Canis non est canem” - SRSF
Canis non est canem” - SRSF
Canis non est canem” - SRSF
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
klagandeskriften kom in i rätt tid till tingsrätten. Enligt kärandens mening fanns en viss grad<br />
av sannolikhet att den högre instansen skulle ha ändrat tingsrättens dom på så sätt att han<br />
istället vunnit målet. Susanne U b<strong>est</strong>red käromålet men vitsordade beräkningen av de yrkade<br />
beloppen som skälig.<br />
Stockholms TR konstaterade att vittnets redogörelse i den bakomliggande tvisten haft<br />
avgörande betydelse för målets utgång. Advokatens uppgifter, om att hon innan huvudför-<br />
handlingen försäkrat sig om vilka uppgifter som vittnet avsåg att lämna, ansågs inte ha mot-<br />
bevisats av käranden. Med hänsyn till detta menade man det inte vara styrkt att advokaten<br />
gjort sig skyldig till någon försumlighet när hon medgav att vittnet löstes från sin tystnads-<br />
plikt. När det sedan gällde överklagandet valde tingsrätten att först pröva frågan om hand-<br />
lingen lett till någon skada för klienten. Domstolen menade att käranden inte hade åberopat<br />
något nytt processmaterial i överklagandet, samt att det kunde antas att motparten ånyo hade<br />
påkallat vittnesförhör med advokaten. Det ansågs således inte sannolikt att målet hade fått en<br />
annan utgång i hovrätten. Då klienten inte styrkt att han lidit någon skada av att överklagandet<br />
inte kom in i tid fann domstolen (i denna del) inga skäl att pröva frågan om eventuell vårds-<br />
löshet från advokatens sida. Käromålet ogillades.<br />
T 1113-96<br />
Käranden (Lars C) yrkade förpliktande för advokat Lars G att till honom utge 401.310 kr<br />
jämte ränta enligt 6 § räntelagen. Advokaten b<strong>est</strong>red yrkandet. Under våren 1990 anlitades<br />
advokaten med anledning en för<strong>est</strong>ående äktenskapsskillnad. Advokaten tillfrågades i sam-<br />
band med detta av käranden om möjligheterna till särskild förvaltning av hustruns enskilda<br />
egendom. Enligt advokatens uppfattning fanns det ingen möjlighet att begära detta förfarande<br />
då äktenskapsbalkens regler om särskild förvaltning endast omfattade giftorättsgods och ej<br />
enskild egendom. Käranden förlitade sig helt på advokatens uppgifter och samtyckte också till<br />
ansökan om förordnande av bodelningsförrättare. Sedan tingrätten dömt till äktenskapsskill-<br />
nad mellan makarna C förrättades bodelning dem emellan. Lars C klandrade denna bodelning<br />
men gick sedermera med på en förlikning i målet. Som grund för talan anfördes nu att advo-<br />
katen, vid utförandet av sitt uppdrag som ombud, genom vårdslöshet vållat käranden skada.<br />
Vållandet skulle ha b<strong>est</strong>ått i att advokaten lämnat felaktigt besked om rättsläget, det vill säga<br />
om möjligheterna att ansöka om särskild förvaltning av makes egendom i enlighet med 9 kap<br />
8 § ÄktB. Om advokaten istället vidtagit (alternativt uppmanat till att vidta) åtgärder för att<br />
säkra hustruns tillgångar hade enligt käranden någon skada aldrig uppkommit. Lars C uppgav<br />
26