Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se
Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se
Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2009ht4449<br />
Institutionen för Didaktik<br />
90hp Lärarprogrammet inriktning naturbruk<br />
Lärarexamensarbete, 15hp<br />
HT 2009<br />
<strong>Var</strong> <strong>fick</strong> <strong>du</strong> <strong>den</strong> <strong>idén</strong> <strong>ifrån</strong>?<br />
Om hur lärare finner inspiration till undervisning samt tillgängliga och möjliga<br />
inspirationskällor på Internet<br />
Författare: Handledare:<br />
Linda Lamotte Birger Grankvist<br />
Betygssättande lärare:<br />
Anne-Marie Åkerlund
Förord<br />
Jag vill först och främst tacka min handledare Birger Grankvist som alltid ger fantastiskt bra<br />
feedback och snabba svar på mina frågor. Jag har också fått mycket hjälp av Maria Elinder, Ralph<br />
Engstrand och Bo Wigren från <strong>Naturbruk</strong>sskolornas Förening (NF). Tack för all inspiration jag<br />
<strong>fick</strong> på mötet i somras och för att jag <strong>fick</strong> tid att pre<strong>se</strong>ntera mitt examensarbete samt dela ut mina<br />
enkäter på SLU:s och NF:s konferens i Skara. Jag vill dessutom tacka alla de lärare som ställde<br />
upp i min intervju samt enkätundersökning. Era svar har varit till ovärderlig hjälp i <strong>den</strong> här<br />
rapporten!<br />
2
Sammanfattning<br />
Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på var<strong>ifrån</strong> lärare får inspiration till sin<br />
undervisning samt om det finns ett intres<strong>se</strong> för en gemensam nätplattform med diskussionsforum<br />
för utbyte av läromedel och tips mellan naturbrukslärare. För att få svar på detta genomfördes en<br />
kvalitativ intervju med kärnämneslärare på <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp och en enkät skickades<br />
ut till samtliga naturbruksskolor med jordbruks- och/eller djurvårdsinriktning i Sverige.<br />
Undersökningen visade att lärare finner inspiration på många olika sätt, ofta genom att söka på<br />
Internet samt genom att diskutera med lärarkollegor. Intres<strong>se</strong>t för en gemensam nätplattform för<br />
naturbrukslärare var stort och majoriteten av lärarna angav att de både skulle söka inspiration<br />
samt lägga in eget material på en sådan plattform. Min slutsats är att det finns ett behov av en<br />
gemensam nätplattform där lärare kan diskutera och utbyta idéer samt egenutvecklade läromedel.<br />
Jag ska därför vidare undersöka hur en sådan plattform kan utformas och finansieras.<br />
Nyckelord: inspiration, naturbruk, nätplattform, utbyte av läromedel<br />
3
Innehållsförteckning<br />
Inledning........................................................................................................................6<br />
Intro<strong>du</strong>ktion .....................................................................................................................6<br />
Bakgrund..........................................................................................................................7<br />
Eureka! Om inspiration och <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n ...................................................7<br />
Förutsättningar som påverkar undervisningens utformning .......................................9<br />
Öppna lärresur<strong>se</strong>r och nätba<strong>se</strong>rade gemenskaper...................................................... 11<br />
Exempel på tillgängliga inspirationsresur<strong>se</strong>r och materialbanker på Internet............. 13<br />
Syfte och frågeställningar ............................................................................................... 14<br />
Metod............................................................................................................................ 16<br />
Val av metoder................................................................................................................ 16<br />
Kvalitativ intervju ..................................................................................................... 16<br />
Enkät........................................................................................................................... 16<br />
Urval ............................................................................................................................... 16<br />
Datainsamlingsmetoder och genomförande.................................................................. 17<br />
Databearbetningsmetod................................................................................................. 18<br />
Resultat......................................................................................................................... 19<br />
Frågeställning 1 - Hur finner kärnämneslärare på <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp<br />
inspiration till sin undervisning?.................................................................................... 19<br />
Hur lärarna går tillväga när de ska planera ett undervisningspass .......................... 19<br />
<strong>Var</strong><strong>ifrån</strong> lärarna söker inspiration till undervisningen .............................................20<br />
Hur lärarna lättast finner inspiration – i grupp eller på egen hand..........................20<br />
Om flow i undervisningssituationer........................................................................... 21<br />
Om och hur ramfaktorerna har påverkat lärarnas undervisningsplanering ............22<br />
Om elevernas del i undervisningsplaneringen...........................................................22<br />
Om lärarnas intres<strong>se</strong> av nätplattform med diskussionsforum....................................23<br />
4
Frågeställning 2 – Hur använder djur- och jordbrukslärare de inspirationsresur<strong>se</strong>r och<br />
materialbanker som finns på Internet? ..........................................................................24<br />
Frågeställning 3 - Hur stort är intres<strong>se</strong>t för en gemensam nätplattform för utbyte av<br />
läromedel enligt djur- och jordbrukslärarna på Sveriges naturbruksgymnasier?..........26<br />
Diskussion...................................................................................................................29<br />
Sammanfattning av resultatet ........................................................................................29<br />
Undersökningens generali<strong>se</strong>rbarhet, reliabilitet och validitet.......................................30<br />
Återknytning till syfte och frågeställningar ut<strong>ifrån</strong> resultaten.......................................30<br />
Praktiska kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r av undersökningen..................................................................32<br />
Källförteckning...........................................................................................................34<br />
Litteratur.........................................................................................................................34<br />
Webbreferen<strong>se</strong>r...............................................................................................................35<br />
Informanter.....................................................................................................................36<br />
Bilagor ..........................................................................................................................37<br />
Bilaga 1 Enkätens missivbrev ........................................................................................37<br />
Bilaga 2 Enkäten ............................................................................................................38<br />
5
Inledning<br />
Intro<strong>du</strong>ktion<br />
Läraryrket kan kallas ett ensamarbete, trots att lärare så gott som varje dag träffar och interagerar<br />
med människor i klassrummen. Ofta planerar och genomför läraren dock sin undervisning på<br />
egen hand, utan inblandning av någon annan vuxen. Ahlstrand (1995) menar att <strong>den</strong> här<br />
isoleringen från andra vuxna under arbetstid kan göra att lärare till slut får svårt att hitta nya sätt<br />
att utveckla sin undervisning. Så hur gör då lärare för att hitta inspiration för sin undervisning, för<br />
att hitta nya vägar eller bara få en idé till ett lektionsupplägg?<br />
Det är enligt Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94, lärarens uppgift att:<br />
”organi<strong>se</strong>ra arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull” (Utbildningsdepartementet,<br />
1994, sid. 11).<br />
Dessutom ska läraren:<br />
”i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar<br />
elevernas lärande (och) låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer”<br />
(Utbildningsdepartementet, 1994, sid. 12).<br />
Av egen erfarenhet vet jag att man emellanåt har svårt att formulera ett givande kursmoment eller<br />
ett lektionsupplägg så att ovanstående riktlinjer i läroplanen uppfylls. Lösningen kan vara att söka<br />
inspiration från olika håll.<br />
Grun<strong>den</strong> till mitt intres<strong>se</strong> för ovanstående problemformulering är min önskan om att utforma<br />
en nätba<strong>se</strong>rad gemenskap, en nätplattform där naturbrukslärare kan samlas och diskutera i forum<br />
samt dela med sig av exempelvis tips samt lektionsupplägg eller övningar. Jag har själv känt<br />
behov av en sådan sida, och vid ett möte (i juni 2009) med repre<strong>se</strong>ntanterα från <strong>Naturbruk</strong>sskolornas<br />
Förening (NF) samt rektorer och lärare från några naturbruksskolor i Sverige <strong>fick</strong> jag<br />
veta att jag inte är ensam om dessa tankar. Det är tänkt att <strong>den</strong> här uppsat<strong>se</strong>n ska fungera som ett<br />
steg i arbetet med att utveckla en väl fungerande nätplattform.<br />
α Claes-Göran Claesson (rektor på Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium och ordförande i<br />
<strong>Naturbruk</strong>sskolornas förening), Maria Elinder (projektledare på <strong>Naturbruk</strong>sskolornas Förening), Ralph<br />
Engstrand (projektmedarbetare på <strong>Naturbruk</strong>sskolornas Förening), Annika Hultgren (husdjurslärare på<br />
Tenhults naturbruksgymnasium), Johani Karonen (dåvarande pedagogkonsult, SLU), Margareta Stigsson<br />
(platschef, SLU Skara) och Bo Wigren (VD på Bollerups lantbruksinstitut och läromedelsansvarig på<br />
<strong>Naturbruk</strong>sskolornas förening).<br />
6
Bakgrund<br />
Eureka! Om inspiration och <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n<br />
”Inspiration är en ingivel<strong>se</strong> eller påverkan som förlö<strong>se</strong>r <strong>den</strong> skapande förmågan”<br />
(Nationalencyklopedin)<br />
”Inspiration är när (en idé) får grepp om dig, vilken också kommer att lotsa dig rätt” (Ro<strong>se</strong>nkranz,<br />
2009).<br />
En kreativ process är en skapande utvecklingsgång där ett problem omvandlas till nytta och nöje<br />
via implementeringen av en idé. För att lösa problemet krävs vilja, motivation och en idé. I <strong>den</strong><br />
kreativa proces<strong>se</strong>n stöter man på både framgångar och svårigheter. Hur framgångsrik man blir i<br />
<strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n beror på hur bra man är på att undanröja svårigheterna (<strong>se</strong> fig. 1)<br />
(Renander, 1999).<br />
Fig. 1. Den kreativa proces<strong>se</strong>n enligt Renander (1999, sid. 23).<br />
Det som kännetecknar en person som klarar av att eliminera svårigheter i <strong>den</strong> kreativa<br />
proces<strong>se</strong>n och därmed lyckas nå fram till nytta och nöje är mod, optimism och ansvarskännande;<br />
man har ett kreativt tankesätt. En sådan person <strong>se</strong>r problem som utmaningar och inte som<br />
omöjliga hinder (Renander, 1999). Många forskare an<strong>se</strong>r att kreativitet uppstår när man<br />
förverkligar sig själv och att kreativitet är ”livskänslans högsta topp (Kast, 1997, sid. 94)”.<br />
Karakteristiska drag hos en kreativ person är att man låter sig gripas av sina idéer och att man<br />
även förverkligar idéerna (Kast, 1997). Kreativa människor utmärker sig vidare genom att kunna<br />
anpassa sig till nästan vilken situation som helst och de lö<strong>se</strong>r problem med hjälp av det som finns<br />
till hands. De är nyfikna, undrande och har ett intres<strong>se</strong> för hur saker fungerar. Samtidigt har de en<br />
stark kärlek till sitt verksamhetsområde (Csikszentmihalyi, 1996).<br />
De allra flesta problem vi stöter på i vardagen upplever vi inte som problem, utan vi lö<strong>se</strong>r dem<br />
enkelt med hjälp av erfarenhet och gott omdöme. Ibland räcker det dock inte till, och då krävs en<br />
idé. En idé dyker ofta upp som en blixt från klar himmel – en snilleblixt. Man undrar ofta: <strong>Var</strong><br />
kom <strong>den</strong> <strong>idén</strong> <strong>ifrån</strong>? Man kan <strong>se</strong> det som att en idé ly<strong>se</strong>r upp så att möjligheter som förut var<br />
7
svåra att <strong>se</strong> plötsligt uppenbarar sig. En idé kan dyka upp när som helst i <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n<br />
(Renander, 1999).<br />
Nyskapande människor får inspiration för att starta <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n på olika sätt. För<br />
författaren Rudyard Kipling krävdes att det var högflod för att han skulle kunna skriva dikter.<br />
Ernest Hemingway menade att vissa dagar flödade inspirationen som en saft så att det räckte till<br />
flera noveller. De flesta menar dock, skriver Burton (2002), att även om man får inspiration till att<br />
skapa något krävs mycket förarbete samt efterbearbetning. När målaren William Turner ombads<br />
berätta om vad som gjorde honom framgångsrik svarade han att hemligheten är riktigt hårt<br />
arbete. I samma stil genomförde fysikern och kemisten Michael Faraday hela 30 000 experiment<br />
under sin livstid. Kompositören Pjotr Tjajkovskij bely<strong>se</strong>r företeel<strong>se</strong>n med följande uttalande:<br />
”Inspirationen . . . är en gäst som (undviker) de lata” (Burton, 2002 sid. 86).<br />
Även Thomas Edison, uppfinnare, har uttalat sig om ämnet:<br />
”Genialitet (är) 90 procent perspiration och 10 procent inspiration” (Burton, 2002 sid. 86).<br />
En persons arbetsrum kan säga mycket om <strong>den</strong> människans kreativa process. Hemingway<br />
omgav sig i sitt arbetsrum med souvenirer från alla sina resor, tu<strong>se</strong>ntals böcker och brev från<br />
yrkeskontakter. I detta rum sov han också. Han hade en fast period på <strong>se</strong>x timmar på<br />
förmiddagen då han skrev, alltid stående och med blyertspenna. Som för många andra författare<br />
krävdes ett långt sammanhängande pass, då inspirationen ofta kom först efter några timmars<br />
arbete. Han kunde dock inte skriva mer än <strong>se</strong>x timmar, då hjärnan <strong>se</strong>dan behövde återhämta sig.<br />
Han försökte alltid sluta när det gick bra, så att det skulle bli lättare att fortsätta dagen därpå<br />
(Burton, 2002).<br />
Många an<strong>se</strong>r säkerligen att skapande inte kan indelas i fasta delproces<strong>se</strong>r, men brittiske<br />
sociologen Graham Wallas pre<strong>se</strong>nterade 1926 sitt schema för <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n (Burton,<br />
2002). Schemat består av fyra delar (Lerner, 2007):<br />
1. Förberedel<strong>se</strong>: intryck och fakta samlas<br />
2. Inkubation: omedveten bearbetning av det man tagit in<br />
3. Illumination: man får plötslig insikt då det omedvetna skickar sitt resultat till<br />
medvetandet<br />
4. Utarbetning: man värderar insikten och avgör om <strong>den</strong> kan omsättas i verkligheten<br />
De olika fa<strong>se</strong>rna går hela ti<strong>den</strong> in i varandra allteftersom man samlar mer fakta och får nya<br />
intryck. De behöver inte heller alltid komma i ovanstående ordning. För att få inspiration verkar<br />
det dock viktigt att förbereda sig or<strong>den</strong>tligt varefter man har en period av vila. Ofta dyker en bra<br />
idé upp när man slutat tänka på ett problem. Helt plötsligt får man insikt. Det mest klassiska<br />
exemplet på detta är då Arkimedes tog ett avslappnande bad efter att ha begrundat hur han skulle<br />
kunna bestämma volymen hos en oregelbun<strong>den</strong> guldkrona. När han satte sig i badkaret höjdes<br />
vattennivån och han insåg att ett föremål tränger undan en vattenmängd lika stor som dess<br />
8
volym. Han utropade sitt välkända: Eureka! (Jag har funnit det!). Eureka-känslan upplevs ofta<br />
som fysisk, då anspänningen från att ha brottats med ett problem släpper (Burton, 2002).<br />
Man kan likna Eureka-känslan vid psykologiprofessorn Mihaly Csikszentmihalyis begrepp<br />
”flow”. Flow upplever man när man är intensivt koncentrerad, känner stark tillfredsställel<strong>se</strong> och<br />
presterar på topp. Ti<strong>den</strong> rusar förbi, men det märker man inte (Csikszentmihalyi, 1996). Flow<br />
uppkommer när man utsätts för en utmaning som man har kapacitet att hantera med sina<br />
färdigheter och kunskaper. Man kan säga att känslan av flow bildar en kanal mellan orolighet och<br />
uttråkning (<strong>se</strong> fig. 2). När utmaningarna ökar i svårighet blir vi mer oroliga. För att åter uppleva<br />
flow behöver vi öka våra färdigheter och kunskaper för att möta utmaningarna och minska<br />
oroligheten. Men när vi bättrar vår färdighet utan att få någon ny utmaning blir vi uttråkade.<br />
Ytterligare utmaningar som passar ihop med vår nya färdighetsnivå gör att vi åter känner flow<br />
(Csikszentmihalyi, 1990).<br />
Fig. 2. Känslan av flow bildar en kanal mellan känslan av orolighet (anxiety) och uttråkning (boredom)<br />
(van Gorp, 2008 (http://www.boxesandarrows.com/view/design-for-emotion)).<br />
Förutsättningar som påverkar undervisningens utformning<br />
Skolan är idag målstyrd, och som sådan är det framförallt lärarens ansvar att bestämma vad<br />
undervisningen ska innehålla samt hur <strong>den</strong> ska gå till för att målen ska uppnås. Staten styr inte<br />
längre undervisningens konkreta innehåll. Läraren har både att ta ställning till genomförandet av<br />
läroplanerna såväl som att utforma ramarna för undervisningen: hur och var ska undervisningen<br />
reali<strong>se</strong>ras? Ska man använda sig av traditionell undervisning, eller ska man tänka nytt? Hur kan<br />
man bäst utnyttja de resur<strong>se</strong>r som finns (Carlgren & Marton, 2000)? Samtidigt finns det formella<br />
och informella ramar i skolvärl<strong>den</strong>. De resur<strong>se</strong>r en skola har eller saknar påverkar givetvis hur<br />
läraren kan lägga upp undervisningen. Dessutom kan en idé om ett samarbetsprojekt falla på att<br />
9
kollegorna inte vill samarbeta (Im<strong>se</strong>n, 1999). Det har emellertid blivit allt vanligare att lärare<br />
planerar tillsammans i arbetslag. Genom kollegialt samarbete kan man diskutera pedagogiska och<br />
didaktiska principer (Långström & Viklund, 2006). Stöter man ofta på begränsningar när man vill<br />
göra något nyskapande är det lätt att undervisningen går i samma spår (Im<strong>se</strong>n, 1999). Vad är det<br />
då som kan påverka lärares frihet att utforma undervisningen ut<strong>ifrån</strong> progressivt tänkande och<br />
nya idéer? Im<strong>se</strong>n (1999) pre<strong>se</strong>nterar några olika ramfaktorerβ :<br />
1. Det pedagogiska ramsystemet: lagar, förordningar och läroplanen som styr hur<br />
undervisningen ska gå till. Lärare kan tolka läroplanen på olika sätt.<br />
2. De administrativa ramarna: t ex klasstorlek, lönevillkor, fackliga avtal, regler för<br />
examination och schema.<br />
3. Resursrelaterade ramar: ekonomi och materiella resur<strong>se</strong>r (t ex byggnader, inventarier,<br />
pedagogiska hjälpmedel). Även det totala antalet undervisningstimmar räknas hit.<br />
4. Organisationsrelaterade ramar: sociala förhållan<strong>den</strong> och kultur på skolan.<br />
5. Ramar med anknytning till eleverna och deras kulturella bakgrund, t ex elevernas<br />
förutsättningar och motivation samt kontakt med föräldrar.<br />
Det arbete som lärare gör utanför klassrummet har fått allt större betydel<strong>se</strong> från 1990-talet och<br />
framåt. Läraren ska planera innehållet i undervisningen, men också utveckla verksamheten i<br />
skolan (Carlgren & Marton, 2000).<br />
”Lärarna förväntas utveckla nya sätt att organi<strong>se</strong>ra och leda verksamheten i skolan, förändra såväl<br />
innehåll som form samt utveckla ett tänkande och ett språk som redskap i det lokala<br />
läroplansarbetet. Läraren ska både utforma och reali<strong>se</strong>ra arbetet i skolan” (Carlgren & Marton,<br />
2000, sid. 83).<br />
Att det inte längre finns någon Skolöverstyrel<strong>se</strong> som fungerar som auktoritet innebär både<br />
fördelar och nackdelar. Många krav har försvunnit, men så har också hjälpen upp<strong>ifrån</strong> gjort.<br />
Lärare får numera i större utsträckning förlita sig på sin egen professionalitet och sitt eget<br />
kunnande, eller vända sig till kollegorna om man stöter på problem. Olika lärare hanterar de nya<br />
betingel<strong>se</strong>rna i skolvärl<strong>den</strong> på olika sätt, bl a beroende på ålder men även på <strong>den</strong> inställning man<br />
har till dagens krav i yrkesutövningen. En del lärare är framåtsträvande och vill finna nya<br />
lösningar medan andra håller tillbaka (Carlgren & Marton, 2000).<br />
I Lpf94 finns ett krav på att eleverna ska involveras i undervisningsplaneringen:<br />
”Läraren ska planera undervisningen tillsammans med eleverna” (Utbildningsdepartementet, 1994,<br />
sid. 14).<br />
Lärare har olika sätt att tillgodo<strong>se</strong> det här kravet. Vissa <strong>se</strong>r det fortfarande som självklart att<br />
läraren ska bestämma allt och eleverna ska utföra det som läraren planerar exakt på det sätt som<br />
han/hon tänkt sig. Andra <strong>se</strong>r till att eleverna både får medverka i planering och ta ansvar för<br />
β Ramfaktorer är förhållan<strong>den</strong> som påverkar undervisningen och som bidrar till att främja eller hämma <strong>den</strong><br />
på olika sätt (Im<strong>se</strong>n, 1999 sid. 308).<br />
10
genomförandet. Läraren är inte längre en självklar auktoritet, då han/hon måste vara beredd på<br />
att argumentera för sina handlingar (Carlgren & Marton, 2000). Man kan <strong>se</strong> detta som ett<br />
problem, eller som en möjlighet. Att involvera eleverna i planeringen kan vara en utmärkt<br />
inspirationskälla för läraren, samtidigt som det är läraren som har det pedagogiska ansvaret för<br />
undervisningen. Det optimala är om man kan hitta en balans där eleverna är delaktiga i<br />
planeringen men läraren avgör vad som är realistiskt och går att genomföra i enlighet med<br />
läroplan och kursplan (Långström & Viklund, 2006).<br />
Öppna lärresur<strong>se</strong>r och nätba<strong>se</strong>rade gemenskaper<br />
År 2002 myntades begreppet Open E<strong>du</strong>cational Resources (OER) eller öppna lärresur<strong>se</strong>r på en<br />
UNESCO-konferens:<br />
”Öppna lärresur<strong>se</strong>r är digitali<strong>se</strong>rade material som tillhandahålls fritt och öppet för lärare, stu<strong>den</strong>ter<br />
och självstuderande att använda för undervisning, studier och forskning” (KK-stiftel<strong>se</strong>n, 2007, sid.<br />
24).<br />
Öppna lärresur<strong>se</strong>r kan vara exempelvis utbildningsmaterial, hela kur<strong>se</strong>r eller programvara för<br />
spridning av lärande innehåll. En gemensam nätplattform för naturbrukslärare kan därför sägas<br />
falla under begreppet öppen lärresurs. OER-rörel<strong>se</strong>n kom igång relativt nyligen, men både stora<br />
institutioner och mindre initiativtagare har redan startat åtskilliga öppna resur<strong>se</strong>r. Som exempel<br />
kan nämnas att 300 universitet i värl<strong>den</strong> har lagt ut fritt tillgängligt kursmaterial. Bara i USA finns<br />
1700 kur<strong>se</strong>r på Internet vilka är helt fria att disponera. UK OpenUniversity har startat<br />
”LearningSpace” och ”LabSpace” var<strong>ifrån</strong> material kan laddas ned och anpassas på olika sätt av<br />
användaren. I Europa finns ett samarbetsprojekt mellan de största universiteten för<br />
distansutbildning i nio länder kallat MORIL (Multilingual Open Resources for Indepen<strong>den</strong>t<br />
Learning). Syftet med det projektet är att utveckla kursplanerna och förbättra utbildningsutbudet.<br />
Utvecklingen på området är snabb och nya resur<strong>se</strong>r dyker hela ti<strong>den</strong> upp. Vissa av dem är<br />
institutionsba<strong>se</strong>rade medan andra drivs som nätba<strong>se</strong>rade gemenskaper (KK-stiftel<strong>se</strong>n, 2007).<br />
Nätba<strong>se</strong>rade gemenskaper (nätplattformar) är plat<strong>se</strong>r på Internet där människor med liknande<br />
intres<strong>se</strong>n virtuellt kan samlas och diskutera, lösa problem och hålla kontakten. Idag finns<br />
åtskilliga nätplattformar men behovet av nya finns fortfarande. En nätba<strong>se</strong>rad plattform ger<br />
möjligheten för deltagarna att kommunicera med flera människor samtidigt. På så sätt skapas<br />
kunskap kollektivt. Numera använder människor i alla åldrar och från alla samhällsklas<strong>se</strong>r<br />
Internet och nätet har blivit en social arena där vi samarbetar med varandra på olika sätt.<br />
Utmaningen i en nätba<strong>se</strong>rad gemenskap är dock att skapa känslan av att man som användare inte<br />
är ensam där (Jobring, 2006). Studier har, enligt Jobring (2006), visat att om det finns en funktion<br />
som visar vilka som är inloggade på nätplattformen gör det att användarna hellre använder<br />
plattformen än om de får uppfattningen att de är ensamma där. En chattfunktion i en<br />
nätgemenskap kan ytterligare bidra till känslan av social samvaro. Diskussionsfora har funnits<br />
11
längre än chattar, men de två kommunikationsmedlen kan komplettera varandra på ett<br />
fördelaktigt sätt. Fördelen med ett diskussionsforum är att historisk information sparas och det<br />
ger möjlighet att ha konversationer under en längre period. En chatt fungerar bäst när man<br />
behöver kommunicera snabbt, medan ett diskussionsforum inbjuder till mer genomarbetade<br />
inlägg (Jobring, 2006).<br />
En nätba<strong>se</strong>rad plattform ger möjlighet för användarna att lära av varandra – öm<strong>se</strong>sidigt<br />
lärande. Deltagarna i en nätgemenskap på nätet är där av fri vilja, och <strong>den</strong>na valfrihet gynnar<br />
lärandet. Lärande sker hela ti<strong>den</strong> på arbetsplat<strong>se</strong>r när kollegor diskuterar med varandra. När man<br />
får frågan om vilken kompetensutveckling man fått <strong>den</strong> <strong>se</strong>naste ti<strong>den</strong> tänker de flesta på de<br />
kur<strong>se</strong>r man varit på. Man utvecklar dock också sin kompetens genom erfarenhetsutbyte kollegor<br />
emellan (Jobring, 2006). I skolans värld diskuteras många problem under raster, men man kan<br />
tänka sig att en nätgemenskap där även kollegor från andra skolor deltar kan ge ytterligare<br />
möjligheter att få hjälp att lösa eventuella problem eller lära av varandra då man t ex utbyter tips<br />
och egenpro<strong>du</strong>cerade läromedel. Egenpro<strong>du</strong>cerat material kan t ex vara lektionsplaner, övningar<br />
eller avancerade pro<strong>du</strong>ktioner såsom filmer. På en nätplattform med läromedelsutbyte finns<br />
också möjligheten att en annan lärare kan få inspiration, anpassa materialet så att det passar just<br />
hans/hennes behov och i sin tur föra sin idé vidare (Hylén, 2007). Detta citat visar hur<br />
egenpro<strong>du</strong>cerade läromedel kan spridas vidare och gynna eleverna:<br />
”På Broängsskolan i Botkyrka finns . . . ett projekt där en matematiklärare och en mediepedagog<br />
tillsammans har börjat filma matematikgenomgångar av centrala kursmoment. Dessa filmer har<br />
eleverna <strong>se</strong>dan kunnat titta på om och om igen när de själva vill. . . . Resultatet har varit gott. Man<br />
tycker sig <strong>se</strong> en ökad förståel<strong>se</strong> och bättre inlärning hos framförallt de minst motiverade och<br />
svagpresterande eleverna. . . . Denna idé har också spridit sig till ett flertal andra skolor runt om i<br />
landet” (Hylén, 2007, sid. 15).<br />
Digitala lärresur<strong>se</strong>r har många fördelar. Nedan följer ett par exempel (Hylén, 2007):<br />
1. De ger en möjlighet till ökad indivi<strong>du</strong>ali<strong>se</strong>ring så att undervisningen passar olika<br />
elevtyper. Olika typer av övningar (text, stillbilder, rörliga bilder och ljud) kan<br />
stimulera elever med olika lärstilar.<br />
2. Det är enklare att uppdatera digitalt material än tryckta läromedel.<br />
Det finns ett antal skäl för att dela med sig av läromedel man skapat. Skälen kan vara<br />
altruistiska eller egoistiska. Antingen vill man t ex helt enkelt dela med sig av sina kunskaper eller<br />
så kanske man delar med sig av <strong>den</strong> anledningen att det kan ge publicitet och att det kan öka<br />
självkänslan när man <strong>se</strong>r att andra använder ens material (Hylén, 2007). Enbom (1992) menar att<br />
det ger ökat självförtroende att prestera saker som andra tycker är värdefulla. Beröm från kollegor<br />
kan få en att utvecklas och våga mer (Enbom, 1992). Att som lärare dela med sig kan ge högre<br />
an<strong>se</strong>ende och inte minst glädje, menar KK-stiftel<strong>se</strong>n (2007). Genom att kommunicera via en<br />
nätplattform får lärare även del av kollektivets kunnande på ett enkelt sätt (Jobring, 2004).<br />
12
Exempel på tillgängliga inspirationsresur<strong>se</strong>r och materialbanker på Internet<br />
Med hjälp av tips från kollegor samt sökmotor på Internet har följande lista med exempel på<br />
inspirationskällor och materialbanker för lärare sammanställts. Exempel på använda sökord är:<br />
inspiration för lärare, inspirationskällor för lärare, nätresurs för lärare, material för lärare samt<br />
engelska översättningar av ovanstående.<br />
Tabell 1. Exempel på de inspirationskällor och materialbanker som finns för lärare på Internet<br />
idag.<br />
Namn Syfte/Funktion Webbadress<br />
Annas Länkburkar Länksamling med speciell<br />
avdelning för lärare.<br />
http://www.burkar.nu<br />
Discovery E<strong>du</strong>cation Hemsida där man kan finna http://school.discoverye<strong>du</strong>cation.com<br />
Classroom Resources lektionsplaner och enkelt göra egna<br />
korsord t ex.<br />
Forskning.<strong>se</strong> Här finns lektionstips, experiment, http://www.forskning.<strong>se</strong> Klicka på För dig i<br />
förslag till studiebesök m.m. inom<br />
naturvetenskap och teknik.<br />
skolan och <strong>se</strong>dan Lärare.<br />
Infotek på naturbruk.<strong>se</strong> <strong>Naturbruk</strong>sskolornas gemensamma http://www.naturbruk.<strong>se</strong> Klicka på Infotek –<br />
länksamling med länkar samlade<br />
under profiler (djurvård, jordbruk<br />
eller häst t ex) samt kategorier<br />
(länkar till t ex fakta, forskning eller<br />
bilder/ljud).<br />
Länktips i vänsterkolumnen.<br />
LantbruksmeNY Webbtjänst som drivs av Västra<br />
Götalandsregionens naturbruksgymnasier<br />
i samarbete med SLUχ .<br />
Här finns en stor mängd läromedel<br />
i form av filmer.<br />
http://www.lantbruksmeny.<strong>se</strong><br />
Lektion.<strong>se</strong> Mötesplats för lärare där det finns<br />
ett sökbart lektionsarkiv med tips<br />
och ett forum. Dessutom kan<br />
medlemmarna lägga in länktips.<br />
http://www.lektion.<strong>se</strong><br />
Läromedelstips på Tips på interaktiva läromedel, http://www.naturbruk.<strong>se</strong><br />
naturbruk.<strong>se</strong><br />
filmer samt litteratur med Klicka på Personalsidor och <strong>se</strong>dan<br />
anknytning till naturbruk. Läromedelstips.<br />
Multimediabyrån Här pre<strong>se</strong>nteras praktiska råd kring<br />
hur man kan lägga upp multimedial<br />
undervisning. Om man vill<br />
samarbeta finns kontaktuppgifter.<br />
http://www.multimedia.skolverket.<strong>se</strong><br />
Nationellt<br />
Resurscentrum som drivs av SLU http://www.bioresurs.uu.<strong>se</strong><br />
resurscentrum för och Uppsala Universitet. Syftet är<br />
biologi och bioteknik att genom t ex länktips, interaktiva<br />
övningar och labbhandledningar<br />
främja stimulerande, intressant och<br />
χ Sveriges Lantbruksuniversitet.<br />
13
Natur & Kultur –<br />
aktuell undervisning.<br />
Här finns digitala pro<strong>du</strong>kter som<br />
Digitala lärresur<strong>se</strong>r framförallt används ihop med<br />
interaktiva skrivtavlorδ http://www.nok.<strong>se</strong>/nok/laromedel/digitala-<br />
.<br />
larresur<strong>se</strong>r/<br />
Spindeln Spindeln är en söktjänst som gör http://itforpedagoger.skolverket.<strong>se</strong>/hitta_ma<br />
att pedagoger och elever kan söka<br />
efter digitalt material för skolarbete.<br />
terial/<br />
Teacher On Demand Pedagoger spelar in och lägger ut<br />
lektioner på hemsidan. Man kan<br />
lägga upp egna filmer och<br />
betygsätta andras. Eleverna kan<br />
titta på lektionerna via dator eller<br />
iPodε .<br />
http://www.teacherondemand.<strong>se</strong>/<br />
The E<strong>du</strong>cator’s En amerikansk webbplats för lärare http://www.e<strong>du</strong>ref.org/<br />
Reference Desk som innehåller lektionsplaner och<br />
undervisningstips, länkar,<br />
diskussionsforum och frågearkiv.<br />
TeacherTube<br />
Community<br />
Lärarnas eget YouTubeφ med<br />
läromedel i form av videoklipp.<br />
Här finns även möjlighet att gå<br />
med i olika grupper och diskutera i<br />
forum.<br />
http://www.teachertube.com<br />
Utbudet.<strong>se</strong> Via <strong>den</strong> här hemsidan kan alla som<br />
arbetar i skolan beställa<br />
skolmaterial från företag,<br />
organisationer och myndigheter.<br />
Materialet är kostnadsfritt.<br />
http://www.utbudet.<strong>se</strong><br />
Viten Norsk hemsida på temat<br />
naturkunskap där ett avsnitt om<br />
genteknik har översatts till svenska.<br />
Där finns interaktiva övningar som<br />
kan hjälpa eleverna att få förståel<strong>se</strong><br />
för cellbiologi och genetik.<br />
http://www.viten.no<br />
Webbmagistern Hemsida med interaktiva övningar<br />
inom framförallt geografi,<br />
matematik och naturvetenskap.<br />
http://www.webbmagistern.<strong>se</strong><br />
Syfte och frågeställningar<br />
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om och hur lärare i sin<br />
undervisningsplanering drar nytta av inspiration de får från olika källor, med fokus på Internet.<br />
Uppsat<strong>se</strong>n grundas på följande frågeställningar:<br />
δ En interaktiv skrivtavla är en digital och tryckkänslig whiteboardtavla som kopplas till en dator samt en<br />
projektor.<br />
ε iPod är en bärbar mediaspelare med LCD-skärm.<br />
φ YouTube är en webbsida där medlemmar kan ladda upp videoklipp vilka andra kan titta på.<br />
14
1. Hur finner kärnämneslärare på <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp inspiration till sin<br />
undervisning?<br />
2. Hur använder djur- och jordbrukslärare de inspirationsresur<strong>se</strong>r och materialbanker<br />
som finns på Internet?<br />
3. Hur stort är intres<strong>se</strong>t för en gemensam nätplattform för utbyte av läromedel enligt<br />
djur- och jordbrukslärarna på Sveriges naturbruksgymnasier?<br />
15
Metod<br />
Val av metoder<br />
För att få svar på frågeställningarna använder jag mig av en kvalitativ intervju samt en<br />
enkätundersökning. Intervjun ger svar på frågeställning 1 (Hur finner kärnämneslärare på<br />
<strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp inspiration till sin undervisning?). Enkätundersökningen används<br />
för att besvara frågeställning 2 och 3 (2. Hur använder djur- och jordbrukslärare de inspirationsresur<strong>se</strong>r<br />
och materialbanker som finns på Internet?, och 3. Hur stort är intres<strong>se</strong>t för en<br />
gemensam nätplattform för utbyte av läromedel enligt djur- och jordbrukslärarna på Sveriges<br />
naturbruksgymnasier?).<br />
Kvalitativ intervju<br />
En kvalitativ intervju kan ge en intressant inblick i hur lärare tänker kring undervisning och<br />
planering. Den kännetecknas av att man använder fasta frågeområ<strong>den</strong>, men inte fasta frågor eller<br />
fasta svarsalternativ. Den intervju jag genomför för detta examensarbete gränsar till ett vardagligt<br />
samtal. Vis<strong>se</strong>rligen är frågeområ<strong>den</strong>a bestämda i förväg, men jag låter intervjun övergå till en<br />
dialog mellan intervjudeltagarna i de fall en diskussion uppstår (Johansson & Svedner, 2006).<br />
Enkät<br />
En enkät lämpar sig bäst när man vill undersöka samband och sådant som man enkelt kan<br />
formulera fasta och konkreta frågor kring, d v s faktafrågor. Kan man använda en gammal, väl<br />
beprövad enkät är det att föredra framför att formulera en helt ny. I vissa fall finns det dock<br />
ingen tidigare forskning som stämmer med <strong>den</strong> undersökning man vill genomföra. Detta är fallet<br />
i det här examensarbetet. Jag skapar därför en enkät med Johansson & Svedners (2006) tips i<br />
åtanke: inte fler än tre sidor, fasta svarsalternativ, ta enbart upp en sak i varje fråga samt använd<br />
lättbegripligt och kortfattat språk.<br />
Urval<br />
För <strong>den</strong> kvalitativa intervjun väljer jag att intervjua mina lärarkollegor på <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet<br />
Nuntorp. För att få tillräckligt underlag för ett examensarbete är det lagom med 4-5 personer<br />
som intervjuas (Åkerlund, 2009). Jag intervjuar fyra kollegor:<br />
16
1. En matematik- och ekonomilärare med ca 20 års erfarenhet av undervisning på<br />
naturbruksgymnasium.<br />
2. En biologi- och naturkunskapslärare som arbetade i sju år som kärnämneslärare på<br />
naturbruksgymnasiets fyraåriga program och drygt två år som biologilärare på det treåriga<br />
programmet.<br />
3. En svensk- och samhällskunskapslärare som anställdes på Nuntorpskolan 2005 direkt<br />
efter sin lärarexamen.<br />
4. En svensk-, engelsk- och religionslärare som arbetat 1½ år på en högstadieskola och med<br />
drygt fyra års erfarenhet av undervisning på Nuntorpskolan.<br />
Dessa kollegor väljs ut eftersom jag är intres<strong>se</strong>rad av att veta hur kärnämneslärare tänker kring<br />
undervisningsplanering och inspiration till <strong>den</strong>samma, speciellt med tanke på att många av våra<br />
naturbruk<strong>se</strong>lever har svårt för kärnämnena.<br />
Enkäten skickar jag ut till de 41 naturbruksgymnasier i Sverige som har jordbruks- och/eller<br />
djurvårdsinriktning. Enkäten besvaras av naturbrukslärare som undervisar i djurkunskapskur<strong>se</strong>r<br />
eller jordbrukskur<strong>se</strong>r. Jag väljer dessa två grupper eftersom det framförallt är inom dessa ämnen<br />
som jag upplever att det saknas anpassade läromedel samt övningar. Jag vill dessutom få ett<br />
hanterbart dataunderlag att samla in och bearbeta, så jag utesluter vissa grupper såsom t ex<br />
skogslärare. <strong>Var</strong>je skola får två exemplar av enkäten, men jag uppmanar lärarna att göra fler<br />
kopior i de fall fler än två lärare per skola vill delta i undersökningen. För att ytterligare öka<br />
chan<strong>se</strong>rna att få många enkäter besvarade får jag lite tid på SLU:s och <strong>Naturbruk</strong>sskolornas<br />
förenings konferens för husdjurslärare och instruktörer i Skara 28-29 oktober 2009. Där<br />
pre<strong>se</strong>nterar jag kort mitt examensarbete samt delar ut enkäten.<br />
Datainsamlingsmetoder och genomförande<br />
En kvalitativ intervju karakteri<strong>se</strong>ras av att <strong>den</strong>/de intervjuade delar med sig av sina egna<br />
uppfattningar. För att det ska vara möjligt måste det finnas ett förtroende mellan intervjuaren och<br />
<strong>den</strong> som blir intervjuad. Jag berättar på förhand vad avsikten med intervjun är och låter de<br />
intervjuade ge sitt samtycke, samtidigt som jag klargör att det inte kommer att gå att i<strong>den</strong>tifiera<br />
vem som har sagt vad när resultatet har sammanställts såvida inte medgivande getts. För att få så<br />
utförliga svar som möjligt lyssnar jag or<strong>den</strong>ligt och ställer följdfrågor, men låter det även vara tyst<br />
ibland så att de intervjuade får tid att tänka efter och berätta vidare (Johansson & Svedner, 2006).<br />
Jag spelar in intervjun för att kunna lyssna till t ex tonfall och pau<strong>se</strong>ringar i efterhand. Detta<br />
underlättar vid databearbetningen.<br />
Enkäten har två delar varav en med bakgrundsfrågor om t ex ålder och kön och en med<br />
undersökningens frågeområde. Enkäten inleds med ett s k missivbrev (<strong>se</strong> bilaga 1), en textsida där<br />
enkätens syfte framgår samt information om mig som enkätkonstruktör och hur man kommer i<br />
kontakt med mig vid eventuella frågor (Johansson & Svedner, 2006). I och med att missivbrevet<br />
17
skickas med enkäten tillgodo<strong>se</strong>s de allmänna huvudkraven inom forskning. Informationskravet<br />
uppfylls då alla som besvarar enkäten i förväg kan läsa om undersökningens syfte. I enlighet med<br />
Vetenskapsrådets riktlinjer är det inte nödvändigt att fråga om samtycke när man postar ut en<br />
enkät till större grupper. Om missivbrevet är utförligt an<strong>se</strong>s det som självklart att samtycke har<br />
getts om enkäten returneras ifylld. I missivbrevet står även att enkätsvaren kommer att vara<br />
anonyma (HSFR, Vetenskapsrådet). De allra flesta frågorna i enkäten gäller de svarandes<br />
kännedom om och användande av olika inspirationskällor och materialbanker på Internet.<br />
Enkäten avslutas med en fråga om huruvida det finns ett intres<strong>se</strong> för att söka inspiration<br />
och/eller dela med sig av eget material på en nätplattform för naturbrukslärare.<br />
Databearbetningsmetod<br />
Den inspelade intervjun lyssnar jag igenom och jag skriver ned stödord. Det ger mig en överblick<br />
över vad som diskuterades under intervjun. Därefter skriver jag ett referat av intervjun med hjälp<br />
av stödor<strong>den</strong> men även genom att återigen lyssna igenom intervjun. Denna gång lyssnar jag dock<br />
enbart på vissa delar där jag t ex vill citera de intervjuade lärarna, eller där jag behöver påminna<br />
mig om vad som sades. Referatet skrivs med underrubriker som motsvarar de frågeområ<strong>den</strong> som<br />
togs upp i intervjun för att det ska vara lättare att ta del av resultatet.<br />
Enkätsvaren bearbetas med hjälp av Microsoft Excel. Där matas svaren in i tabellform och<br />
omvandlas till lättöverskådliga diagram. Först skapas ett diagram om kännedomen om och<br />
användandet av de olika inspirationskällorna och materialbankerna jag frågar efter i enkäten.<br />
Därefter får ytterligare ett diagram illustrera lärarnas varierande intres<strong>se</strong> för att söka inspiration<br />
och/eller dela med sig av eget material på en gemensam nätplattform. Jag tycker också det är<br />
intressant att ta reda på om intres<strong>se</strong>t för det sistnämnda varierar mellan olika åldersgrupper, och<br />
därför görs ett diagram som visar detta.<br />
18
Resultat<br />
Frågeställning 1 - Hur finner kärnämneslärare på <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp<br />
inspiration till sin undervisning?<br />
Hur lärarna går tillväga när de ska planera ett undervisningspass<br />
Det finns olika sätt att ta sig an uppgiften att planera en ny lektion. En lärare berättar att han<br />
alltid börjar sin planering av en ny lektion med att fundera på hur klas<strong>se</strong>n i fråga har arbetat på<br />
kur<strong>se</strong>n tidigare. Har han haft många föreläsningar vill han variera upplägget så att det blir ett<br />
arbetssätt som bryter av. En annan lärare berättar att det är gruppen som avgör vilka<br />
arbetsformer hon väljer – alla arbetssätt passar inte alla elevgrupper. Det är också viktigt att ta sig<br />
tid att läsa in nytt material för att ha en bra grund att stå på när man ska ha ett nytt<br />
undervisningspass. Vidare är det såklart angeläget att först och främst titta igenom kur<strong>se</strong>ns mål<br />
och betygskriterierna innan en kurs planeras. En lärare berättar att hon först gör en grovplanering<br />
för hela kur<strong>se</strong>n. Därefter planeras veckorna upp lite noggrannare, varefter detaljplanering följer.<br />
Detaljplaneringen får komma efterhand som man upptäcker vad som fungerar eller inte i <strong>den</strong><br />
aktuella elevgruppen berättar läraren. Ibland kan läraren i fråga gå till en lektion med enbart<br />
planeringen att ett visst antal begrepp ska förklaras och bearbetas. Läraren får en uppfattning om<br />
vad som fungerar just <strong>den</strong> dagen och utgår <strong>ifrån</strong> det när lektionen läggs upp efterhand som <strong>den</strong><br />
fortskrider.<br />
Ett gemensamt drag för samtliga intervjuade är att de verkligen tycker om planeringsstadiet.<br />
Citatet nedan från en av lärarna illustrerar detta:<br />
”Det är så roligt! Jag älskar planeringsstadierna! Grovplaneringen är gjord; man har en idé. Det är<br />
så roligt att undervisa då. Man tänker: vad ska eleverna ha det till? Vad behöver de?”<br />
Problemet är dock att ibland, när kur<strong>se</strong>n väl är igång, är tid många gånger en bristvara och då blir<br />
det ändå inte riktigt som man tänkt, berättar samma lärare. Man får ta det material som finns och<br />
göra det bästa av det. Vidare kan det vara svårt att följa sin planering om det visar sig att eleverna<br />
har för dåliga förkunskaper för att klara av upplägget läraren tänkt sig. Lärare fastnar lätt i att bara<br />
lära ut grunderna när det finns betänkligheter kring om eleverna ska förstå tillämpningar. En<br />
lärare börjar fundera på om det är fel tänkt om man undervisar så. Ett sätt är att börja med en<br />
utmaning där eleverna får en verklighetsanknytning till exempelvis ett matematiskt begrepp. Får<br />
de kanske de grundläggande kunskaper som krävs för fullständig förståel<strong>se</strong> på köpet då?<br />
19
<strong>Var</strong><strong>ifrån</strong> lärarna söker inspiration till undervisningen<br />
Inspirationskällor för lärare finns på många olika ställen, men det gäller att hitta något sätt som<br />
får just ens egen kreativa process att komma igång. Två av lärarna finner ofta inspiration när de<br />
lä<strong>se</strong>r fack- och kurslitteratur. De kan bläddra i flera olika böcker för att hitta idéer och få igång<br />
tankegångarna kring vad som är relevant att ta med i en kurs, samt vad som kan uppfattas som<br />
roligt av eleverna. En av de andra lärarna avslutar alltid sina kursutvärderingar med en fråga till<br />
eleverna om vad de skulle velat ha mer av på kur<strong>se</strong>n, samt om de saknade något. Dessa<br />
utvärderingar sparar han <strong>se</strong>dan för att titta på inför nästa kursomgång. Han tittar inte<br />
nödvändigtvis på dem varje gång han behöver inspiration, men de fungerar alltså som en bank av<br />
uppslag vid idétorka.<br />
Lärarna kom därefter in på vilka inspirationskällor som finns på Internet. Utbudet.<strong>se</strong> och<br />
Lektion.<strong>se</strong> används relativt flitigt och samtliga lärare som intervjuades berättade att de gärna letar<br />
inspiration på Internet. En lärare beskrev att hon ofta tänker ”Ja, det vill jag göra!” och ”Det var<br />
ju också roligt!”, men i slutändan kanske uppslagen ändå inte används i undervisningen. Däremot<br />
kan det så ett frö; man kanske använder sig av det undermedvetet, funderade samma lärare.<br />
Nackdelen är att det tar en del tid att leta på olika hemsidor. En lärare berättar:<br />
”Det värsta är att när man har kollat på nätet . . . då får man nästan lite dåligt samvete: jag borde<br />
gjort det här egentligen – jag borde rättat undan. Fast det är ju också vårt jobb givetvis, att få<br />
inspiration. Det säger väl lite om hur ont om tid vi har, att man får dåligt samvete”.<br />
När lärarna tittade igenom tabellen med tillgängliga inspirationskällor och materialbanker (<strong>se</strong><br />
Bakgrund) var det inte särskilt många av dem de kände igen, och ännu färre som de använder.<br />
Lektion.<strong>se</strong> samt Annas länkburkar kände tre av lärarna igen och har använt då och då. De angav<br />
dock andra källor som inte fanns med i tabellen. Englishzone.com och ABCTeach.com används<br />
för de utskriftsvänliga övningar som erbjuds. Natur och Kulturs hemsida hade ett par av lärarna<br />
<strong>se</strong>tt, men inte använt något material från. Vidare används BBC.com och Discovery.com och<br />
Utbudet.<strong>se</strong>.<br />
Hur lärarna lättast finner inspiration – i grupp eller på egen hand<br />
<strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp, där intervjun genomfördes, är en liten skola där det i de flesta<br />
ämnen enbart finns en lärare. Därför är det ont om ämneskollegor på skolan. När det gäller<br />
planering av kur<strong>se</strong>n var lärarna emellertid överens om är det enklast att arbeta själv. Däremot<br />
tyckte de att det är givande att lyssna på hur andra har löst besvärliga situationer. Det är inte<br />
enbart ämneskollegor som kan bistå med hjälp med det, utan många komplicerade situationer i<br />
klassrummet är allmängiltiga och samma sätt att lösa dem kan användas inom olika ämnen.<br />
Lärarna trodde att om det fanns fler lärare inom samma ämne på skolan hade ”idéer bollats mer”.<br />
Ett ämneslag av lärare kan man sporra varandra, men risken är att man förlitar sig för mycket på<br />
de andra lärarna inom ämnet. Man kanske inte lä<strong>se</strong>r in sig lika bra, för vetskapen finns att man<br />
20
inte är <strong>den</strong> ende som undervisar eleverna inom ett visst ämne. Man känner en press och ett större<br />
ansvar, menade en lärare, om man är ensam om att ha ett visst ämne med en grupp elever. Det<br />
eleverna kan efter kur<strong>se</strong>ns slut beror då helt och hållet på läraren i fråga. Som i ovanstående<br />
frågeställning finns här bekymret med brist på tid. Det kan vara svårt att få tid att prata med<br />
lärarkollegorna eftersom det är så mycket annat man ska göra. Lärarna i intervjun var en<strong>se</strong> om att<br />
vi borde ägna mer tid åt att helt enkelt prata undervisning. Det resonerades kring om det finns<br />
möjlighet ta en stund från varje lärarlagsmöte och vika <strong>den</strong> åt diskussioner om undervisningssituationer<br />
som dykt upp och hur kollegorna hade löst dem.<br />
Lärarna menade att emellanåt kan det kännas som att inspiration kommer från för många håll.<br />
Yrket finns med en hela ti<strong>den</strong> och ibland går det inte att stänga av det ens när man tänkt koppla<br />
av framför TV:n. Då kan det dyka upp en idé om hur programinnehållet kan användas i<br />
lektionssalen. En av lärarna har svårt att läsa en bok eller tidsskrift inom sitt ämne utan att hela<br />
ti<strong>den</strong> tänka på innehållet i boken som material till undervisning:<br />
”Problemet med oss (lärare) är att vi måste ha en avstängningsknapp. Jag kan inte läsa en<br />
(fack)bok utan att tänka: Ah . . . så ska jag berätta för (eleverna) och <strong>den</strong> bil<strong>den</strong> ska jag försöka<br />
använda. Man är skadad så man kan inte slappna av, så Kalle Anka är det enda…(skratt)”<br />
Ytterligare en lärare byggde på resonemanget:<br />
”Fast det tyckte jag var värre de första åren, för då var jag verkligen så dygnet runt. Allt man läste,<br />
allt man hörde, allt man såg, åh, mata in i undervisningen på något sätt. Nu börjar man kunna sålla<br />
lite grand och faktiskt kunna <strong>se</strong> en film utan att tänka: recension.”<br />
Om flow i undervisningssituationer<br />
Lärarna funderade en liten stund på om de upplevt flow i undervisningen. Begreppet var inte helt<br />
bekant innan de <strong>fick</strong> en förklaring under intervjun (<strong>se</strong> Bakgrund). En lärare berättade om<br />
lektionsplaneringar man inte tror kommer att bli så lyckade i verkligheten på grund av en oro att<br />
det t ex kan bli för svårt för eleverna. Lärarens känsla vid lektionens start kan då vara att<br />
lektionen inte kommer att bli bra. Blir <strong>den</strong> det trots allt, då kan känslan liknas vid upplevel<strong>se</strong>n av<br />
flow. Lärarna menade att när man åker på kurs och fortbildar sig infinner sig ofta känslan av<br />
flow. Det känns som en ynnest att få ägna sig åt att hämta in kunskap istället för att dela med sig<br />
av <strong>den</strong>, och då upplevs ofta en tillfredställel<strong>se</strong>. Att planera roliga lektionsupplägg kan också<br />
upplevas som flow, precis som när eleverna visar att de förstått något och har roligt på<br />
lektionerna. Tvärtom kan lärare förlora känslan av flow när eleverna är oengagerade. En lärare<br />
berättar om när hon upplever flow:<br />
21
”När jag startar upp Ung Företagsamhet, då är det ofta som det är sådana där riktigt<br />
toppenlektioner, när alla bara vill och . . . (eleverna) rycker i en hur mycket som helst och de har så<br />
mycket idéer och de tycker det är så roligt. De till och med kommer klockan fyra och säger . . . <strong>du</strong><br />
får inte gå hem än, för vi måste faktiskt göra det här och det här och det här först. Då är det riktigt<br />
roligt!”<br />
Läraren bakom citatet berättade att ibland finns det långa perioder då eleverna inte alls är så<br />
aktiva, men, som alla lärarna höll med om, man minns ändå ”flow-lektionerna” så väl.<br />
Om och hur ramfaktorerna har påverkat lärarnas undervisningsplanering<br />
Efter att vi gick igenom vilka ramfaktorerna inom skolvärl<strong>den</strong> är berättade en lärare att tillgången<br />
på material är det första hon tänker på som en begränsande faktor. På skolan är det ont om<br />
datorer, särskilt nu när årets årskurs 1-kull blev mycket större än väntat. Av samma anledning<br />
räcker kursböckerna ibland inte till, utan lösningen blir att kopiera. En av de andra lärarna<br />
nämnde problemet att om man har fått en idé om att åka iväg med eleverna, t ex på studiebesök,<br />
saknas det ibland extra personal som kan hjälpa till att köra. Gruppstorlekarna, vilka alltså är som<br />
störst i årskurs 1 på Nuntorpskolan i år, och ekonomin tyckte en lärare var begränsande faktorer<br />
medan en annan menade att skolan har bra förutsättningar vad gäller de finansiella medlen. Hon<br />
menade att vi på Nuntorpskolan är lyckligt lottade med flexibilitet hos personalen och bra<br />
ekonomi.<br />
Elevernas sociala förhållan<strong>den</strong> får ibland gå före undervisningen, påpekade en av lärarna. Hur<br />
eleverna fungerar tillsammans, det sociala samspelet, är ofta det som avgör vad som fungerar i<br />
klassrummet. Detta gäller i ännu större utsträckning på skolans fyraåriga särskoleprogram. En av<br />
lärarna menade dock att på högstadiet ligger fokus ännu mer på fostrande och undervisningen<br />
kommer inte förrän i andra hand i många fall.<br />
Om elevernas del i undervisningsplaneringen<br />
Lärarna var eniga om att i <strong>den</strong> mån det är möjligt låter man gärna eleverna ta del i<br />
undervisningens upplägg samt inspirera till undervisningsplanering. I många fall finns det<br />
emellertid inte utrymme för att bearbeta elevernas önskemål så att de passar in i kursplanen.<br />
Ti<strong>den</strong> är så dyrbar för lärare, resonerade en lärare. Det finns inte tid att låta eleverna planera<br />
kursupplägg. En press kan upplevas av läraren på grund av att ti<strong>den</strong> som lades på att låta eleverna<br />
planera kunde lagts på att de istället <strong>fick</strong> undervisning såsom läraren planerat:<br />
”Det är ändå så att när man lä<strong>se</strong>r kurskriterierna, det här och det här och det här det måste de<br />
kunna när vi slutar. Och hoppsan hej, nu har vi halva ti<strong>den</strong> kvar och vi har hunnit med en<br />
tredjedel av allt det här. Inte sjutton sitter man och lägger flera lektioner på att (låta eleverna)<br />
bestämma vad vi ska göra. Man hinner ju inte.”<br />
Läraren bakom citatet ovan gav dock ett exempel på när en elevs idé kunde infogas i<br />
undervisningen. Eleven kom med ett tips som läraren vidareutvecklade till en<br />
22
ordförklaringstävling som hon <strong>se</strong>dan använde i flera klas<strong>se</strong>r. Eleven i fråga blev mycket stolt över<br />
att vara <strong>den</strong> som gav upphov till undervisningsmomentet.<br />
Ekonomiläraren menade att i hennes ämnen fungerar det i många fall bra att låta elevernas<br />
idéer och infall styra lektionerna. I ekonomikur<strong>se</strong>rna välkomnar <strong>den</strong>ne lärare att eleverna tar upp<br />
exempel från t ex sin egen verklighet eller föräldrarnas verksamheter. Dessa exempel och frågor<br />
kan hjälpa till att illustrera begrepp i kur<strong>se</strong>n och ge en bättre förståel<strong>se</strong>. Därför får det gärna styra<br />
om undervisningen så att innehållet blir något annat än det var tänkt vid lektionens början,<br />
menade läraren. Generellt är det dock oftast så att eleverna inte kan komma med idéer för de vet<br />
inte rent konkret vad kur<strong>se</strong>n ska innehålla. Även om de får gå igenom kursplanen då en kurs<br />
startar är det svårt för dem att komma underfund med exakt vilka moment och kunskaper som<br />
kan ligga bakom målen i kursplanen. Det eleverna kan bidra med är dock att de har önskemål om<br />
t ex examinationssätt eller liknande vad gäller kursupplägg.<br />
Om lärarnas intres<strong>se</strong> av nätplattform med diskussionsforum<br />
Det finns exempel på tidigare försök att dela med sig av läromedel mellan skolor; t ex fanns förr<br />
Agrodidact. Det byggde på att skolor skickade in övningar och andra läromedel vilka granskades,<br />
kopierades upp och skickades ut till deltagande skolor. Materialet sorterades ut<strong>ifrån</strong> ämne och<br />
sattes i pärmar. Detta fungerade dock inte på ett tillfredsställande sätt och Agrodidact lades ned.<br />
Lärarna i intervjugruppen trodde att <strong>idén</strong> med en nätplattform hade potential. De menade att på<br />
så sätt kunde det finnas möjlighet utbyta exempel och få inspiration. De ville även gärna att det<br />
skapas ett diskussionsforum, eftersom diskussioner med lärarkollegor kan ge glädje och idéutbyte,<br />
oav<strong>se</strong>tt om det är en ämneskollega eller lärare i andra ämnen man diskuterar med. Lärarna<br />
föreslog att testa att skapa en nätplattform enbart för Västra Götalandsregionens sju naturbruksgymnasier<br />
först, som en testomgång.<br />
En av lärarna berättade om hur det ofta är på lärarkonferen<strong>se</strong>r där deltagarna delas upp i<br />
diskussionsgrupper ut<strong>ifrån</strong> det ämne de undervisar i. Ofta förekommer då ett revirtänkande,<br />
menade läraren. Där finns ibland ingen egentlig diskussionsvilja utan snarare foku<strong>se</strong>ring på<br />
prestige och en ”näsan i vädret-mentalitet”. Även om man själv försöker starta en diskussion med<br />
en genuin vilja om att få veta hur arbetet går till på andra skolor bemöts det ofta med en<br />
överläg<strong>se</strong>n och nedlåtande attityd när man delar med sig av tips eller begångna misstag, förklarade<br />
läraren. En del av de lärarkollegor hon stött på har alltså inte varit mottagliga för något utbyte på<br />
det sättet. När vi fortsatte diskussionen trodde lärarna emellertid att det problemet troligtvis blir<br />
mindre på Internet. Där finns kanske inte samma behov av att hävda sig som i verkliga livet? En<br />
av lärarna förklarade hur hon upplever fenomenet:<br />
”Jag har träffat såna som jag haft jättemycket trevliga diskussioner med, och <strong>se</strong>dan har jag haft de<br />
som velat glänsa och de ger ju ingenting. För det är ju när man vågar säga att ja, jag gjorde så här<br />
och det gick åt skogen fullständigt, det är ju då (det ger något).”<br />
23
Samtliga lärare höll med. Det är inte särskilt troligt att kollegorna aldrig misslyckas, vilket vissa vill<br />
ge sken av. Det hade gett så mycket mer om de istället medgav vad som gått fel. Då behöver man<br />
inte känna sig ensam om att komma till korta ibland. Lärarna berättade att de har ett behov av att<br />
höra hur problem som liknar dem man själv stött på har lösts på andra skolor. De vill också gärna<br />
veta vilka läromedel andra skolor använder.<br />
Frågeställning 2 – Hur använder djur- och jordbrukslärare de inspirationsresur<strong>se</strong>r och<br />
materialbanker som finns på Internet?<br />
Av de 41 skolor med jordbruks- och/eller djurvårdsinriktning som enkäten skickades till inkom<br />
svar från 22 skolor. Detta ger en svarsfrekvens på 54 %. Sammanlagt svarade 49 lärare på<br />
enkäten.<br />
Första delen av enkäten undersökte om lärarna känner till ett urval av inspirationskällor och<br />
materialbanker och om de använder sig av dem. Undersökningen gav följande resultat (diagram<br />
1):<br />
Diagram 1. Kännedom om och användande av materialbanker och inspirationskällor på<br />
Internet.<br />
Den mest välkända av nätresur<strong>se</strong>rna i undersökningen var Infoteket på naturbruk.<strong>se</strong>. Det är<br />
också <strong>den</strong> resurs, tillsammans med forskning.<strong>se</strong> som används mest. LantbruksmeNY är relativt<br />
24
välbekant för lärarna, men <strong>den</strong> används inte i lika stor utsträckning som Infoteket och<br />
forskning.<strong>se</strong>. Detsamma kan sägas gälla för lektion.<strong>se</strong>. Både kännedomen om och användandet av<br />
”Teacher on Demand”, ”TeacherTube Community” och ”Webbmagistern” är enligt enkäten låg,<br />
även om ”Webbmagistern” åtminstone använts av en av de svarande lärarna.<br />
28 av 49 svarande lärare, alltså 57 %, angav att de använder någon annan inspirationskälla eller<br />
materialbank på Internet än de jag frågade om i enkäten (<strong>se</strong> tabell 2).<br />
Tabell 2. De nätresur<strong>se</strong>r som används av en eller flera av de lärare som besvarade enkäten.<br />
Nätresurs Adress Antal<br />
användare<br />
Agria www.agria.<strong>se</strong> 2<br />
Agriwi<strong>se</strong> www.agriwi<strong>se</strong>.<strong>se</strong> 1<br />
Arla www.arla.<strong>se</strong> 2<br />
Artdatabanken www.artdata.slu.<strong>se</strong> 1<br />
Blocket www.blocket.<strong>se</strong> 1<br />
DeLaval www.delaval.<strong>se</strong> 2<br />
Djurförsök.info www.djurforsok.info 1<br />
E<strong>du</strong>.fi www.e<strong>du</strong>.fi/svenska/laromedel 1<br />
ensilageNYTT www.ensilagenytt.<strong>se</strong> 1<br />
Fårkontrollen www.faravelsforbundet.com 1<br />
Genetica www.genetica.<strong>se</strong> 1<br />
Genvägar www-genvagar.slu.<strong>se</strong> 1<br />
Husdjur www.husdjur.<strong>se</strong> 1<br />
Jordbruksverket www.sjv.<strong>se</strong> 5<br />
JTI www.jti.<strong>se</strong> 1<br />
Krafft www.krafft.nu 1<br />
Lantbrukarnas Riksförbund www.lrf.<strong>se</strong> 1<br />
Lantbruksforum.<strong>se</strong> www.lantbruksforum.<strong>se</strong> 1<br />
Lantbruksnet www.lantbruksnet.<strong>se</strong> 1<br />
Lantmännen www.lantmannen.<strong>se</strong> 1<br />
LIFE (Astra Zeneca) www.life.astrazeneca.<strong>se</strong> 1<br />
Länsstyrel<strong>se</strong>n www.lansstyrel<strong>se</strong>n.<strong>se</strong> 2<br />
Multimediabyrån www.multimedia.skolverket.<strong>se</strong> 1<br />
SLU www.slu.<strong>se</strong> 4<br />
Statens Veterinärmedicinska www.sva.<strong>se</strong> 4<br />
Anstalt<br />
Svensk Mjölk www.svenskmjölk.<strong>se</strong> 2<br />
Svenska Brukshundsklubben www.sbk.nu 1<br />
Svenska Djurhälsovår<strong>den</strong> www.svdhv.<strong>se</strong> 1<br />
Svenska Kennelklubben www.skk.<strong>se</strong> 1<br />
Vetenskapslandet www.gu.<strong>se</strong>/media/digitalamedier/program/vetenskapslandet 1<br />
VikingGenetics www.vikinggenetics.com/sv 1<br />
Vägverket www.vv.<strong>se</strong> 1<br />
YouTube www.youtube.<strong>se</strong> 4<br />
15 av de svarande lärarna (31 %) skrev att de använder branschanknutna hemsidor och facktidningars<br />
hemsidor, men namngav inga specifika exempel. Tabellen ovan visar också att det är<br />
främst näringens hemsidor som används av lärarna. Två lärare skrev att de söker med hjälp av<br />
sökmotor, t ex Google, och faktagranskar innan de använder något material.<br />
25
14 av lärarna (29 %) uppgav att de inte använder någon Internetkälla alls för att finna<br />
inspiration eller material till sin undervisning.<br />
Frågeställning 3 - Hur stort är intres<strong>se</strong>t för en gemensam nätplattform för utbyte av<br />
läromedel enligt djur- och jordbrukslärarna på Sveriges naturbruksgymnasier?<br />
Diagram 2. Djur- och jordbrukslärarnas intres<strong>se</strong> för gemensam nätplattform för<br />
naturbrukslärare.<br />
Diagram 2 visar att det finns ett intres<strong>se</strong> för att både söka och lägga in eget material på en<br />
gemensam nätplattform för naturbrukslärare. De allra flesta, 24 lärare (49 %) skulle söka<br />
inspiration enstaka gånger, medan 21 lärare (43 %) skulle söka inspiration ofta. Ingen skulle helt<br />
undvika att söka material och inspiration på en sådan nätplattform. Vad gäller att lägga in eget<br />
material svarade 36 lärare (73 %) att de skulle utnyttja <strong>den</strong> möjligheten enstaka gånger, medan <strong>se</strong>x<br />
personer (12 %) angav att de skulle lägga in material ofta. I frågeställningen ovan angav 14 lärare<br />
att de i dagsläget inte använder Internet alls som resurs. 11 av dessa skulle dock både söka<br />
inspiration och lägga in eget material på en gemensam nätplattform för naturbrukslärare. 2 av de<br />
resterande 3 lärarna har inte svarat på om de skulle använda en gemensam nätplattform. Den<br />
tredje är osäker på sitt intres<strong>se</strong> för att söka inspiration från en sådan källa, samt skulle enbart<br />
lägga in eget material mot betalning.<br />
26
Diagram 3. Intres<strong>se</strong> av att söka inspiration och material och att lägga in eget material på en<br />
gemensam nätplattform för naturbrukslärare, uppdelat i åldersklas<strong>se</strong>r.<br />
I diagram 3 kan utläsas att i åldersgruppen 24-35 år finns största andelen lärare som ofta skulle<br />
söka inspiration och material samt lägga in eget material på en gemensam nätplattform. 89 % av<br />
de besvarande lärarna i åldersgruppen skulle söka inspiration ofta, medan 38 % angav att de<br />
skulle lägga in eget material ofta. Lärare i åldersgruppen 36-45 år visar även de ett relativt starkt<br />
intres<strong>se</strong>, även om de flesta i <strong>den</strong> gruppen inte av<strong>se</strong>r att söka inspiration eller lägga in eget material<br />
mer än vid enstaka tillfällen. Åldersgrupperna 46-55 år respektive 56-65 år angav relativt likartade<br />
svar, med undantaget att fler 46-55-åriga än 56-65-åriga lärare skulle lägga in eget material ofta.<br />
Flera lärare kommenterade sina svar. Nedan följer först ett antal kommentarer som tar upp<br />
invändningar eller eventuella problem med en gemensam nätplattform:<br />
”Jag använder inte Internetba<strong>se</strong>rade hjälpmedel så ofta då vi har ett begränsat antal elevdatorer<br />
och en dålig ”lina” in till skolan. Systemet laggar ofta.”<br />
”Men varför göra en ny när lektion.<strong>se</strong> finns? Använd lektion.<strong>se</strong> alternativt naturbruk.<strong>se</strong> om det är<br />
bra istället! Samla krafterna på ett ställe!”<br />
”Om där finns material som passar. Tyvärr är det så att många sajter skall ha lö<strong>se</strong>nord (även om<br />
det inte kostar något). Blir för krångligt.”<br />
”Det har försökts under årens lopp att organi<strong>se</strong>ra detta via Lantbrukslärarnas Förening, främst har<br />
Sven-Olof Lindgren jobbat med detta (Agrodidact) men det går inte särskilt lätt att pro<strong>du</strong>cera<br />
material åt andra.”<br />
”Min undervisning bygger mycket på årstider och hur elevgruppers dagsform är så traditionella<br />
lektionsplaneringar använder jag sällan.”<br />
27
”Jag har svårt att ta andras planeringar för jag vet inte tänket bakom dessa. Någon gång har jag fått<br />
impul<strong>se</strong>r från dessa som jag <strong>se</strong>dan omvandlat till mina egna upplägg.”<br />
Många av lärarna gav dock positiva kommentarer som visar på fördelarna med en nätplattform<br />
för naturbrukslärare:<br />
”Tycker det låter som en mycket bra idé. Vi skulle kunna få mer likartade kur<strong>se</strong>r då också.”<br />
”Det tror jag vore mycket bra, lätt att köra på i gamla spår, kunde vara en smidig form av<br />
fortbildning också.”<br />
”Problemet med de flesta sajter är att de inte känns aktuella. Kanske detta kan vara något. Själv är<br />
jag en idéspruta men skulle naturligtvis gilla att få ta del av andras eftersom man aldrig är<br />
färdiglärd!”<br />
”Det är lätt att tänka att sånt man pro<strong>du</strong>cerat själv kanske inte är så bra eller användbart. Samtidigt<br />
är det ju ofta <strong>idén</strong> man behöver och <strong>se</strong>n får <strong>den</strong> anpassas efter mig och mina elever.”<br />
”Förutsatt att där fanns forum för djurvård d v s alla de djurslag som inte är lantbruksdjur.”<br />
”Bra idé, försök hålla det lätt och överskådligt!!”<br />
”Detta tycker jag är jättebra: Utbyte med andra inom samma ämne, jämföra sitt egna material med<br />
andra (är nivån relevant), förnyel<strong>se</strong>; ett sätt att förnya sig själv och sitt material.”<br />
”Nu i början av min lärarkarriär skulle ett sådant forum vara välkommet om det innehöll material<br />
om djurparksdjur.”<br />
”Låter intressant. Kommer säkert att använda <strong>den</strong> en hel del om <strong>den</strong> fanns.”<br />
”Trevligt att få inspiration av andra och då får man väl bjuda på sig själv också.”<br />
28
Diskussion<br />
Sammanfattning av resultatet<br />
Samtliga fyra lärare i intervjun hade alla det gemensamt att de verkligen tycker om<br />
planeringsstadiet i det pedagogiska arbetet, men de medger allihop att det inte alltid blir som det<br />
var planerat när man väl ska genomföra lektionen. När de ska söka inspiration till undervisningen<br />
använder sig två av lärarna i första hand av facklitteratur, en finner idéer i tidigare elevers<br />
kursutvärderingar och samtliga söker emellanåt på Internet. Lärarna berättade att de ibland saknar<br />
ämneskollegor, då de arbetar på en liten skola. Kollegor som har samma ämne kan bolla idéer<br />
samt inspirera varandra. Lärarna trodde att en gemensam nätplattform med diskussionsforum<br />
skulle vara till stor hjälp, speciellt för de lärare som inte har ämneskollegor på sina skolor. En<br />
sådan plattform kan också ge inspiration då det är svårt att ta fram övningar och upplägg att testa.<br />
Ibland kan inspiration dock komma från för många håll, menade lärarna. Som lärare kan det vara<br />
svårt att stänga av yrkestänkandet då man t ex lä<strong>se</strong>r böcker eller tittar på TV. Eleverna får gärna, i<br />
<strong>den</strong> mån det är möjligt, ta del i undervisningsplaneringen eller påverka lektionsinnehållet<br />
efterhand som en lektion fortgår. Problemet är att det ofta är ont om tid, så många gånger får<br />
läraren själv stå för planeringen så att alla kurskriterier hinner uppfyllas inom kur<strong>se</strong>ns tidsram. En<br />
faktor som kan inskränka lärarnas möjlighet att ägna sig åt ren undervisning är att en hel del tid<br />
måste ägnas åt att hantera elevernas sociala samspel. När undervisningen väl fungerar och<br />
eleverna tycker att det är roligt menade lärarna dock att de kan uppleva flow. Lärare kan leva<br />
länge på en sådan upplevel<strong>se</strong>, och det är dessa lektioner man minns bäst.<br />
Enkätundersökningen visade att de materialbanker och inspirationskällor som frågades om i<br />
enkäten inte användes i någon stor utsträckning av naturbruksskolornas jordbruks- samt djurlärare,<br />
även om kännedomen var relativt hög för vissa av nätresur<strong>se</strong>rna (<strong>se</strong> diagram 1).<br />
Undantaget var forskning.<strong>se</strong> samt Infoteket på naturbruk.<strong>se</strong> (av de angivna nätresur<strong>se</strong>rna<br />
användes dessa i störst utsträckning). En majoritet (57 %) av lärarna använder andra resur<strong>se</strong>r på<br />
Internet. De allra flesta av dessa resur<strong>se</strong>r är branschanknutna hemsidor.<br />
Intres<strong>se</strong>t för en gemensam nätplattform för naturbrukslärare är stort. 92 % av lärarna i<br />
undersökningen skulle använda en sådan resurs för att söka inspiration enstaka gånger eller ofta.<br />
Resterande 8 % besvarade inte frågan. 85 % av lärarna skulle lägga in eget material enstaka gånger<br />
eller ofta, medan 4 % aldrig skulle lägga in eget material. 11 % valde att inte svara på frågan.<br />
29
Undersökningens generali<strong>se</strong>rbarhet, reliabilitet och validitet<br />
Jag väljer att inte ta fram siffror för att testa statistisk signifikans för mina enkätsvar. Jag an<strong>se</strong>r att<br />
resultatet ändå kan tolkas på ett rättvisande sätt ut<strong>ifrån</strong> de diagram jag skapar. Underlaget är inte<br />
särskilt stort och därför är jag av uppfattningen att vidare databearbetning inte är nödvändig. För<br />
att få ett ännu mer tillförlitligt svar önskar jag dock att det inkommit fler besvarade enkäter. Att<br />
det inte kom in fler kan delvis bero på att jag valde att skicka med en etikett med returadres<strong>se</strong>n.<br />
Då jag fått flera e-postmeddelan<strong>den</strong> om att <strong>den</strong>na etikett kommit bort har jag dragit slutsat<strong>se</strong>n att<br />
det hade varit bättre att skriva returadres<strong>se</strong>n i missivbrevet. Trots detta kom det ändå in svar från<br />
ungefär hälften av skolorna jag skickade enkäten till. Med det i åtanke tror jag att<br />
undersökningsresultatet ger en rättvisande bild av lärarnas medvetenhet om och användande av<br />
nätresur<strong>se</strong>r samt deras intres<strong>se</strong> för en gemensam nätplattform.<br />
Vad gäller intervjun valde jag att intervjua kärnämneslärarna på min skola, <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet<br />
Nuntorp. För att få ett mer generellt svar på hur kärnämneslärare på naturbruksgymnasier<br />
finner inspiration kunde jag ha intervjuat lärare från flera skolor. Jag gjorde dock<br />
bedömningen att lärarna jag intervjuade var så olika gällande t ex erfarenhet av läraryrket och<br />
personlig stil som lärare att det gav en tillfredsställande varierad bild av hur kärnämneslärare inom<br />
naturbruk finner inspiration.<br />
Återknytning till syfte och frågeställningar ut<strong>ifrån</strong> resultaten<br />
Jag ville med <strong>den</strong> här uppsat<strong>se</strong>n undersöka om och hur lärare i sin undervisningsplanering drar<br />
nytta av inspiration de får från olika källor, med fokus på Internet. Mitt intres<strong>se</strong> för detta område<br />
grundar sig i att jag är av uppfattningen att om lärare använder sig av inspirationskällor och<br />
materialbanker på Internet kan det underlätta för dem att uppfylla krav i styrdokumenten.<br />
Exempel på sådana krav är att organi<strong>se</strong>ra arbetet så att eleverna upplever att kunskap är<br />
meningsfull samt <strong>se</strong> till att eleverna får prova på flera olika arbetssätt (Utbildningsdepartementet,<br />
1994). Undersökningen har gett mig en bild av hur lärare finner inspiration, och även visat att<br />
naturbrukslärare är intres<strong>se</strong>rade av en gemensam nätplattform där man kan diskutera och utbyta<br />
material och tips.<br />
De befintliga nätresur<strong>se</strong>r för lärare vilka jag valde att fråga om används inte i någon större<br />
utsträckning. Speciellt jordbruks- och djurvårdslärarna verkade ha mycket liten nytta av<br />
exempelvis Lektion.<strong>se</strong>, Utbudet.<strong>se</strong> eller Annas Länkburkar. Däremot används andra typer av<br />
Internetresur<strong>se</strong>r i stor omfattning, men då nästan uteslutande branschhemsidor. Anledningen till<br />
att det är så kan vara att det inte finns några lämpliga övningar eller tips på lärarhemsidorna som<br />
är direkt tillämpbara på kur<strong>se</strong>r inom jordbruk och djurvård. På lärarsidorna finns främst material<br />
för kärnämnena, och även om karaktärsämneslärare säkerligen kan få generella undervisningstips<br />
där saknas övningar och tips som är speciellt anpassade till karaktärsämnena. En lärare som<br />
svarade på enkäten ansåg att det ultimata alternativet vad gäller att samla undervisningsmaterial<br />
30
och dylikt för naturbrukslärare vore att använda sig av Lektion.<strong>se</strong>. Tanken har slagit även mig,<br />
men jag tror att det skapas bättre förutsättningar att samla mycket material och få till ett utbyte<br />
och en diskussion mellan naturbrukslärare om det skapas en helt ny plattform för enbart<br />
naturbrukslärare. Den kan vis<strong>se</strong>rligen ha mycket gemensamt med Lektion.<strong>se</strong> vad gäller t ex<br />
upplägg, men <strong>den</strong> kan även utformas så att <strong>den</strong> passar naturbruksundervisningen på olika sätt.<br />
Lärare som söker material på en sådan sida kan veta att övningarna som finns där har tagits fram<br />
med naturbruk<strong>se</strong>lever i åtanke. Även om individer och skolor skiljer sig åt finns många<br />
gemensamma nämnare hos de ungdomar som väljer att studera på ett naturbruksgymnasium.<br />
Därför är det fördelaktigt att som lärare ha en nätresurs att gå till för att finna specialanpassat<br />
material och inspiration. Det är självklart även tänkt att material och inspiration inom<br />
kärnämnena ska finnas på <strong>den</strong> här gemensamma nätplattformen. Övningar med koppling till<br />
naturbrukskarakteristiska aspekter såsom maskiner eller djur kan hjälpa eleverna att få förståel<strong>se</strong><br />
för t ex ett matematiskt begrepp. Detta kan kopplas till läroplanens krav att läraren ska utnyttja<br />
sådana kunskaper eller färdigheter som eleverna inhämtat i arbets- eller samhällsliv<br />
(Utbildningsdepartementet, 1994).<br />
Undersökningen visade att det finns ett intres<strong>se</strong> för ett forum där naturbrukslärare kan<br />
diskutera. Samtliga av de intervjuade lärarna var positiva till ett sådant forum (<strong>se</strong> även<br />
kommentarerna från enkäten, sid. 27). Där kan t ex lärare som inte har några ämneskollegor på<br />
sin skola diskutera med kollegor på andra ställen i Sverige. Även generella problem, frågor och<br />
tips kan resoneras kring i ett sådant forum. Forum på nätet har blivit mycket populära de <strong>se</strong>naste<br />
åren. Användarna kan själva avgöra hur mycket tid man vill lägga på diskussioner och starta<br />
diskussionstrådar inom vilket intres<strong>se</strong>område som helst. De flesta användare vill inte behöva sätta<br />
sig in i någon komplicerad teknik för att kunna använda ett nätforum, och på grund av att<br />
intres<strong>se</strong>t för nätforum hela ti<strong>den</strong> växer finns nu flera enkla varianter att använda sig av (Jobring,<br />
2004).<br />
Intervjudeltagarna påpekade allihop att lärare ofta har ont om tid. Därför kan lärare till och<br />
med känna dåligt samvete ibland när de söker inspiration på Internet för att det tar tid från andra<br />
viktiga sysslor man har som lärare. Att skapa en gemensam nätplattform för naturbrukslärare kan<br />
hjälpa till att effektivi<strong>se</strong>ra så att mindre tid behöver ägnas åt att söka material. Som Magnus Ljung<br />
(2009) uttryckte det på SLU:s och NFγ :s konferens för naturbrukslärare och instruktörer i Skara:<br />
”det gäller att plocka de lågt hängande frukterna”, d v s om det finns en resurs som kan underlätta<br />
ens arbete, varför inte använda <strong>den</strong>? Om nätplattformen når önskad popularitet kan där<br />
finnas en stor materialbank att söka i, så att läraren slipper ödsla tid på att söka rätt typ av<br />
material genom t ex en sökmotor. I många fall finns inte ens sådant material man söker efter<br />
tillgängligt på nätet, utan varje lärare får utveckla övningar för eget bruk, vilka <strong>se</strong>dan enbart finns<br />
åtkomliga för läraren själv eller möjligtvis <strong>den</strong> aktuella skolans lärare på skolans datorer.<br />
γ <strong>Naturbruk</strong>sskolornas Förening.<br />
31
Det är dock inte alltid så att lärare känner att de vill dela med sig av övningar eller annat<br />
material de själva tagit fram. Man kan, med <strong>den</strong> typiskt svenska Jantelagen i åtanke, ha<br />
uppfattningen att materialet inte håller tillräckligt hög kvalitet. Det kan också vara så att andra<br />
lärare får svårt att sätta sig in i hur övningen ska utföras, eftersom det ibland krävs exakt likadant<br />
upplägg på ett kursmoment för att en övning ska vara relevant och begriplig. Några lärare angav i<br />
enkäten att det ofta är svårt att använda sig av en annan lärares övningar. Man behöver då sätta<br />
sig in i tanken bakom övningen, och det är inte alltid enkelt. Genom att göra som en annan lärare<br />
skrev; att titta igenom övningen, få inspiration och <strong>se</strong>dan anpassa <strong>den</strong> till sin egen verksamhet<br />
kan lärare ha nytta av många kollegors arbete. Nätplattformen skulle även kunna användas som<br />
fortbildning för en själv, eller som ett sätt att kontrollera om ens egna övningar ligger på en<br />
lagom nivå.<br />
Diagram 3 visade att intres<strong>se</strong>t för att använda en nätplattform både som inspiration och för att<br />
dela med sig av egna idéer var allra störst i gruppen 24-25-åriga lärare. Som en lärare skrev i<br />
enkäten kan en nätplattform vara extra värdefull för unga, nyutexaminerade lärare som behöver<br />
ta reda på vilken nivå man ska lägga sig på i undervisningen, men även få tag på konkreta<br />
övningar innan man har fått sådan rutin att man kan utveckla väl fungerande övningar själv. På<br />
liknande sätt kan nätplattformen erbjuda en möjlighet för mer yrkesvana lärare att förnya sig.<br />
Oav<strong>se</strong>tt yrke<strong>se</strong>rfarenhet kan alla lärare som använder sig av en gemensam nätplattform undvika<br />
att ”uppfinna hjulet igen” när de utformar egna övningar.<br />
På SLU:s och NF:s konferens för naturbrukslärare och instruktörer (2009) sa en lärare ”är <strong>du</strong><br />
beredd att ge får <strong>du</strong> också tillbaka”. Detta är grun<strong>den</strong> till att en gemensam nätplattform ska<br />
fungera – om ingen är beredd att dela med sig finns inte heller någon inspiration eller något<br />
material att hämta. Att själv få utbyte av en nätplattform är oftast en förutsättning för att man ska<br />
vilja bidra till <strong>den</strong> (Jobring, 2004). KK-stiftel<strong>se</strong>n (2007) menar att det finns flera skäl att dela med<br />
sig. Om lärare vidareutvecklar olika övningar och upplägg som lagts ut på en nätplattform kan det<br />
leda till kvalitetsförbättring och utveckling (KK-stiftel<strong>se</strong>n, 2007). Jobring (2004) förespråkar att<br />
förmedling av ens tankar och idéer till andra via nätet kan resultera i erfarenhetsutbyte och<br />
öm<strong>se</strong>sidigt lärande. På lektion.<strong>se</strong> finns en funktion där lärare som laddat hem och använt en<br />
annan lärares material kan kommentera materialet. Ofta syns mycket positiva kommentarer eller<br />
tips på hur materialet kan anpassas till andra elevtyper m.m. En liknande funktion på<br />
nätplattformen för naturbrukslärare skulle säkerligen uppskattas. Man får alltså sätta Jantelagen åt<br />
sidan och våga dela med sig så att fler gör samma sak. Slutpro<strong>du</strong>kten kan då, om <strong>den</strong><br />
administreras på rätt sätt, bli en ständigt aktuell resurs som förenklar arbetet för lärare.<br />
Praktiska kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r av undersökningen<br />
Resultaten av <strong>den</strong> här undersökningen har föranlett mig att så snart tillfälle ges <strong>se</strong> över vilka<br />
möjligheter som finns för att skapa en gemensam nätplattform för naturbrukslärare. Att intres<strong>se</strong>t<br />
verkar vara så stort gör att det känns relevant och givande att satsa tid och energi på att<br />
32
pro<strong>du</strong>cera en sådan resurs. För att starta och driva plattformen krävs finansiella medel, och mitt<br />
första mål efter undersökningen är att försöka lösa detta. Att driva en nätplattform kan liknas vid<br />
att driva ett företag, menar Jobring (2006). För att nätplattformen ska fungera och hållas aktuell,<br />
relevant och trovärdig måste <strong>den</strong> underhållas och granskas kontinuerligt, vilket fordrar tid och<br />
därmed även pengar. Jag ska undersöka möjligheterna att söka pengar från exempelvis fonder,<br />
men även ta reda på andra möjliga sätt att finansiera arbetet med nätplattformen.<br />
Jag behöver även undersöka var på Internet plattformen ska finnas. Eventuellt kan<br />
nätplattformen sammankopplas med <strong>Naturbruk</strong>.<strong>se</strong> på något sätt, eller så skapar jag en egen<br />
domän. För att kunna starta en egen domän behöver jag antingen ta hjälp av någon som är<br />
kunnig inom området, eller få tid att själv lära mig tekniken.<br />
Det är viktigt att det finns tydliga användarvillkor på nätplattformen. Undervisningsmaterial<br />
som finns tillgängligt på nätet kan vara sådant som enbart får användas i <strong>den</strong> form det finns i på<br />
nätet, eller så får användaren anpassa och vidareutveckla materialet såsom han/hon vill (Hylén,<br />
2007). På <strong>den</strong> nätplattform som är aktuell för naturbrukslärare ska alla användare få ändra på<br />
materialet så att det passar <strong>den</strong> egna undervisningen. Då kan författaren emellertid kräva att det<br />
anges vem som skapat materialet från början. En licens, som t ex Creative Commons, kan<br />
klargöra vilka rättigheter som gäller för användandet av ett digitalt material (Hylén, 2007). Det<br />
finns alltså åtskilliga faktorer att ta hänsyn till innan en nätplattform kan utformas. Jobring (2006)<br />
påpekar att <strong>den</strong> som skapar en nätplattform måste vara mycket engagerad. Men nu när det är<br />
klarlagt att intres<strong>se</strong>t finns ska det säkerligen gå att skapa en plattform som kan fungera som en<br />
materialbank och inspirationskälla för alla angelägna naturbrukslärare i Sverige.<br />
33
Källförteckning<br />
Litteratur<br />
Ahlstrand, Elisabeth (1995). Lärares samarbete – en verksamhet på två arenor. Studier av fyra<br />
arbetslag på grundskolans högstadium. Avhandling inom pedagogik. Linköping Universitet,<br />
Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping.<br />
Burton, Nina (2002). Det som mu<strong>se</strong>r viskat. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion<br />
AB.<br />
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet<br />
förlag.<br />
Csikszentmihalyi, Mihaly (1990). Flow – the Psychology of Optimal Experience. New York, USA:<br />
Harper Perennial.<br />
Csikszentmihalyi, Mihaly (1996). Creativity – Flow and the psychology of discovery and<br />
invention. New York, USA: Harper Perennial.<br />
Enbom, Ingalill (1992). Våga visa arbetsglädje. Stockholm: Trevi.<br />
Hylén, Jan (2007). Digitala lärresur<strong>se</strong>r – möjligheter och utmaningar för skolan. Myndigheten<br />
för Skolutveckling. Stockholm: Liber.<br />
Im<strong>se</strong>n, Gunn (1999). Lärarens värld – Intro<strong>du</strong>ktion till allmän didaktik. Lund:<br />
Stu<strong>den</strong>tlitteratur.<br />
Jobring, Ove (red.) (2004). Lärgemenskaper på nätet – en intro<strong>du</strong>ktion. Lund: Stu<strong>den</strong>tlitteratur.<br />
Jobring, Ove, Carlén, Urban & Bergenholtz, Jo<strong>se</strong>fin (red.) (2006). Att skapa lärgemenskaper och<br />
mötesplat<strong>se</strong>r på nätet. Lund: Stu<strong>den</strong>tlitteratur.<br />
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –<br />
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.<br />
34
Kast, Verena (1997). Glädje, inspiration, hopp – Om att hitta känslorna som lyfter. Stockholm:<br />
Natur och Kultur.<br />
Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Stu<strong>den</strong>tlitteratur.<br />
Renander, Bengt (1999). En bra idé: Hur <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n förvandlar problem till nytta<br />
och nöje.<br />
Stockholm: Orv Filmpro<strong>du</strong>ktion.<br />
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm:<br />
Skolverket/Fritzes.<br />
Webbreferen<strong>se</strong>r<br />
HSFR, Vetenskapsrådet. Forskning<strong>se</strong>tiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig<br />
forskning [www]. Hämtat från http://www.codex.vr.<strong>se</strong>/forskninghumsam.shtml. Publicerat<br />
okänt datum. Hämtat 23 november 2009.<br />
KK-stiftel<strong>se</strong>n (2007). Att ge bort kunskap gratis – Framväxten av öppna lärresur<strong>se</strong>r [www].<br />
Stiftel<strong>se</strong>n för Kunskaps- och Kompetensutveckling. Hämtat från<br />
http://www.kks.<strong>se</strong>/templates/<br />
Publications/PublicationPage.aspx?id=10988. Publicerat 26 juni 2007. Hämtat 23 november<br />
2009.<br />
Lerner, Thomas (2007). En korkad idé kan vara helt lysande [www]. Hämtat från<br />
http://www.dn.<strong>se</strong>/insidan/en-korkad-ide-kan-vara-helt-lysande-1.706035.<br />
augusti 2007. Hämtat 4 augusti 2009.<br />
Publicerat 15<br />
Lindberg Rehn, Carola & Söder, Elisabeth (2009). Pedagogiskt café [www]. Hämtat från<br />
http://www.stockholm.<strong>se</strong>/medioteket. Publicerat 17 juni 2009. Hämtat 15 juli 2009.<br />
Nationalencyklopedin. Inspiration [www]. Hämtat från http://www.ne.<strong>se</strong>. Publicerat okänt<br />
datum. Hämtat 13 juli 2009.<br />
Ro<strong>se</strong>nkranz, John (2009). Motivation vs Inspiration [www]. Hämtat från http://www.<br />
foretagande.<strong>se</strong>/Personlig-utveckling/Motivation-vs-Inspiration.html. Publicerat okänt datum.<br />
Hämtat 13 juli 2009.<br />
35
Van Gorp, Trevor (2008). Design for Emotion and Flow [www]. Hämtat från http://www.<br />
boxesandarrows.com/view/design-for-emotion. Publicerat 7 augusti 2008. Hämtat 4 augusti<br />
2009.<br />
Informanter<br />
Ljung, Magnus (2009, 28-29 oktober). SLU:s och NF:s konferens för djurlärare och instruktörer i<br />
Skara. Personlig kommunikation.<br />
Åkerlund, Anne-Marie (2009, 8 juni). Personlig kommunikation.<br />
36
Bilagor<br />
Bilaga 1 Enkätens missivbrev<br />
Till undervisande lärare i samtliga kur<strong>se</strong>r inom djurkunskap samt jordbruk,<br />
Hej!<br />
Mitt namn är Linda LaMotte och jag arbetar på <strong>Naturbruk</strong>sgymnasiet Nuntorp. Jag lä<strong>se</strong>r på<br />
<strong>Naturbruk</strong>slärarprogrammet i Uppsala och är inne på min sista termin. Därmed genomför jag<br />
mitt examensarbete.<br />
Mitt examensarbete hat titeln: ”Hur <strong>fick</strong> <strong>du</strong> <strong>den</strong> <strong>idén</strong>? – Om hur lärare finner inspiration till<br />
sin undervisning samt tillgängliga och möjliga inspirationskällor på Internet”. Jag vill alltså ta reda<br />
på var<strong>ifrån</strong> naturbrukslärare får sin inspiration, och framförallt vilka av alla inspirationskällor och<br />
materialbanker på Internet som används. Min förhoppning är att kunna utforma en gemensam<br />
nätplattform för Sveriges naturbrukslärare där man kan utbyta läromedel samt diskutera med<br />
kollegor på andra skolor. Jag har valt att lägga upp mitt examensarbete så att det kan fungera som<br />
en grund i utformandet av en nätplattform.<br />
För att nå mitt mål med examensarbetet behöver jag hjälp från er djurkunskaps- samt<br />
jordbrukslärare. Jag vore mycket tacksam om ni ville fylla i <strong>den</strong> bifogade enkäten vilken<br />
undersöker vilka inspirationskällor och materialbanker som används, samt hur de används. Jag<br />
skickar några enkäter till varje skola, men skulle verkligen uppskatta om ni ville kopiera enkäten<br />
om exemplaren inte räcker till för samtliga lärare inom <strong>den</strong> valda gruppen. Djurkunskaps- samt<br />
jordbrukslärare har valts ut med anledning av att det oftast är i dessa ämnen som det är ont om<br />
specialutformade läromedel, övningar och annat material till undervisningen.<br />
Alla svar i enkäten kommer att vara anonyma.<br />
Vänligen posta de besvarade enkäterna snarast möjligt, dock <strong>se</strong>nast <strong>den</strong> 2 november 2009.<br />
Adres<strong>se</strong>tikett finns bifogat i kuvertet.<br />
Jag svarar gärna på eventuella frågor angående enkäten via e-mail:<br />
linda.lamotte@vgregion.<strong>se</strong><br />
Jag hoppas att ni har möjlighet att undvara några minuter och besvara enkäten.<br />
Tack på förhand för hjälpen!<br />
Med Vänliga Hälsningar,<br />
Linda LaMotte<br />
37
Bilaga 2 Enkäten<br />
Enkätundersökning<br />
Inspirationskällor och materialbanker för lärare på<br />
Internet<br />
–<br />
Vilka används och hur?<br />
Skola: ___________________________________________________________________<br />
Undervisar i: _____________________________________________________________<br />
Ålder: ___________________________________________________________________<br />
Kryssa för ditt svarsalternativ.<br />
1)<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”Annas länkburkar” (www.burkar.nu)?<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”Annas länkburkar” för att få inspiration eller material till din<br />
undervisning?<br />
c) Om <strong>du</strong> svarade ja på fråga 1 b), förklara på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för ”Annas<br />
länkburkar”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
38
2)<br />
3)<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”Forskning.<strong>se</strong>” (www.forskning.<strong>se</strong> )?<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”Forskning.<strong>se</strong>” för att få inspiration eller material till din<br />
undervisning?<br />
c) Om ja på fråga 2 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för<br />
”Forskning.<strong>se</strong>”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”Infoteket på naturbruk.<strong>se</strong>” (www.naturbruk.<strong>se</strong>)?<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”Infoteket på naturbruk.<strong>se</strong>” för att få inspiration eller material till<br />
din undervisning?<br />
c) Om ja på fråga 3 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för ”Infoteket<br />
på naturbruk.<strong>se</strong>”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
39
4)<br />
5)<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”LantbruksmeNY”? (www.lantbruksmeny.<strong>se</strong>)<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”LantbruksmeNY” för att få inspiration eller material till din<br />
undervisning?<br />
c) Om ja på fråga 4 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för<br />
”LantbruksmeNY”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”Lektion.<strong>se</strong>”? (www.lektion.<strong>se</strong>)<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”Lektion.<strong>se</strong>” för att få inspiration eller material till din<br />
undervisning?<br />
40
6)<br />
7)<br />
c) Om ja på fråga 5 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för<br />
”Lektion.<strong>se</strong>”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”Teacher on Demand”? (www.teacherondemand.<strong>se</strong>)<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”Teacher on Demand” för att få inspiration eller material till din<br />
undervisning?<br />
c) Om ja på fråga 6 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för ”Teacher on<br />
Demand”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”TeacherTube Community”? (www.teachertube.com)<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”TeacherTube Community” för att få inspiration eller material<br />
till din undervisning?<br />
41
8)<br />
9)<br />
c) Om ja på fråga 7 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för<br />
”TeacherTube Community”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> hört talas om ”Webbmagistern”? (www.webbmagistern.<strong>se</strong>)<br />
b) Om ja, har <strong>du</strong> använt ”Webbmagistern” för att få inspiration eller material till din<br />
undervisning?<br />
c) Om ja på fråga 8 b), förklara gärna på vilket sätt <strong>du</strong> har haft användning för<br />
”Webbmagistern”, tack!<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
a) Har <strong>du</strong> använt någon/några andra inspirationskällor eller materialbanker för lärare på<br />
Internet än de som angivits ovan?<br />
b) Om ja, vilken/vilka?<br />
42
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………….<br />
10) På www.lektion.<strong>se</strong> kan lärare lägga in och ladda hem läromedel och tips som används i <strong>den</strong><br />
egna undervisningen. Om det fanns en nätplattform särskilt för naturbrukslärare men<br />
liknande www.lektion.<strong>se</strong>, skulle <strong>du</strong> då använda <strong>den</strong> för att: (kryssa i ditt svar)<br />
a) Söka inspiration eller material för undervisningen:<br />
b) Själv lägga in material där som andra kan ha nytta av:<br />
c) Kommentarer till 9 a) och b):<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
……………………………………………………………………………………………….<br />
Tack för att <strong>du</strong> tog dig tid att svara på frågorna!<br />
Dina svar kommer att vara till ovärderlig hjälp<br />
i mitt examensarbete!<br />
43
Change language