Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se
Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se
Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
svåra att <strong>se</strong> plötsligt uppenbarar sig. En idé kan dyka upp när som helst i <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n<br />
(Renander, 1999).<br />
Nyskapande människor får inspiration för att starta <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n på olika sätt. För<br />
författaren Rudyard Kipling krävdes att det var högflod för att han skulle kunna skriva dikter.<br />
Ernest Hemingway menade att vissa dagar flödade inspirationen som en saft så att det räckte till<br />
flera noveller. De flesta menar dock, skriver Burton (2002), att även om man får inspiration till att<br />
skapa något krävs mycket förarbete samt efterbearbetning. När målaren William Turner ombads<br />
berätta om vad som gjorde honom framgångsrik svarade han att hemligheten är riktigt hårt<br />
arbete. I samma stil genomförde fysikern och kemisten Michael Faraday hela 30 000 experiment<br />
under sin livstid. Kompositören Pjotr Tjajkovskij bely<strong>se</strong>r företeel<strong>se</strong>n med följande uttalande:<br />
”Inspirationen . . . är en gäst som (undviker) de lata” (Burton, 2002 sid. 86).<br />
Även Thomas Edison, uppfinnare, har uttalat sig om ämnet:<br />
”Genialitet (är) 90 procent perspiration och 10 procent inspiration” (Burton, 2002 sid. 86).<br />
En persons arbetsrum kan säga mycket om <strong>den</strong> människans kreativa process. Hemingway<br />
omgav sig i sitt arbetsrum med souvenirer från alla sina resor, tu<strong>se</strong>ntals böcker och brev från<br />
yrkeskontakter. I detta rum sov han också. Han hade en fast period på <strong>se</strong>x timmar på<br />
förmiddagen då han skrev, alltid stående och med blyertspenna. Som för många andra författare<br />
krävdes ett långt sammanhängande pass, då inspirationen ofta kom först efter några timmars<br />
arbete. Han kunde dock inte skriva mer än <strong>se</strong>x timmar, då hjärnan <strong>se</strong>dan behövde återhämta sig.<br />
Han försökte alltid sluta när det gick bra, så att det skulle bli lättare att fortsätta dagen därpå<br />
(Burton, 2002).<br />
Många an<strong>se</strong>r säkerligen att skapande inte kan indelas i fasta delproces<strong>se</strong>r, men brittiske<br />
sociologen Graham Wallas pre<strong>se</strong>nterade 1926 sitt schema för <strong>den</strong> kreativa proces<strong>se</strong>n (Burton,<br />
2002). Schemat består av fyra delar (Lerner, 2007):<br />
1. Förberedel<strong>se</strong>: intryck och fakta samlas<br />
2. Inkubation: omedveten bearbetning av det man tagit in<br />
3. Illumination: man får plötslig insikt då det omedvetna skickar sitt resultat till<br />
medvetandet<br />
4. Utarbetning: man värderar insikten och avgör om <strong>den</strong> kan omsättas i verkligheten<br />
De olika fa<strong>se</strong>rna går hela ti<strong>den</strong> in i varandra allteftersom man samlar mer fakta och får nya<br />
intryck. De behöver inte heller alltid komma i ovanstående ordning. För att få inspiration verkar<br />
det dock viktigt att förbereda sig or<strong>den</strong>tligt varefter man har en period av vila. Ofta dyker en bra<br />
idé upp när man slutat tänka på ett problem. Helt plötsligt får man insikt. Det mest klassiska<br />
exemplet på detta är då Arkimedes tog ett avslappnande bad efter att ha begrundat hur han skulle<br />
kunna bestämma volymen hos en oregelbun<strong>den</strong> guldkrona. När han satte sig i badkaret höjdes<br />
vattennivån och han insåg att ett föremål tränger undan en vattenmängd lika stor som dess<br />
8
Change language