektoniskt påverkad, sönderdelad och uppkrossad bergmassa.
Omfattande utbildning av skjuvplan. Majoriteten av sprickorna är glatta och
fyllda med stora mängder av mjuka mineraler (t.ex. klorit, talk, grafit och
lermineral).
a) I gnejsiga/skiffriga bergmassor kan inlagringar eller linser av amfibolit förekomma. Diabasgångar kan förekomma i samtliga typer av bergmassa.
b) Inbegriper även andra intrusiva bergarter så som t.ex. granodiorit, syenit och gabbro.
Stora generella deformationer. Nedfall/utfall av block och/eller
överbelastat berg mellan bultar i tak/anfang samt uppluckring
och blockutfall i väggar före applicering av
sprutbetongförstärkning kan inträffa om denna installeras långt
bakom fronten. Viss potential för bildande av löskärna i tak
föreligger. I slanka konstruktioner kan både strukturkontrollerade
och belastningskontrollerade rörelser och brott inträffa vid för
stora exponerade oförstärkta ytor. För att undvika
stabilitetsrelaterade drivningsproblem kan reducerad salvlängd
bli nödvändigt och i undantagsfall även uppdelning av salvan vid
enkel- och dubbelspårstunnlar. Uppsprickning av sprutbetong
som installeras ända fram till eller nära fronten kan inträffa. Dålig
vidhäftning mellan sprutbetong och berg kan förväntas.
Mycket stora generella deformationer. Storskaliga belastnings-
och strukturrelaterade rörelser och brott i bergmassan kan
förväntas vid exponering av stora ytor i såväl tak/anfang och
väggar i tunnlar som i slanka konstruktioner. Potential för
bildande av löskärna i tak/anfang samt uppluckring av väggar
föreligger. Kraftigt reducerad salvlängd samt uppdelning av
salvan i en eller flera delar kan förväntas. Omedelbar
förstärkning ända fram till tunnelfronten kan förväntas bli
nödvändig. Överbelastning (plasticering) av förstärkning som
installeras nära tunnelfronten är trolig liksom problem med
frontens stabilitet. Dålig vidhäftning mellan sprutbetong och berg
kan förväntas.
Bilaga 3 (sid. 2 av 2)
30≤RMR