Canis non est canem” - SRSF
Canis non est canem” - SRSF
Canis non est canem” - SRSF
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1. INLEDNING<br />
”<strong>Canis</strong> <strong>non</strong> <strong>est</strong> <strong>canem”</strong><br />
[Marco Varrone, 116-27 e kr]<br />
Denna uppsats ingår i en större studie bedriven vid Stockholms Universitets Juridiska fakultet<br />
2004. Studien Likhet inför lagen leds av Christian Diesen, professor i processrätt. Det primära<br />
syftet med uppsatsen har varit att undersöka utfallet dels i den svenska civilprocessen vad<br />
gäller mål om advokaters kontraktsrättsliga skad<strong>est</strong>åndsskyldighet gentemot sina klienter, dels<br />
i straffprocessen vad gäller mål där advokater har åtalats för brott.<br />
Advokater är och skall vara underkastade samma regler som gäller för alla yrkesutövare<br />
och andra medborgare, både vad gäller straff och skad<strong>est</strong>ånd. Advokaten lyder under samma<br />
domstolar som alla andra, och har dessutom att följa de yrkesetiska regler, vilka advokaterna<br />
på eget initiativ har skapat och utvecklat. Likheten inför lagen är grundlagsfäst i regerings-<br />
formen 1:9. Där står att läsa: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som full-<br />
gör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför<br />
lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.” På senare tid har det emellertid ifrågasatts om<br />
denna princip gäller även för advokater. Ospecificerade och orimligt höga kostnadsräkningar<br />
har uppmärksammats i media. Advokater har uteslutits ur Advokatsamfundet på grund av<br />
brott som sedermera lett till åtal. En annan slående iakttagelse är den uppenbara bristen på<br />
rättspraxis vad gäller en advokats ansvar för sina handlanden gentemot klienten. Står advoka-<br />
terna över grundlagen på så sätt att dom favoriseras av domstolarna på grund av sin titel?<br />
En process mot en advokat torde vara en rättegång av särskilt delikat natur. Advokaten<br />
måste oftast instämmas/åtalas vid den tingsrätt där denne har sin hemvist, dagligen arbetar<br />
och kanske även fullgjorde sin tingsmeritering. Detta innebär i sin tur att ett mycket tungt<br />
ansvar vilar på våra domstolar. Ett två tusen år gammalt latinskt ordspråk, ”canis <strong>non</strong> <strong>est</strong> ca-<br />
nem”, säger att en hund inte äter en annan hund. Jag ställer mig frågan om domstolarna lyckas<br />
bibehålla sin objektivitet i dessa mål. Min förhoppning med denna uppsats är att reda ut hur<br />
det står till med likheten inför lagen när en advokat själv hamnar i klammeri med rättvisan.<br />
Inledningsvis ges i avsnitt 2 en kortare beskrivning av sysslomannaskapet och de ansvars-<br />
regler som gäller för advokater. Denna del syftar till att ge läsaren en viss bakgrund till de<br />
2