Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
det nya förbundet och de förmåner <strong>som</strong> nya förbundets gudsfolk får,<br />
fastän de blir Herrens <strong>tjänare</strong> först vid nionde eller elfte timmen.<br />
”Så ska de sista bli de första och de första de sista”, säger Jesus (Matt.<br />
20:16). Genom sin otacksamhet och hänvisning till egna gärningar<br />
hade de första tjänarna, gamla förbundets gudsfolk, kommit långt ifrån<br />
<strong>Guds</strong> rike, medan de sista blir de första, de <strong>som</strong> länge varit långt ifrån<br />
<strong>Guds</strong> rike men nu kan glädje sig åt husbondens oförtjänta generositet<br />
och är helt beroende av hans godhet. ”Det beror inte på gärningar utan<br />
på honom <strong>som</strong> kallar”, skriver Paulus och fortsätter sedan: ”Vad ska vi då<br />
säga? Att Gud är orättfärdig? Naturligtvis inte! Han säger till Mose: Jag<br />
vill vara barmhärtig mot den <strong>som</strong> jag är barmhärtig mot, och jag vill förbarma<br />
mig över den <strong>som</strong> jag förbarmar mig över. Alltså beror det inte på<br />
någon människas vilja eller strävan utan på <strong>Guds</strong> barmhärtighet” (Rom.<br />
9:12,14-16). Den troende opponerar sig inte emot <strong>Guds</strong> barmhärtighet<br />
utan är helt beroende av den.<br />
När Jesus efter liknelserna om ”vingårdsarbetarnas lön” och ”de båda<br />
sönerna” berättade liknelsen om ”de onda vingårdsarbetarna” (Matt.<br />
21:33ff), förstod översteprästerna och fariseerna vad liknelserna innebar.<br />
Det står: ”Översteprästerna och fariseernas hörde hans liknelser, och<br />
de förstod att det var om dem han talade” (21:45). De kände ju redan till<br />
utifrån Jesajas bok att vingården var en bild för <strong>Israel</strong>s folk (Jes. 5:1-7).<br />
Följaktligen var vingårdens husbonde Gud. Han hade vårdat och försvarat<br />
sin vingård, men ändå fick han ingen avkastning. De <strong>tjänare</strong> <strong>som</strong><br />
husbonden sände till sin vingård, dvs. de trogna <strong>tjänare</strong> och profeter<br />
<strong>som</strong> Gud sände till sitt folk, blev illa misshandlade av folket i allmänhet<br />
och av dess ledare i synnerhet. De blev slagna, dödade och stenade (vers<br />
35) av just de människor <strong>som</strong> Gud visat så stor kärlek.<br />
När husbonden till slut sänder sin egen son förutsäger Jesus att folkets<br />
ledare kommer att låta döda honom (vers 39). Jesus lät nu åhörarna<br />
själva fälla domen över vingårdsmännen: ”De sade till Jesus: Onda <strong>som</strong><br />
de är ska han låta dem få en ond död, och han ska arrendera ut vingården<br />
till andra vingårdsarbetare <strong>som</strong> ger honom avkastningen i rätt tid” (vers<br />
41). Jesus instämmer i denna dom och preciserar: ”Jag säger er att <strong>Guds</strong><br />
rike ska tas ifrån er och ges åt ett folk <strong>som</strong> bär dess frukt” (vers 43). Men<br />
detta domsutslag blev för mycket för översteprästerna och fariseerna. När<br />
de förstod att det var om dem han talade ”ville de gripa honom, men de<br />
fruktade för folket efter<strong>som</strong> man ansåg att han var en profet” (vers 46).<br />
Jesus visar stor sorg över <strong>Israel</strong>s avfällighet. När han några dagar före<br />
24
Change language