Israel som Guds tjänare - Biblicum

föraktade hans ord och bespottade hans profeter, till dess Herrens vrede
över hans folk växte så att ingen bot mer fanns” (2 Krön. 36:15-16). År
722 f.Kr. gick Israels rike under, dvs. de tio stammarnas rike. Herren
hade sagt genom profeten Amos: ”Mitt folk Israel är moget till undergång;
jag kan inte längre tillgiva dem” (8:2). Och i 2 Kon. 17:23 heter
det: ”Till slut försköt Herren Israel från sitt ansikte, såsom han hade
hotat genom alla sina tjänare profeterna.” År 587 f.Kr. gick också Juda
rike under. Ty fastän Juda såg vad otron för med sig, lät det inte varna sig
utan gick än längre i avfällighet (Hes. 23:11). ”Och Herren sade: ’Också
Juda vill jag förskjuta ifrån mitt ansikte, liksom jag har förskjutit Israel;
ja, jag vill förkasta Jerusalem, denna stad som jag har utvalt, så också
det hus varom jag hade sagt: Mitt namn skall vara där’” (2 Kon. 23:27).
Ingen total förkastelse
Men förkastandet av Israel och Juda innebar inte att all Abrahams säd
efter köttet nu var förkastad av Herren. Liksom på Elias tid (1 Kon.
19:18) finns alltjämt en utkorad kvarleva. Redan Mose hade profeterat
att ”en ringa hop” inte skulle drabbas av förbannelsen utan förbli Herrens
välsignade folk mitt under kors och lidande (5 Mos. 4:27; 28:62).
I Amos’ profetia om Israels undergång heter det: ”Dock vill jag inte alldeles
förgöra Jakobs hus” (Amos 9:8). Hos Jesaja heter det: ”En kvarleva
skall omvända sig, en kvarleva av Jakob, till Gud den väldige. Ty om än
ditt folk Israel vore såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva
där omvända sig. Förödelsen är oryggligt besluten” (Jes. 10:21-22).
Löften om ett återvändande
Så fortsätter Herren att sända profeter till Israels barn också efter Juda
rikes undergång år 587. Herrens nåd och välsignelse erbjudes dem på
nytt för att därigenom den utkorade kvarlevan ska föras till tro och åter
få ta Kanaans land i besittning. Redan Mose hade ju sagt: ”Om du nu
när allt detta kommer över dig – välsignelsen och förbannelsen, som
jag har förelagt dig – om du lägger detta på hjärtat bland alla de folk till
vilka Herren din Gud då har drivit dig bort, och du så vänder åter till
Herren din Gud och hör hans röst, du med dina barn, av allt ditt hjärta
och av all din själ i alla stycken såsom jag idag bjuder dig, då skall Herren
din Gud åter upprätta dig och förbarma sig över dig; Herren din Gud
skall då åter församla dig från alla folk bland vilka han har förstrött dig”
(5 Mos. 30:1-3). Profetian talar sålunda inte om ett återvändande i otro,
40