Beskrivning - Kimitoön kommun

KIMITOÖNS KOMMUN 

DALSBRUKS DELGENERALPLAN 

PLANBESKRIVNING 24.5.2013 

Planbeskrivning, som gäller båda planområdena deterade 

24.5.2013 i Dalsbruks delgeneralplan, delområde I och 

delområde II

PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLL 

24.5.2015 2 (57) 

FÖRTECKNING ÖVER PLANENS BILAGOR ........................................................................................ 4 

FÖRTECKNING ÖVER BIFOGAT MATERIAL ....................................................................................... 4 

PLANENS ÖVRIGA BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL ................................................ 4 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ......................................................................... 6 

1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE ............................................................................................................................... 6 

1.2 PLANENS SYFTE .......................................................................................................................................... 6 

2 UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................................ 7 

2.1 UTREDNING AV PLANEOMRÅDETS FÖRHÅLLANDEN ............................................................................ 7 

2.1.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET .............................................................................................. 7 

2.2 NATURMILJÖ, LANDSKAP OCH DJURBESTÅND ...................................................................................... 7 

2.2.1 LANDSKAPSSTRUKTUR, LANDSKAPETS HISTORISKA SÄRDRAG ................................................ 7 

2.2.2 LANDSKAPSBILD .................................................................................................................................. 8 

2.2.3 YTBILDNING .......................................................................................................................................... 8 

2.2.4 JORDMÅN.............................................................................................................................................. 8 

2.2.5 YT- OCH GRUNDVATTEN .................................................................................................................... 9 

2.2.6 VEGETATION ...................................................................................................................................... 10 

2.2.7 NATUROBJEKT SOM BÖR BEAKTAS ............................................................................................... 10 

2.2.8 LIVSMILJÖER SOM ÄR VÄRDEFULLA MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD ........................ 10 

2.2.9 NATURSKYDDSPROGRAMOMRÅDEN ............................................................................................. 11 

2.2.10 NATURA-OMRÅDEN ........................................................................................................................... 12 

2.2.11 FLADDERMÖSS .................................................................................................................................. 12 

2.2.12 FLYGEKORRAR .................................................................................................................................. 12 

2.2.13 FÅGELBESTÅND ................................................................................................................................ 12 

2.2.14 FJÄRILAR ............................................................................................................................................ 12 

2.3 BEBYGGD MILJÖ ........................................................................................................................................ 13 

2.4 BEBYGGD KULTURMILJÖ, KULTURHISTORISKA OBJEKT SOM BÖR SKYDDAS ................................ 14 

2.4.1 DALSBRUK HISTORISKA INDUSTRIOMRÅDE RKY ........................................................................ 14 

2.4.2 FORNLÄMNINGAR .............................................................................................................................. 17 

2.5 BEFOLKNING, ARBETSPLATSER, NÄRINGSLIV ..................................................................................... 20 

2.5.1 BEFOLKNING ...................................................................................................................................... 20 

2.5.2 ARBETSPLATSER .............................................................................................................................. 22 

2.5.3 NÄRINGSFORMER ............................................................................................................................. 23 

2.5.4 AFFÄRSUTRYMMEN .......................................................................................................................... 23 

2.6 SERVICE ......................................................................................................................................... 24 

2.7 TRAFIK ......................................................................................................................................... 24 

2.7.1 VATTENTRAFIK .................................................................................................................................. 24 

2.7.2 TRAFIKMÄNGDER .............................................................................................................................. 25 

2.7.3 TUNG TRAFIK ..................................................................................................................................... 25 

2.7.4 KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................................................. 25 

2.7.5 LÄTTRAFIKNÄT ................................................................................................................................... 25 

2.7.6 TRAFIKPROBLEM ............................................................................................................................... 26 

2.7.7 TRAFIKSÄKERHET ............................................................................................................................. 26 

2.8 TEKNISKT UNDERHÅLL ............................................................................................................................. 27 

2.9 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN ...................................................................................................................... 27 

2.10 PLANSITUATIONEN .................................................................................................................................... 27 

2.10.1 RIKSOMFATTANDE MÅL FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN .......................................................... 27 

2.10.2 LANDSKAPSPLAN .............................................................................................................................. 29 

2.10.3 REGIONPLAN ...................................................................................................................................... 30 

2.10.4 DELGENERALPLAN ............................................................................................................................ 31 

2.10.5 KIMITOÖNS UTVECKLINGSBILD ...................................................................................................... 31 

2.10.6 DETALJPLAN ...................................................................................................................................... 32 

2.10.7 STRANDDETALJPLAN ........................................................................................................................ 32 

2.10.8 BYGGNADSPLAN ............................................................................................................................... 33 

2.10.9 BYGGNADSORDNING ........................................................................................................................ 33 

2.10.10 BYGGNADSFÖRBUD .................................................................................................................... 33 

AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301 

Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi

24.5.2015 3 (57) 

2.10.11 ÖVRIGA PLANER SOM GÄLLER OMRÅDET ............................................................................... 33 

3 DELGENERALPLANENS MÅLSÄTTNINGAR ................................................................... 34 

3.1 MÅLSÄTTNINGAR ENLIGT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING .................................. 34 

4 DELGENERALPLAN ........................................................................................................... 34 

4.1 PLANENS STRUKTUR, ALLMÄN MOTIVERING........................................................................................ 34 

4.2 DIMENSIONERING ...................................................................................................................................... 36 

4.3 TRAFIK ......................................................................................................................................... 37 

4.4 OMRÅDESRESERVERINGAR .................................................................................................................... 37 

4.4.1 OMRÅDESRESERVERINGAR FÖR BYGGANDE.............................................................................. 37 

4.4.2 ÖVRIGA OMRÅDERESERVERINGAR ............................................................................................... 41 

4.4.3 ÖVRIGA PLANBETECKNINGAR ........................................................................................................ 43 

4.4.4 FÖRTECKNING ÖVER FORNLÄMNINGSOBEJKT SOM FRAMKOMMER PÅ PLANKARTAN ........ 43 

4.4.5 BYGGNADSSKYDDSOBJEKT SOM MARKERATS PÅ PLANKARTAN ............................................ 44 

4.4.6 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ........................................................................................................... 44 

5 PLANENS KONSEKVENSER ............................................................................................. 44 

5.1 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKANS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LEVNADSMILJÖ ................. 45 

5.1.1 SOCIAL MILJÖ .................................................................................................................................... 45 

5.1.2 SERVICE.............................................................................................................................................. 45 

5.1.3 BOSTADSMILJÖ ................................................................................................................................. 45 

5.1.4 SÄKERHET .......................................................................................................................................... 46 

5.1.5 REKREATION ...................................................................................................................................... 46 

5.2 KONSEKVENSER FÖR OMRÅDES- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN .................................................... 46 

5.3 KONSEKVENSER FÖR ARBETSPLATSER OCH NÄRINGSVERKSAMHET ........................................... 47 

5.4 KONSEKVENSER FÖR NATUREN OCH NATURTILLGÅNGAR ............................................................... 47 

5.4.1 ALLMÄNT ............................................................................................................................................. 47 

5.4.2 FÖR YT- OCH GRUNDVATTEN ......................................................................................................... 47 

5.4.3 FÖR BERGGRUNDEN OCH JORDMÅNEN ....................................................................................... 47 

5.4.4 FÖR VEGETATIONEN, NATURMÅLEN ............................................................................................. 48 

5.4.5 FÖR DJUBESTÅNDET ........................................................................................................................ 48 

5.4.6 FÖR NATURSKYDDET ....................................................................................................................... 48 

5.4.7 FÖR MILJÖSKYDDET ......................................................................................................................... 49 

5.5 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET, BYBILDEN, KULTURMILJÖN OCH DEN BYGGDA MILJÖN .... 49 

5.5.1 FÖR LANDSKAPSBILDEN .................................................................................................................. 49 

5.5.2 FÖR TÄTORTSBILDEN ....................................................................................................................... 49 

5.5.3 FÖR DEN BYGGDA KULTURMILJÖN OCH -LANDSKAPET ............................................................. 49 

5.6 KONSEKVENSER FÖR TRAFIK ................................................................................................................. 50 

5.6.1 FORDONSTRAFIK .............................................................................................................................. 50 

5.6.2 LÄTT TRAFIK ....................................................................................................................................... 50 

5.6.3 KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................................................. 50 

5.7 KONSEKVENSER FÖR EKONOMIN .......................................................................................................... 50 

5.7.1 REGOINENS NÄRINGSLIV ................................................................................................................. 51 

5.7.2 FÖR SAMHÄLLSTEKNISKA KOSTNADER ........................................................................................ 52 

5.7.3 FÖR ORDNANDE AV SERVICE ......................................................................................................... 52 

5.8 FÖRHÅLLANDE TILL ÖVRIGA PLANER .................................................................................................... 52 

5.8.1 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL RIKSOMFATTANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR 

OMRÅDESANVÄNDNING ............................................................................................................................. 52 

5.8.2 FÖRHÅLLANDE TILL LANDSKAPSPLANEN ..................................................................................... 53 

6 PLANLÄGGNINGSSKEDEN ............................................................................................... 53 

6.1 TIDIGARE PLANERING AV DALSBRUK .................................................................................................... 53 

6.2 DELTAGANDE OCH SAMARBETE ............................................................................................................. 53 

6.2.1 INTRESSENTER ................................................................................................................................. 53 

6.2.2 DELTAGANDE ..................................................................................................................................... 54 

6.3 UTKASTSKEDE ......................................................................................................................................... 54 

6.3.1 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER UTKASTSKEDET .................................. 55 

6.3.2 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER KOMMUNSTYRELSENS BESLUT OM 

FRAMLÄGGANDE ......................................................................................................................................... 56 

7 PLANENS FÖRVERKLIGANDE .......................................................................................... 57 



FÖRTECKNING ÖVER PLANENS BILAGOR 

FÖRTECKNING ÖVER BIFOGAT MATERIAL 

24.5.2015 4 (57) 

Bilaga 1 Plan för deltagande och bedömning 

Bilaga 2 Vattenförsörjningsnät 

Bilaga 3 Detaljplanernas kapacitet 

Bilaga 4 Plansituation 

Bilaga 5 Trafiknät 

Bilaga 6 Servicestruktur 

Bilaga 7 Nuvarande markanvändning 

Bilaga 8 Delgeneralplanekarta och beteckningar 

Bilaga 9 Förteckning över värdefulla byggnader som markerats på plankartan 

Bilaga 10 Utkastskedets respons och bemötanden 

Bilaga 11 Myndighetsmöte I, pro memoria 

Bilaga 12 Myndighetsmöte II, pro memoria 

Bilaga 13 Myndighetsarbetsmöte, pro memoria 

Bilaga 14. Myndighetsmöte, pro memoria 

Bilaga 15. Respons och bemötanden från förslagsskedet 

Inventering av byggnadsbestånd, utredning av kulturmiljö och byggnadsarv, Museiverket/Landskapsmuseet 

2011 

Trafikutredning, AIRIX Miljö Ab, 2012. 

Inventering av fornlämningar, Museiverket/Landskapsmuseet 2011 

Landskapsutredning, AIRIX Miljö Ab, 2011. 

Naturutredning, Faunatica Oy, 2011. 

Utredning av Blåeld och utrotningshotade fjärilsarter som lever på den (Neidonkielen ja 

sillä elävien uhanalaisten perhoslajien selvitys Taalintehtaalla 2011), Faunatica Oy, 

2011. 

Handelsutredning för Kimitoöns kommun, AIRIX Miljö Ab, 2012. 

PLANENS ÖVRIGA BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL 

Taalintehtaan liike-elämän tilatarve-selvitys, Luotsaamo, 2011 

Utredningar av persontrafik i Västra Åboland och Kimito, 2009 

Trafiksäkerhetsplan för region Åboland, Vägverket, Åbo vägdistrikt, 2009 

Trafiksystemsplan för Sydvästra Finlands skärgård 2001 

Reparations- och ändringsplan för huvudbyggnaden (B1) och parken i Dalsbruk bruksområde. 

Diplomarbete, arkitektavdeningen vid Tekniska högskolan, Sebastian Lönnqvist 

24.8.1998. 

Utvecklingsplan för Dalsbruk. Arkkitehtitoimisto Lasse Minkkinen, 2006. 

Köli-projektet, 2011 

Geologiska forskningscentralen, karttjänst, http://www.gtk.fi/geotieto/kartat/ 

Det geografiska informationssystemet Lounaispaikka. http://www.lounaispaikka.fi/. 



24.5.2013 5 (57) 

AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301 


1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 

1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE 

1.2 PLANENS SYFTE 

24.5.2013 6 (57) 

Planområdet är beläget i Kimitoöns södra del. Planläggningsområdet avgränsas i söder till Skärgårdshavet, 

i väster mot Dragsfjärden och i norr vid åkrarna vid byn Dalen. I öster avgränsas området 

av Stora Masugnsträsket och Lilla Masugnsträsket. Området omfattar Dalsbruk centrum 

inklusive industriområden samt Sabbels, Hasselbackens, Tordalens, Lemo bro ja Grophagens bostadsområden 

samt Släts och Dalens byområden. Till området hör ytterligare öarna Byholmen, 

Tyska holmen, Lysholmen och Högholmen söder om Dalsbruk. Området korsas i nordsydlig riktning 

av regionväg 183, Dalsbruksvägen, som slutar i Dalsbruk. 

Bild: Flygbild över området 

Genom delgeneralplanen styrs utvecklingen av samhällsstrukturen och samordnandet av olika 

funktioner. I planen presenteras principerna för den eftersträvade utvecklingen och behövliga 

områden anvisas i stora drag. I delgeneralplaneringen betonas samhällets funktionella struktur, 

placeringen av olika aktiviteter och ordnandet av förbindelser mellan dessa samt anpassande av 

denna struktur till den övriga miljön. Delgeneralplanen fungerar som förmedlare och uttolkare 

av kommunala och landskapsmässiga mål. 

Till Dalsbruksområdet riktas även nationella mål vad gäller områdesanvändningen; största delen 

av tätorten ingår i Museiverkets RKY-område (byggda kulturmiljöer av riksintresse) ”Dalsbruk historiska 

industrimiljö”. Delgeneralplanen har en viktig uppgift när det gäller beaktande av mål i 

anknytning till gränsdragningen. Delgeneralplanens syfte är även i övrigt att fastställa skyddsbehov 

för kulturmiljöer, byggnadsarv, fornlämningar samt värdefulla naturmål. 

Då Dalsbruk delgeneralplan fastställts fungerar den som anvisningar vid utarbetandet av deltaljplaner 

för området. 

Delgeneralplanens målår är 2035. 



2 UTGÅNGSPUNKTER 

2.1 UTREDNING AV PLANEOMRÅDETS FÖRHÅLLANDEN 

2.1.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET 

24.5.2013 7 (57) 

Delgeneralområdets storlek är ca 800 ha, varav landområden utgörs av 585 hektar (73 %) och 

vattenområden 215 hektar (27 %). Kimitoöns kommun äger ca 100 hektar av planläggningsområdet. 

Naturlandskapet i Dalsbruk präglas av hav, insjöar och skogsbevuxna bergsryggar. I planeringsområdet 

finns flera byggnadshistoriskt sett värdefulla byggnader och byggnadshelheter i 

anknytning till bruket. Största delen av Dalsbruks område utgörs av på riksnivå betydande bebyggd 

kulturmiljö (RKY 2009). 

2.2 NATURMILJÖ, LANDSKAP OCH DJURBESTÅND 

2.2.1 LANDSKAPSSTRUKTUR, LANDSKAPETS HISTORISKA SÄRDRAG 

Delgeneralplaneområdet i Dalsbruk på Kimitoön hör enligt indelningen i landskapsområden 

(Landskapsvård. Miljöministeriets betänkande 66/1992) till Sydvästlandet och dess undertyp 

Sydvästkusten och Skärgårdshavet. 

Sydvästkusten och Skärgårdshavet kan vad gäller naturförhållande anses vara kanske det mest 

speciella i vårt land, den största natursevärdheten som även innefattar enastående kultursärdrag. 

Landskapsmässigt karaktäriseras jordmånen och topografin i skärgårdsområdet av stora 

klippområden som uppkommit längs med de raklinjade krossdalarna som klyver berggrunden. 

Landskapets viktigaste grundelement är havet, där regionens vidsträckta och splittrade skärgård 

finns. Då man rör sig från det öppna havet mot kusten blir de små skären och holmarna större 

vartefter man närmar sig land och bildar olika typer av zoner. Lerområden är vanliga i regionen 

och tack vare det gynnsamma klimatet och den kalkrika jordmånen är lundar och andra frodiga 

vegetationstyper vanliga vid sidan av skärgårdens karga tallbestånd och kala berg. (Källa: Landskapsvård. 

Miljöministeriets betänkande 66/1992) 

I indelningen av skärgårdszoner hör Kimitoön till den inre skärgårdszonen. 

Bosättningen i skärgårdsområdet har traditionellt koncentrerats till tätbebyggda byar i så skyddade 

sänkor som möjligt. Vid strandområdena ligger grupper av båt- och nätbodar. Regionen 

karaktäriseras dessutom av både traditionell och modernare fritidsbosättning. Fiske har traditionellt 

varit den viktigaste näringen. Utöver fisket har man i fiskarbyarna i den inre skärgården 

även haft mindre mångsidigt odlade åkrar och trädgårdar samt hagar och ängar. Då man kommer 

till fastlandskusten ökar åkermarken kraftigt. Byggandet har traditionellt koncentrerats 

nära stränderna i låglänta områden och till ryggarnas skyddade sluttningar och sänkor. Det moderna 

byggandet är beläget i detaljplanerade områden som ofta skiljer sig från det traditionella 

byggnadssättet i och med att dagens bostadsbyggnader ofta placeras uppe på ryggarna. (Källa: 

Landskapsvård. Miljöministeriets betänkande 66/1992) 

Det för utredningsområdet typiska landskapets grundstomme bildas av bergsryggar, leriga dalar, 

sjöbassänger som avsnörts från vikar samt de vattenområden som omger holmarna. Människans 

verksamhet koncentrerar sig till stränderna. (Betänkande II av arbetsgruppen för landskapsvården; 

Miljöministeriet 1992) 



2.2.2 LANDSKAPSBILD 

2.2.3 YTBILDNING 

2.2.4 JORDMÅN 

24.5.2013 8 (57) 

I landskapsstrukturen kan man tydligt se hur bergsryggarna och sjöbassängerna som avsnörts 

från havet, t.ex. Dragsfjärden, följer riktningen nordost-sydväst. Området karaktäriseras även av 

förhållandevis kraftiga höjdskillnader. De högsta topparna av bergsryggarna ligger 47 meter 

ovanför havet. Jordmånen är mycket bergig. Åkermängden är liten på grund av brist på odlingsjord 

och åkrarna är därför koncentrerade främst till dalarnas lerområden i den norra delen av 

utredningsområdet. Bergiga torrängar är vanliga. 

Landskapsstrukturen präglas kraftigt av vattendrag. Den södra delen av området påverkas av 

havet och på övriga håll av insjöar såsom Lilla och Stora Masugnsträsket samt Dragsfjärden. 

Landskapet i Dalsbruksområdet domineras av hav, insjöar, det historiska bruksområdet med 

dess byggnader samt av skogsbevuxna bergsryggar. Landskapet karaktäriseras av öppna havslandskap 

och slutna skogar. I landskapet kan man också se småskalighet och överraskande vyer, 

såsom insjölandskapen i mitten av ryggarna eller dalarna mellan ryggarna. Det finns få åkrar och 

de ligger huvudsakligen i de få leriga dalarna eller i övergångszonen mellan rygg och dal. I de 

bergiga områdena finns rikligt med torrängar. Bosättningen är koncenterad till bruksmiljön i 

Dalsbruk eller till små byar i närheten av odlingsområden. 

Dalsbruks historiska bruksmiljö bildar en landskapshelhet som tydligt avviker från den övriga 

miljön. Dalsbruks landskapsbild påverkas av särdrag från herrgårdskulturen. Kring herrgårdens 

marker och de traditionella bondebyarna bildades torpar- och backstugebosättning. Med herrgårdarna 

följde en trädgårdskultur som representerar europeisk kulturtradition samt en herrgårdsinspirerad 

byggnadsstil. Frodiga parker och trädgårdar och en snygg bymiljö är än idag ett 

typiskt särdrag i regionen. (Källa: Landskapsvård. Miljöministerets betänkande 66/1992) 

Dalsbruksområdet karaktäriseras av förhållandevis kraftiga höjdskillnader mellan havsytan och 

de höga bergsryggarna som sträcker sig ända till 47 meter över havsytan. Lilla Masugnsträsket 

ligger cirka 14 meter ovanför havsytan och Stora Masugnsträsket cirka 20 meter ovanför havsytan. 

Dragsfjärden vid utredningsområdets gräns ligger cirka 3,5 meter ovanför havsytan. 

Berggrunden i utredningsområdet hör till det svekofenniska huvudområdets suprakrustala 

berggrund. Bergkvaliteten är intermediär och består av felsisk metavulkanit och metasediment. 

I utredningsområdet framkommer berggrunden i form av kala berg och rundhällar. Dalarna och 

sjöarna har bildats i berggrundens krosszoner. (Källa: http://geomaps2.gtk.fi/geo/) 



2.2.5 YT- OCH GRUNDVATTEN 

24.5.2013 9 (57) 

Bild: Utdrag ur berggrundskartan. Platsen för Dalsbruk tätort har markerats med en cirkel. (Källa: 

http://geomaps2.gtk.fi/geo/) 

Utredningsområdets jordmån bildas av bergsryggar och däremellan liggande dalar. Jordmånen 

består huvudsakligen av kala berg eller bergsmark. Bergsområdena omfattar både bergshällar 

och bergsområden med ett tunt eller ett under en meter tjockt moränlager. I den norra delen av 

området, i dalen där byn Dalen ligger, finns ett litet lerområde. (Källa: 

http://geomaps2.gtk.fi/geo/ ) 

Bild: Utdrag ur jordmånskartan. Platsen för Dalsbruk tätort har markerats med en cirkel. (Källa: 

http://geomaps2.gtk.fi/geo/) 

Utredningsområdet ligger delvis i Skärgårdshavet som är en del av Östersjön. Förutom havet 

finns det även insjöar med sötvatten i området såsom Lämmokärret, Stora Masugnsträsket, Lilla 

Masugnsträsket och Dammen. Insjöarna har fungerat som källor för vattenkraft i den gamla 

masugnen. På kartor från 1700- och 1800-talet är Stora Masugnsträsket betydligt mindre än i 

dagsläget medan Lilla Masugnsträsket är ungefär lika stort. Vattennivån i insjöarna reglerades 

med hjälp av dammar. Vattnet leddes via Dammen till den gamla masugnen för vattenkraft och 

vidare genom det nuvarande torgområdet ut i havet. Efter att masugnen tagits ur bruk har vattennivån 

i Stora Masugnsträsket höjts genom uppdämning, och insjön sträcker sig därför ut över 

ett betydligt större område. Samtidigt uppkom Lämmokärret. Vattnet som mynnar ur Lilla Masugnsträsket 

leds numera till ett underjordiskt rör som mynnar ut i Bruksviken. 



2.2.6 VEGETATION 

2.2.7 NATUROBJEKT SOM BÖR BEAKTAS 

24.5.2013 10 (57) 

I väst gränsar området till den fjordliknande Dragsfjärden. För cirka 2000 år sedan hade fjärden 

fortfarande en förbindelse till havet. På grund av landhöjningen har förbindelsen senare försvunnit. 

I utredningsområdet finns få åar och bäckar och de är korta. Åsarna styr ytvattnet endera 

till havet eller insjöarna i området. I Stora Masugnsträskets omgivning finns rikligt med försumpade 

markområden. 

Enligt Miljöförvaltningens OIVA-tjänst ligger inga grundvattenområden i utredningsområdet. 

(Källa: Miljöförvaltningens miljö- och geoinformationstjänst OIVA, 

http://wwwp2.ymparisto.fi/scripts/palvelut.asp) 

Geobotaniskt sett ligger planeområdet i den hemiboreala zonen dvs i ekzonen. Området är intressant 

med tanke på naturförhållanden, en plats där fastlandet och havet möts. I området 

som ligger i den sydvästra kustzonen är växtförhållandena mera gynnsamma än i det övriga landet, 

vilket framkommer i den stora mängden arter i planeringsområdet. 

Delgeneralplaneområdet har en mångsidig natur som präglas av små växlingar. Naturtypsobjekten 

i planeringsområdet sträcker sig endast ut över små områden och är väldigt splittrade. 

I Dalsbruk finns s.k. nyckelbiotoper, som är sällsynta i hela landet eller viktiga med tanke på naturens 

mångfald, såsom frodiga lundfläckar, gassiga sydsluttningar (med sina torrängs- och 

bergsnaturtyper) samt odikade eller frodiga myrar. Sällsynta torrängar förekommer på bergssluttningar 

med exceptionella växtförhållanden som öppnar sig mot söder, där det gassiga och 

havsnära läget påverkar den speciella växtmiljön. Enligt naturutredningen är lundarna i Dalsbruksområdet 

värda att skyddas. 

Speciella miljöer som bör tas i beaktande vad gäller naturen i Dalsbruk är bergssluttningarna 

som öppnas söderut, vars gassiga och havsnära miljö är vanligare i skärgården. Den ovanliga 

miljön möjliggör förekomsten av sällsynta torrängar. 

Utredningsområdet har ett rikt naturvärde. Enligt Faunatica Oy:s utredning finns det sammanlagt 

92 mål med betydande naturvärden i planeringsområdet. Enligt utredningen är de mest 

värdefulla naturhelheterna i Dalsbruk enligt följande: 

Masugnträskets strandområden och bergs- och skogsområdet på den sydvästra sidan 

av Lilla Masugnsträsket 

En koncentration av frodiga och sällsynta naturtyper som omfattar Vaktkojsbergets 

norra kant, torrängsområdet i Sabbels östra ända samt lundarna på områdets norra 

sida, den långsmala hassellunden och det orörda skogsområdet intill den samt den lilla 

bäcksänkan på den nordöstra sidan av dessa 

Bergsskogshelheten på den norra sidan av Todalen samt Lämmokärrets område 

Det branta enhetliga sluttningsavsnittet på Dragsfjärdens östra strand 

De obebyggda strandområdena på Stora Masugnsträskets västra strand 

Utredningsområdets nationellt sett värdefulla helhet av växtplatser för blåmunkar 

2.2.8 LIVSMILJÖER SOM ÄR VÄRDEFULLA MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD 

I planeområdet finns 50 livsmiljöer som enlig skogslagen klassas som mycket viktiga. Dessutom 

observerades en förekomst av en utrotningshotad naturtyp i 19 av dessa livsmiljöer. I planeom- 



24.5.2013 11 (57) 

rådet finns dessutom sammanlagt 37 st. förekomster av övriga värdefulla livsmiljöer. På dessa 

objekt förekom i synnerhet kulturbiotoper såsom torrängar samt myrområden som inte omfattas 

av skogslagen, skogar med rikligt med murkna träd samt andra livsmiljöer. Dessutom observerades 

en förekomst av en utrotningshotad naturtyp inom gränserna för 27 av dessa värdefulla 

livsmiljöer. 

Bild: Karta över naturmål i planeringsområdet, upprättad av Faunatica Oy 

2.2.9 NATURSKYDDSPROGRAMOMRÅDEN 

I det område som ska planläggas finns inga naturskyddsområden. 



2.2.10 NATURA-OMRÅDEN 

I det område som ska planläggas finns inga Natura-områden. 

2.2.11 FLADDERMÖSS 

2.2.12 FLYGEKORRAR 

2.2.13 FÅGELBESTÅND 

2.2.14 FJÄRILAR 

24.5.2013 12 (57) 

I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga 

observationer av fladdermusrevir. 

Den naturutredning som gjorts över området täcker inte eventuell förekomst av flygekorrar på 

området. I Grophagen har det tidigare i april 2010 hittats ett flygekorrevir. Reviret har meddelats 

till NTM-centralen i Egentliga Finland. Spår av flygekorre har hittats på ett cirka 4,5 hektar 

stort område från havsstranden till den norra sidan av Grophagsvägen. Målets skog består av 

gammal blandskog av orörd typ. 

Typiskt för flygekorren är att den lämnar sitt revir för att återvända till samma plats efter några 

år. För att kunna vara säker på den rådande situationen bör separata flygekorrsutredningar 

genomföras i detaljplaneskedet. 

I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga 

beaktansvärda observationer av fåglars revir. 

I området för Dalsbruks centrum i Kimitoön utreddes 2011 förekomsten av blåeld och fyra beaktansvärda 

fjärilsarter som lever på blåeld i larvstadiet. Utredningen gjordes på uppdrag av Kimitoöns 

kommun och utfördes av Faunatica Ab. 

Som förutredningsområde fungerade Dalsbruks centrumområde med omgivning. Som förutredningsmål 

fungerade vägrenar, sandgropar, ruderatmarker och andra öppna gassiga områden 

med sandbotten. De utredda målen indelades i olika grupper utifrån deras nuvarande tillstånd 

och vikt för beaktansvärda fjärilar som lever på blåeld. 

I förutredningen hittades totalt 39 förekomster av blåeld. Av målen var endast ett i mycket gott 

skick, åtta i gott skick, 20 medelmåttiga och 10 i dåligt skick. 

Alla fyra beaktansvärda fjärilsarter som lever på blåeld observerades: 

• Gråkantad sorgmal (Ethmia terminella) CR, art som kräver särskilt skydd och är fridlyst, totalt 

70 ind. vid 10 mål 

• Tandmott (Cynaeda dentalis) EN, art som kräver särskilt skydd och är fridlyst, totalt 9 ind. vid 

fem mål 

• Blåeldsorgmal (Ethmia bipunctella) VU, totalt 8 ind. vid fyra mål. 

• Blåeldsskäckmal (Tinagma ocnerostomellum) NT, totalt över 400 ind. vid 13 mål 

Under de senaste 25 åren har blåeld tydligt brett ut sig i de områden som omger Dalsbruks 

centrum. Å andra sidan har många gamla växtsamhällen försvagats till följd av igenväxning. Gråkantad 

sorgmal förekommer numera på flera platser än under 1980-talet, och den har brett ut 

sig till några små blåeldssamhällen på den norra sidan av centrum. Förekomsterna av tandmott 

begränsas däremot fortfarande till centrum. 

Enligt utredningen borde skötselåtgärder för att stoppa igenväxning och splittringen av blåeldssamhällena 

påbörjas omedelbart vid flera mål. Eventuellt borde det ordnas en täckande och regelbunden 

uppföljning av de mål där åtgärder bör utföras för att bedöma behandlingarnas effekt 

och framgång. Både blåeld och de fyra fjärilsarter som lever på den bör tas med i uppföljningen. 



2.3 BEBYGGD MILJÖ 

24.5.2013 13 (57) 

Den bebyggda miljön i Dalsbruk präglas av fabriksarbetar- och tjänstemannabostäder och bostadskaserner 

i anknytning till bruket, herrgårdsbyggande och användningen av slaggtegel som 

byggnadsmaterial. Fabriksverksamheten som pågått ända från 1600-talet fram till våra dagar 

har gett upphov till en enastående bebyggd miljö med olika skikt. Den bebyggda miljön består 

av bostadsområden ända från 1700-talet till 1970-talet som bildar egna enhetliga helheter. Som 

en egen specialitet finns loftbostäder för arbetarfolket från 1800-talet som syns långt ut till havs 

från de höga bergssluttningarna. 

Bruksviken kantas av gamla magasin, fabrikskontor och huvudbyggnad med värdefulla parker. 

Endast det stora asfalterade fältet framför byggnaderna skadar landskapets harmoni. Nyare bebyggelse 

representeras av kommungården från 1960-talet som är belägen intill stranden på en 

mycket vacker plats. 

Arbetarbostadsbyggande från 1970-talet framträder i Dalsbruk, liksom i hela landet, som en 

tidsperiod då torn- och lamellhus uppfördes snabbt av element. I en miljö som i övrigt består av 

småskalig trähusbebyggelse har de höga tornhusen som placerats på bergets krön gjort skada 

för landskapet. Även i övrigt har höghusbebyggelsen huvudsakligen haft en dålig kvalitet, och 

det har inte satsats tillräckligt på att planera byggnaderna och deras läge på tomten. 

Affärsbebyggelsen som omger Dalsbruks torg har med undantag av det gamla apotekshuset från 

år 1820-1870 byggts under åren 1940-1970. Fastigheternas arkitektur är typiska för tidsperioden. 

I delgeneralplaneområdet finns två landskapsmässigt värdefulla miljöhelheter från nybyggarperioden: 

Släts by och den västra delen av Byholmen. Där bildar de stora trädgårdsliknande tomterna 

och det enhetliga byggnadsbeståndet en trivsam miljö. 

Den bebyggda miljön i Dalsbruk ingår till största delen i den historiska industrimiljön och har beskrivits 

under punkt 2.4.1. 

Bild: Bebyggd miljö i Släts. 



24.5.2013 14 (57) 

2.4 BEBYGGD KULTURMILJÖ, KULTURHISTORISKA OBJEKT SOM BÖR SKYDDAS 

2.4.1 DALSBRUK HISTORISKA INDUSTRIOMRÅDE RKY 

Dalsbruk kompakta och mångsidiga historiska industriområde har under över trehundra års tid 

byggts upp från en anspråkslös masugn till ett stort järnindustrisamhälle. Dalsbruk hör till de tidiga 

järnbruken under stormaktstiden på 1600-talet och har varit en del av Västra Nylands industrihistoriskt 

sett betydelsefulla brukskedja. Utöver industri-, produktions- och lagerbyggnader 

som uppförts under olika tider finns det även en del arbetarbostadsbyggnader och - 

bostadsområden från 1700-talet fram till våra dagar samt andra offentliga samhällsbyggnader i 

Dalsbruk. Trots den industriella tillväxten bildar den gamla bruksmiljön tillsammans med sina 

slaggtegelbyggnader fortfarande områdets välbevarade historiska tätortskärna. Det faktum att 

Dalsbruk är det sista av våra gamla bruk där det fortfarande finns en verksam järnfabrik berättar 

om en sällsynt lång historisk kontinuitet. 

Dalsbruks bruk på Kimitoöns södra strand har grundats på en utmärkt belägen plats med tanke 

på transportförbindeler. Industribyggnaderna bildar två separata grupper. Platsen där det gamla 

bruket funnits ligger längs en bäck som mynnar ut i havet från Lilla Masugnsträsket. Nedanför 

den gamla dammen som byggts av sten, men delvis förnyats och förstärkts, finns ruinerna av en 

gammal masugn i gråsten och tegel samt runt den grunder till en rostugn, en rådstuga och ett 

kolrum. Söder om masugnen finns ett gjuteri byggt av slaggtegel och rödtegel, en mekanisk 

verkstad i tegel samt en skruv- och mutterfabrik. Det nyare fabriksområdet, vars äldsta delar är 

från 1920-talet och som byggts i synnerhet under 1930- och 1970-talen, är grundat på Skeppsholmen, 

som är förenad med fastlandet via en vall. 

Arbetarnas och tjänstemännens bostadsbyggnader bildar en ovanligt välbevarad, historiskt lagrad 

helhet från 1700-talet fram till våra dagar. Dalsbruks äldsta timrade arbetarbostäder från 

1700-talet ligger på den södra sluttningen till den s.k. Norrbacken. Arbetarkasernen i två våningar 

är från 1830-talet och de två kasernerna som delvis murats i slaggtegel är från slutet av 

1800-talet. Loftgångshusen i två våningar som finns i Dalsbruk och som byggts i slutet av 1800talet 

och början av 1900-talet representerar en egen speciell byggnadstyp. Under 1930-talet 

byggdes många arbetarbostadsbyggnader i Dalsbruk. Arbetarbostadsbyggandet från början av 

1900-talet representeras av en enhetlig kedja av bostadsbyggnader i Nedre Sabbels. 

Bild: Dalsbruks kolugnar i slaggtegel. I bakgrunden syns kommungården. Bild: Maritta Heinilä 

2011. 



24.5.2013 15 (57) 

Bild: I Dalsbruk byggdes loftgångsbyggnader för arbetarna i slutet av 1800-talet och början av 

1900-talet. Bild: MV/RHO Johanna Forsius 2007. 

Bild: I bakgrunden skymtar Dalsbruks hamns empirebyggnader, där det fanns stall, sädesmagasin 

och lager. I det övre vänstra hörnet syns fabrikskontoret. Bild: Maritta Heinilä 2011. 



24.5.2013 16 (57) 

Vid havsstranden finns tolv kolugnar i slaggtegel som byggts under 1800-talet, och vid den gamla 

skeppshamnen finns ett stall, ett sädesmagasin och en lagerbyggnad i empirestil. Även Dalsbruks 

kyrka, som ursprungligen byggdes som metodistkyrka år 1921, är uppförd i slaggtegel. 

I Dalsbruk finns två bruksherrgårdar. Den äldre herrgården med tillhörande park ligger i sluttningen 

som vätter mot stranden. Den andra herrgården, som blev färdig år 1874 har förnyats år 

1936. Kontorsbyggnaden där det även fanns tjänstemannabostäder är troligtvis från 1700-talet 

eller början av 1800-talet. Tjänstemannabyggnaden i empirestil är från mitten av 1800-talet. 

(Källa: Museiverket. http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=919, 2011) 

Den ovan nämnda RKY-dragningen bildar även en ur riksomfattande perspektiv och landskapsmässigt 

betydande områdeshelhet av en byggd miljö. I utkastet till landskapsplan från år 2010 

har området betecknats som en riksomfattande och landskapsmässigt värdefull byggd kulturmiljöhelhet 

med beteckningen sra-1002: Dalsbruk gamla industriområde. Beteckningen har riktats 

till den plats där Dalsbruks bruk ligger. 

Bild: Utdrag ur kartbilagan över kulturarv till landskapsplaneutkastet 2010. Dalsbruks gamla industriområde 

har avgränsats med blålila färg. 



2.4.2 FORNLÄMNINGAR 

24.5.2013 17 (57) 

Bild: RKY-dragningen för Dalsbruk historiska industriområde som godkänts av Statsrådet. 

För delgeneralplanen utarbetades en fornlämningsinventering under hösten 2011 (fältarbetet 

utfördes 11–14.10.2011). Som inventerare fungerade Esa Laukkanen på uppdrag av Egentliga 

Finlands landskapsmuseum. 

Av de områden som ligger på den norra sidan av Dalsbruks stora fabriksområde inventerades 

terrängen från den västra och sydvästra sidan av Masugnsträsket fram till Dragsfjärdens strand 

och havet samt fram till det näs som ligger mellan dessa. Dessutom inventerades miljön kring 



24.5.2013 18 (57) 

Lilla Masugnsträsket på en radie på cirka 400 meter, bergen närmast havet västerut från Grophagen 

samt holmarna Lysholmen, Tyska holmen, Byholmen och Högholmen som ligger på den 

södra sidan av fabriksområdet. 

De tidigare arkiverade arkeologiska utredningarna över Dalsbruksområdet var inte särskilt detaljerade. 

Från sommaren 1886 nämns Volter Högmans observationer som han antecknat från byn 

Dalen som ligger i närheten av Dalsbruk. I observationerna ingår anteckningar om ett eventuellt 

gravröse (jfr inventeringsobjekt nr 3) i Dalen eller dess omgivning och dessutom om ett naturligt 

stenröse. År 1932 har Hildur Planting vandrat omkring och gjort en arkeologisk inventering på 

Kimitoön, men hon har inte antecknat några objekt från Dalsbruk på den allmänna kartan till inventeringen. 

Amatörarkeologiverksamheten har i synnerhet under 1980-talet varit livlig och 

välordnad på Kimitoön. Genom denna verksamhet hittade läraren Hans Myhrman en fyndplats 

med kvartsverktyg i Dalsbruk, vilket har ansetts innebära att en stenåldersboplats legat nära Lilla 

Masugnsträsket (jfr inventeringsobjekt nr 2). I Dalsbrukområdet kände man sedan tidigare 

förutom Masugnsträskets objekt till de historiska byggnaderna och konstruktionerna osv. vid 

järnbruket i Dalsbruk (jfr inventeringsobjekt nr 1). 

Inventeringens fältarbete begränsades till observationer som riktades till markytans former och 

utifrån dessa till eventuellt framträdande gamla sten- och jordkonstruktioner samt till sökande 

efter fyndområden som eventuellt framkommer i olika marksnitt. Andra mera tidskrävande fältarbetsmetoder 

såsom grävning av provgropsnätverk användes inte. Gammalt kartmaterial genomgicks 

vid beredningen av inventeringen. Kartor som granskades var ägokartor från byn Dalen 

samt den s.k. Kalmbergs karta från cirka år 1855 samt ”Senatens karta” från cirka år 1881. 

I inventeringen i oktober 2011 hittades fyra sådana objekt i Dalsbruk som preliminärt kan anses 

vara fornlämningar. Inventeringsnummer, benämningar, preliminära fornminnestyper och tidsbestämningar 

för dessa objekt är enligt följande: 

nr 4: Sabbelsviken 1, gravplatser: gravrösen, brons- och/eller järnåldern 

nr 5: Sabbelsviken 2, gravplatser: gravrösen (två stenkonstruktioner), brons och/eller 

järnåldern 

nr 6: Dahlsbyskogen, stenkonstruktioner (två stensättningar intill varandra): icketidsbestämda 

stensättningar 

nr 7: Valsverksholmen, industrihistoriska fornlämningar (kanal och stenkonstruktioner), 

historisk 

nr 8: Lilla Masugnsträsket, stenkonstruktioner: stensättningar, icke-tidsbestämda 

Inventeringsobjekt nr 9 (Grophageskogen) och 10 (Stora Masugnsträsket) är obestämda och 

icke-tidsbestämda. I fornlämningsinventeringen har dessa inte klassats som fornlämningar utan 

som så kallade övriga objekt. 



24.5.2013 19 (57) 

Bild: Tabell över fornlämningsinventeringen i Dalsbruk (källa: Esa Laukkanen) 



Bild: Karta över fornlämningarnas fyndplatser (källa: Esa Laukkanen) 

2.5 BEFOLKNING, ARBETSPLATSER, NÄRINGSLIV 

2.5.1 BEFOLKNING 

Fast boende 

24.5.2013 20 (57) 

Enligt Statistikcentralens befolkningsstatistik hade Kimitoön 7173 invånare år 2011. Befolkningen 

i Kimitoön har koncentrerats till kommuncentra i Kimito, Dalsbruk, Västanfjärd och Kärra. Ål- 



24.5.2013 21 (57) 

dersstrukturen i Kimitoön är äldre än genomsnittet i landet, vilket är typiskt för landsbygdsorter. 

Kimitoöns utmaning är att i framtiden kunna svara mot den åldrande befolkningens behov. 

Dalsbruk delområde har 1503 fasta invånare. I Dalsbruk finns 1128 bostäder, varav 794 har fasta 

invånare. 

Sedan år 1980 har invånarantalet minskat med 1849 personer. Förändringen har varit störst 

bland arbetsföra 25 – 44-åringar (2201 1377 inv.). Det absoluta antalet personer över 45 år 

har förblivit så gott som oförändrad (4267 4144 inv.). Enligt Statistikcentralens invånarprognos 

från år 2012 kommer invånarantalet i kommunen att minska med cirka 450 invånare fram 

till år 2035. År 2035 kommer invånarantalet enligt prognosen att vara 6728. Ett av målen i 

kommunstrategin för Kimitoön för åren 2010-2015 är att invånarantalet i Kimitoön ska växa 

med +0,3 % per år. Fram till år 2035 skulle invånarantalet på Kimitoön då uppgå till 7708. 

(Ändring och utveckling i folkmängden i Kimitoön 1980-2010, Statistikcentralen 13.5.2011) 

Fritidsboende 

År 2011 fanns det 4618 sommarstugor i Kimitoön (Statistikcentralen). Kimitoön är Finlands tredje 

sommarstugetätaste kommun. I Dalsbruk delområde finns 226 fritidsbostäder. (Statistikcentralen/Boende 

19.4.2011) Enligt en enkät som gjorts av Trygga Skärgårdsboendet r.f. bor i genomsnitt 

2,4 personer i en fritidsbostad. Enligt enkäten finns det cirka 10700 fritidsinvånare på 

Kimitoön. En fjärdedel av dessa är dessutom fasta invånare i kommunen. På så sätt blir den 

verkliga mängden fritidsinvånare cirka 8000 personer. 


Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi 

År Invånarantal Ändringar i folkmängden % Nettoflytt 

1989 8358 -0,57 20 

1990 8371 0,16 26 

1991 8325 -0,55 -31 

1992 8262 -0,76 -10 

1993 8199 -0,76 11 

1994 8134 -0,79 -26 

1995 8041 -1,14 -27 

1996 7975 -0,82 -20 

1997 7836 -1,74 -58 

1998 7751 -1,08 0 

1999 7709 -0,54 -31 

2000 7663 -0,60 27 

2001 7619 -0,57 21 

2002 7560 -0,77 23 

2003 7529 -0,41 11 

2004 7491 -0,50 14 

2005 7462 -0,39 18 

2006 7425 -0,50 22 

2007 7383 -0,57 16 

2008 7303 -1,08 -51 

2009 7298 -0,07 29 

2010 7191 -1,47 -36

2.5.2 ARBETSPLATSER 

24.5.2013 22 (57) 

Bild: Diagrammet visar invånarantalet i Kimitoön (Trygga skärgårdsboendet) och beskriver väl 

betydelsen av fritidsboende i Kimitoön. Fritidsbosättningen har en väldigt stor betydelse för 

kommunen från vår till höst. 

I Kimitoöns kommun finns en betydande del av arbetsplatserna inom industrin och därtill 

anknuten transport- och lagerverksamhet. Hälso- och socialvårdstjänsterna samt handeln 

hör även till de större sysselsättarna. Kommunens sysselsättningsgrad är högre än 

genomsnittet i det övriga landet. Den har under 2000-talet legat kring 70–74 % då man 

räknat andelen sysselsatta 18–64-åringar av hela åldersklassen. Arbetsplatssufficiensen 

i Kimitoöns kommun är något under 90 %. 

C T eollisuus 

Q T erveys- ja sosiaalipalvelut 

G T ukku- ja vähittäiskauppa 

A Maa-, metsä- ja kalatalous 

P Koulutus 

F Rakentaminen 

H Kuljetus ja varastointi 

O Julkinen hallinto ja maanpuolustus 

I Majoitus- ja ravitsemistoiminta 

N Hallinto- ja tukipalvelutoiminta 

M Ammatill., tieteell. ja tekn. toim. 

S Muu palvelutoiminta 

X T oimiala tuntematon 

J Informaatio ja viestintä 

K Rahoitus- ja vakuutustoiminta 

B Kaivostoiminta ja louhinta 

R T aiteet, viihde ja virkistys 

L Kiinteistöalan toiminta 

D Sähkö-, kaasu- ja lämpöhuolto 

E Vesi-, viemäri-, jätevesi-, jätehuolto 

SeutuNet 

T oimiala T OL 2008 

Vuoden 2011 aluerajat 

Lähde: T ilastokeskus/T yössäkäynti 



Työpaikat toimialoittain Kemiönsaaren kunnassa 2009 

0 100 200 300 400 500 

Henkilöä 

Miehet 

Naiset

2.5.3 NÄRINGSFORMER 

2.5.4 AFFÄRSUTRYMMEN 

24.5.2013 23 (57) 

Dalsbruk är en krävande företagsmiljö. Befolkningsunderlaget är inte tillräckligt för att mångsidiga 

tjänster skall kunna upprätthållas året runt. Säsongsskiftningarna är väldigt stora då kundmängderna 

mångdubblas under sommarsäsongen. Tack vare detta är det även möjligt att upprätthålla 

den nuvarande servicenivån. 

I Dalsbruk finns 39 företag inom handel och service samt 4 produktionsföretag och en stor stålfabrik. 

Företagen i Dalsbruk består huvudsakligen av små mikroföretag. Under sommarsäsongen 

har företagen flera anställda. Det nuvarande serviceutbudet i tätorten är förhållandevis täckande 

med tanke på de årliga kundmängderna. 

Stålfabriken samt ett antal mindre produktionsföretag bildar Dalsbruks industrikluster som har 

koncentrerats till hamnområdets industrihallar. Stålfabriken har även en privat industrihamn 

med verksamhet året runt. 

Under 1990-talet renoverade kommunen ett av sina höghus till kontorsutrymmen: DIT-center. 

Syftet var att skapa ny företagsverksamhet ur verksamhet som är oberoende av läget. I dagsläget 

används endast en tredjedel av DIT-centret. 

Vinterförvaring, uthyrning och underhåll av båtar, gästhamnen med sina tjänster och bryggplatser 

bildar en av affärslivskoncentrationerna i Dalsbruk. 

I Dalsbruk finns enligt uppgifter från Statistikcentralen totalt 15 stycken industri- och lagerbyggnader 

samt 29 stycken affärs- och kontorsbyggnader. Totalt 70 402 m2 används till företagsverksamhet, 

varav 9820 m2 är ledigt (situationen under våren 2011). Industrihallarna är delvis i 

dåligt skick och kan i nuvarande skick inte användas för affärsverksamhet. Detta underlättar inte 

utvecklingen av affärsverksamheten och ökningen av lönsamheten. Det finns knappt något ledigt 

hallutrymme alls. I Dalsbruk finns 3400 m2 ledigt industriutrymme. Med tanke på småbåtstjänster 

lämpar sig det lediga utrymmet inte för affärsverksamhet i sitt nuvarande skick. Det 

finns cirka 3000 m2 ledigt utrymme av detta slag. 

Av de lediga affärs- och kontorsutrymmena håller hälften på att renoveras. Utrymmena är färdiga 

för användning efter uppskattningsvis några år. Det finns 3420 m2 ledigt affärs- eller kontorsutrymme. 



2.6 SERVICE 

2.7 TRAFIK 

2.7.1 VATTENTRAFIK 

24.5.2013 24 (57) 

Av företagen inom handeln och servicebranschen är två dagligvaruhandlar, sex erbjuder restaurangtjänster 

året runt och fyra erbjuder övernattning. I tätorten finns bland annat en ombudspost, 

Matkahuolto, apotek, bank, servicestation, märkesaffärer inom fritidsbranschen, inredningsaffär, 

Alko och kommunkansli. Det finns även ett täckande utbud på välfärds-, bygg-, jordtransports- 

och båttjänster samt andra tjänster inom servicebranschen. 

Bilaga 6 Servicestruktur 

Dalsbruk tätort ligger i den södra delen av Kimitoöns kommun. Det är cirka 25 km lång väg till 

Kimito tätort, cirka 85 km till Åbo och cirka 72 km till Salo. Delgeneralplaneområdet ligger söder 

om landsväg 183 (Dalsbruksvägen). 

Dalsbruks tätort präglas av följande vad gäller trafiken: 

Vattentrafik. Dalsbruk är en viktig hamn för skärgårdstrafiken med regelbunden förbindelsetrafik 

till Åbo skärgård. I Dalsbruk finns även FN-Steels hamn som tjänar fabrikens 

transportbehov 

Dalsbruk är en viktig lastplats för varor som ska transporteras ut i skärgården 

Dalsbruk är ett livligt besöksmål under sommaren och är även en populär plats för byte av 

båtbesättning. 

Säsongsväxlingar i trafiken. Trafikmängderna ökar kraftigt på sommaren. 

Tätortsstrukturen är delvis splittrad. Tätorten fortsätter från fabriksområdet mot havet i 

Byholmens, Lystholmens och Högholmens områden. Dessa områden nås via fabriksområdet. 

Släts och Todalen ligger en bit bort från tätorten. 

Stommen för vägnätet i Dalsbruks tätort bildas av landsväg 183 (Dalsbruksvägen) och huvudgatorna 

Bruksvägen, Tullbacksvägen och Hertsbölevägen. Landsväg 183 (Dalsbruksvägen) fungerar 

som infart till tätorten. Bruksvägen och Tullbacksvägen bildar en ringförbindelse genom Dalsbruks 

tätort. I närheten av denna förbindelse finns tätortens affärs- och förvaltningstjänster. 

Allmänna vägar i planeringsområdet är landsväg 12053 (Söderlångviksvägen) som leder till Kasnäs 

och landsväg 12058 (Hertsbölevägen) som leder mot Västanfjärd. 

Bilaga 5 Trafiknät 

Vattentrafiken är en betydande trafikform i Dalsbruk. I tätorten ligger en förbindelsefartygshamn 

därifrån transporter och persontrafik sköts ut i skärgården året runt. Via Dalsbruk transporteras 

en stor mängd olika material ut i skärgården. I området vid förbindelsefartygets brygga 

och på andra håll i tätorten lagras tillfälligt varor som ska transporteras ut i skärgården. 

FN-Steels stålfabrik som ligger i området har en egen hamn och därifrån sköts fabrikens inkommande 

och utgående transporter. Hamnen används endast för företagets eget bruk. 

I Dalsbruk finns utöver dessa hamnar både en gästhamn och flera småbåtshamnar. I gästhamnen 

finns 140 båtplatser. Andra småbåtshamnar är Lysholmen med 94 platser och Hasselbacken 

med 64 platser. I tätortens randområden Hasselbacken och området vid Grophagvägens och 

Bergerströmsvägens förbindelse finns flera båtplatser. 

Dalsbruk är ett populärt mål för båtutflykter. I området finns god service för båtfolk och många 

hyr båt i Dalsbruk. De goda förbindelserna till Åbo och Helsingfors bidrar till populariteten. 



2.7.2 TRAFIKMÄNGDER 

2.7.3 TUNG TRAFIK 

2.7.4 KOLLEKTIVTRAFIK 

2.7.5 LÄTTRAFIKNÄT 

24.5.2013 25 (57) 

Trafikmängderna längs tätortens landsvägar och de landsvägar som startar från tätorten hålls 

inom rimliga gränser. Trafikmängderna medför inga problem för vägarnas kapacitet även om de 

skulle öka betydligt från den nuvarande nivån. Trafikprognosen tyder inte på någon större ökning 

av trafikmängderna. Enligt trafikprognosen är trafikökningen så gott som omärkbar. Längs 

lugna vägar kommer trafikmängderna att sjunka. 

I planeringsområdet är mängden tung trafik måttlig. Mängden tung trafik längs landsväg 183 

(Dalsbruksvägen) påverkas bl.a. av stålfabrikens transporter, tätortens underhållstrafik och 

transporter i anknytning till båtliv. Längs landsväg 12053 (Söderlångviksvägen) och 12058 

(Hertsbölevägen) är mängden tung trafik liten. 

Under sommaren ökar trafikmängderna längs de livligaste avsnitten med nästan 20 procent. 

Den ökade trafikmängden påverkas bl.a. av områdets popularitet som sommarstugeområde och 

turistmål samt dess funktion som plats där båtar byter besättning. 

Landsväg 183 (Dalsbruksvägen) fungerar som huvudled för den tunga trafiken. I tätorten använder 

den tunga trafiken för tillfället i synnerhet Bruksvägen, Stallbacksvägen, Malmvägen och 

Kolbacksvägen. Av affärstjänsterna i tätorten ligger de flesta längs dessa förbindelser. Dessa gator 

används även för transporter till båthamnar och förbindelsefartygets hamnbrygga. 

Den tunga trafiken består till största delen av trafik till och från FN-Steel samt av distributions- 

och kollektivtrafik. 

Vad gäller kollektivtrafiken utgörs en betydande del av den av arbetsresetrafik från Dalsbruk till 

Åbo samt av arbetsresetrafik inom kommunen från Dalsbruk tätort till Kimito tätortsområde. 

Sommartid utnyttjas kollektivtrafiken i Dalsbruk av båtarnas bytesbesättning. 

I Dalsbruks tätort finns ett gott kollektivtrafikutbud mot bl.a. Åbo och Salo och vidare mot Helsingfors. 

Goda kollektivtrafikförbindelser finns även åt Kasnäshållet. Mellan Dalsbruk och Åbo 

körs turer med cirka en timmes mellanrum under de viktigaste studie- och arbetstiderna på vardagarna. 

Dessutom finns några turer som tjänar uträttande av ärenden under dagen samt 

kvällsturer. Turerna mellan Dalsbruk och Salo tjänar främst personer som studerar på andra 

stadiet. 

Med tanke på kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar finns det sannolikt ett behov av att 

öka tjänstetrafiken och skolturerna i Kimitoöns kommun. Den åldrande befolkningen kan medföra 

ett behov av anropstrafik som tjänar fritidsbosättningen. 

Lättrafiknätet i Dalsbruk är förhållandevis täckande i tätortsområdet. 



2.7.6 TRAFIKPROBLEM 

2.7.7 TRAFIKSÄKERHET 

Bild: Nuvarande lättrafiknät. 

I Dalsbruksområdet har följande trafikproblem upptäckts: 

24.5.2013 26 (57) 

Säsongsväxlingar. Under sommaren ökar trafikmängderna med cirka 20 % från trafikmängderna 

under den övriga delen av året. Säsongen är ganska kort, men livlig. 

Parkering i anknytning till båtplatser. Dalsbruk är en populär plats för hyrning av båtar 

samt för sjösättning av båtar från trailers. Under sommaren finns inte tillräckligt med 

parkeringsplatser för båtfolkets behov. 

Tillfällig lagring av varor som ska transporteras ut i skärgården på förbindelsefartygets 

brygga leder vårtid till att material som ska transporteras ut i skärgården lagras tillfälligt 

i hamnområdet. Varorna blockerar förbindelsefartygshamnens näromgivning. 

Bron som leder till Byholmen är smal och två fordon har inte plats att mötas. Bron är 

inte trygg för lättrafik. 

En trafiksäkerhetsplan har utarbetats för Åbolandsregionen (Trafiksäkerhetsplan för region Åboland, 

2009, Vägförvaltningen, Åbo vägdistrikt). I planen framförs fyra åtgärder för planeringsområdet: 



2.8 TEKNISKT UNDERHÅLL 

2.9 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 

2.10 PLANSITUATIONEN 

24.5.2013 27 (57) 

Anslutningarna Dalsbruksvägen–Slätsvägen, förflyttning av tätortsskylten från Slätsvägens 

södra anslutning till den norra anslutningen 

Lättrafikled (mellan Kyrkbyvägen–Slätsvägens södra anslutning) ca 5,3 km 

Söderlångviksvägen, reflexmärken till skyddsvägen med mittrefuge (1 skyddsväg, sammanlagt 

4 reflexer) 

Anslutning Söderlångviksvägen Dragsedsvägen/Sabbelsvägen, avstängning av anslutning 

(ersättande anslutning finns) (1 st. tvåsidig avsmalning) 

I delgeneralplaneområdet finns ett täckande nätverk av kommunalteknik. 

Bilaga 2 Vattenförsörjningsnät 

På grund av planeområdets omfattning indelas markägoförhållandena mellan åtskilliga privata 

och allmänna aktörer. Av planeringsområdet är cirka 100 hektar i Kimitoöns kommuns ägo. 

2.10.1 RIKSOMFATTANDE MÅL FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN 

Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna 

steg ikraft den 1.3.2009. De riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna och deras tilllämpningsområde 

finns närmare beskriven i publikationer, som återfinns på miljöförvaltningens 

hemsida www.ymparisto.fi/vat. 

Målsättningarna bör iakttas vid beredning av delgeneralplan. Riksomfattande områdesanvändningsmålsättningar 

som gäller delgeneralplanen är bl.a. följande: 

Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och 

förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor 

utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns 

kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen 

bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade 

med områdets lokalisering. 

Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten 

i samhällena och livsmiljöerna. Befintliga samhällsstrukturer nyttjas och stadsregioner 

och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten 

på livsmiljön. 

Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper 

och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik 

är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken 

och gång- och cykeltrafiken. 

Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga 

etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga 

samhällsstrukturen. Sådana funktioner i näringslivet som medför rikligt med persontrafik inrik- 



24.5.2013 28 (57) 

tas till områden innanför den befintliga samhällsstrukturen och till andra områden nära goda 

kollektivtrafikförbindelser. 

Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter 

och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen 

skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. 

Utgångspunkten för landskapsplanen och generalplanen bör vara en välgrundad bedömning av 

befolkningsutvecklingen. I samband med planeringen på landskapsnivå och generalplanläggningen 

skall olika alternativ granskas när det gäller utvecklingen på lång sikt av befolkningsmängden 

såväl i tätorts som i landsbygdsområdena. 

I samband med planläggningen på landskapsnivå och generalplanläggningen skall en enhetligare 

samhällsstruktur främjas och åtgärder presenteras som är nödvändiga för att åstadkomma 

detta. 

I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt 

turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och 

bynätet samt infrastrukturen. 

I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet 

främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av 

tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. 

Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och 

cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas. 

Vid general- och detaljplanläggningen skall förberedelser göras för ökande stormar, störtregn 

och tätortsöversvämningar. 

Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas 

och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och 

andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan 

garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. 

Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara 

energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. 

Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras 

regionalt skiftande karaktär bevaras. 

Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur och 

kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen 

arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden skall nyttjas 

för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för 

utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Vid områdesanvändningen 

främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. 

Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. 

I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom 

kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 

som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 



2.10.2 LANDSKAPSPLAN 

24.5.2013 29 (57) 

Genom planeringen av områdesanvändningen skall en större enhetlighet skapas i turismområdena 

och tillräckliga områden anvisas för utvecklandet av turismen. 

I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras 

så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet 

upplevs som trivsamt. 

Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte 

heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. 

I samband med områdesanvändningen skall kontinuiteten i och möjligheterna att bygga ut befintliga 

banor, vägar och vattenleder av riksintresse tryggas, likaså möjligheterna att utveckla 

hamnar och flygplatser av riksintresse samt gränsövergångsställen. 

I Skärgårdshavet uppmärksammas områdets indelning i en inlandsskärgård, en mellanliggande 

skärgård och en yttre skärgård samt fästs vikt vid att särdragen i naturen, kulturmiljöerna och 

bebyggelsen i detta område skall bevaras. Samtidigt beaktas näringslivets och den bofasta befolkningens 

behov. I Skärgårdshavet tryggas möjligheterna att bevara områden som är av betydelse 

med tanke på kulturlandskapet och tillräckligt vidsträckta områden som är obebyggda. 

Till de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna hör en inventering Nationellt betydande 

bebyggda kulturmiljöer (RKY 2009), som utarbetats av Museiverket. Till de riksomfattande 

områdesanvändningsmålsättningarna hörande nationellt värdefulla områden med avgränsningar 

kan återfinnas på Internet på RKY-inventeringssida www.rky.fi, som upprätthålls av Museiverket. 

Den största andelen av Dalsbruks bosättningscentrum har klassificerats som nationellt 

betydande kulturmiljö. 

Bild: Utdrag ur Egentliga Finlands landskapsplanen 



2.10.3 REGIONPLAN 

24.5.2013 30 (57) 

Egentliga Finlands landskapsplan är för Åbolands del godkänd av landskapsfullmäktige den 

13.12.2010. Miljöministeriet bestyrkte landskapsplanen 20.3.2013 § 201. Vid fastställelsen 

ersatte landskapsplanen tidigare regionplaner. 

I landskapsplanen finns följande beteckningar som berör delgeneralplanområdet: 

A OMRÅDE FÖR TÄTORTSFUNKTIONER. 

Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande områden för boende eller övriga tätortsfunktioner. 

Innefattar förutom bostadsområden dessutom lokala servicecentrum, arbetsplatsområden 

och mindre industriområden som inte alstrar miljöstörningar samt trafikleder som är 

mindre än regionvägar, närrekreationsområden samt specialområden. 

MRV JORD- OCH SKOGSBRUKS- / FRILUFTS- / REKREATIONSOMRÅDE 

Jord- och skogsbruksdominerat område som har ett speciellt utvecklingsbehov för rekreation 

och turism. 

PLANERINGSBESTÄMMELSE: 

Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mer detaljerade 

planeringen anvisa utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte eller de aktiviteter 

som betjänar fritidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps- 

och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, 

även andra aktiviteter. 

t/kem INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE, DÄR EN BETYDANDE ANLÄGGNING, SOM FRAMSTÄLLER ELLER 

LAGRAR FARLIGA KEMIKALIER, ÄR BELÄGEN 

SKYDDSAVSTÅND ELLER KONSULTERINGSZON 

Runt inrättningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikaler (TKem) har anvisats en konsulteringszon 

i enlighet med Seveso-direktivet. 

PLANERIGNSBESTÄMMELSE: 

För de planerings- och byggnadsprojekt angående nya funktioner i zonen bör ordnas ett utlåtandeförfarande 

för experter. 

sra-123 BETYDANDE HELHET /-GRUPP / OMRÅDE AV BEBYGGD MILJÖ 

Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande bebyggda miljöer som bör bevaras. Beteckningen 

hänvisar till en förteckning över inventerade helheter (sr), grupper (srr) och områden 

(sra) av bebyggda miljöer. 

PLANERINGSBESTÄMMELSE: 

Planeringen och byggnadsåtgärderna bör säkra och främja helhetens bevarande. 

HAMN FÖR FÖRBINDELSEFARTYG 

ET 801 Dalsbruks reningsverk 

Egentliga Finlands landskapsplan ersatte den tidigare regionplanen i och med att landskapspla- 



2.10.4 DELGENERALPLAN 

2.10.5 KIMITOÖNS UTVECKLINGSBILD 

24.5.2013 31 (57) 

nen fastställs. I den fastställda regionplanen anvisas bl.a. industri-, tätorts-, jord- och skogsbruks- 

och skyddsområden samt det huvudsakliga vägnätet för regionen. 

Bild: Utdrag ur Egentliga Finlands regionplanesammanställning. 

För en del av området gäller Delgeneralplan för Dalsbruks västra del, som godkänts år 1999. 

Bild: Delgeneralplan för Dalsbruks västra del 

Kimitoöns utvecklingsbild utarbetades år 2012 och är en uppskattning av en framtida målbild. 



2.10.6 DETALJPLAN 

2.10.7 STRANDDETALJPLAN 

24.5.2013 32 (57) 

Enligt Kimitoöns utvecklingsbild (2012) koncentreras tjänster till Kimito centrum och där placeras 

ny serviceverksamhet; detalj- och dagligvaruhandel samt specialhandel som kräver mycket 

utrymme. Dalsbruk är ett servicecentrum som koncentrerar sig på turism, Kasnäs är ett turistcentrum 

som specialiserat sig på skärgård, natur och rekreation, och i Västanfjärd finns tillgång 

till by- och rekreationsservice. 

För planeringsområdet har ett flertal detaljplaner utarbetats. Ytareal som dessa täcker är ca 250 

hektar av planläggningsarealen. 

Bild: Detaljplanlagda och byggnadsplanlagda områden 

Bilaga 3 Detaljplanernas kapacitet 



2.10.8 BYGGNADSPLAN 

2.10.9 BYGGNADSORDNING 

2.10.10 BYGGNADSFÖRBUD 

24.5.2013 33 (57) 

För området gäller en den 9.11.1994 godkänd strandplan, i vilken Högholmen anvisats som 

närrekreationsområde (VL). 

Bild: Utdrag ur stranddetaljplan från år 1994. 

Inom Dalsbruks område gäller en delvis ikraftvarande byggnadsplan, som fastställts den 

5.7.1985. 

Bilaga 4 Plansituation 

Kimitoöns kommuns byggnadsordning är godkänd av kommunfullmäktige den 10.12.2008. 

Byggnadsordningen steg i kraft den 1.2.2009. 

Inom området gäller inga byggnadsförbud. 

2.10.11 ÖVRIGA PLANER SOM GÄLLER OMRÅDET 

Området omfattas av bl.a. följande planer: 

Trafiksäkerhetsplan för region Åboland, Vägförvaltningen, Åbo vägdistrikt 2009 

Syftet med utredning är bl.a. följande 

- Att utveckla trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna 

- Att utse trafiksäkerhetsgrupper 

- Att säkra ett systematiskt och fortlöpande arbete inom trafiksäkerhetsgrupperna 

- Att minska trafikolyckor bland unga 

- Att förbättra ”semestertrafikens” säkerhet 

- Att förbättra sommartrafikens säkerhet 

- Att minska alkohololyckor 

- Att minska enskilda olyckor 

- Att förbättra mopedtrafikens säkerhet 

- Att förbättra den lätta trafikens säkerhet 

- Att minska korsningsolyckor 



24.5.2013 34 (57) 

Trafiksystemplan för Sydvästra Finlands skärgård. 2001 

Rapporten innehåller en sammanfattning av trafiksystemets nuvarande situation i skärgården, 

om dess utvecklingsbehov samt förslag på hur trafiksystemet kan utvecklas under 

åren 2001–2010. 

Reparations- och ändringsplan för huvudbyggnaden (B1) och parken i Dalsbruk bruksområde. 

Diplomarbete, Tekniska högskolans arkitektavdelning, Sebastian Lönnqvist 

24.8.1998. 

I diplomarbetet framförs noggranna planer för renovering och utveckling av brukets huvudbyggnad 

och den omgivande parken. Arbetet innehåller även detaljerade beskrivningar 

av bruksparkens historiska skeden. 

Utvecklingsplan för Dalsbruk. Arkkitehtitoimisto Lasse Minkkinen, 2006. 

I utvecklingsplanen presenteras nya arrangemang på gårds-, hamn- och trafikområden 

främst för turismutvecklingens behov med hjälp av situationsplaner. Planen innehåller 

även noggranna detaljbilder på belysning och gatuinventarier. Planen har delvis förverkligats 

i Dalsbruk. 

Köli-projektet, 2011 

Målet med Köli-projektet har varit att utveckla attraktiviteten, turismen och näringslivets 

möjligheter i Dalsbruks tätort. 

3 DELGENERALPLANENS MÅLSÄTTNINGAR 

3.1 MÅLSÄTTNINGAR ENLIGT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 

4 DELGENERALPLAN 

Kommunens planeringsmålsättningar är att skapa en fungerande, enhetlig och attraktiv bostadsmiljö, 

där verksamhetsförutsättningarna för små- och medelstora industriföretag är tryggade. 

Vid planläggningsarbetet betonas speciellt följande planeringsfrågor: 

områdets funktion 

områdets attraktivitet som bostadsmiljö såväl från ständigt- och från fritidsboendes synvinkel 

skydd av och utnyttjande av värdefull bebyggd miljö som en dragningsfaktor 

skydd av och utnyttjande av värdefullt landskap och värdefull naturmiljö som en dragningsfaktor 

säkrande av verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft för service och företag 

samt möjliggörande av nya innovationer 

utnyttjande av hav och strandområden inom utvecklandet av näringsgrenar 

ta i beaktande servicebehovet förorsakat av den ökande mängden av fritidsboende 

utnyttjande av området för fritidsbruk 

utveckling av turism 

trygg trafikmiljö 

markanvändningens enhetlighet 

4.1 PLANENS STRUKTUR, ALLMÄN MOTIVERING 



24.5.2013 35 (57) 

Följande centrala utgångspunkter för planeringen och mål i anknytning till förverkligandet av 

området har strävats efter att beaktas i planeområdets markanvändningslösning: 

Värden i anknytning till natur och djurbestånd 

En naturutredning har utarbetats för området (Naturutredning, Faunatica Oy, 2011) och utifrån 

den ansågs en utredning om Blåeld och utrotningshotade fjärilsarter som lever på den (Neidonkielen 

ja sillä elävien uhanalaisten perhoslajien selvitys Taalintehtaalla 2011, Faunatica Oy, 

2011) vara nödvändig. 

Naturmål som uppskattats som värdefulla i naturutredningen har beaktats på plankartan, endera 

så att de ingår i ett MY-1-område eller med separata luo-beteckningar. Viktiga ekologiska 

förbindelser ligger huvudsakligen innanför MY-1-områdets gränser. Dessa har även delvis beaktats 

i anknytning till andra grönområden såsom i VL- och M-områdena. I planlösningen bildar 

grönområdena ett nätverk som fortsätter genom hela området. 

Till gränser mellan skogar och åkrar med rika naturvärden anvisas inga nybyggen. 

I planbestämmelserna ingår dessutom bestämmelser som förebygger förorening av luften och 

miljöskador. 

Nuvarande bosättning i Dalsbruk 

Den nuvarande bosättningen har beaktats bl.a. genom placeringen av funktioner. Ny verksamhet 

som ökar trafiken, buller eller störningar har inte placerats i anknytning till bosättning. 

Den nuvarande bosättningen har beaktats i planlösningen t.ex. genom mångsidiga rekreationsmöjligheter, 

vilket framkommer i den stora mängden båthamnar och i att badplatser och rekreationsleder 

anvisats till planeområdet. Servicen ligger centralt ur invånarnas perspektiv. 

Funktion 

Genom planlösningen har trafiknätet utvecklats och parkeringsområdena i anknytning till båthamnar 

och rekreation har utökats. Vad gäller centrumområdet är målet att skapa ett kompakt 

och tryggt centrum som tjänar såväl kommuninvånare som turister och sommarboende som söker 

service från havshållet. Hamnen för förbindelsefartyg har flyttats till en funktionsmässigt 

bättre plats intill den befintliga servicestationen, närmare centrumområdet som kommer att 

planeras senare genom en detaljplan. Den tunga trafiken som bl.a. uppkommer på grund av 

skärgårdsbyggande styrs från strandmagasinen till en ny handelshamn som anvisats intill vattenreningsverket 

på Tyska holmens östra strand. Till holmen anvisas en ny broförbindelse samt 

ett behov av en lättrafikled från fastlandet. 

Företagsverksamhetens olika behov 

För att bevara områdets livskraft och en fortsatt företagsverksamhet samt utveckling av den har 

man genom planen strävat efter att anvisa plats för utveckling av turism, centrumtjänster samt 

industri- och lagerverksamhet och på så sätt öka attraktiviteten i hela tätorten. 

Skeden 

De nya bostads- och industriområdena som ska byggas ligger intill befintliga vägar och befintlig 

kommunalteknik. På så sätt är det möjligt att förverkliga byggande av sådana enligt efterfrågan. 



4.2 DIMENSIONERING 

24.5.2013 36 (57) 

Byggande av en ny brygga är en förutsättning för att handelshamnen på Tyska holmen ska kunna 

byggas och därför finns det ett tidsmässigt samband med dessa två byggnadsprojekt. 

OMRÅDESFÖRDELNING AREAL (ha) % 

C 4,4 

C/S 3,2 

Centrumfunktioner totalt 7,6 1,0 

AP 81,9 

AP-1 44,9 

AP/res 11,2 

AP/S 13,9 

AK 9,0 

Boende totalt 160,9 20,2 

P 0,4 

PY-1 0,9 

PY 10,6 

Service totalt 11,9 1,5 

TY/A 6,2 

TY 6,4 

T 21,3 

Industri och arbetsplatser totalt 33,9 4,3 

VU 7,3 

VL 97,3 

VV 2,8 

Rekreationsområden totalt 107,4 13,5 

LS 3,8 

LP 2,0 

LV 43,5 

Trafikområden totalt 49,3 6,2 

MT 15,5 

M 45,4 

MY-1 188,6 

Jord- och skogsbruksområden totalt 249,5 31,3 

W 173,0 

Vattenområden totalt 173,0 21,7 

EN 0,8 

ET 0,8 

ET-1 1,3 

Övriga områden totalt 2,9 0,3 

SR 0,3 



4.3 TRAFIK 

4.4 OMRÅDESRESERVERINGAR 

24.5.2013 37 (57) 

Skyddsområden totalt 0,3 0,03 

HELA OMRÅDET TOTALT 796,7 100,0 

Det nuvarande trafiknätet förbättras i betydlig grad då Byholmens anslutning ersätts med en ny 

anslutning. Den gamla anslutningen som går vid sidan av fabriken till Byholmen ersätts med en 

ny led. Den nya leden använder fortsättningsvis samma anslutning från landsväg 183 (Dalsbruksvägen), 

men går inte längre vid sidan av fabriken. Den smala bron mellan Byholmen och 

fastlandet ersätts med en ny bro. 

I tätortens centrum utvecklas trafiknätet med en ny anslutning på Bruksvikens norra strand. Leden 

går från Stallbacksvägens och Malmvägens anslutning via den nya förbindelsefartygsbryggan, 

som anvisats i generalplanen och vidare till Kolabacksvägen. 

4.4.1 OMRÅDESRESERVERINGAR FÖR BYGGANDE 

AP SMÅHUSDOMINERAT OMRÅDE. 

Med beteckningen anvisas områden som är ämnade för boende, på vilka man utöver småhus 

kan bygga bl.a. småskaliga arbetsutrymmen. 

Enligt planbestämmelsen: 

AP-1 SMÅHUSDOMINERAT OMRÅDE. 

Området har reserverats i första hand för småbostadshus. Även trafikleder inom områdets gränser, 

parkeringsutrymmen, områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen 

får placeras i området om de inte medför buller, tung trafik, luftförorening eller motsvarande 

skador eller störningar för miljön. 

Med beteckningen anvisas områden för småbostadshus där även särskilda skyddsbehov anvisats 

med tanke på områdets enhetlighet eller byggnadsarv. Utöver små bostadshus kan även bl.a. 

småskaliga arbetsutrymmen byggas i området. 






Bevarande och nyanvändning av den gamla bebyggelsen i området bör främjas. Kompletterande 

byggande bör anpassas till landskapet, den byggda miljöns skala och byggnadssättet på området. 

AP/res LÅNGSIKTIGT UTVIDGNINGSOMRÅDE FÖR BOSTADSOMRÅDE DOMINERAT AV SMÅHUS. 



24.5.2013 38 (57) 

Nya småhusdominerade bostadsområden har anvisats till den norra sidan av byn Släts ovanför 

den västra sluttningen till Dragsfjärden, samt till Todalen, Spikis och Grophagen. 






AP/S BOSTADSOMRÅDE DOMINERAT AV SMÅHUS, VARS KULTUR- OCH BYGGNADSHISTORISKA BYGGNADSARV BE- 

VARAS. 

Med beteckningen anvisas områden för småbostadshus där även särskilda skyddsbehov anvisats 

med tanke på områdets enhetlighet och byggnadsarv. Utöver småbostadshus kan även bl.a. 

småskaliga arbetsutrymmen byggas i området. Området har ett centralt läge med tanke på turism 

och därför har även småskaliga övernattningsutrymmen gjorts möjliga genom planbeteckningen. 


Med beteckningen anvisas kultur- och byggnadshistoriskt betydande kasern- och bostadsområden 

för tjänstemän och arbetare i Dalsbruks historiska fabriksområde. Områdets befintliga 

byggnadsbestånd bör bevaras och användningen av det bör främjas. Kompletterande byggande 

kan riktas till området endast i form av småskaliga gårdsbyggnader som bör anpassas till det 

befintliga byggnadssättet. Även trafikleder och småskaliga parkeringsplatser får byggas inom 

områdets gränser. Det är även tillåtet att placera små arbets- och övernattningsutrymmen i 

befintliga byggnader eller gårdsbyggnader ifall utrymmena inte medför buller, tung trafik, förorening 

av luft eller motsvarande skador eller olägenheter för den omgivande miljön. 

Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att de kulturhistoriska 

och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör det upprättas anvisningar 

för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer. 

AK HÖGHUSDOMINERAT BOSTADSOMRÅDE. 

Med beteckningen anvisas befintliga områden för bostadshöghus i tätortscentrat och Spikisområdet. 


Området har reserverats i första hand för höghus. Även trafikleder inom områdets gränser, parkeringsutrymmen, 

områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen 


skador eller störningar för den närliggande miljön. 

AK BOSTADSOMRÅDE DOMINERAT AV HÖGHUS DIT UTVECKLINGSBEHOV RIKTAS 

Med beteckningen anvisas områden för bostadshöghus i tätortscentrumet. Områdena borde 

utvecklas i samband med att detaljplanen ändras eller då byggnaderna grundrenoveras. 




C OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER. 

24.5.2013 39 (57) 

Området har reserverats i första hand för höghus. Även trafikleder inom områdets gränser, parkeringsutrymmen, 

områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen 


skador eller störningar för den närliggande miljön. Utvecklingsbehov riktas till området. Då området 

utvecklas eller då detaljplanen ändras bör skalan av Dalsbruks historiska industriområde 

och dess landskaps- och kulturmiljövärden beaktas. 

Med beteckningen anvisas centrumområden på den norra sidan av Kolabacksvägen och Dalsbruksvägen 

i tätortens kärncentrumområde, som bör utvecklas ur offentliga och privata tjänsternas, 

förvaltningens, dagligvaruhandelns och turismtjänsternas synvinkel. Även boende som passar 

in i centrum kan anvisas i området. Området hör i sin helhet till Dalsbruk historiska industriområde, 

som är ett av Statsrådet godkänt RKY-område (Byggda kulturmijöer av riksintresse) och 

vars kulturmiljö och byggnadsbestånd som klassats som värdefull bör strävas efter att bevaras. 


Området har reserverats för funktioner inom privata tjänster, administration, dagligvaruhandel 

och turismservice. Boende som är anpassat till centrum får även placeras i området. Stora detaljhandelsenheter 

av regional betydelse får inte placeras på området. 

Bevarandet och nyanvändningen av det byggnadsbestånd i området som klassats som värdefullt 

bör främjas. Vid nybyggande bör man sträva efter att koncentrera boendet i tätorten och förenhetliga 

stadsbilden. Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att 

de kulturhistoriska och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör 

det upprättas anvisningar för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer. 

C/S OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER, DÄR MILJÖN BEVARAS. 

Med beteckningen anvisas området mellan Kolabacksvägen och Bruksviken i tätortens kärncentrumområde, 

som bör utvecklas ur offentliga och privata tjänsternas, förvaltningens, dagligvaruhandelns 

och turismtjänsternas synvinkel. Även boende som passar in i centrum kan anvisas 

i området. Området hör i sin helhet till Dalsbruk historiska industriområde, som är ett av 

Statsrådet godkänt RKY-område (Byggda kulturmijöer av riksintresse) och vars kulturmiljö och 

byggnadsbestånd som klassats som värdefull bör strävas efter att bevaras. På det sydligare C/Sområdet 

ligger Dalsbruks kommunhus vars skyddsbehov granskas i samband med detaljplaneringen. 


Området har reserverats för funktioner inom privata tjänster, administration, dagligvaruhandel 

och turismservice. Boende som är anpassat till centrum får även placeras i området. Stora detaljhandelsenheter 

av regional betydelse får inte placeras på området. 

Bevarandet och nyanvändningen av det byggnadsbestånd i området som klassats som värdefullt 

bör främjas. Skyddsbehovet för andra byggnader i området fastställs i samband med detaljplaneringen. 

Vid nybyggande bör man sträva efter att koncentrera boendet i tätorten och förenhetliga 

stadsbilden. Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att de 

kulturhistoriska och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör det 

upprättas anvisningar för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer. 



P OMRÅDE FÖR SERVICE OCH FÖRVALTNING. 

PY OMRÅDE FÖR OFFENTLIG SERVICE OCH FÖRVALTNING. 

24.5.2013 40 (57) 

Med beteckningen anvisas områden för offentlig service och förvaltning, såsom skola, daghem, 

hälsovårdscentral, museitjänster och bibliotek. 

PY-1 OMRÅDE FÖR OFFENTLIG SERVICE OCH FÖRVALTNING. 

Med beteckningen anvisas ett område för en brandstation. 


T INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE. 

Området är anvisat för brandstationsfunktioner. 

Med beteckningen anvisas Bruksvikens fabriksområde. 


TY INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE. 

Området har reserverats för industri och lagerhållning. I området får dessutom placeras kontorsutrymmen 

i anknytning till verksamheten samt affärsutrymmen för byggvaruaffärer och för 

företagsverksamhet i anknytning till båtliv. 

Med beteckningen anvisas områden som ska utvecklas till industri- och lagerområden och som 

ligger i närheten av bosättning eller naturvärden. 


Området har reserverats för industri, lagerhållning och arbetsutrymmen som inte medför buller, 

tung trafik, luftförorening eller motsvarande skador för den närliggande miljön. I samband med 

dataljplaneringen bör en tillräckligt stor skyddszon reserveras på industriområdena mot bostadsområdet. 

TY/A INDUSTRIOMRÅDE SOM INTE MEDFÖR PÅVERKAN PÅ MILJÖN, DÄR ÄVEN BOENDE I ANKNYTNING TILL VERK- 

SAMHETEN ÄR TILLÅTEN. 

Med beteckningen anvisas områden norr om Lemo bro och i Släts by som i detaljplanen anvisats 

som områden som förenar boende, industri och arbetsutrymmen. 


Området har reserverats för industri, lagerhållning och arbetsutrymmen som inte medför buller, 

tung trafik, luftförorening eller motsvarande skador för den närliggande miljön. Högst 40 % av 

byggnadsrätten får användas för byggande av separata småhus. 



SR OMRÅDE SOM SKALL SKYDDAS MED STÖD AV BYGGNADSLAGSTIFTNINGEN. 

24.5.2013 41 (57) 

Med beteckningen anvisas ett område med kolugnar i slaggtegel. 


Med beteckningen anvisas ett område med kolugnar i slaggtegel. I byggnaderna är det tillåtet 

att placera funktioner som inte utgör fara för skyddet. Områdets industrihistoriskt och - 

arkeologiskt värdefulla konstruktioner och lämningar av sådana inklusive den bearbetade omgivningen 

bör bevaras. Alla markanvändningsplaner bör diskuteras med landskapsmuseet. 

Reparations- och ändringsarbeten i byggnader, ändringar av användningsändamål samt kompletterande 

byggande och åtgärder som utförs på området bör vara sådana att området byggnadshistoriska/landskapsmässigt 

värdefulla karaktär bevaras. Det inte tillåtet att utföra sådana 

åtgärder på området som minskar dess skyddsvärde. 

BYGGNADS- OCH KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLT OBJEKT. 


4.4.2 ÖVRIGA OMRÅDERESERVERINGAR 

VL NÄRREKREATIONSOMRÅDE. 

Med beteckningen anvisas byggnads- och kulturhistoriska objekt, vars rivning är förbjuden med 

stöd av 41 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Objekts byggnads- och kulturhistoriska 

särdrag bör beaktas vid ändrings-, reparations- eller utvidgningsåtgärder. Vid byggnadsprojekt 

bör diskussioner med museimyndigheten föras innan åtgärder påbörjas. 



Byggnad av riksomfattande eller regional betydelse som skall skyddas. Byggnadernas 

nationella skyddsvärde bör granskas i samband med detaljplaneringen. 

Byggnad av lokal betydelse som skall skyddas. 

Med beteckningen anvisas områden som anvisats som närrekreationsområden främst i detaljplanen. 

Nya VL-områden har anvisats kring nya AP-områden. 

VU OMRÅDE FÖR IDROTTS- OCH REKREATIONSTJÄNSTER. 

VV BADPLATSOMRÅDE. 

LP OMRÅDE FÖR ALLMÄN PARKERING. 

Med beteckningen anvisas idrottsplaner och områden med byggnader som tjänar dessa. 

Med beteckningen anvisas befintliga badplatser samt stränder som ska utvecklas till badplatser.

LS HAMNOMRÅDE. 

24.5.2013 42 (57) 

Med beteckningen anvisas ett område på Lysholmen som ska utvecklas till ett parkeringsområde. 

Området kan förutom för parkering i anknytning till båtliv och skärgårdsboende även användas 

för behov som uppstår pga den hamn som anvisats på holmens östra strand. 


Området har reserverats för allmän parkering. Ett parkeringshus får byggas på området. 

Med beteckningen anvisas ett område som ska utvecklas till hamn på Lysholmens östra strand 

samt områdets närliggande havsområden. 


LV OMRÅDE FÖR VATTENTRAFIK. 

Området är avsett för gästhamn och som allmän båthamn. På området får placeras byggnader 

och anläggningar, som betjänar hamner. Vid byggande av byggnader, bryggor och anläggningar 

bör speciell uppmärksamhet fästas vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden. 

Med beteckningen anvisas befintliga båthamns- och bryggområden samt båthamns- och 

bryggområden som ska utvecklas. 


LV/S OMRÅDE FÖR VATTENTRAFIK 

Området är avsett för båthamn. På området får uppföras bryggor som uppförs så att särskild 

uppmärksamhet fästes vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden. 

Med beteckningen anvisas områden för befintliga båthamnar och bryggor som bör utvecklas på 

ett område som anvisats som en betydande kulturmiljö av riksintresse (RKY). 


EN OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING. 

Området är avsett för båthamn. På området för uppföras bryggor som uppförs så att särskild 

uppmärksamhet fästes vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden. Byggnader som 

tjänar båtfarare bör anvisas med detaljplanen. 

Med beteckningen anvisas ett område för en biovärmecentral. 


Området har reserverats för energiförsörjningsbruk. Anläggningar och konstruktioner som tjänar 

energiförsörjning får byggas på området. 

ET OMRÅDE FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. 



ET-1 VATTENRENINGSVERK. 

24.5.2013 43 (57) 

Med beteckningen anvisas ett kraftverksområdesamt radiomaster. 

Med beteckningen anvisas vattenreningsverk på Tyska holmen. 


Området har reserverats för ett vattenreningsverk. 

M JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. 

Med beteckningen anvisas huvudsakliga sedvanliga jord- och skogsbruksområden. Områdets 

naturvärden har anvisats med luo-beteckningar. 


Området har reserverats för jord- och skogsbruk. 

MY-1 JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE MED SPECIELLA MILJÖVÄRDEN. 

Med beteckningen anvisas skogar som är särskilt värdefulla med tanke på naturens mångfald 

och som även innehåller rikligt med ekologiska förbindelsebehov. 


keh OMRÅDE SOM SKA UTVECKLAS. 

Med beteckningen anvisas skogsbruksområden som är betydande med tanke på naturens mångfald 

och där det finns rikligt med värdefulla naturvärden och viktiga ekologiska förbindelsebehov. 

Ett landskapsarbetstillstånd enligt 128 § i markanvändnings- och bygglagen bör sökas för 

verksamhet som kan utgöra en fara för områdets naturvärden. Upptagning av jordämnen är 

förbjuden. 

ka DEL AV OMRÅDE DÄR BYGGANDE AV HANDEL SOM KRÄVER STORT YTRYMME SAMT VUTISKSYTÄ ÅR TILLÄTEN 


4.4.3 ÖVRIGA PLANBETECKNINGAR 

Våningsytan får inte överstiga 3000 våningskvadratmeter ens för byggnader som placeras separat. 

Bilaga 8 Delgeneralplanekarta och beteckningar 

4.4.4 FÖRTECKNING ÖVER FORNLÄMNINGSOBEJKT SOM FRAMKOMMER PÅ PLANKARTAN 



24.5.2013 44 (57) 

sm-1 Masugnsträsket: stenåldersboplats 

Ligger i ett skogsområde på den norra sidan av Lilla Masugnsträsket. 

sm-2 Bruket i Dalsbruk, industriobjekt. 

I Dalsbruks tätort. 

sm-3 Mellantorp: stensättningar 

Ligger på ett åkerfält drygt 2 km norr om kapellet i Dalsbruk. 

sm-4 Sabbelsviken 1: Söndrat stenröse som troligtvis är en förhistorisk gravhög 

Ligger i Hasselbacken–Spikis-regionen, på den sydvästra spetsen av ett bergigt backområde nära 

näset mellan sjön Dragsfjärden och havet. 

sm-5 Sabbelsviken 2: En cirka 16 meter lång låg stensättning, troligtvis förhistorisk, och vid sidan av 

den en liten stenhög inne i en fördjupning i berget. 

Ligger i Hasselbacken–Spikis-regionen, på den sydvästra spetsen av ett bergigt backområde nära 

näset mellan sjön Dragsfjärden och havet. 

sm-6 Dahlbysskogen: Två små stenrösen nära varandra. Möjligtvis gravhögar. 

Ligger på Dragsfjärdens östra strand på en högt belägen bergsbrant. 

sm-7 Valsverksholmen: kanal och stenkonstruktioner 

Ligger mellan insjöarna Stora Masugnsträsket och Lilla Masugnsträsket. 

sm-8 Lilla Masugnsträsket: icke-tidsbestämt stenröse 

Ligger ute på en bergskant på Lilla Masugnsträskets norra strand. 

4.4.5 BYGGNADSSKYDDSOBJEKT SOM MARKERATS PÅ PLANKARTAN 

4.4.6 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 

5 PLANENS KONSEKVENSER 

Plankartans sr-beteckningar har gjorts utifrån Museiverkets utredning av kulturmiljö och byggnadsarv 

(Inventering av byggnadsbestånd, utredning av kulturmiljö och byggnadsarv, Museiverket/Landskapsmuseet 

2011). I planeområdet har alla objekt som klassats som lokalt, regionalt 

och riksomfattande betydande markerats som objekt som bör skyddas, med undantag av några 

fall. 

I enlighet med kommunens mål har det inte ansetts vara möjligt att skydda kommungården eller 

den före detta affärsbyggnaden i Sabbels. Kommungården ligger i ett område som är viktigt 

med tanke på utvecklingen av Dalsbruk tätortscentrum. Dessa har i inventeringen klassats som 

lokalt värdefulla. För kommunhusets del granskas skyddsbehovet i samband med detaljplaneringen. 

Bilaga 9 Förteckning över värdefulla byggnader som markerats på plankartan 

Delgeneralplanen har utarbetats som en rättsverkande delgeneralplan i enlighet med markanvändnings- 

och bygglagens 42 §. 

Syftet med planläggningens konsekvensbedömning är att på förhand i erforderlig utsträckning 



24.5.2013 45 (57) 

utreda planens konsekvenser. Enligt MBL 9 §: Planen bör baseras på tillräcklig mängd gransk 

ningar och utredningar. Vid utarbetning av planen bör i erforderlig utsträckning utredas planens 

miljökonsekvenser, inbegripande samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekven 

ser. Utredningarna bör täcka hela det området som uppskattningsvis betydelsefullt kan influe 

ras av planen. Vid miljökonsekvensbedömning behandlas även principer för att hindra eller 

mildra eventuella skadliga konsekvenser. 

Vid beredningen av delgeneralplan har strävan varit att identifiera och utreda betydande kon 

sekvenser föranledda av planen. Konsekvensbedömning har gjorts som specialistbedömningar, 

på basen av befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök. 

Av generalplanens förverkling föranledda konsekvenser har bedömts betydande konsekvenser 

för områdes- och samhällsstruktur; trafik; industri, handel och näringsliv; samhälls- och energi 

ekonomi; natur och naturresurser; landskap, bybild, kulturarv och bebyggd miljö samt männi 

skors levnadsförhållanden och levnadsmiljö. 

Konsekvensbedömningarna kompletteras i samband med planens fortsatta beredning, 

på basen av bl.a. erhållen respons från olika intressegrupper. 

Delgeneralplanen uttrycker kommunens vilja att utveckla Dalsbruks tätort, dess boendemiljöer, 

attraktionskraft, turism, hamnfunktioner, funktioner i anknytning till båtliv, parkeringsarrangemang 

samt kultur- och byggnadshistoriska värden. Kommunens starka vilja att utvecklas kan genom 

planen inverka på invånarna redan innan den egentliga planen förverkligas. Genom att uttrycka 

sin vilja kan kommunen påverka attityder och tron på framtiden genom att skapa förhoppningar 

och förväntningar. 

5.1 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKANS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LEVNADSMILJÖ 

5.1.1 SOCIAL MILJÖ 

5.1.2 SERVICE 

5.1.3 BOSTADSMILJÖ 

Delgeneralplanelösningen ger en möjlighet till ett mångsidigt socialt liv. Olika mötesplatser såsom 

skolan, idrottsplanen och parkerna möjliggör tillfällen att skapa människoförhållanden och 

att upprätthålla dem. De omfattande båthamnsområdena med sina gästhamnar samt tätortscentrat 

i närheten av dem skapar naturliga möten mellan säsongsinvånare, turister och fasta invånare. 

Delgeneralplanelösningen koncentrerar servicen till det nuvarande centrumområdet, vilket möjliggör 

en lätt tillgång till service med olika typer av transportmedel. Servicen finns nära såväl fasta 

invånare som skärgårdsbor, båtfolk och säsongsboende som kommer till området med båt. 

Den kompletterande bebyggelsen placeras i närheten av service, och på så sätt blir det möjligt 

att upprätthålla service och utveckla näringar. 

Planen bevarar flera kulturhistoriskt värdefulla gamla bostadsområden i anknytning till fabriksverksamheten 

genom att skydda det befintliga byggnadsbeståndet och genom att begränsa nybyggande 

endast till hjälputrymmen i separata hushållsbyggnader i anknytning till boende. 

Ny och kompletterande bebyggelse i befintliga bostadsområden såsom Släts by, Todalen, Spikis, 

Hasselbacken och Grophagen påverkar det befintliga samhället och människors levnadsförhållanden. 

Kompletterande bebyggelse minskar delvis antalet rekreationsområden. Å andra sidan 

har det i planen fortsättningsvis anvisats förhållandevis rikligt med VL- och MY-1-områden som 



5.1.4 SÄKERHET 

5.1.5 REKREATION 

24.5.2013 46 (57) 

lämpar sig för rekreation och friluftsliv. Kompletterande bebyggelse gör det möjligt att upprätthålla 

service i tätorten och att utveckla näringar, vilket medför positiva konsekvenser för invånarnas 

levnadsförhållanden. 

Planen möjliggör planering av olika typer av bostadsområden. Speciellt i tätortens centrum är 

det möjligt att skapa mycket mångsidig invånarstruktur och bostadsbebyggelse. Målet är att 

möjliggöra även deltidsboende vid havsstranden alldeles i tätortens kärncentrum. Planbestämmelserna 

möjliggör en bostadsmiljö som livas upp av småskaliga arbets- eller övernattningsutrymmen. 

Bostadsområdenas attraktionskraft ökar genom närheten till olika tjänster samt rekreations-, 

natur- och arbetsplatsområden. Skyddet av den värdefulla kulturmiljön ökar känslan 

av kontinuitet och ökar känslan av ett lokalsamhälle. En vidsträckt havsutsikt, livlig båttrafik och 

hamnfunktioner gör bostadsmiljöerna mångsidigare. Grönområdena bildar omfattande nätverk 

kring bostadsområden och inverkar positivt på invånarnas hälsa och välfärd. Dessa olika faktorer 

skapar en mångsidigare helhet och har en stor betydelse med tanke på människors levnadsförhållanden. 

Nya funktioner som orsakar buller eller miljöstörningar har inte placerats i närheten av bostadsområdena. 

Funktioner som medför tung trafik har inte anvisats i anknytning till bostadsområdena, vilket 

främjar trafiksäkerheten. Även en ny broförbindelse och lättrafikleder förbättrar trafiksäkerheten. 

Invånarnas känsla av trygghet förbättras av tätare bostadsområden och den därmed ökande interna 

övervakningen. 

Runt tätorten ligger omfattande obebyggda grönområden som bildar stora nätverk och erbjuder 

olika typer av rekreationsmöjligheter. Riktgivande rekreationsleder har anvisats till rekreationsområdena. 

En del av lederna existerar redan. Längs stränderna anvisas flera badplatser och båthamnsområden. 

I närheten av tätorten har även flera små holmar och den större Högholmen 

anvisats för rekreationsanvändning. 

Den värdefulla kulturmiljön i tätortens centrum har anvisats som ett område som bör skyddas, 

och det är meningen att centrumets attraktionskraft och speciellt rekreationsmöjligheter i anknytning 

till kultur och turism ska utvecklas genom referensplanen och vidare genom den detaljplan 

som skall utarbetas. 

5.2 KONSEKVENSER FÖR OMRÅDES- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN 

Delgeneralplanen gör den befintliga tätorten mera kompakt och enhetlig. Nya bostadsområden 

har anvisats i närheten till service och i anknytning till befintliga bostadsområden och kommunalteknik. 

Utveckling av serviceformer i kärncentrat ökar deras tillgänglighet. 

I samband med förhandlingar och bedömning av konsekvenser med planläggaren, kommunen 

och trafikplaneraren fattades beslut om att anvisa förbindelsen mellan Bruksviken och Tyska 

holmen, som framförts i planförslaget, som plats för den nya bron. Styrning av trafiken från 

Sabbels direkt till Lysholmen skulle speciellt sommartid öka trafiken i Sabbels småhusområde. 

Dessutom finns det trähus som är värdefulla åtminstone ur lokalt perspektiv i anknytning till 

broanslutningen som planerats till Sabbels. Husen är en del av en bebyggd kulturmiljö av riksintresse. 

I det alternativ som presenteras i utkastet till delgeneralplan förblir de negativa konse- 



24.5.2013 47 (57) 

kvenserna av trafiken mindre än de negativa konsekvenser som Lysholmens bro skulle medföra. 

Samtidigt förbättras trafiksäkerheten tack vare en bredare bro och den gång- och cykelled som 

anvisats till den. 

Den nuvarande kommungårdens användningsmöjligheter och läge alldeles i tätortens centrum 

är en av de viktigaste och mest betydelsefulla förutsättningarna för utvecklingen i Dalsbruk. 

Kommungården kommer att sluta användas för förvaltningsändamål. Enligt kommunens mål ska 

den fortsatta planeringen av tätortens centrala område göras möjlig utan att förbinda sig till att 

skydda byggnaden genom delgeneralplanen. Byggnaden är i dåligt skick, och en sanering av den 

är en mycket dyr åtgärd. Ifall kommungården skulle stå kvar på sin nuvarande plats vore det ett 

betydande hinder för utvecklingen av det centrala området av Dalsbruk för boende och turismservice. 

Utvecklingen av Dalsbruks centrum på det sätt som planeras i delgeneralplanen förutsätter 

att kommungårdens förhållandevis stora område kan användas för det ändamål som avses 

i delgeneralplanen. 

5.3 KONSEKVENSER FÖR ARBETSPLATSER OCH NÄRINGSVERKSAMHET 

Delgeneralplanen möjliggör utveckling av arbetsplatser och näringsverksamhet. Genom delgeneralplanen 

anvisas nya industri- och lagerområden. I centrumområdet möjliggörs en mångsidig 

näringsverksamhet både inom service, handel och turism. Stora båthamnsområden möjliggör 

uthyrning av båtplatser, tjänster för förvaring av båtar, gästhamnsfunktioner och utveckling av 

turismtjänster. 

5.4 KONSEKVENSER FÖR NATUREN OCH NATURTILLGÅNGAR 

5.4.1 ALLMÄNT 

5.4.2 FÖR YT- OCH GRUNDVATTEN 

5.4.3 FÖR BERGGRUNDEN OCH JORDMÅNEN 

Delgeneralplanen har inga betydande konsekvenser för naturen eller naturtillgångarna. Som 

basuppgift för planläggningen har en naturutredning utarbetats för området. Utredningen har 

beaktats i planlösningen. Delgeneralplanen är i huvudsak en tätortsplan, och nytt byggande har 

inte har anvisats i anknytning till insjöar eller orörda havsstränder. 

Grundvatten 

Delgeneralplaneområdet ligger inte i ett grundvattenområde. 

Ytvatten 

Delgeneralplanen har inga betydande konsekvenser för ytvattnen. Nybyggen anvisas inte till 

den omedelbara närheten av insjöarna. I område finns ett täckande vattenlednings- och avloppssystem 

till vilka nya byggnadsområden kan förenas. 

De nya bostadsområdena i Todalen, Hasselbacken och Grophagen medför förändringar i berggrunden 

och jordmånen till följd av att tomterna bearbetas och kommunalteknik och tomtgator 

byggs. Enligt naturutredningen finns det dock inga särskilt värdefulla bergsområden på området. 

De landskapsmässigt värdefullaste bergen kan beaktas i samband med den noggrannare 

planeringen, så att de sparas till exempel som gemensamma rekreationsområden i anknytning 

till bostadsområdet. I sådana fall bevaras de i sitt nuvarande skick. 



5.4.4 FÖR VEGETATIONEN, NATURMÅLEN 

5.4.5 FÖR DJUBESTÅNDET 

5.4.6 FÖR NATURSKYDDET 

24.5.2013 48 (57) 

Mål i enlighet med skogslagen, vattenlagen och naturvårdslagen 

Utredningsområdet har ett rikt naturvärde. Enligt Faunatica Oy:s utredning finns det sammanlagt 

92 mål med betydande naturvärden i planeringsområdet. Alla mål har beaktats i delgeneralplanen 

endera så att de ingår i MY-1-området eller genom luo-beteckningar. 

Utrotningshotade naturobjekt 

I delgeneralplanen har utrotningshotade naturobjekt markerats med luo-beteckning. 

Mål som är värdefulla med tanke på naturens mångfald 

Alla mål har beaktats i delgeneralplanen endera så att de ingår i MY-1-området eller genom luobeteckningar. 

För fladdermöss 

I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga observationer av 

fladdermusrevir. 

För flygekorrar 

I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga observationer av 

flygekorrsrevir. Flygekorrsrevir utreds noggrannare i samband med detaljplaner som gäller 

nya bostadsområden. 

För fågelbeståndet 

I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga beaktansvärda 

observationer av fåglars revir. 

I delgeneralplanen beaktas naturvärden som framkommit i naturutredningen. I området finns 

inga naturskyddsområden. 



5.4.7 FÖR MILJÖSKYDDET 

För buller 

24.5.2013 49 (57) 

I delgeneralplanen ingår planbestämmelser för förebyggande av bullerskador. Bullerorsakande 

funktioner har inte anvisats i anknytning till boende. 

Det önskas att det centrala fabriksområdet i Dalsbruk ska utvecklas på fabriksfunktionernas 

villkor, och därför anger planens allmänna bestämmelser gränsvärden för buller både inomhus 

och utomhus när det gäller nytt byggande i närheten av fabriken. Buller som orsakas av Tområdet 

har inte begränsats i delgeneralplanen eftersom fabrikens verksamhet är en väsentlig 

del av tätortens existens och kulturmiljö. 

I det centrala området som lämpar sig för fritidsaktiviteter vid magasinsbyggnaderna i Dalsbruks 

hamnområde har man velat minska buller som orsakas av hamnfunktionerna genom att 

flytta hamnen för tunga funktioner till Tyska holmen. Flyttningen av förbindelsefartygshamnen 

är en del av helhetsutvecklingen av hamnområdet. Utvecklingen preciseras i samband 

med referensplanen och detaljplanen som utarbetas för området. 

För luftkvaliteten 

I delgeneralplanen ingår planbestämmelser för förebyggande av försämrad luftkvalitet. Koncentreringen 

av service till centrum minskar behovet av att använda personbil i synnerhet för 

korta sträckor, vilket har positiva verkningar på luftkvaliteten. 

5.5 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET, BYBILDEN, KULTURMILJÖN OCH DEN BYGGDA MILJÖN 

5.5.1 FÖR LANDSKAPSBILDEN 

5.5.2 FÖR TÄTORTSBILDEN 

För planeområdet har utarbetats en separat landskapsutredning som har beaktats i samband 

med planläggningen. I och med att delgeneralplanen förverkligas förändras landskapet mest i de 

nya byggområdena på den norra sidan av byn Släts, i Grophagenområden, på den norra och 

västra sidan av byn Spikis och i Dalens skogsområden. 

Då delgeneralplanen förverkligas blir tätorten mera kompakt, det värdefulla byggnadsarvet bevaras 

och nybyggen anpassas så att de bildar en del av den värdefulla tätortsbilden. I de värdefullaste 

områdena i tätorten förutsätts att noggrannare anvisningar för byggande inklusive anvisningar 

om byggnadssätt anges i samband med detaljplaneringen. 

5.5.3 FÖR DEN BYGGDA KULTURMILJÖN OCH -LANDSKAPET 

För nationellt sett värdefulla landskapsområden och kulturmiljöer 

Dalsbruks nationellt sett värdefulla byggda kulturmiljö har identifierats genom planlösningar 

och skyddsbeteckningar. En stor del av det äldsta byggnadsbeståndet i tätorten har anvisats att 

skyddas och nybyggen har med hjälp av planbestämmelser styrts så att de anpassas till det befintliga 

byggnadssättet och landskapet. Genom att möjliggöra nybyggen i anknytning till gamla 

byggnader bildas en miljö som präglas av tidsmässig skiktning och en tidsmässig kontinuitet. 

För landskapsmässigt värdefulla landskapsområden och kulturmiljöer 

I landskapsplanen beaktas den nationella kulturmiljöavgränsningen som en värdefull kulturmiljö, 

som beaktats i delgeneralplanen på det sätt som nämns ovan. 

För fornlämningar 



5.6 KONSEKVENSER FÖR TRAFIK 

5.6.1 FORDONSTRAFIK 

5.6.2 LÄTT TRAFIK 

5.6.3 KOLLEKTIVTRAFIK 

5.7 KONSEKVENSER FÖR EKONOMIN 

24.5.2013 50 (57) 

En utredning av fornlämningar har utarbetats för planeområdet och de objekt som identifierats 

i utredningen har beaktats på plankartan. En fornlämning ligger i det nya AP-området och 

den bör därför beaktas noggrannare i samband med detaljplaneringen. 

Trafikmängder 

Den nya bosättningen som kommer att ligga i delgeneralplaneområdet och som omfattar cirka 

70 tomter och 200 nya invånare medför personbilstrafik i form av cirka 280 fordon i dygnet. Utöver 

detta behöver den nya bosättningen underhålls- och servicetrafik, vars mängd förblir under 

15 fordon i dygnet. Vid bedömningen av invånar- och trafikmängder har det antagits att huvuddelen 

av det nya byggandet består av småhus. 

Den nya bosättningen kommer till området i etapper. Av resorna i området sker huvuddelen 

med personbil. Enligt miljöministeriets handbok om trafikalstring är andelen personbilar av 

transportformerna cirka 82 %. 

De nya arbetsplatsområdenas trafikalstring beror mycket på vilken typ av verksamhet som placeras 

i områdena. Personalmängden vid ett för arbetsplatsområdena typiskt företag som verkar 

i en industrihall ligger kring 1–5 personer. Den trafik som företaget producerar ligger beroende 

på bransch kring 1–6 personbilsresor per dygn. Utöver detta bildas underhålls- och ärendetrafik 

samt distributionstrafik och övriga transporter. Ett företag producerar totalt cirka 12–20 fordonstrafikresor 

i dygnet. Vid bedömningen av trafikalstringen har det antagits att företagens 

verksamhetsutrymmen inte omfattar affärsutrymmen. 

Den lätta trafikens förhållanden förbättras efter att lättrafiknätet har kompletterats. Lättrafikleden 

som kommer att ligga längs landsväg 183 (Dalsbruksvägen) byggs längs avsnittet Slätsvägen 

(anslutning på Dalsbruks tätorts sida) – Dalen. Det nya avsnittet förbättrar trafiksäkerheten för 

bosättningen intill landsväg 183 (Dalsbruksvägen) och för arbetsplatsområdena och gör det möjligt 

att öka lättrafikens andel av fordonsformerna jämfört med dagens läge för olika typer av resor 

som riktas till Dalsbruks tätortsområde. 

En annan lättrafikled, avsnittet som ligger mellan fabriksområdet och Byholmen, förbättrar 

märkbart lättrafikens förhållanden. Den nuvarande förbindelsen till Byholmen går via en farlig 

anslutning och därför förbättrar en ny led både trafiksäkerheten och lättrafikens funktion och 

vidare ökar den även lättrafikens andel av fordonsformerna för resor som riktas till Dalsbruks 

tätort. 

För att höja kollektivtrafikens andel av fordonsformerna bör invånarmängden i Dalsbruks tätort 

öka betydligt från den nuvarande nivån. Då skulle kollektivtrafiken ha tillräckligt med användare 

och skulle bli konkurrenskraftig med personbilstrafiken. Det nuvarande kollektivtrafikutbudet är 

dock förhållandevis stort med tanke på tätortens storlek. 

Å andra sidan stöder den ökande bosättningen på lång sikt kollektivtrafikens möjligheter att bli 

ett konkurrenskraftigt alternativ för personbil i synnerhet för arbetsrese- och ärendetrafik till 

Kimito tätort och vidare till Åbo eller Salo. 



5.7.1 REGOINENS NÄRINGSLIV 

24.5.2013 51 (57) 

I samband med planen utarbetades en handelsutredning för Kimitoöns kommun, Susanna Harvio, 

Airix Miljö Ab 2012. Utifrån utredningen har det strävats efter att få en helhetsbild av detaljhandelns 

nuläge på Kimitoön och dess framtida behov. Nuläget och utvecklingsbehovet beskrivs 

genom statistik och kalkylmässiga bedömningar som grundar sig på bl.a. köpkraft och behovet 

av mera affärsyta. I utredningen lyfter man även fram kommunens handelsaktörers åsikter 

om nuläget och framtiden. 

Handelns servicenät är mycket mångsidigt i Kimitoön. Såväl inom dagligvaruhandeln som specialhandeln 

finns avsevärt mycket affärsutrymmen med tanke på invånarantalet, och mera än genomsnittet 

i landet. Största delen av detaljhandeln är för tillfället belägen i Kimito och i Dalsbruks 

centrum. Kimito är ett handelscentrum, men handeln har däremot inte koncentrerats i 

särskilt stor utsträckning i kommunen. 

En ökande köpkraft är en central förutsättning för utvecklingen av handeln. Trots att Statistikcentralens 

prognos påvisar att invånarantalet minskar i Kimitoön, kommer köpkraften ändå att 

öka i området eftersom invånarnas konsumtion fortsättningsvis ökar. Köpkraften inom detaljhandeln 

kommer att öka i hela kommunens område med uppskattningsvis cirka 10 milj. euro. 

Med beaktande av målutvecklingen för antalet deltidsinvånare kan ökningen uppskattas upp till 

cirka 17 milj. euro. Numera är köpkraften hos kommunens fasta invånare cirka 50 milj. euro, 

och 12 milj. euro för deltidsinvånarna. Även övriga turister ökar köpkraften i området. Å andra 

sidan överförs köpkraft även till Kimitoöns grannkommuner, speciellt till Salo och Åbo. 

Den ökande köpkraften innebär även ett behov av nytt affärsutrymme. Enligt uppskattningar av 

tilläggsyta för handeln är maximibehovet för detaljhandeln högst cirka 6600 v-m2 med beaktande 

av en konsumtionsökning enligt Statistikcentralens befolkningsprognos och deltidsinvånarnas 

köpkraft. Med beaktande av överdimensioneringen i planen är tilläggsbehovet av affärsyta 

cirka 9900 v-m2 i hela kommunens område, varav dagligvaruhandelns andel är 1500 v-m2 

och specialhandelns andel 8400 v-m2, varav största delen utgörs av ett behov av tilläggsyta för 

handel som kräver mycket utrymme. Största delen av tillväxten sker i Kimito, som utvecklas som 

ett centrum för handelsservice. 

Säsongsvariationerna kommer att vara stora i Dalsbruk även i fortsättningen på grund av den 

betydande och växande mängden deltidsboende. De stora säsongsvariationerna kan avspeglas 

till exempel som stora produktsortiment, behov av multifunktionellt utrymme samt behov av 

mobila tjänster. Handelstjänsterna koncentreras ytterligare, och betydelsen av att koncentrera 

handelstjänster ökar eftersom konsumenterna uppskattar ett lättillgängligt och mångsidigt utbud. 

Efterfrågan på specialvaror ökar snabbare än för dagligvaror även i fortsättningen. Detta påverkas 

bl.a. av ändrade konsumtionsbehov, en större inkomstnivå, mångsidigare konsumtion, mera 

internationella konsumtionsmodeller samt ökade fritids- och därtill anknutna aktiviteter. De 

mest växande branscherna är enligt Fackhandelns förbund speciellt hemelektronik, möbler samt 

järn- och inredningsvaror. (Fackhandelns förbund 2011). I Dalsbruk torde tillväxten riktas även 

till båthandel och service i anknytning till båtliv, såsom båtförvaring och -service. Dalsbruk fungerar 

dessutom som hamn för byggnadsmaterial som transporteras till skärgården, vilket kan 

öka behovet av tilläggsyta i anknytning till hamnen i Dalsbruk. 

Förutom att skillnaderna i konsumenternas behov och konsumtionen kommer att öka, blir även 

konsumenternas krav på detaljhandeln strängare. Köpställena bör vara allt attraktivare och 

mångsidigare. Det blir allt lättare att byta köpställe till exempel till grannkommunen eller internet 

om näromgivningens utbud inte helt uppfyller ens egna krav. Förutom ett mångsidigt och 

attraktivt handelscentrum uppskattar konsumenterna lättillgänglighet. Därför är utvecklingen 



5.7.2 FÖR SAMHÄLLSTEKNISKA KOSTNADER 

5.7.3 FÖR ORDNANDE AV SERVICE 

5.8 FÖRHÅLLANDE TILL ÖVRIGA PLANER 

24.5.2013 52 (57) 

av trafikförbindelser (t.ex. parkering, gång- och cykelförbindelser, trafiksäkerhet) en central del 

av utvecklingen av handelstjänster och deras attraktivitet speciellt i Kimito, men även i Dalsbruk. 

Enligt kommunens utvecklingsbild utvecklas Dalsbruk, som ligger vid havsstranden, som ett annat 

mindre servicecentrum och tätort för turism. Med beaktande av områdets särskilda drag 

kan området utvecklas bl.a. som centrum för båthandel och annan specialhandel. 

Nya byggnadsområden kan anslutas till det kommunaltekniska nätverket. Den nya vägen och 

bron till Tyska holmen samt den nya hamnen som anvisats till holmen medför de största samhällstekniska 

kostnaderna. 

Anslutande av nya bostadsområden till det kommunaltekniska nätet och byggandet av tomtgator 

har enligt en grov bedömning uppskattats medföra byggnadskostnader enligt följande: 

- Grophagen, ca 420 000 € 

- Todalen, ca 170 000 € 

- Hasselbacken, ca 250 000 € 

Kostnaderna har beräknats genom att anta att hela det anvisade bostadsområdet förverkligas. 

Kostnaderna påverkas bl.a. av om rör för kommunaltekniken måste placeras djupt ner i marken, 

och om det krävs en separat pumpstation i området. Kostnaderna bör uppskattas noggrannare i 

samband med detaljplaneringen. 

Såväl nya som befintliga bostadsområdena ligger nära servicen i centrum och på så sätt kan service 

ordnas på ett lätt sätt. 

5.8.1 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL RIKSOMFATTANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR OMRÅDESANVÄNDNING 

Planen främjar näringslivets konkurrenskraft och förstärker internationell status genom att till 

dela näringslivet tillräckliga placeringsmöjligheter genom att utnyttja befintliga konstruktioner. 

Planen förebygger, via planbestämmelser och genom planering av funktioners placering, olägenheter 

som kan förorsakas av buller, vibrationer eller luftföroreningar. 

Genom planbestämmelser och planering av funktioners placering har eftersträvats att 

förebygga och avlägsna för människors hälsa befintliga olägenheter och risker. 

Planen främjar väg och transportkedjors funktion samt utvecklar samarbete mellan olika 

trafikformer. 

Planen främjar bevarandet av värdefulla naturområdens och känsliga områdens mångfald enligt 

naturutredningens rekommendationer genom planens områdesreservationer och olika planbes 

tämmelser. 

I planen anvisas en värdefull byggd kulturmiljö och noggrannare planbestämmelser gällande 

den har fastställts. 



5.8.2 FÖRHÅLLANDE TILL LANDSKAPSPLANEN 

6 PLANLÄGGNINGSSKEDEN 

6.1 TIDIGARE PLANERING AV DALSBRUK 

6.2 DELTAGANDE OCH SAMARBETE 

6.2.1 INTRESSENTER 

24.5.2013 53 (57) 

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har utarbetat en förteckning över mål som medför 

eventuell risk för storolyckor samt områden som dessa mål omges av (konsulteringszoner). 

Utlåtande bör begäras för planläggningsändringar och betydande byggande som sker i dessa 

områden. Dalsbruk centrala fabriksområde hör i sin nuvarande form inte till Tukes förteckning 

över anläggningar enligt Seveso II-direktivet, som behandlar kemikaliska ämnen som listats 

som farliga. Av denna anledning har landskapsplanens Tkem-beteckning och den därtill anknutna 

konsulteringszonen inte markerats i delgeneralplanen. 

I övrigt motsvarar markanvädningen i delgeneralplanen landskapsplanens reserveringar och 

bestämmelser. 

Tidigare planering har beskrivits under punkt 2.11. 

På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av: 

Alustavan tarkastelun perusteella osallisia ovat: 

- Markägare och områdets eller närområdens invånare 

- Kommunens förvaltning 

- Myndigheter 

- Egentliga Finlands NTM-central 

- Egentliga Finlands förbund 

- Egentliga Finlands landskapsmuseum 

- Museiverket 

- Trafikverket 

- Samhällsteknik 

vattentjänstverket 

telefonbolag 

elbolag 

trafikidkare (kollektivtrafiksleder) 

- Samfund och föreningar 

FN-Steel 

Företeckningen över intressenter kompletteras vid behov. 

Bilaga 1 Plan för deltagande och bedömning 



6.2.2 DELTAGANDE 

6.3 UTKASTSKEDE 

24.5.2013 54 (57) 

Planens första myndighetsmöte vid NTM-centralen i Egentliga Finland 30.9.2011 

Utkast till delgeneralplan framlagt under tiden 22.3 – 21.4.2012 

I samband med framläggandet av planutkastet ordnades ett informationsmöte för allmänheten 

i Bio Pony 

Planens andra myndighetsmöte vid NTM-centralen i Egentliga Finland 28.9.2012 

Ett arbetsmöte med myndigheterna om ärenden som berör byggnads- och kulturarv 

ordnas i Dalsbruks kommunhus 10.1.2013. 

Förslag till delgeneralplan framläggs 17.1 - 17.2.2013 

Utkastet till delgeneralplan var framlagt under perioden 22.3 – 21.4.2012. Om planutkastet inlämnades 

5 utlåtanden och cirka 30 åsikter. Utlåtanden, åsikter och bemötanden presenteras i 

planbeskrivningens bilaga 10. 

I utlåtandena framkom ett behov av att beakta den värdefulla bebyggda miljön bättre i det fortsatta 

planarbetet. I utkastskedet hade man däremot lyckats väl med att beakta naturvärden. 

T/kem-beteckningen som fattades på plankartan väckte även uppmärksamhet bland dem som 

utgav utlåtanden. 

I åsikterna fästes uppmärksamhet främst vid nya AP-områden, som anvisade ändringar i näromgivningen 

för dem som lämnat in åsikterna. Speciellt motsatte man sig Norrbackabergets APområde 

på den östra sidan av Dalsbruks kapell. I området finns enligt naturutredningen ett 

skogslagsmål i form av ett särskilt viktigt revir, ett skogslagsmål i värdeklass II. Även de s.k. inofficiella 

detaljplaneändringarna som i tiderna upprättats i f.d. Dragsfjärds kommun hade orsakat 

oklarheter i planutkastet vad gäller tätortens centrumområde. 

Bilaga 10 Utkastskedets respons och bemötanden 



6.3.1 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER UTKASTSKEDET 

24.5.2013 55 (57) 

Efter utkastskedet har planarbetet framskridit i form av upprättande av bemötanden, preciserande 

terrängbesök och förhandlingar. Beteckningarna för AP-områden har övervägts på nytt så 

att de på ett bättre sätt beaktar det värdefulla byggnadsarvet och övriga kulturmiljöarv. Ändringar 

i det centrala fabriksområdet, dvs nedläggningen av FN Steel, har även medfört oklarheter 

för planeringen. Dessutom har man utrett inofficiella planändringar och strävat efter att beakta 

dem i planförslaget så att den rådande situationen kan uppdateras i form av officiella detaljplaner. 

Följande ändringar har gjorts i planförslaget efter inkommen respons i utkastskedet och preciserande 

terrängbesök: 

Plankartans C-område har komprimerats och C-områdena i tätortens västra kant har 

ändrats till beteck-ningen P. 

En regional vattenförsörjningslinje har lagts till på plankartan. 

RKY-områdets svenskspråkiga benämning har korrigerats till ”byggda kulturmiljöer av 

riksintresse”. 

De viktigaste gång- och cykellederna har lagts till på kartan och markerats med separata 

färger. 



24.5.2013 56 (57) 

Läget för TY-området i den norra delen som anvisats i utkastskedet samt den nya vägförbindelsen 

som leder till området i fråga har i planförslagsskedet setts över på nytt 

bl.a. ur trafiksäkerhetens och landskapets perspektiv. Placeringen av en ny förbindelse 

och ett industriområde i området har inte ansetts vara möjligt. 

En beteckning om kända flygekorrsrevir har lagts till på plankartan med en luobeteckning. 

På planutkastkartan anvisas byggnader som klassats som värdefulla utifrån Museiverkets 

byggnadsinventering. Beteckningen har preciserats i planens förslagsskede så att 

byggnaderna indelas i lokalt, regionalt och landskapsmässigt betydande byggnader, 

numreras och presenteras dessutom i en förteckning som bilaga till planbeskrivningen. 

På grund av områdets nuvarande befolkningsutveckling har de nya AP-områdena betecknats 

som reserv-områden i planförslaget. 

Nya AP-områden har avgränsats efter preciserande terrängbesök. 

AK-områden som skall utvecklas har anvisats med separat beteckning 

I C-områdets planbeteckning inbegrips en förutsättning om noggrannare anvisningar 

för byggande i sam-band med detaljplaneringen. Bestämmelsen ändras även så att Cbeteckningen 

inte gör det möjligt att bygga en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse 

på området. 

AP-området intill kyrkan har i planförslaget anvisats som MY-1-område på grund av 

områdets natur- och landskapsvärden 

Området som enligt D-Marin Oy Ab:s planer reserverats för parkering beaktas i planförslaget. 

På VL-området i planutkastet fattas ett skogslagsobjekt av värdeklass III från Dragsfjärdens 

strand. Det är möjligt att skydda objektet med luo-beteckning med tanke på övrig 

markanvändning. Detta har lagts till i planförslaget. 

Den nya vägförbindelsen från Spikis till Tordalen som framförts i planutkastet har i 

planförslaget presenterats så att den nya vägen endast fortsätter fram till det nya bostadsområdet 

som anvisats i Spikis och separat till det nya bostadsområdet i Tordalen. 

Ändringar i detaljplaner som godkänts inofficiellt i kommunen har granskats efter att 

planutkastet varit framlagt. I planförslaget beaktas den rådande situationen som möjliggör 

en officiell ändring av detaljplanerna i framtiden. 

Planbeteckningar och -bestämmelser gällande AP-områden har ändrats. 

6.3.2 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER KOMMUNSTYRELSENS BESLUT OM 

FRAMLÄGGANDE 

Planbestämmelserna har ändrats efter kommunstyrelsens beslut om framläggande utifrån diskussionerna 

under myndighetsmötet 10.1.2013. Utifrån myndigheternas anvisningar gjordes 

följande ändringar på plankartan: 

C-området i kommunhusets kvarter ändrades till C/S-område. I planbestämmelsen föreslås 

att kommunhusets skyddsbehov ska granskas i detaljplaneringsskedet. 

Området med kolugnar i slaggtegel ändrades från C/S-område till SR-område, där det 

är tillåtet att placera funktioner som inte utgör fara för skyddet. 

Skyddsbeteckningen för fastighet 322-492-0001-0408 togs bort eftersom det utförts 

rikligt med reparationsåtgärder som ändrat byggnadens karaktär. 

Man beslöt att indela de byggnadsskyddsobjekt som framförs på plankartan och i planbeskrivningens 

bilaga i två värdeklasser: lokalt värdefulla och regionalt eller nationellt 

värdefulla. 

En regionalt eller nationellt värdefull byggnad, s.k. Murju, har lagts till i industriområdet. 

Fem regionalt eller nationellt värdefulla byggnader har ändrats till lokalt värdefulla 

byggnader. 



7 PLANENS FÖRVERKLIGANDE 

24.5.2013 57 (57) 

Industri- och lagerområdet (TY) på fastighet 1:286 ändrades till beteckningen industriområde 

som inte medför påverkan på miljön, där även boende i anknytning till verksamheten 

är tillåten. (TY/A). 

Vattenreningsverkets område (ET-1) utvidgades till ett enhetligt område på fastighet 

1:623. 

Området för vattentrafik (LV) på den södra sidan av centrumfunktionerna utvidgades 

österut. 

Masterna anvisades som områden för samhällsteknisk försörjning (ET) på fastigheterna 

1:288 och 1:484. 

Mellan Dalsbruksvägen och Slätsvägen anvisades ett nytt industri- och lagerområde 

(TY). Blåbärsstigen anvisades med beteckningen övrig väg eller gata. 

Dragningen av den nya vägförbindelsen ändrades vid fastighet 1:295 på området för 

centrumfunktioner. 

Elledningens beteckning ändrades från högspänningsledning till distributions- och högspänningsledning. 

Kartans dateringar ändrades till 5.2.2013. 

På plankartan har dessutom följande tekniska korrigeringar gjorts: 

En del av vägarna har anvisats med beteckningen övrig vägförbindelse 

Nya gång- och cykelvägsförbindelser har markerats med röd färg i stället för blå. 

texten för en luo-beteckning har flyttats så att den går lättare att läsa 

Bilaga 13 Myndighetsarbetsmöte, pro memoria 

På basen av markanvändnings- och byggnadslagen utarbetas generalplanen till grund för mer 

detaljerad planering och byggnation. Planen styr myndigheters och markägares verksamhet 

bl.a. enligt följande: 

Vid planering av åtgärder gällande markanvändningen bör ombesörjas att de inte försvårar generalplanens 

förverkligande. Vid beviljande av byggnadstillstånd bör vid områdens användning 

iakttas, att i generalplanen markerat användningsändamåls förverkligande inte försvåras. Generalplanen 

är inte i kraft på detaljplaneområden, men den fungerar som anvisning vid beredning 

eller ändring av detaljplan. Område avsett som byggnadsplats får inte genom lantmäteriförrättning 

ombildas till fastighet om åtgärden försvårar förverkligande av området till det ändamål 

som avsetts i generalplanen. 

Områdesreserveringar och bestämmelser i rättsverkande plan är bindande. Områdesreservationer 

bör dock tolkas med beaktande av delgeneralplanens generella karaktär; avgränsningar preciseras 

vid byggnadstillståndsbehandling och i samband med annat beslutsfattande. 

I Helsingfors 19.12.2012, granskad 14.1.2013 och 5.2.2013 

AIRIX Ympäristö Oy 

Maritta Heinilä Tapio Toropainen 

Arkitekt SAFA, YKS-506 Utvecklingsdirektör, DI

Beskrivning - Kimitoön kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?