Israel som Guds tjänare - Biblicum

förkunnade för folket alla HERRENS ord och alla rättsreglerna, svarade
allt folket med en mun: Allt vad HERREN har sagt vill vi göra” (24:3).
Vid förbundsratificeringen följande dag upprepades detta ja: ”Han tog
förbundsboken och läste upp den för folket, och de sa: Allt vad HER-
REN har sagt vill vi göra och lyda” (24:7).
Men det dröjde inte länge förrän folket bröt sitt löfte och avföll från
sin Konung. Gång på gång under Israels historia påminde profeterna
folket om villkoret för uppdraget att vara ”ett rike av präster och ett
heligt folk”: ”Förbannad är den man som inte lyder detta förbunds ord
som jag ålade era fäder på den dag då jag förde dem ut ur Egyptens land,
denna smältugn. Jag sade: Hör min röst och gör allt som jag har befallt, så
ska ni vara mitt folk och jag ska vara er Gud” (Jer. 11:3-4). ”Från den dag
då jag förde era fäder ut ur Egyptens land och ända till denna dag har jag
förmanat dem gång på gång och sagt: Hör min röst. Men de lyssnade inte
och vände inte örat till utan följde var och en sitt onda och hårda hjärta”
(Jer. 11:7-8). ”Du Juda har lika många gudar som du har städer. Och så
många som gatorna är i Jerusalem, så många altaren har ni satt upp åt
skammens gud – altaren där ni tänder rökelse åt Baal” (Jer. 11:13).
1.4 Förbundet med Abraham
Till skillnad från Sinaiförbundet var förbundet med Abraham utan villkor,
ett rent nådesförbund. Precis som det nya förbundet innehåller det
löften och ingenting annat än löften:
• Jag ska göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig.
• Jag ska göra ditt namn stort.
• Genom dig ska alla släkter på jorden bli välsignade (1 Mos. 12:1-3).
I linje med Herrens löftesord till Abraham tog sig Herren an Jakob och
hans efterkommande och räddade Israels barn av nåd allena från träldomen
i Egypten. ”Det var inte för att ni var större än alla andra folk som
HERREN fäste sig vid er och utvalde er. Ni var tvärtom mindre än alla
andra folk. Utan det var därför att HERREN älskade er och höll den ed
som han hade svurit era fäder som HERREN förde er ut med stark hand
och befriade dig ur träldomshuset” (5 Mos. 7:7-8). Helt oförtjänt och
trots mycken ohörsamhet gav Herren Kanaans land åt Israel till besittning
efter en 40-årig ökenvandring. Psalmisten skriver: ”Våra fäder gav
inte akt på dina under i Egypten, de kom inte ihåg dina många nådegärningar
utan var upproriska vid havet, vid Röda havet. Men han frälste
11